Verksamhetshandbok för forskarutbildningen vid Åbo Akademi Träder i kraft 1.1.2012.

Verksamhetshandbok för forskarutbildningen vid Åbo Akademi Träder i kraft 1.1.2012. 1. Forskarutbildning vid Åbo Akademi 1.1. Bakgrund Det finländska nationella forskarutbildningssystemet inrättades år 1995 och har därefter gradvis utvidgats. Finlands Akademi ansvarar för beslutsfattandet gällande nationella forskarutbildningsplatser samt för att utveckla och uppfölja systemet i Finland. Med termen forskarskola avses: en systematisk struktur som stöder doktorandutbildningen och omfattar hela universitetet och som utgörs av flera olika doktorandprogram (universitetets interna doktorandprogram, universitetets ömsesidiga doktorandprogram, universitetets och andra aktörers gemensamma doktorandprogram och internationella doktorandprogram). Termerna används på detta sätt inom arbetet i Finlands Akademis stödgrupp för forskarskolorna. Enligt Finlands Akademis definition har doktorandprogrammen (tidigare forskarskolor) som mål att ordna systematisk, högklassig och välstrukturerad doktorsutbildning på viss tid. Utbildningen ska ge de färdigheter som krävs för forskaryrket och andra krävande sakkunniguppgifter både inom universitetet, näringslivet och i samhället överlag. 1.2. Ny modell för forskarutbildningen vid Åbo Akademi 1.1.2012- ÅA:s styrelse godkände 23.9.2010 en strategi för åren 2010-2019. Beträffande forskarutbildningen finns som centrala mål att ÅA ska stödja sina doktorander och forskarutbildningsprogram via forskarskolan samt För att trygga kvaliteten ska utbildningen följa en tydlig struktur och arbetsprocess via Forskarskolan vid Åbo Akademi. ÅA har en strävan att uppnå samma mål som FA:s doktorandprogram när det gäller systematisk, högklassig och välstrukturerad doktorsutbildning på viss tid följande styrelsens beslut. Därför har inom en arbetsgrupp vid ÅA utarbetats en ny modell, där varje studerande tillhör ett doktorandprogram. Arbetsgruppens rapport utkom i form av förslag till verksamhetshandbok, vilken har varit på remiss till enheterna. På basis av enheternas utlåtanden, strategigruppsförslag om forskarutbildningen vid ÅA, FA-rekommendationer samt FA/RUH-enkät om forskarutbildningen har utarbetats ett reviderat förslag till verksamhetshandbok. Målsättningen är en modell med en tydlig organisation, ansvarsfördelning och en professionalisering av forskarutbildningen. Bestämmelserna ska vara klart definierade och jämförbara, vilket leder till ökad likabehandling, bättre kvalitetshantering och rättskydd för alla parter samt förhoppningsvis fler och bättre doktorsavhandlingar. Efter en förnyad remissrunda med deadline 15.9.2011 avses den första versionen av verksamhetshandboken föreläggas rektor för godkännande. Instruktionen för forskarutbildningen bör uppdateras i enlighet med det reviderade förslaget och godkänns av styrelsen för Åbo Akademi. Uppdateringar i verksamhetshandboken fattas i fortsättningen av Nämnden för forskarskolan. 1.3. Mål för utbildningen Målen för den vetenskapliga påbyggnadsutbildningen enligt förordningen om universitetsexamina är att den studerande 1

- grundligt gör sig förtrogen med sitt eget forskningsområde och dess samhälleliga betydelse och uppnår förmåga att inom detta forskningsområde självständigt och kritiskt tillämpa vetenskapliga forskningsmetoder och skapa ny vetenskaplig kunskap, - gör sig väl förtrogen med utvecklingen, grundproblemen och forskningsmetoderna inom det egna området, samt - förvärvar en sådan kännedom om allmän vetenskapsteori och om andra vetenskapsområden anslutna till det egna forskningsområdet som gör det möjligt att följa utvecklingen inom dem. 2. Organisation 2.1. Forskarskolan vid ÅA Forskarskolan vid Åbo Akademi är en organisation som har som uppgift att stöda institutionerna i planeringen och koordineringen av forskarutbildningen vid Åbo Akademi. Detta innebär bl.a. att: a) göra förslag till procedurer och avtal för de olika skedena av utbildningen, vilka fastslås i instruktionen för forskarutbildningen eller preciseras och fastslås genom rektors beslut eller av institutionerna, b) anordna utbildning för handledare och stöda deras verksamhet, c) ta initiativ, följa upp, utvärdera och utveckla forskarutbildningen och dess kvalitet på universitetsnivå, d) sprida god praxis, marknadsföra och informera om forskarutbildningen, bl.a. via en synlig webbportal, e) erbjuda gemensamt, årligt välkomst- respektive uppföljningsseminarium samt därtill anordna sådan utbildning för forskarstuderande som inte hör till institutionernas eller doktorandprogrammens expertis, f) ge utlåtande till rektor om ansökningar om nationella eller internationella doktorandprogram. Forskarskolan leds av prorektor för forskningen som är forskarskolans föreståndare. Forskarskolan har en av den gemensamma förvaltningen anställd koordinator som stöder Forskarskolans verksamhet. Forskarskolan har en nämnd som består av föreståndaren samt därutöver sex medlemmar (2 ordinarie och 2 suppleanter, varav minst en professor från varje fakultetsområde), vilka kan återväljas en gång. Varje institution föreslår en medlem och en suppleant. Rektor utser nämnden för en tid av två år. Föreståndaren är nämndens ordförande och sammankallare och koordinatorn är sekreterare. Nämnden bör sammankomma minst 1-2 gånger per termin. Forskarskolan behöver ett anslag för koordinerande uppgifter och drift samt för gemensam undervisning. De anställda vid Forskningsservice stöder aktivt Forskarskolans verksamhet. Detta innebär att systematiskt hålla kontakt med alla enheter genom ett aktivt agerande gentemot prefekter och ämnesansvariga samt att årligen vid behov tillsammans med andra enheter ordna seminarier/information för både personal och forskarstuderande om aktuella frågor inom finansiering, lagstiftning, innovationer m.m. 2.2. Doktorandprogram All forskarutbildning vid ÅA organiseras av institutionerna i interna eller externa doktorandprogram (tidigare forskarskolor), som i sin tur alla hör till Forskarskolan vid ÅA. Koordineringen av doktorandprogram handhas av institutionerna. Interna doktorandprogram Vid varje institution finns minst ett internt doktorandprogram. Valet av interna doktorandprogram görs av institutionen som vid beslut om kriterier, rangordning och val (inklusive motiveringar till valet) av sökande doktorandprogram bör följa akademins riktlinjer för kvalitetshanteringen samt akademins strategiska 2

målsättingar som vid rangordning väger tungt. Varje sökande doktorandprogram bör därför redovisa sitt program i relation till - akademins strategiska målsättningar samt - de fyra huvudprinciperna inom kvalitetshanteringen, nämligen aktiv styrning, identifierat ansvar, fortgående utveckling samt dokumentation. Det innebär bl.a. att synliggöra ansöknings- och urvalsförfarandet samt att motivera valet samt slutligen att dokumentera hela processen. Andra än ovannämnda kriterier för de interna doktorandprogrammen vid Åbo Akademi finns inte för närvarande. Nationella och internationella utredningar ger hänvisningar till vad som borde uppfyllas av doktorandprogram och institutionerna rekommenderas att följa dem inom urvalsprocessen, t.ex. - stark forskning inom ifrågavarande område, - effektiv process för kvalitetssäkring inom forskarutbildningen, - bevis på en effektiv organisation och ledarskap, - samarbete inom nationella/internationella nätverk, - en stark ledare som kan attrahera utomstående forskarstuderande och inte enbart en administrativ koordinator för programmet Varje doktorandprogram bör ha en ansvarig ledare som bör vara professor, docent (eller med motsvarande vetenskapliga meriter). Därtill kan doktorandprogrammet ha en intern referensgrupp som utses av prefekten. Beslut om doktorandprogram fattats av institutionerna och stadfästs av rektor som beslutar om att justera den av forskarinstruktionens bilagor som innefattar alla doktorandprogram vid akademin. Externa doktorandprogram Externa doktorandprogram kan vara nationella eller internationella och alla tillhör någon av akademins institutioner. Det finns sådana som koordineras av ÅA och sådana där ÅA har platser. Ansökningsförfarandet inkluderande ansökningstider och urvalskriterier fastställs av någon utomstående myndighet (t.ex. Finlands Akademi). Valet av externa doktorandprogram görs i regel i två steg. Det första urvalet görs då inom akademin, så att Nämnden för Forskarskolan bereder ärendet för Rektor, som fattar beslut för akademins räkning. Vid rangordning av de sökande doktorandprogrammen väger akademins strategiska målsättningar tungt. 2.3. Doktorander och doktorandråd Alla forskarstuderande med aktiv studierätt (= inskrivna som närvaroanmälda forskarstuderande) ska tillhöra ett doktorandprogram och därmed till Forskarskolan vid Åbo Akademi. -- För en smidig kontakt mellan forskarstuderande och doktorandprogrammen och Forskarskolan inrättas ett doktorandråd, som inom sig väljer ordförande. Varje doktorandprogram utser en forskarstuderande (inklusive personlig suppleant) som representant till doktorandrådet. Doktorandrådet sammanträder minst två gånger per år och har som uppgift att diskutera och komma med framställningar i aktuella frågor till Nämnden för forskarskolan. Koordinatorn för forskarutbildningen vid ÅA sammankallar doktorandrådet. 3

2.4. Övergång till Forskarskolan vid ÅA Föreståndaren och nämnden för forskarskolan tillsätts och koordinatorn anställs hösten 2011 för att bereda övergången till Forskarskolan vid ÅA som inleder sin verksamhet 1.1.2012. Institutionerna ombads senast 15.9.2011 meddela om sina beslut inklusive motiveringar beträffande interna doktorandprogram (minst ett per institution). Aktuella doktorandprogram ingår automatiskt i forskarskolan. Både interna och externa doktorandprogram uppräknas i bilaga till instruktionen för forskarutbildningen. Institutionerna följer de nya bestämmelserna fr.o.m. 1.1.2012 och antar forskarstuderande inom något doktorandprogram. Beträffande tidigare antagna och inskrivna forskarstuderande finns en övergångstid på fyra år -31.12.2016 för att redan antagna som önskar ska ha en möjlighet att avlägga examen inom det gamla systemet, men alla har rätt att genast övergå till det nya systemet (se nedan). Efter detta datum måste alla forskarstuderande vara antagna av och inskrivna vid något doktorandprogram inom Forskarskolan vid ÅA. Varje tidigare antagen forskarstuderande kontaktas av studiekansliet med en uppmaning att revidera sin tidigare godkända studieplan genom att lämna in det nya handlednings- och studieavtalet för godkännande till handledaren och därefter till studiekansliet för registrering. Ett godkännande innebär samtidigt en överföring av den studerande till ett doktorandprogram inom Forskarskolan vid ÅA. Samma förfarande används om en forskarstuderande senare önskar återuppta sina studier. 3. Utbildningsstruktur och undervisning 3.1. Utbildningsstruktur och målsatt studietid Licentiatexamen omfattar 120 sp och doktorsexamen omfattar därutöver 120 sp. Då doktorsexamen avläggs utan föregående licentiatexamen omfattar den 240 sp. De studieprestationer som ingår i examen (huvudämne/ biämne/andra studier) omfattar 60 sp. Registrering sker enligt följande: examen studier avhandling kompenserande målsatt totalt sp studietid licentiat 60 sp 60 sp 2 år 120 sp doktor, utan föregående 60 sp 180 sp 4 år 240 sp licentiatexamen inom samma område doktor, med föregående licentiatexamen inom samma område 120 sp 120 sp 2 år 120 sp Den målsatta studietiden för en licentiatexamen är 2 år och för en doktorsexamen 4 år. Om licentiatexamen avläggs inom samma område är den målsatta studietiden för licentiatexamen 2 år (120 sp) + doktorsexamen 2 år (120 sp), d.v.s. totalt samma omfattning både i tid och sp. Doktorsavhandling och doktorsexamen är sålunda alltid lika till sin omfattning, också om licentiatexamen inom samma område har avlagts. Licentiatexamen uppfattas som ett delmål av en doktorsexamen, vilket innebär att de studieprestationer (60 sp) och den avhandling (60 sp) som ingått i licentiatexamen inräknas som kompensation i en doktorsexamen inom samma område. I doktorsexamen antecknas då att den studerande har avklarat andra studier för doktorsexamen i samband med avläggande av licentiatexamen. 4

3.2. Undervisning inklusive allmänfärdigheter Ansvariga för forskarstuderandes utbildning är de interna och externa doktorandprogrammen. Institutionerna fastställer examenskraven inklusive fördelningen av de 60 sp teoretiska studierna, där ÅA rekommenderar att ca 10-20 sp skulle vara studier i allmänfärdigheter. En ytterligare rekommendation är att de teoretiska studierna helst skall slutföras under de första två åren efter antagning. Institutionerna planerar och ordnar utbildning, forskarseminarier och handledning inom interna doktorandprogram på det sätt som bestäms i institutionernas undervisningsplan. Strukturerad forskarutbildning gör att studierna löper smidigt och examen kan avläggas inom målsatt studietid. Studierna kan systematiseras och institutionernas arbets- och ekonomiska börda lättas genom att Forskarskolan tillhandhåller ett kursutbud omfattande ca 20 sp i valbara allmänfärdigheter som inte hör till institutionernas eller doktorandprogrammens expertis. En målsättning med dessa kurser är att öka anställningsbarheten i samhället utanför universitetet samt att ge färdigheter för bedrivande av en effektiv forskningsverksamhet inklusive kontakter till det omgivande samhället redan under studietiden. Allmänfärdigheter som behövs i arbetslivet efter forskarexamen integreras företrädelsevis i undervisningen eller uppövas inom särskilda kurser, som kan gälla t.ex. a) vetenskapligt skrivande på olika språk, kommunikation, presentation och media, b) företagsamhet, patentering, projektorganisation, ekonomi och juridik, c) it-färdigheter och informationskompetens, d) personlig effektivitet och utveckling, e) social kompetens, ledarskap, etik samt f) vetenskapsfilosofi och/eller -teori. Kurserna erbjuds alla forskarstuderande vid ÅA och ordnas med en strukturerad tidtabell, så att alla kurser ges under en period på fyra år. Utbildningen kan med fördel ordnas som samarbete med personal- och/eller grundutbildning eller med andra högskolor, vilket gör att utbudet breddas också med tanke på undervisning på andra språk än svenska. Gemensamt välkomstseminarium ordnas årligen av Forskarskolan för alla forskarstuderande. 3.3. Språkanvändning i forskarutbildningen Undervisnings- och examensspråket är svenska och/eller engelska eller annat främmande språk inom språkämnena. En lärare får bestämma att utländska språk används vid undervisning och förhör. Examen bör dock alltid kunna avläggas på svenska. 4. Avhandlingar 4.1. Formalia 4.1.1. Licentiatavhandling För formalia, se t.ex. https://www.abo.fi/student/avhandlingsmall. På avhandlingens pärm ska anges författarens namn, (ev. förkortad avhandlingstitel) och årtal, på titelsidan anges titel, författarnamn, licentiatavhandling i (ämnet), institution, Åbo Akademi, årtal samt handledarnas namn. 4.1.2. Doktorsavhandling Publicering kan ske på två sätt, i tryckt eller digital form. Även i det senare fallet ska en disputationsupplaga tryckas. Avhandlingen kan utges som monografi eller s.k. sammanläggningsavhandling. Se närmare anvisningar om publicering, upplaga, distribution, digital avhandling m.m. i Praktika för forskarstuderande. 4.2. Artikelavhandling (=sammanläggningsavhandling) samt gemensamma artiklar (=sampublikation) Såsom licentiat- eller doktorsavhandling kan även godkännas vetenskapliga artiklar/publikationer eller manuskript som behandlar samma problemkomplex och ett sammandrag av dessa (= kappa ), eller något annat arbete som uppfyller motsvarande vetenskapliga kriterier: 5

- artikelavhandlingen ska bilda en helhet - artikelavhandlingen innefattar i regel 1-4 artiklar för licentiat- och 3-7 artiklar för doktorsavhandling - artiklarna ska i regel vara publicerade eller godkända för publicering: o förteckning över publiceringssätt och/eller hänvisning (tidskrift, digitalt m.m.) inlämnas i samband med att manuskriptet inlämnas o för icke-publicerade artiklar anges särskilt i vilket skede artiklarnas externa granskning är o skribenten ansvarar för att det finns tillstånd att använda artiklarna - som artikel kan också höra gemensamma artiklar (=sampublikationer) skrivna av flera personer, förutsatt att författarens självständiga andel i dem kan påvisas, enligt följande: o skribenten ska skriftligen redogöra för sin andel av det arbete som presenteras i avhandlingens artiklar. Detta görs på skild sida Författarens bidrag, vilken inlämnas samtidigt som manuskriptet inlämnas (se bilaga 12 för modell). - sammandraget (= kappan ) i en artikelavhandling bör innefatta: o en inledning till ämnet o redovisning för hur artiklarna bildar en helhet o redovisning av målsättning, teoretisk referensram samt metoder o redovisning av resultat, slutsatser samt helhetsbedömning av forskningsarbetet - artiklar som ingått i en föregående licentiatavhandling inom samma område, vilken uppfattas som ett delmål av en följande doktorsavhandling, kan inräknas bland det totala antalet artiklar för en doktorsavhandling (se p. 3.1). Samma person kan inte använda samma artikel ytterligare flera gånger, men eftersom artiklar ofta skrivs som sampublikationer kan olika personer använda en och samma artikel i sina respektive avhandlingar. Handledaren granskar att reglerna har följts och intygar detta på särskild blankett (bilaga 4). 4.3. Språkanvändning och språkgranskning Avhandlingens språk Doktors- eller licentiatavhandlingen skrivs på svenska eller engelska, även danska eller norska kan förekomma. I avhandlingar i finska eller främmande språk samt i finskans eller de främmande språkens didaktik kan språket i fråga användas. Institutionsrådet kan av särskilda skäl besluta att något annat språk får användas i avhandlingen. Språkgranskning Doktorsavhandlingar och sammanfattningar språkgranskas. Institutionsrådet kan bestämma att även licentiatavhandlingar språkgranskas. Svensk sammanfattning Om avhandlingen inte är avfattad på svenska, danska eller norska ska en kort sammanfattning (2-10 s.) på svenska ingå i avhandlingen. Den svenska sammanfattningen ska utformas så att alla delar av arbetet beskrivs. Engelsk sammanfattning Om avhandlingen inte är avfattad på engelska ska en kort sammanfattning (2-10 s.) på engelska ingå i avhandlingen. Kommersiellt förlag Om avhandlingen ges ut på ett kommersiellt förlag kan sammanfattningarna tryckas på ett lösblad som sticks in i de exemplar som används vid disputationen. Handledaren granskar att reglerna har följts och intygar detta på särskild blankett (bilaga 4). 6

4.4. Plagiatgranskning Alla examensarbeten bör genomgå plagiatkontroll med hjälp av plagiathanteringsprogram. Handledaren intygar att manuskriptet har genomgått plagiatgranskning med programvaran Urkund och att handledaren analyserat rapporten som Urkund har skickat och intygar detta på särskild blankett (bilaga 4). Plagiatgranskning görs alltid av alla artiklar oberoende av om de är skrivna av en eller flera personer och oberoende av om de är publicerade eller i granskningsskedet. Särskilda regler följs beträffande sampublikationer om plagiat upptäcks. 4.5. Bedömningskriterier (Bilaga 5), -skala och grunder (Bilaga 6) 4.6. Inlämnings-, gransknings- och bedömningsprocess för licentiatavhandling (Bilaga 7) 4.7. Inlämnings-, gransknings- och bedömningsprocess för doktorsavhandling (Bilaga 8 och bilaga 17) Processerna bör tidsmässigt vara så smidigt upplagda att disputation kan hållas och examen utfärdas inom så kort tidsrymd som möjligt, eftersom forskarstuderandes målsatta studietid på fyra år i princip inte kan överskridas. Detta kan befrämjas genom att prefekten fattar vissa av de mera rutinartade besluten i processen, t.ex. så att institutionsrådet enbart behandlar bedömningen av avhandlingen och ingenting annat i processen. Rekommenderad tid för hela processen vid ÅA är högst 4 månader från det att manuskript inlämnats och betyg utfärdats. 4.8. Handledning och uppföljning 4.8.1. Handledning Fungerande handledning är av avgörande betydelse för forskarstudiernas framgång. En handledare kan ha flera forskarstuderande att handleda. Antalet studerande per handledare är beroende av många faktorer, t.ex. hur många handledare och/eller doktorander som totalt finns inom en enhet, enhetens profilering, handledarens övriga engagemang i forskning, undervisning och tredje uppgiften m.m. En tumregel kan vara att en handledare rekommenderas ha högst 8 doktorander, som också kan vara i olika skede av sitt arbete och sålunda kräver olika typ av handledningskapacitet. Handledning sker både individuellt och i grupp vid forskarseminarier eller i projekt. Både handledare och forskarstuderande ska på förhand veta vilka rättigheter och skyldigheter en handledningsprocess innebär. Därför ska bevis för detta föreligga i ett av vardera undertecknat handlednings- och studieavtal (bilaga 9) och detta ska stadfästas av institutionen i samband med beviljande av studierätt. Smärre justeringar kan senare vid behov godkännas av handledare, medan större ändringar ska godkännas av prefekten. Vid konflikt mellan handledare och forskarstuderande ska båda parter i första hand vända sig till den ämnesansvariga och i andra hand till prefekten. Byte av handledare, se 6.1.5. 4.8.2. Uppföljning av doktorandstudierna Vid ÅA införs en årlig doktoranduppföljning fr.o.m. 1.1.2012. Syftet är att få en klar och realistisk uppfattning om hur doktoranders vid ÅA studier framskrider. Forskarstuderande fyller i årsrapporten elektroniskt i e-blankett (Bilaga 10) och sammanställning görs av koordinatorn. Responsen behandlas av Nämnden och beaktas i kommande verksamhet. Årsrapporten i utskrift lämnas till handledaren vid höstterminens slut. Den gås igenom tillsammans med handledaren i ett uppföljningssamtal /utvecklingssamtal för anställda. 7

En mera omfattande utvärdering, antingen av hela forskarutbildningen eller tematiskt, görs regelbundet (jfr Daniel Särs: Handledningstillfredsställelse och effektivitet bland doktorander vid HF&ESF, 2010). 5. Antagning och utexaminering 5.1. Antagning 5.1.1. Behörighet Behörighet för vetenskaplig påbyggnadsutbildning Behörig för studier som leder till vetenskapliga eller yrkesinriktade påbyggnadsexamina är den som avlagt lämplig högre högskoleexamen eller har en utländsk utbildning som i landet ifråga ger behörighet för motsvarande högskolestudier eller den som institutionen på annat sätt konstaterar ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för studierna. Behörighet inom huvud/fackämnet Den sökande bör i allmänhet ha slutfört fördjupade studier inom sitt tilltänkta huvudämne eller inneha motsvarande kunskaper. 5.1.2. Ansökan och val av forskarstuderande vid doktorandprogrammet om en särskild referensgrupp (eller styrelse för externt program) har tillsatts Ansökan om studierätt för påbyggnadsutbildning görs skriftligt och inlämnas till doktorandprogrammet inom utsatt ansökningstid. Ansökan innehåller åtminstone uppgifter om sökanden, tidigare utbildning, språkkunskaper, preliminär studie- och finansieringsplan samt forskningsplan skriven antingen på svenska eller engelska, vilken kan genomgå plagiatgranskning. Doktorandprogrammet - behandlar ansökan och kontrollerar att sökanden uppfyller behörighetskraven för vetenskaplig påbyggnadsutbildning samt i huvudämnet - kontaktar den ämnesansvariga och ber om utlåtande - rangordnar de sökande på basis av bl.a. följande kriterier: forskningsplanens vetenskapliga kvalitet, aktualitet och originalitet, handlednings- och studieplanens relevans, doktorandens förutsättningar att förverkliga planen, vitsord i föregående examensarbete och/eller studieframgång inom de fördjupade studierna. Avslag på ansökan kan ges t.ex. om ovannämnda krav inte uppfylls, om det inte finns handledningskapacitet eller om forskningsområdet inte passar in i enhetens forskningsprofil m.fl. orsaker. - fattar beslut om vilka studerande som förordas för antagning - sänder beslutet inklusive handlingar till studiekansliet för vidare behandling av institutionen, som ska fastställa rättigheter och skyldigheter i ett avtal samt besluta om studierätt ska beviljas vid institutionen. Om det är fråga om externa program följer processen den ovannämnda till tillämpliga delar, t.ex. så att styrelsen för ett nätverksprogram motsvarar en intern referensgrupp. 8

5.1.3. Beviljande av studierätt vid institutionen Studiekansliet granskar behörighet och handlingar samt föredrar ärendet i första hand för institutionsrådet som kan delegera ärendet i andra hand i särskilda fall för prefekten som fattar beslut om att bevilja studierätt (=antagning) eller att ge (motiverat) avslag. Valet av forskarstuderande stadfästs av institutionsrådet/prefekten då alla dokument som förutsätts för deltagande i forskarutbildningen föreligger. Bevis för att alla parter har godkänt rättigheter och skyldigheter inom forskarutbildningsprocessen är en förutsättning för behandling vid institutionen. Som bevis räknas endast av forskarstuderande, handledare, ämnesansvarig och doktorandprogrammets kontaktperson undertecknat handlednings- och studieavtal. Institutionens beslut ska sålunda omfatta BÅDE beviljande av studierätt för forskarstudier OCH fastställande av handlednings- och studieavtal (bilaga 9). 5.1.4. Byte mellan doktorandprogram, men med oförändrad studierätt En doktorand som antagits till ett doktorandprogram och fått studierätt vid en institution kan av olika orsaker önska byta till ett annat doktorandprogram, men med bibehållen studierätt. Ett byte följer i tillämpliga delar den process som beskrivs i 6.1.2. Studierätten vid institutionen är i sådana fall oförändrad. 5.1.5. Byte av handledare och/eller justeringar i handlednings- och studieavtalet Byte av handledare och/eller smärre justeringar i handlednings- och studieavtalet görs genom att inlämna ett nytt av alla parter undertecknat avtal som registreras av studiekansliet. Samma förfarande gäller för större justeringar, men då godkänns de av prefekten. 5.1.6. Inskrivning och terminsanmälan Sökanden får ett skriftligt meddelande om beslutet beträffande ansökan om studierätt från studiekansliet, som också samtidigt meddelar detta till studentexpeditionen. Om studierätt beviljats ska sökanden skriva in sig på studentexpeditionen inom på beslutet utsatt tid. 5.1.7. Uppföljning av forskarstuderande enligt inskrivning i studieregistret Åbo Akademi tar i bruk ett system med uppföljning av forskarstuderande enligt inskrivning i studieregistret. Avsikten är ett tidigt ingripande om forskarstuderandes studier verkar bli längre än den målsatta studietiden. Sålunda kan stöd erbjudas med sikte på att examen färdigställs. Uppföljningen gäller forskarstuderande som har beviljats studierätt och som skrivit in sig för mera än sju år sedan, men som ännu inte avlagt examen. Uppföljningen görs efter sju år för alla, för det är centralt att ha en möjlighet att få hjälp oberoende av om studierna bedrivs på hel- eller halvfart. Uppföljning sker årligen och den påverkar inte studierätten, men forskarstuderanden får inte skriva in sig som närvarande men nog som frånvarande. Inskrivning blir möjlig efter det att studeranden har gjort ett handlednings- och studieavtal, som handledaren har godkänt och studiekansliet har registrerat samt meddelat studentexpeditionen om detta. Efter detta kan studeranden återinskriva sig och fortsätta sina studier. Beträffande forskarstuderande som har antagits före Forskarskolan inleder sin verksamhet gäller det år de har erhållit sin studierätt och har inskrivit sig som forskarstuderande. Se bilaga 11 för hela processen från ansökan till inskrivning. 9

5.2. Utexaminering 5.2.1. Avläggande av licentiatexamen En forskarstuderande kan avlägga licentiatexamen sedan hon/han har genomfört den av institutionen fastställda delen av de studier som hör till påbyggnadsutbildningen. Licentiatexamen innefattar en licentiatavhandling. 5.2.2. Avläggande av doktorsexamen En forskarstuderande kan avlägga doktorsexamen sedan studeranden har genomfört den av institutionen fastställda delen av de studier som hör till påbyggnadsutbildningen, samt avfattat en doktorsavhandling och offentligt försvarat den. 5.2.3. Betyg Varje studerande bör anhålla om betyg från studiekansliet och bör följa ev. tidtabeller för betygsutskrivning. Föredragande i betygsärenden, vanligen studiechefen, föredrar betyget för prorektor inom ifrågavarande fakultetsområde, vilken fattar beslut om att utfärda betyget. Genom beslut av institutionsrådet kan vid promotion eller utan solenn promotion den som avlagt doktorsexamen tilldelas traditionella insignier. 10

Bilaga 1. Ansvarsfördelning inom forskarutbildningen. Styrelsen för ÅA - har 17.3.2011 beslutat om riktlinjer för organiseringen av forskarutbildningen vid ÅA - besluter om ändringar i instruktionen för forskarutbildningen Rektor för ÅA - godkänner det första förslaget till verksamhetshandbok för forskarutbildningen - utser en nämnd för Forskarskolan Direktören för Forskning och utbildning - godkänner Praktika för forskarstuderande Nämnden för Forskarskolan vid ÅA - uppgör en handlings/verksamhetsplan för de uppgifter som tillkommer Forskarskolan Prorektor för forskningen, andra prorektor - är Nämndens föreståndare Prorektor för respektive fakultetsområde - utfärdar examensbetyg Institutionsrådet - besluter om institutionens forskarutbildnings struktur, krav, antagning, bedömning, utexaminering m.m. - bedömer doktorsavhandling - fattar beslut om kriterier för interna doktorandprogram, deras benämning samt utser ev. referensgrupp för dem - fattar beslut om kriterier för och beviljar studierätt samt stadfäster handlednings- och studieavtal inklusive utnämning av handledare - preciserar och fastslår procedurer och texter i avtal - kan delegera beslutsfattande till prefekten - anordnar promotion Prefekten - utser ev. intern referensgrupp för doktorandprogram - godkänner ändringar i handlednings- och studieavtal - bedömer licentiatavhandlingar - beslutar om förhandsgranskare för doktorsavhandling - beslutar om kustos, opponent/er och betygsnämndens ordförande och två medlemmar - beslutar om språkanvändning vid disputationen om den är annan än svenska. - beslutar om tid och plats för disputationen Doktorandprogram - rangordnar och ger förslag till institutionen på val av forskarstuderande 11

Doktorandprograms referensgrupp (= styrelse) - frivillig, väljs vid behov av prefekten eller utses av externt program Doktorandprograms kontaktperson - kan tillhöra ett annat universitet om det är fråga om ett externt program Doktorandprograms ledare (= director) - bör vara professor, docent eller akademilektor Doktorandprograms koordinator Ämne - handhar praktiska frågor inom doktorandprogrammet - besluter om innehållet i studierna och bedrivandet av studierna inom ämnet Ämnesansvarig - ger utlåtande till doktorandprogrammet beträffande sökande forskarstuderande - undertecknar studie- och handledningsavtal - föreslår handledare - har rätt och skyldighet att alltid följa upp handledarens arbete - föreslår och vidtalar förhandsgranskare - föreslår och vidtalar kustos, opponent/er och betygsnämndens ordförande och två medlemmar, men kan delegera detta ansvar till handledare, samt föreslår språkanvändning om den är annan än svenska. Examinator (professor/er i ämnet) - godkänner innehållet i kurser Handledare - undertecknar handlednings- och studieavtal - diskuterar den årliga doktoranduppföljningsrapporten med doktoranden och vidtar åtgärder på basis av den - godkänner smärre justeringar i handlednings- och studieavtal Forskarstuderande (=doktorand) - undertecknar studie- och handledningsavtal - inlämnar årlig doktoranduppföljningsrapport, diskuterar och vidtar åtgärder på basis av den Studiekansli - sköter administrationen kring alla processer Personalenheten - sköter anställningsrelaterade frågor - uppgör avtal om icke-anställdas rätt att utnyttja ÅA:s faciliteter 12

Bilaga 2. Kvalitetshanteringssystem för forskarutbildningen För att uppnå och upprätthålla en hög trovärdighet för kvaliteten inom forskarutbildningen förutsätts att vi kan visa upp ett organiserat och heltäckande system för hur kvalitetshanteringen går till. Ett kvalitetshanteringssystem säkrar och utvecklar kvaliteten och förklarar därtill hur det genomförs och hur ansvaret för uppgifterna fördelas i organisationen. Systemet omfattar den planering samt de processer, resurser och den dokumentering som används för att uppnå uppställda mål för verksamhetens kvalitet och redogöra för resultaten. ÅA:s kvalitetshanteringssystem bygger på en interaktion mellan fyra identifierade principer, nämligen aktiv styrning, identifierat ansvar, fortgående utveckling samt dokumentation. För att systemet ska kunna garantera och utveckla verksamhetens kvalitet förutsätts att alla fyra principer uppfylls. Kvalitetshanteringssystemet för forskarutbildningen bygger på de fyra principerna enligt följande beskrivning: 1) Aktiv styrning a) Strategisk styrning ÅA har bedömt sin roll och ställning i samhällsutvecklingen och har valt riktningen för sin utveckling på lång sikt, där avsikten är att förändra och förbättra verksamheten ur ett helhetsperspektiv. Visionsarbete utmynnar i strategier och verksamhetsplaner. Policydokument: Mål och strategier för Åbo Akademi 2010-2019 (23.9.2010, https://www.abo.fi/personal/strategier ) i vilket fastställs centrala mål. Följande handlar om forskning och/eller forskarutbildning: - ÅA medverkar aktivt för att få minst två nya spetsenheter inom forskning utsedda av Finlands Akademi, internationella och nationella forskningscentra samt nordiska spetsenheter. - ÅA satsar på och ger förutsättningar för interna spetsenheter, forsknings- och innovationsservice, forskning inom enskilda vetenskapsområden. - ÅA ska stöda sina doktorander och forskarutbildningsprogram via Forskarskolan samt stöda deltagande i nationella samt nordiska och andra internationella forskarutbildningsprogram. - ÅA ansvarar för god forskning genom utvärderingsprogram för forskningen, beaktande av skillnader mellan olika vetenskapliga traditioner samt internt belöningssystem för forskningsframgång. - Forskarutbildningen ska vara intimt knuten till forskningen och förbereda doktoranderna för krävande uppdrag i samhälle, näringsliv och forskarsamfund. - För att trygga kvaliteten ska utbildningen följa en tydlig struktur och arbetsprocess via Forskarskolan vid Åbo Akademi. En central grund för att ovannämnda mål ska kunna uppfyllas är införande av Forskarskolan vid ÅA och att en tydlig strukturering och arbetsprocess införs för den. Den föreslagna verksamhetshandboken stöder målet, eftersom den både synlig- och tydliggör forskarutbildningens strukturer och arbetsprocesser. Målet att ansvara för god forskning genom utvärderingsprogram finns inarbetat i tre processer beskrivna i verksamhetshandboken. Den första gäller kriterierna och processerna för att välja doktorandprogram, den andra doktorandernas årliga rapportering om progressionen i forskarstudier och avhandlingsarbete och den tredje uppföljningen av studietiden för forskarstuderande. Båda ger analysmaterial som underlag för att korrigera brister och åtgärda problem. Dokumenterad och tydlig strukturering samt ett inarbetat uppföljningssystem inom forskarutbildningen torde också utgöra en nödvändig grund som stöder doktorander och enheter vid ansökningar gällande finansiering eller spetsenhetsstatus både internt och externt. 13

Stöd för skillnader mellan olika vetenskapliga traditioner finns inarbetat i processerna genom ett flertal möjliga alternativa lösningar t.ex. beträffande utbudet på frivilliga kurser i allmänfärdigheter, delegering av beslutsfattandet, antalet och innehållet i doktorandprogram, doktorandprogrammens interna organisation och arbetsgång, kriterier för antagning, antalet handledare, betygsskalan m.fl. b) Operativ styrning Med operativ styrning avses den verksamhet som strävar att förverkliga de målsättningar som fastställts i visioner, strategier och verksamhetsplaner. Ekonomiska ramar konkretiseras, ansvaret definieras, systematiken för uppföljningen fastställs och arbetet i praktiken beskrivs. Årsplaneringen leder till förverkligande, vilket i sin tur ska uppföljas. Arbetet med att uppnå de centrala mål som nämns i policydokumentet ovan, kräver för den operativa styrningen följande dokumentation: - övergripande beskrivningar: - korrekt text i verksamhetshandböcker på olika nivåer - Universitetets kvalitetshandbok, https://www.abo.fi/personal/handbok - generella dokument: - uppdaterad instruktion för forskarutbildningen innehållande bestämmelser bl.a. om o kriterier för rangordning och val av doktorandprogram vid institutionerna (stark forskning inom ifrågavarande område, effektiv process för kvalitetssäkring inom forskarutbildningen, bevis på en effektiv organisation och ledarskap, samarbete inom nationella/internationella nätverk, en stark ledare som kan attrahera utomstående forskarstuderande och inte enbart en koordinator för programmet) samt redovisning för relationen till akademins huvudstrategi och kvalitetshanteringsprinciper o riktlinjer för processen vid val av nya doktorandprogram o riktlinjer och anvisningar för utbildning av handledare, handledningsprocessen och försvar av avhandlingar o riktlinjer för kurser i allmänfärdigheter som ökar anställningsbarheten i samhället utanför universitetet och som är gemensamma för alla doktorander (t.ex. pedagogik, ledarskap, kommunikation, skrivande av ansökningar om medel, professionell utveckling) o riktlinjer för systematisk studentrespons och annan utvärdering av forskarutbildningen o riktlinjer för information om ansökningstider och procedurer för doktorandutbildningen (kriterier för antagning, integrering av utländska studerande, skriftlig information på olika språk, webbplats) - Statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004): o mål för påbyggnadsutbildning (21 ) o avläggande av doktorsexamen (22 ) - Universitetslagen (558/2009): o antagning av studerande (36 ) o behörighet för påbyggnadsutbildning (37 ) - Instruktion för forskarutbildningen vid ÅA (8.12.2010) https://www.abo.fi/personal/utbildforf - Examensstadga vid ÅA (21.1.2010), https://www.abo.fi/personal/utbildforf o Utbildningsstruktur (20 ) o Undervisningsplanering (40 ) 14

o Examinas benämning inom påbyggnadsutbildningen vid ÅA (bilaga) - specificerande dokument: o bilagor till verksamhetshandboken vilka innehåller processbeskrivningar och modeller samt ansvarsfördelning o handlings/verksamhetsplan för Forskarskolan (med huvudprinciper och ansvarsfördelning) som beskriver hur målen avses uppfyllas, hur verksamheten ska genomföras, hur ansvaret fördelas och hur uppföljning ska ske - Praktika för forskarstuderande vid ÅA (30.8.2010) http://www.abo.fi/public/dokforf - Principerna för ÅA:s kvalitetshanteringssystem (18.12.2008) https://www.abo.fi/personal/kvalitet_dokument - redovisande dokument: rapporter och protokoll som i framtiden kommer att visa vilka resultat som uppnåtts. - Auditering av ÅA Slutrapport av RUH 4:2010, https://www.abo.fi/personal/genomfordaauditeringar c) Kvalitativ styrning Med kvalitativ styrning avser ÅA den verksamhet som strävar till att förstärka en gemensam modell för hur vi fungerar vid universitetet. Endast enskilda beslut kan genomföra förändringar i praktiken. Vi bör basera akademins verksamhet på gemensamma regler. Demokratiska beslut, kombinerade med utbildning, tillräcklig förankring och uppföljning torde tillsammans med etiska avväganden leda till en kvalitetskultur. Den kvalitetskultur som eftersträvas inbegriper en verksamhet med gemensamma visioner och bestämmelser som är tydliga och synliggjorda och beskrivs i dokument som alla följer. Dokumenten har kommit till som resultat av en demokratisk behandling (i detta fall med remisser till de utbildande enheterna) och förankrats (genom ny remiss av reviderat förslag till verksamhetshandbok samt ytterligare i sinom tid en remiss beträffande justeringar i instruktionen för forskarutbildning). Utbildning för olika kategorier av personal är slutligen ett viktigt element i en kvalitetskultur när det gäller införandet av nya processer och sådan kommer att ordnas när alla nödvändiga beslut om den nya organisationen och de nya bestämmelserna för forskarutbildningen har fattats. För den kvalitativa styrningen krävs specificerande dokumentation med beskrivning av en kvalitetsmodell inklusive kriterier för hur kvaliteten mäts. Det här innebär för forskarutbildningen bl.a.: - klart definierade regler för studier, handledning och administration, - definierat ansvar, rättigheter och skyldigheter, - gemensam terminologi, - klar rekryterings- och finansieringsmodell, - tydlig uppföljning och modell för hantering av respons, - utbildning och utexaminering som o uppfyller vetenskapliga kriterier samt o är relevant för arbetslivet eller utvecklingen av samhället. 2) Identifierat ansvar ÅA har fastställt tre former av ansvar för att garantera verksamhetens kvalitet. ÅAs verksamhet kan beskrivas som ett mönster av processer. De större kan spjälkas upp i mindre processer och till slut i olika arbetsmoment. En central del i ÅAs kvalitetshantering är att det finns en namngiven person i organisationen som har ett dokumenterat ansvar för att se till att uppgiften utförs på ett ändamålsenligt sätt. Detta ansvar för uppgift kombineras med individuellt ansvar som varje individ har inom högskolesamfundet. Den tredje formen är ledningsansvar som inbegriper ett mera generellt övergripande ansvar att analysera för att så effektivt som möjligt kunna stöda verksamhetens utveckling. 15

Det identifierade ansvaret bör fastställas i ett specificerande dokument. För forskarutbildningen ingår beskrivning av ansvarsfördelningen i verksamhetshandbokens bilagor och för Forskarskolan i dess handlings/verksamhetsplan. 3) Fortgående utveckling För att säkerställa en kontinuerlig utveckling eftersträvar akademin att för alla processer följa en cyklisk utvecklingsmodell. Modellen förutsätter att alla arbetsmoment planeras. Återkommande processer dokumenteras. I det praktiska genomförandet fästs vikt vid hur de använda metoderna fungerar. Ett system för att följa upp verksamheten finns och ansvarspersonerna drar nytta av resultaten i det fortsatta planeringsarbetet. Processerna med uppföljning och utveckling inom forskarutbildningen beskrivs i verksamhetshandboken och dess bilagor vilka är specificerande dokument. 4) Dokumentation Dokumentation är en förutsättning för att ÅA på ett trovärdigt sätt ska kunna visa att verksamheten är av hög internationell kvalitet. ÅA indelar dokumentationen i fem nivåer. Dokumenten arkiveras enligt en bestämd systematik enligt följande: - policydokument: långsiktiga målsättningar fastställs i visioner och strategier - övergripande beskrivningar: verksamhetshandböcker i tre nivåer - generella dokument: lagstiftning, förvaltningsinstruktion, instruktion för forskarutbildningen, examensstadga, tentamensinstruktion m.fl. - specificerande dokument: processbeskrivningar, rutiner, instruktioner, handlingsplaner som visar hur verksamheten faktiskt genomförs eller ska genomföras - redovisande dokument: o doktorsavhandlingarna o protokoll från forskarutbildningsprocessens olika delar: antagning, handledning, granskning, bedömning m.fl. o rapporter från Forskarskolan samt protokoll från enheterna som visar vilka resultat som uppnåtts. Källa: Min Kvalitet. En introduktion till kvalitetsbegreppen och kvalitetshanteringen vid Åbo Akademi (2009). 16

Bilaga 3: Definitioner av begrepp inom forskarutbildningen vid ÅA Doktorand Med termen doktorand avses vid ÅA alla forskarstuderande som siktar på att avlägga doktorsexamen vid universitetet, oberoende av finansieringen till dem. Enligt Personalinstruktion för ÅA (godkänd av styrelsen 15.6.2011 används benämningen doktorand för forskare på nivå 1 (alternativt projektforskare på nivå 1, för de som ej arbetar med egen avhandling). Handledare Ämnesansvarig föreslår en eller flera handledare. Valet bekräftas samtidigt som handlednings- och studieavtal godkänns av institutionsrådet/prefekten. En handledare bör ha avlagt minst doktorsexamen för att handleda en licentiand och vara minst docent (eller ha motsvarande vetenskapliga meriter), men gärna professor för att handleda en doktorand. Handledarens mera handledande uppgifter framgår av bilaga 12. Handledarens mera administrativa uppgifter framgår av bilagorna 4 och 17. Byte av handledare görs genom att inlämna ett nytt av alla parter undertecknat avtal som registreras av studiekansliet. Uppföljningsgrupp (= thesis committee) En doktorand kan vid sidan av handledare som sitt stöd ha en uppföljningsgrupp. Avsikten är att medlemmarna i gruppen bistår doktoranden som experter inom sina specialområden. Doktorandprogrammets referensgrupp kan fungera som uppföljningsgrupp. Medlemmarna består av experter inom och utanför akademin. Sakgranskare för licentiatavhandling Prefekten utser på studiekansliets föredragning två sakgranskare på basis av ämnesansvarigas förslag. Båda bör ha avlagt minst doktorsexamen. Åtminstone den ena av granskarna bör ha sin huvudsakliga verksamhet utanför institutionen, men båda rekommenderas vara utomstående. Handledaren kan inte vara sakgranskare. Sakgranskarna ger inom 30 dagar var sitt eller ett gemensamt skriftligt utlåtande utgående från bedömningsgrunderna med förslag till betygssättning. Förhandsgranskare för doktorsavhandling Prefekten utser på studiekansliets föredragning minst två förhandsgranskare på basis av ämnesansvarigas förslag. Båda bör vara minst docenter (eller ha motsvarande vetenskapliga meriter), men gärna professorer. Båda bör ha sin huvudsakliga verksamhet utanför institutionen. Handledaren kan inte vara förhandsgranskare. Förhandsgranskarna rekommenderas att inom 60 dagar ge var sitt eller ett gemensamt motiverat skriftligt utlåtande med förslag om beviljande eller avstyrkande av disputationstillstånd. 17

Kustos Prefekten utser på studiekansliets föredragning en professor eller docent till kustos (övervakare) för disputationen. Kustos är vanligen handledaren eller en av institutionens professorer. Kustos har som uppgift att för opponent/er och nämndmedlemmar förklara om bedömningspraxis vid institutionen, bedömningsgrunder och skala samt andra bestämmelser. Opponent Prefekten utser på studiekansliets föredragning en eller två opponenter (officiella granskare) på basis av ämnesansvarigs förslag. En opponent ska ha docentkompetens eller motsvarande vetenskapliga meriter och bör ha sin huvudsakliga verksamhet utanför institutionen. En förhandsgranskare kan fungera som opponent. Handledaren för avhandlingen kan inte vara opponent. Opponenten bör få ett exemplar av avhandlingen i tryck eller som manuskript minst 30 dagar före disputationen. Opponenten/erna bör inom 21 dagar efter disputationen till institutionsrådet ge var sitt eller ett gemensamt motiverat skriftligt utlåtande (ca 1-5 s. A4). Det ska innehålla en kortfattad, motiverad bedömning av avhandlingens vetenskapliga värde, förtjänster och brister utgående från bedömningsgrunderna samt försvaret av avhandlingen. Utlåtandet ska utmynna i ett vitsordsförslag enligt bedömningsskalan. Avhandlingens innehåll behöver inte redovisas. Disputand Den som ska försvara sin avhandling, d.v.s. författaren. Respondent Den som ska besvara frågor och kritik, d.v.s. författaren. Betygsnämnd och dess medlemmar Prefekten utser på studiekansliets föredragning och på basis av ämnesansvarigs förslag för varje disputation en betygsnämnd för bedömning av doktorsavhandling. Nämnden består av ordförande och två personer från ämnet eller närliggande ämne och det rekommenderas att minst en är utanför doktorandprogrammets ämnesområde. Nämndens medlemmar bör vara minst docenter (eller ha motsvarande vetenskapliga meriter), men gärna professorer. Handledaren (eller handledarna om flera är utsedda) hörs, men kan inte vara närvarande vid nämndens sammanträden och kan inte heller ingå som medlemmar i betygsnämnden. Betygsnämndens uppgift är i huvudsak att förvissa sig om att opponenten förstår våra bedömningsgrunder och vår bedömningskala och att den är i paritet med övriga avhandlingar inom resultatenheten. Nämnden har dessutom som uppgift att förbereda institutionsrådets bedömningsbeslut och inom 14 dagar från det att ordförande från studiekansliet erhållit opponentens utlåtande uttala sig huruvida de kan omfatta opponentens betygsförslag. 18

Vid bedömningen beaktas förutom avhandlingens vetenskapliga förtjänster också respondentens försvar vid disputationen. Därför bör nämndens alla medlemmar vara närvarande vid disputationen och vid nämndens sammanträden. Allmänfärdigheter Begrepp för sådana färdigheter som behövs i arbetslivet efter forskarexamen (jfr begreppet anställningsbarhet). Benämns också överförbara/allmänna/generiska färdigheter eller kompetenser, arbetslivsfärdigheter. På engelska: transferable/generic skills/competencies, key skills etc. Bedömningsprocessen: Besvär Den som ett beslut avser eller vars rätt, skyldighet eller fördel direkt påverkas av ett av ÅA:s förvaltningsorgan fattat beslut, kan anföra besvär över beslutet hos Åbo förvaltningsdomstol inom 30 dagar från det att beslutet har delgivits. Bedömningsprocessen: Rättelse Skribenten har rätt att inom 14 dagar hos prorektor inom respektive fakultetsområde begära rättelse beträffande bedömningsbeslut. 19

Bilaga 4: Anhållan om förgranskning av avhandling Jag intygar att bifogade avhandling är mitt eget arbete och att jag enligt bästa förmåga har följt vetenskaplig praxis. Jag har i avhandlingen tydligt redogjort för den hjälp jag fått av andra (författarens bidrag, bilaga 12). Namn, matrikelnummer, e-post: Avhandlingens titel: Ämne: Antal studiepoäng: Handledarens granskning Artikelavhandling Sampublikation Plagiatgranskning: datum och diarienummer i Urkund Författarens bidrag handledarens granskning att reglerna följts ja/nej kommentar Ämnesansvarigs förslag till förgranskare Namn Titel Universitet/forskningsinstitut Adress Förgranskare 1 Förgranskare 2 Anhållan förordas: Ort och datum Handledare Ort och datum Ämnesansvarig Jag känner inte till jäv enligt förvaltningslagen 27 och 28 (434/2003). Ort och datum: Skribentens underskrift: Prefektbeslut: Godkänns. Föredragande Prefekt 20