LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12

Relevanta dokument
HELGEÅN HELGEÅN FRÅN DELARY

UTVÄRDERING AV KALKNINGENS EFFEKTER I MÅLVATTEN- DRAG I KRONOBERGS LÄN. LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN , Meddelande 2017:03

Våtmarkskalkning Optimering och avslut

± Allgu. Åtgärdsområde 132 St Värmen. Sävsjö Stora Värmen. Bilaga 1 Åtgärder och resultat i 132 St Värmen Utskriven:

Beräkningsverktyg vid kalkning? Till vad kan vi använda vattenkemiska data från kalkeffektuppföljningen? Så enkelt är det!

Åtgärdsområde 128 Allsarpasjön

Åtgärdsområde 004 Västerån

ÅO Enegylet. Huvudman Bidrag Kommun/-er Huvudflodsområde Status Bromölla kommun 85% Bromölla kommun 87 Skräbeån Pågående

08STA STA3571. Åtgärdsområde: Madesjösjön ID: LJUH003. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Åtgärdsområde 138 Målenån

Åtgärdsområde 010 Bolån

Åtgärdsområde 010 Bolån

08STA4123 MS077 08STA4123 ID: LJUH004. Åtgärdsområde: Rismåla göl. Status: Vilande Bidrag: 85 % Avrinningsområde: 77 Ljungbyån Huvudman: Nybro kommun

Våtmarkskalkning. Beräkning av kalkbehov och urval av våtmarker för kalkning. Ingemar Abrahamsson. Kurs i våtmarkskalkning

Kalkspridningsplan för Härgusserödsån

Sjökalkning och beräkning av kalkbehov

Kalkdoserare. Johan Ahlström

Vad finns att berätta om denna rapport?

Verksamhetsberättelse för kalkning av sjöar och vattendrag i Jämtlands län 2017

Kalkspridningsplan för Grössbyån

Kalkspridningsplan för Jörlandaån

Kalkningsverksamheten från ett HaVsperspektiv

Kalkning i Kalmar län. Verksamhetsberättelse 2014

Utvärdering av kalkning i målvattendrag i Kalmar län

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Åtgärdsområde: Snärjebäcken ID: SNÄH001. Status: Pågående Bidrag: 85 % X. Avrinningsområde: 76 Snärjebäcken Huvudman: Nybro kommun. [ c.

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av försurning

Åtgärdsområde 057 Storåns närområde

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG

Vad finns att berätta om denna rapport?

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR. i Älmhults kommun

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Gullspångsälven (138) och Visman (137) Bilaga 8

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR

Mini-WORKSHOP IKEU. Stephan J. Köhler och Tobias Vrede, SLU

Åtgärdsområde:Halltorpsån HALH001 Avrinningsområde: Halltorpsån Status: Pågående Huvudman: K almar, Emmaboda och Nybro kommuner Bidrag: 85 %

Planering av våtmarkskalkning

Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Aktuellt inom kalkningen Vad är på gång

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Åtgärdsområde:Hagbyån

Kalkningsverksamheten i Malung-Sälens kommun

Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Kalkningsåret 2015 Ett år utan större avvikelser

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

20 - Skellefte älv. Kalkade åtgärdsområden. Referensområden Skelefteå älv. Grad av episodförsurning

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

Rymman respektive Dyvran

Samrådsunderlag gällande biotopvårdsförbättringar av Acksjöälven, , Hagfors kommun

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

Kurs i våtmarkskalkning 31/5 2/6 2016

Optimix i sjöar. Hur fungerar Optimix vid sjökalkning? Hur förändras den vattenkemiska effekten vid byte från kalkmjöl?

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

Nationell kalkeffektuppföljning

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth

Ätrans recipientkontroll 2012

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

2b:2. Inverkan av kalkning på metaller i vattendrag

Regional kalkåtgärdsplan Kalkningsverksamheten i Kalmar län

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

DETALJPLAN FÖR KALKNINGAR i Alvesta kommun

Kalkningsåret En redovisning av nyckeltal. Havs- och vattenmyndighetens PM

2.1 Miljöproblem Försurning

KD S TA42 34 MS 061 BF S TA36 17 BF064 MS076 BF065 NF S TA36 08 [ [ MS 073 BF057 08STA STA4412 MS077 KD STA

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Verksamhetsberättelse för kalkningsverksamheten i Värmlands län 2008

KALKNING AV SJÖAR OCH VATTENDRAG i Kronobergs län

Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster

Kalkning och försurning i Jönköpings län

Bevara Sommens nedströmslekande öring

RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån 2015

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

KALKNING AV SJÖAR OCH VATTENDRAG I KRONOBERGS LÄN. LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN , Meddelande 2015:04

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling

RAPPORT 2016/3 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN Johan Persson Gustav Johansson Tomas Loreth Remén

Hammarskogsån-Danshytteån

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Kalkningar i Gnosjö kommun

Elfiske i Jönköpings kommun 2015

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Tillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i sjöar och vattendrag , Motala ström (67) Bilaga 7

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Regional åtgärdsplan för kalkning av sjöar och vattendrag i Hallands län

Typområden på jordbruksmark

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Kalkplan Verksamhetsplan för kalkningsverksamheten. En rapport från kalkningsverksamheten i Jönköpings län. Meddelande 2002:42

Elprovfiske i Kalmar län En sammanställning av resultat

Kontrollprogram för Hennans kraftverk 2011

Rapport 2017:27. Försurning och kalkning i Västra Götalands län Verksamhetsberättelse 2016

Fiskevårdsplan för Kiasjön m.fl. sjöars FVOF

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Kalkspridningsplan för Anråse å

Nyttiga verktyg vid kalkning? ph okalk Alk okalk ph

Transkript:

LILLÅN HALLARYD FRÅN HALLABORG MV12 BESKRIVNING AV MÅLOMRÅDET Allmänt Målvattendraget utgörs av Lillån från Hallaborg och ner till inflödet i Helgeåns huvudfåra. Vattendragssträckan som är 2,9 km långt avvattnar ett område om 73 km². Det finns två definitiva vandringshinder uppströms målvattendraget, men för hela målvattendragssträckan är det fria vandringsvägar för fisk ut i Helgeåns huvudfåra. - 1 -

Lillån i Hallaryd Försurningssituationen före kalkning I Helgeåns huvudfåra låg ph strax under 5,0 i slutet på 70-talet. I Väglasjön och Vitasjön fångades inga mörtar kortare än 16 cm vid provfiske 1980, men däremot braxen mindre än 12 cm. Uppströms doseraren är det mycket surt med phvärden ner mot 4,5. Sannolikt låg därför även ph i Lillån Hallaryd under 5,0 före kalkning. Kalkningens utveckling över tiden Figur 1 Kalkmängder som spridits med flyg och båt respektive doserare till Lillån uppströms Hallaryd under perioden 1982-2015. Kalkning startade 1982 i Svartasjö. Året därefter, samt 1984, kalkades även Väglasjö och Vitasjö. Efter ett långt kalkuppehåll installerades 1993 två kalkdose- - 2 -

rare, en uppströms Vitasjön och en uppströms Väglasjön. Den sistnämnda stängdes 2003, medan Vitasjöns doserare i Ällefors finns kvar än i dag. Den har byggts om i flera omgångar och är numera flödesstyrd och web-uppkopplad. I övrigt direktkalkas idag endast Väglasjön. MOTIV OCH MÅL Motiv Lillån ingår inte i något fiskevårdsområde. I vattendraget finns öring, utter, färna, sandkrypare och lake. Motivet för kalkning är de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen, däribland de ovan nämnda. Samtliga motiv redovisas i bilaga 1. ph-mål Det vattenkemiska målet i Lillån har bedömts vara uppfyllt när ph inte vid någon provtagning under året understigit 6,0. Målet är satt till ph 6,0 eftersom skadliga nivåer (>50 µg/l) av oorganiskt aluminium (Ali) bedöms kunna uppträda vid det lägre ph-målet (5,6). Mätningar under de senaste fem åren visar på ett möjligt sådant samband (fig. 2). Uppströms doseraren uppmäts höga Ali-halter, dock vid mycket låga ph-värden. Figur 2 Sambandet mellan ph och oorganiskt aluminium (Ali) i Lillån uppströms Hallaryd för åren 2010-2015. Figuren till vänster avser prover tagna uppströms doeraren (n=21), medan det till höger avser målområdet strax uppströms Hallaryd (n=25). Försurningsbedömning Värden för okalkad kemi enligt tabell nedan (framtaget av SLU) förefaller stämma ganska väl i förhållande till volymdos och uppmätt kemi i målområdet. Delta-pH antyder att kraftig försurningspåverkan föreligger. Okalkad flödes v iktad m edelkem i MAG IC bibl v 9 ph Alk m ekv /l S tatus dph 4,73-0,037 Dålig s tatus 1,07-3 -

RESTAURERING / BIOLOGISK ÅTERSTÄLLNING Utförda åtgärder Lillån Hallaryd från Hallaborg karterades 2016 enligt den nya biotopkarteringsmetodiken, men åtgärdsförslag är ännu inte framtaget. Det är fria vandringsvägar upp i Lillån, och utsättning av i huvudsak vuxen öring har skett i Helgeåns huvudfåra vid 14 tillfällen sedan 1995. Planerade åtgärder Inga åtgärder är planerade för närvarande. Uppföljning av åtgärder Årliga elfisken i Lillån genomförs. KALKNING Utförda åtgärder Kalkningens utveckling från kalkstart och fram till idag har behandlats tidigare i texten. Kalkningens utveckling under perioden 2000-2015, i termer av mängder och doser, framgår av tabell 1. Arealdosen har under perioden varierat mellan 21 och 66 kg/ha/år, beroende på hur mycket doserarna spridit. Motsvarande verklig volymdos i vattendraget har legat mellan på 7 och 15 g/m³. Tabell 1 Utförd kalkning i termer av årliga kalkmängder, areal - och volymdoser samt medel-q från SMHI:s S-hype och beräknade volymdoser, för perioden 2000-2015. Kalkmängd (ton) 214,4 250,2 229,8 233,0 383,1 313,8 392,5 485,0 453,0 151,0 184,0 229,4 252,0 166,0 212,0 253,0 Arealdos (kg/ha/år) 29,3 34,1 31,4 31,8 52,3 42,8 53,5 66,2 61,8 20,6 25,1 31,3 34,4 22,6 28,9 34,5 Volymdos (g/m³) 6,9 8,0 7,4 7,5 12,3 10,1 12,6 15,6 14,5 4,8 5,9 7,4 8,1 5,3 6,8 8,1 Medel-Q, S-hype (m³/s) 0,82 0,74 1,01 0,57 1,08 0,68 0,86 1,21 0,93 0,64 0,81 0,93 0,78 0,54 0,80 0,81 "Verklig" volymdos (g/m³) 8,3 10,8 7,2 12,9 11,2 14,7 14,6 12,7 15,4 7,5 7,2 7,8 10,3 9,7 8,4 9,9 Doserarbeskrivning Doseraren i Ällefors som kalkar Svartasjö, Vitasjö och Lillån installerades 1993. Den var 2003 föremål för utredning, vilket fick till följd att en helt ny våtdoserare med flödesstyrning och larm sattes upp 2004. Doseraren är sedan 2013 även ansluten till webbaserat övervakningssystem. EFFEKTUPPFÖLJNING Var/när/hur/hur ofta Lillån Hallaryd fr Hallaborg följs upp med kemisk provtagning inklusive Ali i huvudfåran minst 6 gånger per år i målpunkten E88 F075. Vattendraget elfiskas också varje år i punkt EF013. Provtagning av bottenfauna sker årligen på punkten BF013. Alla provpunkterna kan ses på kartan på sidan 1. - 4 -

Vattenkemisk provtagning och flöden Sedan 2011 har minst en vattenkemisk provtagning per år skett då flödet översteg 50 % av årets maxflöde (fig. 3). Provtagningen får därför sägas vara väl koordinerad med vattenföringen under de senaste fem åren. Noterade lägstavärden för ph och alkalinitet bör därför hyfsat bra spegla verkligheten under nämnda period. Figur 3 Den kemiska effektuppföljningens överensstämmelse med flödestoppar Lillån Hallaryd. Varje rött streck motsvarar ph -värdet vid ett provtagningstillfälle. Den gröna markeringen motsvarar 50% av årets maximala flödestopp. RESULTAT Vattenkemi Något förhöjda halter av Ali har uppmätts under de fem år som mätning pågått (fig. 2). Som högst har 29 µg/l uppmätts vid ph=5,5. Uppströms doseraren är Ali-halterna högre och sambandet mellan ph och Ali är tydligt (fig. 2 och 4). Färgtal och ph uppvisar cykliska variationer (Fig. 4). Figur 4 Oorganiskt aluminium (Ali), vattenfärg och ph i Lillån uppströms Hallaryd för åren 2010-2015. Figuren till vänster avser uppströms doseraren och till höger målområdet strax uppströms Hallaryd. - 5 -

Figur 5 ph och alkalinitet i målvattendraget, respektive uppströms doseraren perioden 1999-2015. Lillån har en varierande kemi där ph stundtals dyker under 6,0. Under hälften av åren 2000-2015 har inte kemisk måluppfyllelse uppnåtts. Uppströms doseraren är det mycket surt med ph-värden ner mot 4,5 (fig. 5). Lägsta-Alk (mekv/l) 0,04 0,05 0,04 0,08 0,03 0,06 0,03 0,04 0,06 0,04 0,02 0,02 0,06 0,06 0,03 0 Lägsta-pH 6,0 6,1 5,9 6,2 5,7 6,0 5,8 6,0 6,1 5,9 5,6 5,6 6,1 6,2 5,8 5,4 Bottenfauna Undersökning av bottenfauna i Lillån under 2000-2015 tyder på en försurningspåverkan som är betydlig till stark. Lillån Hallaryd fr Hallaborg B ottenfauna - förs urnings påverkan B F 013 1 4 3 3 3 1 3 4 3 4 3 3 3 3 3 Elprovfiske Vid elfiske fångas öring högst sporadiskt och i mycket låga tätheter. De öringar som fångas är de som sätts ut inom Hallaryd-Visseltofta FVO som sportfiskeåtgärd. Fram till elfisket 2016 hade ingen lek kunnat konstateras i Lillån, men 2016 påträffades öringyngel för första gången. Vid elfisket fångas bl.a. sandkrypare, färna, mört och signalkräfta i stadier som pekar på bra förhållanden ur försurningssynpunkt. Närheten till Helgeåns huvudfåra gör bedömningen något osäker eftersom fisk kan vandra upp därifrån. Lillån Hallaryd fr Hallaborg Bedömning måluppfyllelse - E lfiske E F013 NEJ JA JA JA JA JA NEJ NEJ NEJ JA JA JA NEJ JA Lillån Hallaryd fr Hallaborg E lfiske - S tatusbedömning (VIX) E F013 5 5 5 3 5 3 5 5 5 5 5 5 5 5 Den ekologiska statusen beräknad utifrån fiskfaunan (VIX) bedöms vara dålig. - 6 -

DISKUSSION OCH SLUTSATSER Måluppfyllelse och status Den kemiska måluppfyllelsen har bara uppnåtts vid hälften av åren under perioden 2000-2015. Bottenfaunan visar på ännu sämre måluppfyllelse. Resultat från elprovfisken visar däremot på betydligt bättre resultat med måluppfyllelse under de flesta åren. Totalt sett uppnås inte måluppfyllelse. Tabell 2 Måluppfyllelse för Lillån Hallaryd från Hallaborg 2000-2015. Siffrorna i boxarna avser följande: Vattenkemi - lägsta uppmätta ph, Bottenfauna bedömningsklass 1-4. För detaljer se avsnittet Material & Metoder. B edömning Måluppfyllelse T ota lt Vattenkemi 6,0 6,1 5,9 6,2 5,7 6,0 5,8 6,0 6,1 5,9 5,6 5,6 6,1 6,2 5,8 5,4 F iskfauna - - Bottenfauna 1-4 3 3 3 1 3 4 3 4 3 3 3 3 3 Orsaker till eventuellt utebliven måluppfyllelse Lillån har en varierande vattenkemi, vilket även avspelar sig i resultaten från bottenfaunaundersökningen. En tendens till något förhöjda Ali-halter vid ph-värden under 6,0 har noterats. Delar av Lillån ingår i en förrättning för markavvattning. Den tidigare sänkningen av Hallsjön, direkt uppströms målvattendraget, påverkar troligen negativt. Vidare är Lillåns bottnar överlagrade av ett tjockt lager av järnmangankomplex, vilket sannolikt försämrar livsbetingelserna för fisk och bottenfauna. Behov av åtgärder Kunskaperna om ån och dess fysiska förutsättningar för strömlevande fisk är begränsade. Den biotopkartering som gjordes under 2016 kommer förhoppningsvis att ge ökade kunskaper om detta. Det vattenkemiska målet uppnås inte. Möjligen kan en viss effekt fås genom att skruva upp kalkdoseraren. Det är emellertid ingen självklar åtgärd. Risken finns för att detta bara leder till ökad kalksedimentation i Vitasjön. Troligen kan biotopvårdande åtgärder stärka öringbeståndet något och gynna den reproduktion som nu noterats fr o m 2016. SLUTSATSER Den vattenkemiska provtagningen den senaste 5-årsperioden bedöms ha fungerat tillräckligt bra för att spegla ph-situationen vid högflöden. Kalkningen har sedan start haft en avgörande betydelse för att motverka försurningens negativa inverkan på åns naturliga djur- och växtliv. Tillrinnande vatten är mycket surt och svårt att åtgärda helt och hållet med kalkning. Varken kemisk eller biologisk måluppfyllelse uppnås varaktigt. Det bör utredas om ökad kalkutmatningen vid doseraren kan ge effekt i målområdet. - 7 -

Samtidigt visar elfisken på att försurningskänsliga arter har kunnat fortplanta sig de under flesta åren 2000-2015 (och 2016 även öring). Troligen kan biotopvårdande åtgärder hjälpa Lillån att stärka beståndet av strömlevande fisk. Den viktigaste åtgärden vore dock att höja sjöarna till ursprunglig nivå vilket i sin tur skulle kunna minska järn/manganbeläggningarna i vattendraget. - 8 -