Funktionskrav för elmätare Möte i referensgruppen Torsdagen den 4 maj 2017 Dnr 2016-103210 Linda Weman Tell, Elin Grahn, Lena Jaakonantti, Roger Husblad
Hänt sen sist Ei har pratat med Swedac, SvK, Elsäkerhetsverket, SÄPO, Energimyndigheten, energitjänsteföretag (Watty, Ngenic, Eliq om informationen i gränssnittet), Energiföretagen Sverige Haft kontakt med Skatteverket (om produktion), NVE, DERA, mätarleverantörer (om nollfel) Ei har ägnat mycket tid åt gränssnittet, utökad mätdata inkl. mätning av produktion, nollfel, spänningssätta via fjärr, vilka mätare som ska omfattas Syftet idag är att gå igenom resterande funktionskrav m.m.
Integritet och säkerhet Introduktion PuL/dataskyddsförordningen Upplåsning av kundgränssnittet Reglering av säkerhetskrav Ny säkerhetsskyddslag
Funktionskrav 5, avbrottsregistrering Ei:s förslag i tidigare rapport: Vid avbrott ska mätsystemet registrera och spara uppgifter om tidpunkt för början och slut på ett avbrott längre än 3 minuter i en eller flera faser. Informationen ska kunna skickas till nätföretaget vid behov. Kravet avser mätaren. Hela mätsystemet ska dock kunna hantera dessa uppgifter. Syften med kravet Stärker kundens roll (underlag för korrekt avbrottsersättning osv) Höjer kvaliteten och effektiviserar avbrottsrapporteringen
Funktionskrav 5, forts. Vad är ett avbrott? Enligt ellagen och EIFS 2015:4 - elektriskt frånkopplad i en eller flera faser Detta är vad som ska rapporteras till Ei, och rimligtvis den definition som bör gälla för vad mätarna ska registrera. Hur registreras avbrott i mätarna idag?
Funktionskrav 5, forts. Synpunkter i remissvar: Bör harmoniseras med EIFS 2015:4 Vad innebär det? Skulle kunna vara Korta avbrott inkluderas Avbrott = elektriskt frånkopplad i en eller flera faser Mer? Kan registrering av korta avbrott vara kostnadsdrivande? Vilka skäl finns till att dessa bör inkluderas eller exkluderas i kravet? Bör det samtidigt ställas krav på hur uppgifterna om avbrott ska registreras, lagras, skickas?
Funktionskrav 8, spänningssättning/frånkoppling Ei:s förslag i tidigare rapport: Nätkoncessionshavaren ska fjärrledes via mätsystemet kunna spänningssätta och frånkoppla elanläggningar. Många har lyft i remissvar: Elsäkerheten måste beaktas vid spänningssättning Synpunkt i remissvar: Det bör finnas rutiner för att detta görs på ett säkert sätt Ei har haft en dialog med Elsäkerhetsverket och Energiföretagen Innehavaren av en anläggning ansvarar för anläggningen Elsäkerhetsverket: Avtal hellre än föreskrifter, om samma säkerhet kan uppnås Energiföretagen: Energiföretagen kan ta fram en branschrekommendation
Funktionskrav 4, registrering med 60/15 min Ei:s förslag i tidigare rapport: Mätsystemet ska registrera mätvärden med en frekvens på 60 minuter och kunna ställas om till en frekvens på 15 minuter. Mätvärden definieras som en elmätares mätarställning eller registrerade energiflöde per tidsperiod enligt EIFS 2016:2. Det är alltså energi och tid, dvs. de värden som sedan ligger till grund för debitering och avräkning som avses i det här kravet. Bakgrund och syfte till kraven Omkonfigurering, jmf Swedacs föreskrifter Mätnoggrannhet (Swedac)
Funktionskrav 4, forts. Bakgrunden är det pågående arbetet med harmoniseringen av den inre gemensamma energimarknaden inom EU. Tanken är att 15 minuter ska användas för avräkning. Detta bör kunna ske ca 2023. För att få fullständig nytta av detta krävs att produkter finns på alla marknader och att detta kan slå igenom till slutkund, dvs. mätarna bör klara kvartsmätning. Omkonfigurering av mätaren krävs, via fjärruppdatering. Går det att göra sådana mätare? Mätnoggrannheten påverkas. Swedacs föreskrift.
Funktionskrav 6, nollfel Ei:s förslag i tidigare rapport: Mätsystemet ska kunna skicka larm vid nollfel i kundens elanläggning för att undvika farliga spänningsnivåer, personskador och brand. Ei har haft diskussioner med Elsäkerhetsverket, Energiföretagen och mätartillverkare. Ökad säkerhet till låg kostnad vore positivt! Men: Finns det någon standardiserad metod för att mäta nollfel? Kan funktionen verifieras? Kan mätaren detektera nollfel i kundens anläggning?
Funktionskrav 6, nollfel Av de tillfrågade mätartillverkarna är det inga av dessa vars mätare har funktionen att kunna detektera fel i kundens anläggning. Några kan detektera fel i nolledaren i nätägarens nät genom att jämföra obalans i spänningen mellan faserna. Ingen känner till någon standard som beskriver hur nollfel ska detekteras Kravet kommer behöva justeras Strykas helt? Fördelar med att detektera nollfel i nätägarens nät?
Funktionskrav 7, fjärruppdatering Ei:s förslag i tidigare rapport: Nätkoncessionshavaren ska fjärrledes kunna uppgradera mjukvara och ändra inställningar i mätsystemet. Mätaren ska kunna uppdateras för att fungera under ett antal år, underhåll, säkerhetsuppdatering, justera tariff, nya funktioner, ändra från 60 till 15 minuter mm. Meteorologiska delen ska inte kunna uppgraderas enligt Swedacs föreskrifter Positiva remissvar Fråga: Har ni något annat?
Funktionskrav 3, fjärravläsning Ei:s förslag i tidigare rapport: Alla registrerade data ska kunna fjärravläsas. Det vi menar är att: Alla data som mätaren kan avläsa enligt krav 2, samt avbrott (se krav 5) och mätarställning ska kunna fjärravläsas. Schemalagt och genom enskilda avfrågningar En fråga som eventuellt kvarstår att definiera är hur lång tid det ska ta att fjärravläsa genom avfrågning.
Ei:s förslag till funktionskrav på olika mätare Funktionskrav 1 Funktionskrav 2 Funktionskrav 3 Funktionskrav 4 Funktionskrav 5 Funktionskrav 6 Funktionskrav 7 Funktionskrav 8 Kategori 1 Ja Ja Ja Ja Ja? Ja Ja Kategori 2 Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Kategori 3-5 Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Förslaget ska ses som ett diskussionsunderlag och inte ett slutgiltigt förslag.
Genomförandetid Förslaget i tidigare rapporten: Alla nya mätare efter 1 januari 2017, samtliga mätare utbytta 1 januari 2025 Två varianter: a) enligt tidigare rapporten (med justering av starttid) b) enbart sluttid 2025 Olika för olika mätarkategorier? Fortsatt diskussion från förra mötet avseende kategori 2-5
Funktionskrav 2, vad mätaren ska mäta Ei:s förslag i tidigare rapport: Mätsystemet ska för varje fas registrera spänning, ström, energi samt aktiv och reaktiv effekt för uttag och inmatning av el. Ett förslag som underlag för diskussion, ej slutligt förslag: Mätsystemet ska för varje fas mäta spänning, ström, aktiv och reaktiv effekt för förbrukning och produktion av el samt energi för förbrukning och produktion av el. Med spänning aves mätning av den momentana fasspänningen i Volt. Med ström avses den fasström som mätaren mäter för att klara föreskriven mätning av energiflödet. Med aktiv och reaktiv effekt avses den momentana aktiva och reaktiva effekten per fas för både förbrukning och produktion. Med energi avses det energiflöde och den mätarställning, för både förbrukning och produktion, som mätaren behöver för att klara mätföreskrifternas och även nätföretagets krav för att kunna genomföra debitering av elförbrukning (trefaseffekt).
Funktionskrav 2, forts. Fråga: I de fall kunden vill ha både produktion och förbrukning i uttagspunkten ska det vara ett författningskrav, utöver de allmänna avtalsvillkoren, att kunden kontaktar nätföretaget så att nätföretaget kan uppdatera mätaren så att mätaren kan mäta även effekt och energi för produktion? För de mätvärden/mätstorheter som nämns ovan ställs inga ytterligare kvalitetskrav jämfört med de kvalitetskrav som förskrivs om idag. Ei anser att SWEDAC bör få mandat att föreskriva om hur mätning av produktion går till i det fall det är både produktion och förbrukning i uttagspunkten
Mätning av produktion Mätarkonfiguration Nuläge: ej specificerat någonstans hur mätaren ska vara konfigurerad Detta är ett problem och kan innebära olika förutsättningar för olika kunder Förra mötet Överens om att det vore bra om det bestämdes Nettomätning förespråkas Vad menar vi med nettomätning? Se exempel
Mätning av produktion olika sätt att summera Import [kwh] Export [kwh] Individuell fas 3 4 Vektor/fas-summa 0,5 1,5 Tim-netto 0 1 Vad menas med nettomätning? Hur hanteras detta i t.ex. mätarställningen? Vilken typ av konfiguration är rimligast?
Funktionskrav 1 öppet gränssnitt Ei:s förslag i tidigare rapport: Mätaren ska utrustas med ett öppet, standardiserat gränssnitt som levererar nära realtidsvärden på effekt, mätarställning, spänning och i förekommande fall produktion. Syftet är att kunden ska få tillgång till dessa värden. Värden ska kunna strömmas ut ur mätaren (gränssnittet). Värdena behöver inte sparas i mätaren (förutom de mätvärden som ska sparas enligt andra föreskrifter). Vad driver kostnaderna? Är det dyrare med tätare intervall för utströmning?
Ei:s förslag till öppet gränssnitt - Funktionskrav 1, sid 1 OBS: Förslaget ska ses som ett diskussionsunderlag och inte ett slutgiltigt förslag. Aktiv effekt (kw, förbrukning) ska kunna skickas med frekvens på 2,5 sekunder (om möjligt, annars 10 sekunder). Med en frekvens på 10 sekunder ska följande kunna skickas : Aktiv effekt (kw, förbrukning och produktion) Reaktiv effekt (kvar, förbrukning och produktion) Spänning (V) för de tre faserna Ström (A) för de tre faserna
Ei:s förslag till öppet gränssnitt - Funktionskrav 1, sid 2 OBS: Förslaget ska ses som ett diskussionsunderlag och inte ett slutgiltigt förslag. Med en frekvens på 1 timme (med möjlighet till ändring till 15 minuter) ska följande kunna skickas: Mätarställning aktiv energi (kwh, förbrukning och produktion) Mätarställning reaktiv energi (kvarh, förbrukning och produktion) Datum och klockslag för närmaste timskifte (eller senare kvartsskifte) då registrering skett
Så här går vi vidare Ett nästa preliminärt referensgruppsmöte planerat till 30 augusti Ni är välkomna att lämna skriftliga synpunkter Ange diarienr 2016-103210 Se www.ei.se och vår projektsida, vilken du även kan prenumerera på. http://www.ei.se/sv/projekt/projekt/funktionskrav-pa-elmatare/