ÄLMHULTS KOMMUN HAGABO VATTENRIKE

Relevanta dokument
EKSJÖHOVGÅRDSÄNGEN GESTALTNINGSPROGRAM

Pluggplantor i vattenmiljöer

MAXI- OCH ÖRTPLUGGPLANTOR

VEGETATION FÖR VATTENMILJÖER

Vegetation för vattenmiljöer

Plantorna levereras i krukset om 6 plantor med en rotvolym på 1-1,3 liter. Maxipluggplantans rotsystem är 20 cm djup och 12 cm i diameter.

Beställare: Karin Sköld Sollentuna kommun Plan- och exploateringsavdelningen

Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna

Detaljplan Eds allé Naturvärden

PLANTERINGSFÖRSLAG MED FUNKTIONSKRAV VÄG E6 TORP GLÄBORG DELEN SMÅRÖD SALTKÄLLAN OBJEKTNR DATUM:

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

Övergripande och förberedande skötselplan för Telestadshöjden, Växjö kommun

Exempel på målbeskrivningsplan. Tät flerskiktad bokskog. Tät enskiktad bokskog

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton

Principer för skötsel av vegetation vid fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

Bilaga 2 Översiktsplan för Stadsdel Norr

Växter för vattenmiljöer

Bussgata - nulägesbeskrivning. Bussgata, Bollnäs kommun Bussgatans närområde. Björktjära. Björktjäratjärn. Brånan

!!!! Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun !!!!!

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

Skötselplan inom detaljplanen Del av Brunnsvik 1:68

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.

Lilla Essingen, Småparker Åtgärdsplan

Översiktlig naturvärdesbedömning, Träslöv 10:19 (Helgesbjär)

FÖRSLAG. Trädvårdsplan upprättad 2017 för BRF Mörbyskogen 1, fastigheterna Drevkarlen 1 och Forstmästaren 1 Danderyds kommun

Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning

Naturvärdesinventering

Naturinventering och sociotopredovisning. Underlag för program för Östra Kålltorp

Datum: Sara Tärk, Elin Larsson. Förstud

Beskrivning av naturmarken i det område av flygfältet (f.d. F15) som är aktuellt som motorstadion.

PM landskapsgestaltning

KV PROSTEN. Landskapsåtgärder rev Landskapsarkitektur

Slutversion. Skötselplan för naturmarken i norra Hjorthagenparken

GÅRD/UTEMILJÖ Kv. 5. Riksbyggen och Småa LAND ARKITEKTUR AB

TELESTADSHÖJDEN. INTENTIONER FÖR ALLMÄNNA PLATSER - karaktärer, funktioner och aktiviteter

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Gestaltningsprinciper för grönska och dagvatten vid Orrakullens industriområde

Inventering av naturtyper vid E18, Hån, Töcksfors

TRÄD OCH BUSKAR - Parkens stora träd

Trädinventering på specifika områden inom Bräcke diakoni Anna-Karin Sintorn, Johan Blomqvist

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

Trädinventering & okulär besiktning. Brandstegen Midsommarkransen,

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Stensmyran och Davidbromyran/Pålsmyran i Skademark, Örnsköldsviks kommun - översiktlig inventering och bedömning av myr- och vegetationstyper

Naturvärdesinventering (NVI) vid Byleden med anledning av detaljplan

Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Fastighet: BOARP 1:4 med flera Skifte nr: 1 Mjölberget

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund

Översiktlig naturinventering Dingelsundet västra 2016

Ljusdal Östernäs etapp II - STRANDPROMENADEN Förslagskiss Illustrationsplan skala 1:800 (A3)

Bävern utrotades från Sverige i slutet av

SKÄRVOR SÄTTS IHOP. Kristina Eriksson Carolina Horn Stdio-Stadens offentliga rum LK

Inventering och bedömning av naturvärden

Skötselplan Brunn 2:1

Naturinventering och naturvärdesbedömning av planområdet Eriksbergs verksamhetsområde på Koön, Kungälvs kommun

TRÄDVÅRDSPLAN. GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20)

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3.

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Trädinventering & okulär besiktning. Fader Bergström, Axelsberg

Skötselplan för LFTs mark antagen på årsstämman Numreringen hänvisar till bifogad karta Områdesbeskrivning Åtgärd Ansvarig

1 Befintliga förhållanden

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun

Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun

TRÄDVÅRDSPLAN. GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20)

Utvecklingsplan för Gisle delområde 1. Antagen av Kommunstyrelsen

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

Implementering av vindskademodellen enligt Lagergren et al. i Heureka

Strandinventering i Kramfors kommun

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Om Skogsbruksplanen kommentar 2015

3. Norra Täby. 3. Norra Täby. Skala 1:17000

Skoglig inventering/naturvärdesinventering inom Grundviken

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturvärdesinventering vid Turistgården i Töcksfors, Årjängs kommun

Groddjursinventering för Detaljplaneområdet Kåbäcken bostäder.

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Gestaltningsförslag Naturpark Sjödalsbacken Fanny Boberg, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Huddinge kommun

Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Ekologisk kantzon utmed Mölndalsåns västra strand Kv Immeln

Fenologimanual. instruktioner för växtfenologiska observationer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Rekreationsstråk runt Abborrasjön i Örkelljunga [Abborraleden] [ Örkelljunga kommun Håkan Nilsson & Ylva Tomasdotter

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/

Naturvärden på Enö 2015

PROGRAM- ILLUSTRATIONER LANDSKAP

Översiktlig naturinventering

UNDERHÅLLSPLAN ALLMÄNNINGAR

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Transkript:

UPPDRAG I Haganäs, ett stenkast från Älmhults tätort, ska ett område bebyggas med bostäder, kontor och skola. I anslutning till detta område ligger en översvämningsyta som fördröjer vatten vid kraftiga regn. Denna yta skall nu förädlas och göras mer tillgänglig och på så sätt vara en tillgång på fler än ett sätt till den planerade bebyggelsen. Ett första utkast till utformning har lämnats i samband med detaljplanearbetet och detta arbete är en utveckling av det förslaget. BESTÄLLARE Ombud: Bengt Pettersson Älmhults kommun, Tekisk chef Projektansvarig: Sven Mohlin Älmhults kommun, Gatuchef Gestaltningsansvarig: Carina Tenngart-Ivarsson Älmhults kommun, stadsarkitekt KONSULT Uppdragsansvarig: Robert Gustavsson Tyréns AB Handläggare: Mona Wembling Tyréns AB Jenny Rüter Tyrens AB

INNEHÅLL INVENTERING FOTON SITUATIONSPLAN KONCEPTIONELLA RUM ENTRÉN GÅNG PÅ SPÅNG TRÄNINGSHOLMEN BIOTOPRUMMET MISSNERUMMET ÄDELLÖVSRUMMET GLÄNTAN GRÄNSZONER VÄXTLISTA - KOMPLETTERANDE ARTER KONSTRUKTIONER UTRUSTNING SKYLTAR OCH BELYSNING

ANALYS 9 Halvöppet, enstaka ädellöv, gränsar mot fukt-/ våtmar- ATT TA VARA PÅ DE BEFINTLIGA KARAKTÄRERNA... 1 enstaka ek, bok, rönn, björk 8 Sluten våtmark- 1 Missne, Träjon Ljudvall- Ung Björk, Asp, Brakved. Något sluten sump/ våtmark- Missne, Kaveldun, Vitmossa Odon, Björk, Asp,Tall. Tall. 4 1 5 mossa 1 Halvöppet-Björk, Asp, Den befintliga naturen i Hagabo vattenrike innehåller ett flertal olika naturtyper och biotoper. Målet med förslaget är att i stort bibehålla och förstärka, de för platsen unika karaktärerna. Att ta vara på platsens egenart och med hjälp av röjning, nyplantering och på platsen passande material arbeta i samklang med naturen. I åtta konceptuella rum arbetar vi med olika teman för att skapa variation och förstärka upplevelsen längst rörelsestråken. Gångvägar leder besökaren runt i området. De är av stenmjöl eller spänger och runt dammen är gångvägen en brygga. Materialet avgörs av platsens bärighet, karaktär och vad man vill att besökaren skall uppleva. Punktvis förstärks platserna ibland med avvikande växtlighet i syfte att förhöja upplevelsen. 4 Växtlighet som självklart passar ståndortsmässigt. 7 61 Rönn. Luftig/genomsiktlig Granskog- rikligt med 1 Ung björk. Öppen gräsyta, kompakterad Glest Granbestånd6-8m/träd, djup förna Uppvuxna träd, svårare terräng-björk, Gran, Tall, Blåbär 31 Något sluten sump/våtmark-missne, Odon, Björk, Asp, Lummer 21 Tätt, äldre, GranbeståndSvamp, mossor Björk, äldre vackra stammar 11 x Fotopunkter vid inventering.

FOTON 11 41 71 81 21 51 71 81 71 91 31 6611

SITUATIONSPLAN

KONCEPTUELLA RUM ÄDELLÖVSRUMMET MISSNERUMMET BIOTOPRUMMET TRÄNINGSHOLMEN Längst den nya gångvägen som sträcker sig runt området föreslås åtta platser som förtydligas genom olika åtgärder. Varje rum skall få en egen karaktär utifrån de unika förutsättningar som finns på plats. Rummens karaktär och därmed upplevelsen av dem skiftar på ett tydligt men naturligt sätt. Punktvisa insatser som utförs på ett enkelt sätt förfinar platsen i det syfte man önskar. 4 PARKEN HAGABO 2 1 7 GLÄNTAN 6 53 3 48 NATURSLINGA MED UPPLEVELSERUM GÅNG PÅ SPÅNG ENTRÉN

1 ENTREN Bef. skog glesas ut Körsbär, björk och rönn planteras in alt. gynnas Äng Äng Veketåg, tuvtåtel och ängsnäva 1. ENTREN Infart ny gång-cykel väg Plats: Området där cykel- och gångstråket börjar och leder besökaren in i området. Nuläge: Idag består det av en vägbank som släntar in mot skogen. Den befintliga vegetationen består av diverse gräsarter och högre björk- och aspsly. Gran dominerar trädskiktet där skogen tar vid. Skogsbrynet består idag av en abrupt och mycket tvär, ogenomsiktlig linje. Målbild: Annonsering av platsen. Tydliggöra platsen för cykel- och gångtrafikanter. Åtgärder: Modulera marken mjukt och anpassa den till det nya vägstråket utan branta slänter. Glesa ut vegetationen där cykelvägen angör skogen för att få bättre sikt och möjliggöra plantering av ett fåtal nya träd och buskträd med tydlig blomning och bladfärg. Spara ett fåtal björkar som får växa till sig som ett led att annonsera infarten in i skogen. Mindre planteringar av veketåg och tuvrör i skärningen där cg-vägen möter bilväg. Dessa planteringsytor förbättras med torv från området runt dammen. Insådd av torrängsflora. Ny arter som planteras in: Träd; Fågelbär(Prunus avium), Rönn (Sorbus aucuparia) Gräs och örtpluggplanta: tuvtåtel(deschampsia caespitosa), veketåg (Juncus effusus) samt blodnäva(g.sanguineum) Ängsblandning: vegh tech: Blandning för torr, mager, kalkfattig jord.

2 GÅNG PÅ SPÅNG Bef.mosse Vårazalea Vårazalea Nya glasbjörkar i fuktstråk Spång som leder besökaren över de fuktiga partierna Bäck Körsbärskornell planteras Vårazalea 2. GÅNG PÅ SPÅNG Plats: Gångväg som tar besökare från gc-vägen fram till träningsholmen. Vårazalea Nuläge: Torrare partier: Blandskog av gran, tall och björk med fältskikt av blåbär, lingon, örnbräken och mossor. Blötare partier: Sumpsnårskog av örttyp. Gran, glasbjörk och pors. Fältskikt av olika mossor, lummer, starrarter, blåtåtel och missne. Målbild: Besökaren skall känna sig omgiven av natur. Närmast gången skall naturen upplevas som städad. Utblickar ges över mosse och skogspartier. På en väl vald plats skall platsens och naturens karaktär intensifieras. Åtgärder: Förslagsvis accentueras en plats på vägen som ligger på gränszonen mellan de torrare och blötare partierna. Partier med ny vegetation med exotisk prägel och vissa buskträd med avvikande form och blomfärg åstadkommer en aha-upplevelse. Viss komplettering av några karaktärsgivande växter. Borttagning av nerfallna träd och eventuella rotvältor. De torrare och blötare biotoperna renodlas genom gallring och komplettering med karaktärsgivande vegetation. Skyltsystem som berättar om naturtyp och enskilda arter. Nya växter: Körsbärskornell (Cornus mas), vårazalea(rhododendron canadense), Tuvtåtel (Deschampsia caespitosa) Förstärkning av bef. växter: Blåtåtel (Molina caerulea), Svärdslilja ( Iris pseudacorus), Glasbjörk (Betula puberscens)

3 TRÄNINGSHOLMEN Bef. skog som gallras och städas träningsredskap Bef.mosse Spång Bef.mosse 3. TRÄNINGSHOLMEN Bef.stenar/ block Plats: Den torrare kullen som ligger på en plats mellan mossen och spången/bryggan som leder fram till dammen. Ny damm Spång Nuläge: Blandskog med gran, björk och ett visst inslag av rönn och tall. Enstaka små ekplantor. Fältskikt av blåbär, lingon, björnmossa och blåtåtel. Lite skräpig känsla med ett flertal nerfallna träd av olika storlek. Målbild: Träning i befintlig natur. Förstärka det speciella med holmen med motionsredskap med naturlik prägel. På platsen en fin utsikt över mosse och intilliggande skog. Utveckla siktstråk och genomsiktlighet för att skapa trygghet på platsen. Åtgärder: Behålla den befintliga skogen men ta bort de flesta nerfallna och döda träden. Spara enstaka nerfallna som ligger på marken. Högresta tallar och fina björkar sparas. Viss mängd unga granar, björkar och ek skall sparas och växa till sig. Enstaka nyplanteringar av särskilt karaktärsskapande träd som tex ek som förstärker platsen. Utegym fogas in på ett sätt så den bef. karaktärens bibehålls och så att redskapen känns naturliga på plats. Placering på plats så relationen mellan de olika redskapen, befintlig vegetation, och befintliga stenar(block) känns harmonisk. Avvägning av nivåer med hjälp av grus.

4 PARKEN 4.PARKEN Plats: Ett utsträckt område mellan torget/bostadsområdet och dammen. Nuläge: bef blandskog som tas bort vid bygge av bostäder, torg och damm. Koncept/Målbild: Karaktären skall domineras av något mittemellan natur och kultur. En gränszon som på ett arkitektoniskt sätt skall illustreras med vegetation i olika grupperingar och arter. Syftet med ytan är att åstadkomma en brygga mellan det tillrättalagda torget och dammen med dess brygga/kajkant. Karaktären är mer parkmiljö än natur. Gränszonerna mellan parken och bef. natur är viktig. Övergångarna skall på olika sätt bearbetas genom tex urglesning/uppstädning/kompletterande plantering av växter som förtydligar och förstärker gränszonerna. Åtgärder: Sikten ner mot dammen är viktig. Marknivån böljar fram och skapar en rumslighet på platsen i samspel med vegetationen. Ny vegetation planteras i ytor som till formen känns naturliga men med ett innehåll som innehåller både vilda och på platsen välkänd vegetation, och mer hortikulturella arter som förstärker parkkaraktären, placeringen och riktningarna av ytorna skall understryka densamma. Mellan planteringarna anläggs en ängsyta i vilken man klipper fram gångar och ytor för tex picnic. Arter: Tall (Pinus sylvestris) Bergtall som formklipps, vårazalea(rhododendron canadense), guldazalea( Rhododendron luteum), ljung och blåtåtel. Visst inslag av perenner. Ängssådd typ torr-frisk från VEGTECH.

5 BIOTOPRUMMET Gång av stenmjöl Bef. mosse/ torrpartier. Bef. veg. bibehålls. viss nyplantering Olika fuktbiotoper Bef. mosse/ torrpartier. Bef. veg. bibehålls. viss nyplantering Brygga runt damm 5. BIOTOPRUMMET Plats: Målpunkt för bryggan som leder runt dammen. Hit når man via bryggan eller via gångvägen som i sin förlängning sträcker sig runt naturområdet. Ny damm Nuläge: Olika typer; Den dominerande bef. vegetationstypen är sumpsnårskog av örttyp, men området innefattar även en öppen bäckfåra och en torrare kulle med blandskog. Trädskikt utgörs av björk, gran och sälg, medan buskskiktet av främst pors, uppväxande gran, björk och sälg. Fältskiktet består på de torrare partierna av träjon, blåbärsris, odon, blåtåtel och olika starrarter. De fuktigare partierna består av missne, björnmossa, vitmossa, kaveldun och kabbeleka. Målbild: Utomhusundervisning där olika befintliga fuktbiotoper förtydligas och förstärks. Tre olika fuktzoner med skyltsystem som beskriver biotopen och de för biotopen karaktäristiska arterna. Utomhuspedagogik kan tillämpas längst stigen på alla konceptuella rum men med fokus på olika biotoper och naturens skiftningar och arter. En utvidgning och förlängning av bryggan med möjlig sittplats anläggs. De befintliga växtsamhällena skall bibehållas och förstärkas. Utsikt ges över dammen medan oönskad sikt mot avfallsanläggning och skorstenar förhindras genom gles nyplanterad trädridå. Åtgärder: Utforma ett bryggsystem där ytor som motsvarar önskade biotoper sparas ut. Storlek och placering av ytor diskuteras. Utforma en sittplats i anslutning till biotoperna. Avlägsna nerfallna träd och rotvältor. Anläggning av olika biotoper. Skyltsystem som berättar om naturtyp och enskilda arter.

6 MISSNERUMMET Gångväg nedanför bef. torvvall Bef. mosse Kompletteringsplantering av fuktmarksväxter 6. MISSNERUMMET Spångsystem Plats: Plats längs planerad gångväg som löper mellan bef. damm och ny damm. En upplagd torvvall gränsar mot bef. damm. Bef. sumpbjörkskog Rensa nerfallna träd Nuläge: Sumpbjörkskog - Glasbjörk,pors, uppväxande gran, sälg, ljung. Torrare partier med odon, träjon, blåbär, blåtåtel och starrarter. Fuktigare partier med missne och björnmossa. visst inslag av kabbeleka. Bef. mosse Målbild: Lyfta fram det unika fuktstråket med den karaktärsfulla växten missne. Förlägga stigen så nära fuktstråket som möjligt. Förslagsvis anläggs ett system med spänger i syfte att intensifiera upplevelsen och komma närmare naturen. Spångsystemet avviker från den ordinära stigen. Viktigt att gå fram med försiktighet så inga befintliga viktiga biotoper påverkas. De torrare partierna med ormbunkar, blåbärsris, odon och blåtåtel är mycket viktiga i sammanhanget. Eventuellt kan tätare dungar av tex björk planteras på andra sidan dammen för att avskärma oönskad vy. Åtgärd: Avlägsna flertalet nerfallna träd och rotvältor. Plantera in lite extra tex gul svärdslilja och missne. Plantera in nya växter som Iris sibirica(strandiris), klibbal, hägg. Stråk av ormbunkar. Spång på pålar. Skyltsystem som berättar om naturtyp och enskilda arter.

7 ÄDELLÖVSRUMMET Ny plantering av ek, brakved, benved och enstaka bok. Vissa björkar gynnas Förstärkt fuktplantering 7. ÄDELLÖVSDUNGEN Bef. bok Plats: Nära vägen. Nuläge: Halvslutet, mer eller mindre gles ridå av träd, buskar och fältskikt. Enstaka solitära träd som tex bok, lönn och rönn. Ekplantor på uppväxt. Buskskikt av bla brakved och nyponros. Fältskikt av olika gräsarter som olika starrarter, tuvtåtel och liljekonvalj. Fuktstråk med inslag av knapptåg, ormbunkar, enstaka missne, mossor och veketåg (Juncus effusus). Bef.mosse Målbild/Karaktär: Tydlig, renodlad ädellövsdunge med glest träd- och buskskikt och ett visst ökat inslag av liljekonvalj. Skall upplevas som mer ordnad natur/ park. Enstaka solitärträd som blickfång. Förstärka det intilliggande fuktstråket. Åtgärder: Håll efter uppväxande sly som björk, asp och hallon. Låt ekplantor växa upp för att på sikt gallras till enstaka solitära exemplar. Även rönn på uppväxt sparas. Både som flerstam och stamträd. Boken sparas. Kompletteringsplantera med större solitärträd som tex ek och bok för en omedelbar effekt. Borttagning av nerfallna träd. Planera för ev. siktstråk ner mot dammen. Gynna och kompletteringsplantera liljekonvalj.rensa upp i och renodla fuktstråket.buskar som benved och nyponrosor skall gynnas och även stödplanteras.röj bort nerfallna träd och rotvältor i fuktstråket/mossen. Kompletteringsplantera träjon, blåtåtel, tuvtåtel och veketåg. Skyltsystem som berättar om naturtyp och enskilda arter.

8 GLÄNTAN Insådd ängsvegetation i fält Öppen glänta Två gångvägar möts Bef.blandskog Gallrad bef. skog för ökat ljusinsläpp Insådd ängsvegetation i fält 8. GLÄNTAN Ny plantering av blommande träd viss brynplantering Plats: I korsningen mellan de två gångstråken Nuläge: Blandskog med gran, tall och inslag av björk Målbild: En yta röjs och glesas ut så att området uppfattas som en glänta. Den skall fungera som ett ljusinsläpp i den uppvuxna skogen. Platsen där gångsystemen möts synliggörs genom att den upplevs som mer öppen och ljus. Men även genom att låta plantera in avvikande / kontrasterande vegetation med fokus på blomning och höstfägring. Gläntans ytstorlek står i relation till vilka ljuskrävande arter som kan planteras/ gynnas och möjligheten att bygga ett bryn. Åtgärder: En tillräckligt stor yta röjs. Omgivande skog glesas ut i ytterkanterna för ett ökat ljusinsläpp och möjlighet att plantera in ljuskrävande arter som rönn, körsbärsplommon, fågelbär och någon enstaka skogskornell och skogsolvon. Litet skyltsystem som berättar om naturtyp olika naturtyper och olika arter. Delar av ytans jordtäcke skalas av och äng etableras.

GRÄNSZONER GRÄNSZONER Plats: Randen mellan befintlig natur och brygga. Randen mellan ny damm och befintlig natur, gränszonerna mellan mellan park och skog. Randen mellan befintlig natur och bryggan Åtgärder: Den befintliga naturen idag är bitvis halvsluten och består mer eller mindre av en gles ridå av träd, buskar och fältskikt. Bitvis finns mer öppen mossmark. Området närmast dammen bör ses över och rensas från nerfallna träd och rotvältor. Längs med bryggan som sträcker sig runt halva dammen föreslås planteringar av fuktmarksväxter som tex svärdslilja, kabbleka, stubbtåg, videört, kråkklöver och fackelblomster. Färdiga strandmattor med fuktmarksvegetation av typen S1 - Skogsmiljö från Veg.tech kan med fördel användas. Bitvis komplettering med maxipluggplantor av de mer blommande arterna för effektens skull tex fackelblomster, gul svärdslilja och kabbleka. Randen mellan ny damm och befintlig damm Åtgärder: Samma princip som ovan med strandmatta men utan extra maxipluggplantor. Möjligtvis behöver inte hela sträckan täckas med strandmatta. Viss komplettering görs där skador uppstått i mark och fältskikt, med lövfällande arter som glasbjörk, pors mm. Gränszonerna mellan bef. skog/natur och och parkmark. Övergångarna ska på olika sätt bearbetas genom tex urglesning/uppstädning och viss kompletterade plantering som förtydligar och förstärker. Den tätare skogen övergår till mer arrangerad parkmark, men i en glesare upplaga. Viss kompletterande plantering där behov finns. Eventuella ridåer mot vägar. Understryka viktiga siktstråk.

VÄXTLISTA - KOMPLETTERANDE ARTER 1. ENTRÈN Träd: Fågelbär(Prunus avium), Rönn (Sorbus aucuparia) Gräs:Tuvtåtel(Deschampsia caespitosa), veketåg (Juncus effusus) Örtpluggplanta: Blodnäva (Geranium sanguineum) Ängsblandning: vegh tech: Blandning för torr, mager, kalkfattig jord. Artikelnr 1-10374 2. GÅNG PÅ SPÅNG Träd: Glasbjörk (Betula puberscens) Buskar: Körsbärskornell (Cornus mas) vårazalea(rhododendron canadense) Perenner: Svärdslilja( Iris pseudacorus) Prydnadsgräs: Tuvtåtel (Deschampsia caespitosa) Blåtåtel (Molina caerulea) 3. ÄVENTYRSÖN Träd: Ek (Quercus robur) 4.PARKEN Träd: Tall (Pinus sylvestris), Låg bergtall)(pinus mugo ssp. mugo) Buskar: vårazalea(rhododendron canadense), guldazalea(rhododendron luteum) Ljung ( Calluna vulgaris olika sorter), Vårljung ( Erica carnea olika sorter.) Perenner: Daggkåpa ( Alchemilla mollis), Blodnäva (Geranium sanguineum - den rena artens samt olika sorter), daglilja (Hemerocallis olika arter och sorter) Prydnadsgräs: Tuvtåtel (Calamagrostis acutiflora Karl Foerster),blåtåtel (Molinia caerulea Moorhexe, Molinia caerulea Edit Dudszus ),vårälväxing (Sesleria heuffleriana) 5. BIOTOPRUMMET Träd: Vårtbjörk (Betula puberscens - i ridå), hägg (Prunus padus). Buskar : Pors (Myrica gale) Perenner: Örtpluggplantor och färdiga strandmattor: missne (Calla palustris), ängsbräsma (Cardamine pratensis), hundstarr (Carex rostrata), kabbleka (Caltha palustris), hampflockel (Eupatorium cannabinum), ängsull (Eriphorum angustifolium), jättegröe(glyceria maxima) gul svärdslilja (Iris pseudacorus), stubbtåg (Juncus compressus), gökblomster (Lychnis flos-cuculi), fackelblomster (Lythrus salicaria), äkta förgätmigej (Myosotis scorpioides), skogssäv( Scirpus sylvaticus) kaveldun (Typha sp.) 6. MISSNERUMMET Träd: Klibbal (Alnus glutinosa), hägg (Prunus padus), glasbjörk (Betula puberscens) Perenner och ormbunkar: missne (Calla palustris), ängsbräsma (Cardamine pratensis), kabbleka (Caltha palustris), gul svärdslilja (Iris pseudacorus), dansk iris (Iris spuria), träjon (Dryopyeris filix-mas) Prydnadsgräs: blåtåtel (Molinia caerulea), ev. förstärka bef. starrarter 7. ÄDELLÖVSDUNGEN Träd: Bok (Fagus sylvatica), ek (Quercus robur) Buskar: Brakved (Frangula alnus), nyponros ( Rosa dumalis) Perenner och ormbunkar: Liljekonvalj (Convallaris majalis), missne (Calla palustris), träjon (Dryopteris filixmas) Prydnadsgräs: Olika bef.starrarter kompletteras ( Carex sp.), tuvtåtel (Deschampis caespitosa), veketåg (Juncus effusus), blåtåtel (Molinia caerulea) 8. GLÄNTAN Träd: Körsbärsplommon(Prunus cerasifera), fågelbär (Prunus avium), rönn (Sorbus aucuparia). Buskar: Skogskornell (Cornus sanguinea), skogsolvon (Viburnum opulus). Ängsblandning: Frisk till torr jord. ex. Vegh Tech. Artikelnr 1-10369

KONSTRUKTIONER 74 Flytande spång Spång ovan mark naturvårdsverket friluftsanordningar 3.2.4.2 Däckspång ovan mark Ritning 2-planksspång 3-planksspång Detalj anslutning till mark 84 naturvårdsverket friluftsanordningar 3.2.6.1 Balkbro trä Ritning Grundläggning typ G1. 76 naturvårdsverket friluftsanordningar 3.2.4.4 Träramp Ritning Grundläggning typ G6.

UTRUSTNING Marklyft Ben, rygg och axlar Dips Triceps, bröst Räckhäv Biceps, triceps, axlar, rygg Situps Mage Armgång Armar, mage Häckar Ben, biceps, bröst

SKYLTAR OCH BELYSNING Skyltar i olika naturrum Rostfria skyltar som beskriver naturtypen och tillfört växtmaterial. Belysning kaj och brygga Belysningspollare i olika storlek på kaj, brygga och samlingsplats. Skyltar för enskilda växter Rostfria skyltar som namnger enskilda karaktärsväxter.