Att bygga för ett förändrat klimat 24 april 2014 Åsa Sjöström
Huvudbudskap ifrån IPCC 2013 Klimatet (fortsätter att) förändras Förändringarna beror på oss Att bromsa in klimatförändringarna förutsätter åtgärder
Varmare medeltemperatur Värmeupptag i haven Arktis havsis minskar Landisarna minskar Havsnivåhöjning Mer värmextremer Havsförsurning Efter IPCC 2013, SPM. Approved 27 Sep 2013.
Global årsmedeltemperatur 1880-2012, baserat på data från NASA
Globala havsnivåer fram till 2013-11-06
Beräknad ökning av global medeltemperatur Business-as-usual vs. stringent klimatpolitik +0,61ºC +?? ºC Efter IPCC 2013, SPM. Approved 27 Sep 2013. År
Regionala uppvärmningar 0 0,5 1 1,5 2 C / 1 grad av högre global medeltemperatur IPCC 2013, TS. Final Draft (7 June 2013). Subject to copy-editing.
Scenario RCP 2,6 8,5 Working Group I Contribution to the IPCC Fifth Assessment Report Climate Change 2013: The Physical Science Basis Summary for Policymakers
Det handlar inte bara om ett klimat i förändring. Det handlar lika mycket om ett samhälle i förändring.
Megacities 1950 Stora städer 1950 New York London Rhine-Ruhr Moscow Tokyo Shanghai Paris Buenos Aires Source: U.N. Population Division
Stora städer 2015 Megacities 2015 Mumbai Delhi Dhaka Tokyo Karachi New York Mexico City Istanbul Moscow Paris Cairo London Rhine-Ruhr Los Angeles Sao Paulo Lahore Kabul Chicago Toronto Guatemala City Baghdad Samhällsutvecklingen / utsläppen m m Tehran Jeddah Rio de Janeiro Bogotá Abidjan Lagos Luanda Belo Horizonte Surat Kolkata Beijing Tianjin Yangon Bangkok Seoul Osaka Jakarta Shanghai Ho Chi Minh City Bandung Source: U.N. Population Division Lima Santiago Buenos Aires Population worldwide in cities 1950 30% 2007 50% 2030 60%
Sveriges temperatur och nederbörd från1860 t.o.m. 2013 t.o.m. 2012
Beräknad förändring av årsmedeltemperaturen ( C) för perioden 2071-2100 jämfört med 1971-2000
Beräknad förändring av årsnederbörden (%) för perioden 2071-2100 jämfört med 1971-2000
Skyfallen beräknas bli värre i ett varmare klimat Ånn i juli 2006
Foto: Jönköpingsposten Klimatanpassning 16
Scenario RCP 2,6 8,5 Working Group I Contribution to the IPCC Fifth Assessment Report Climate Change 2013: The Physical Science Basis Summary for Policymakers
Landhöjning pågår?
http://www.lantmateriet.se/kartor-och-geografisk-information/gps-och-geodetisk-matning/referenssystem/landhojning/ Landhöjningen i Sverige
Nettoeffekten av havsnivåhöjning minus landhöjning i Sverige under förutsättning av en global havsnivåhöjning på 1 meter under 100 år. Beräkningen av landhöjningen är baserad på Lantmäteriets landhöjningsmodell NKG2005LU (Ågren och Svensson, 2007). 20
1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Vattenstånd, landhöjning (cm) Stockholm 1990-2100 Havsnivåhöjning Landhöjning Nettoändring 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80-100 -120
Kalmar Färjestaden Stockholm Västervik
Göteborg
Vad händer med vinden? Översvämmad kustväg och bebyggelse, Barsebäcks Hamn, Kävlinge. Foto: Sweco.
Simone den 28 oktober 2013 kl. 18.00
Havsnivåer i Halmstad under Simone 169 cm över medelnivån
Analyserad geostrofisk vind Maxvind, sydsverige Medelvind, sydsverige
Sjöar och vattendrag Hässleholm februari 2002
Ca 150 mm regn på 2 timmar i centrala Köpenhamn den 2 juli, 2011 Ca 1 miljard Euro i försäkringskostnader Det kunde lika gärna ha varit i Sverige
Mätstationer som uppmätt minst 90 mm på ett dygn under perioden 1961-2011. Gul markering betyder att detta skett två gånger.
Fysisk planering ger möjligheter till långsiktigt och förebyggande klimatanpassningsarbete för framtidens bebyggelse och infrastruktur. Strandnära bebyggelse (sjöar, vattendrag, kuster) och områden som redan idag ofta utsätts för översvämningar är speciellt utsatta för effekterna av ett förändrat klimat Intensivare och mer frekvent nederbörd kan ge större översvämningsproblem Ändrade grundvattennivåer och portrycksförhållanden påverkar risken för ras och skred. Genom ett varmare och fuktigare klimat ökar risken för problem med fukt och mögel. Uppvärmningsbehovet minskar, samtidigt som behovet av avkylning ökar. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är ofta särskilt sårbar
Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag Tillhandahåller beslutsunderlag Driver webbportalen klimatanpassning.se Anordnar seminarier och föreläsningar Sammanställer och utvecklar information Omvärldsbevakar Tillgängliggör forskning för användare Samlar in kunskap och goda exempel Samlingspunkt för klimatanpassningsarbetet i Sverige Stöttar länsstyrelserna och kommunerna Driver myndighetsgemensamma projekt
Åsa Sjöström asa.sjostrom@smhi.se www.klimatanpassning.se klimatanpassning@smhi.se