Klimatet och våra utomhusanläggningar



Relevanta dokument
Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Från klimatmodell till hydrologiska tillämpningar

Klimatförändringarnas effekter på vattenkraften

Stigande vattennivåer och ändrad nederbörd Sten Bergström

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

Regional klimatsammanställning Stockholms län Del 3: Mälaren och projekt Slussen

Klimat och hydrologi

Rapport Nr Regional klimatsammanställning Stockholms län.

Klimatscenarier för urbana regioner. Sten Bergström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Hanna Gustavsson, Björn Stensen och Lennart Wern. Rapport Nr Regional klimatsammanställning Norrbottens län

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Klimatanpassning -från forskning till tillämpning Sten Bergström

Klimatkorrigerad investeringsstrategi

Framtidsklimat i Hallands län

Hydrologiska framtidsfrågor

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven i ett framtida klimat

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI


David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Mälarens och havets vattennivåer i framtiden ett samspel med betydelse för den fysiska planeringan

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Från utsläppsscenarier till lokal nederbörd och översvämningsrisker

Klimatet och Mälarens vatten? Sten Bergström SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Gunn Persson, Elin Sjökvist, Hanna Gustavsson, Johan Andréasson och Kristoffer Hallberg Rapport Nr Klimatanalys för Västmanlands län

Simulering av möjliga klimatförändringar

Framtida klimat i Stockholms län

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatanpassning - i ett föränderligt klimat

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Klimatet, Skogen och Granbarkborren

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Klimatanalys för Blekinge län

Anette Jönsson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Effekter av klimatförändringar i Öresundsregionen

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

+5 GRADER. Klimatet förändras

Vad händer med väder och klimat i Sverige?

Klimatanalys för Skåne län

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Fuktsäkerhetsprojektering med hjälp av framtida klimatdata

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Klimatanalys för Örebro län

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Framtidsklimat i Kalmar län

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Johan Andréasson, Gunn Persson och Jonas Sjögren. Rapport Nr Marktorka i framtiden En sammanställning för södra Sverige

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok Statistiska centralbyrån

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Vad tror vi om häftiga regn i framtiden?

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Framtidsklimat i Östergötlands län

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Vad händer med klimatet?

Regional klimat- och sårbarhetsanalys Kronobergs län - Risker för översvämningar och höga flöden

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok Statistiska centralbyrån

Klimatanalys. Värmlands län

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Framtidens översvämningsrisker

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

Klimatscenarier för Sverige

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting?

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län

Tingsrätt Jan-09 Feb-09 Mar-09 Apr-09 May-09

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Gustavsson H., Andreasson J., Eklund D., Hallberg K., Persson G., Sjökvist E. och Tengdelius Brunell, J.

VA-frågor och klimatförändringar

Klimatanalys för Uppsala län

Riktlinje. Riktlinjer för klimatanpassning. Luleå kommun

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Klimat, vad är det egentligen?

Transkript:

Klimatet och våra utomhusanläggningar Katarina Losjö Hydrolog SMHI (Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut ) Tryck & Svets 2012

Luftens volym Havens volym Volymen av allt land över havets nivå Volymen av all is på Grönland och Antarktis

Hur kallt kan det bli? Vuoggatjålme 2/2 1966: -52,6 o C Hemavan 30/12 1978: -48,9 o C Östersund 19/2 1892: -41 o C Karesuando 27/1 1999: -49,0 o C Haparanda feb 1966: 41,7 o C Luleå 28/1 1999: -41,0 o C Härnösand 10/2 1860: -35,7 o C Särna 3/1 1941: -46,0 o C Göteborg 25/1 1942: -26,0 o C Malmö 26/1 1942: -28,0 o C 24/1 1875: Falun -40,0 o C Uppsala -39,5 o C Västerås -36,6 o C Jönköping 9/2 1966: -35,4 o C Kalmar 28/1 1942: -31,0 o C

Den absolut lägsta temperaturen, -89,2 o C, uppmättes i Vostok i Antarktis den 21 juli 1983. Europa: I Ryssland (Ust 'Schugor den 31 december 1978) uppmättes -58,1 o C

Normaldygnets min-temp i januari Men köldhål finns överallt! www.smhi.se \klimatdata eller \kunskapsbanken

Dygnsmedeltemperaturen: Beräknas ur temp kl 07, 13 och 19 samt min- och max-temp Värdena viktas med koefficienter Koefficienterna är en funktion av månad och longitud Ekholm-Modéns formel Dygnsmedel 1-10 grader högre (varmare) än min-temp

Långa mätserier Lund start 1753, Stockholm start 1756 Halmstad, Kalmar, Växjö, Visby, Göteborg, Jönköping, Linköping, Karlstad, Örebro, Västerås, Gävle, Falun, Östersund, Härnösand, Umeå, Haparanda m fl start 1859/60 Karesuando 1878, Kiruna 1898 osv Nu ca 300 (500) i drift, många automatstationer Cirka 650 normalvärden 1961-90

Tempskillnader över dygnet

Sommarvärme Värmerekordet i Sverige: 38 o C i Målilla 29/6 1947 och i Ultuna (Uppsala) 9/7 1939 Lufttemperaturen är inte värmen i solen! Den högsta temperaturen som är uppmätt i världen är 57,8 o C i El Azizia i Libyen den 13 september 1922. Europa: I Grekland (Aten och Elefsina den 10 juli 1977) uppmättes +48,0 o C

Nu är vädret inte som vanligt WMO: 2011 det 11:e varmaste året sedan mätningar startade Läs mer: www.klimatanpassningsportalen.se

Jordens temperatur 1880-2011 http://data.giss.nasa.gov/gistemp/graphs/

Sommarens isutbredning i Arktis Summer 2011: Arctic sea ice near record lows http://nsidc.org/arcticseaicenews/ 13

Växthusgaserna i atmosfären fungerar som en filt för jorden Utan växthusgaser: Medeltemp -19 C Verklig: +14 C Filten har nu blivit tjockare. Temperaturen har ökat. Växthusgaserna: Vattenånga och koldioxid (störst mängd), metan, lustgas, freoner mm En del är naturliga, en del är konstgjorda 2012-04-24 14

CO2 development Tvågradersmålet ligger här någonstans!

Upplever jag hela bilden? Feb 2012

Både naturliga variationer i vädret och effekter av ett förändrat klimat Klimat: Medelvärde av många års väder Även extremer ingår i det normala!

Modeller behövs! Observerat Simulerad temp med enbart naturliga faktorer Simulerad temp med både naturliga och antropogena faktorer 2012-04-24 18

Modellerad framtida temperaturändring IPCC (referensnivå 1980-99) Med CO2-halter som år 2000 Global uppvärmning IPCC AR4 WG I SPM 2007 19

Modeller med scenarier för klimatanpassning. Nya klimatscenarier ger mer detaljerad information

Global klimatmodell Regional klimatmodell Utsläpp Gränssnitt Hydrologisk modell Snö Avdunstning Markfuktighet Avrinning Resultatvariabler 100-årsflöden Flödesdimensioneringsklass I

Använda klimatscenarier hittills Nation Institute Scenario GCM RCM Resolution Period SMHI A1B ECHAM5(1) RCA3 50 km 1961-2100 SMHI A1B ECHAM5(2) RCA3 50 km 1961-2100 SMHI A1B ECHAM5(3) RCA3 50 km 1961-2100 SMHI A1B ECHAM5(3) RCA3 25 km 1961-2100 SMHI B1 ECHAM5(1) RCA3 50 km 1961-2100 SMHI A1B CNRM RCA3 50 km 1961-2100 SMHI A1B CCSM3 RCA3 50 km 1961-2100 CNRM A1B ARPEGE Aladin 25 km 1961-2050 KNMI A1B ECHAM5(3) RACMO 25 km 1961-2100 MPI A1B ECHAM5(3) REMO 25 km 1961-2100 C4I A2 ECHAM5(3) RCA3 25 km 1961-2050 HC A1B HadCM3(Q0) HadRM3 25 km 1961-2100 C4I A1B HadCM3(Q16) RCA3 25 km 1961-2100 METNO A1B BCM HIRHAM 25 km 1961-2050 METNO A1B HadCM3(Q0) HIRHAM 25 km 1961-2050 DMI A1B ECHAM5(3) HIRHAM 25 km 1961-2100

Vad händer med Sveriges klimat? Klimatförändring i norra Sverige: 2071-2100 jfrt m 1961-1990 (SRES A1B) Resultat från ca 20 globala klimatmodeller Lind & Kjellström, 2008

Framtidens väder, t ex: Temperaturen beräknas öka mer i Sverige än globalt. Temperaturen i Sverige stiger mer i norr än i söder. Nederbörden beräknas öka i hela landet, mest på vintern och i väster. Risken för skyfall beräknas öka. Inget entydigt om stormarna Havsnivån stiger (globalt)

Vädrets effekter : Växtarter sprider sig norrut Ökad korrosionsrisk och mögelproblem Sommartorka ökat bevattningsbehov, skönt badväder Tjälfritt: Stormfällning, vägproblem, dräneringsproblem, tidigare vårblommor Urlakning av näringsämnen och bekämpningsmedel Sämre vattenkvalitet 2012-04-24 25

Länsvisa analyser Län där anpassningsstudier gjorts eller pågår i samarbete mellan SGI och SMHI

Medeltemperaturen i Stockholms län SMHI 2010

Värmeböljor i Stockholms län

Nollgenomgångar i Stockholms län

SMHI 2010 Ändrat snömagasin (ex. från Småland)

Tack för uppmärksamheten!

Vindens kyleffekt på bar hud Temperatur ( o C) 10 6 0-6 -10-16 -26-30 -36 2 m/s 6 m/s 10 m/s 14 m/s 18 m/s 9 5-2 -9-14 -21-33 -37-44 7 2-5 -13-18 -26-38 -44-51 6 1-7 -15-20 -28-41 -47-55 6 0-8 -16-22 -30-44 -49-57 5-1 -9-17 -23-31 -45-51 -59

Klimatanalys Västerbottens län, Länsstyrelsen Västerbotten, 2011-05-25 Klimatvariabler Temperatur Medeltemperatur år och säsong Varma dagar Värmeböljor Maxtemperatur Nollgenomgångar Graddagar: kyl- och värmebehov Vegetationsperiod Nederbörd Medelnederbörd år och säsong Kraftig nederbörd, Extrem nederbörd 7-dagarsnederbörd Antal torra dagar och torrperioder Vind Tjäle Flöden Säsongsvariation Medelvattenföring 100-årsflöden Översvämning Snö Maxsnö under året Antal snödagar 33