Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige?
Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader som ligger fel? Vem ska betala? Vad ska vi odla? Och var? Vad händer med utbredningen av skadedjur? 2
Årsmedelvärde av temperaturändring jämfört med perioden 1951-1980, samt fem-års löpande medelvärde. Norra hemisfären Södra hemisfären http://data.giss.nasa.gov/gistemp/graphs/ 3
Årsmedeltemperatur och Årsmedelnederbörd 1961-1990 Karta hämtad ur SNA Klimat, sjöar och vattendrag Karta från webbatlasen på www.sna.se 4
CO 2 ppm 2011 05 03 Carin Nilsson Utsläppsscenarier Klimatförändringar enligt IPCC i norr Tonvikt på ekonomi Global inriktning A1 A2 Umeå Hållbarhetsvecka Carin Nilsson Regional inriktning B1 B2 Tonvikt på miljö 5
6
Global klimatmodell 200 km -- 100 km Regional Modell ca 25 km Lokal skala 10 km punkt data 7
Temperatur Temperaturen beräknas öka mer i Sverige än globalt. Temperaturen i Sverige stiger mer i norr än i söder. 2071-2100 vs 1961-1990. A1B scenario 6 globala modeller 8
Nederbörd Nederbörden beräknas öka i hela landet, mest på vintern. Risken för skyfall beräknas öka. 2071-2100 vs 1961-1990. A1B scenario 6 globala modeller 9
Vad händer i Halland? 10
Halland - vinter (A1B ensemble) 11
Halland sommar (A1B ensemble) 12
Halland sommar (A1B ensemble) 13
Halland - temperatur vår sommar höst vinter 14
Med vegetationsperiod menas de dagar på året då dygnets medeltemperatur når över 5 C. För att ta bort enstaka milda vinterdagar så har kriterier använts så att vegetationsperioden startar (slutar) den första (sista) dagen i den första (sista) sammanhängande perioden med minst 4 dagar över 5 C. 15
16
30 29 1.5 28 27 0.5 26-0.5 25 Figur 1. Medel maxtemperatur 1961-2010 24-1.5 Figur 2. Diff Maxtemperatur 1991-2010 minus 1961-1990 17
8 3 6 1 0.5 4-0.5 2-1 0.1 Figur 1. Årets längsta period med högsommardagar, 1961-2010. Figur 2. Diff längsta period med högsommardagar 1991-2010 minus 1961-1990. -3 18
För Sveriges del pekar klimatscenarierna i huvudsak på: Extrem nederbörd och kortare period med snötäcke Antalet dagar med extrem dygnsnederbörd (mer än 10 mm i en ruta 50 x 50 km) beräknas kunna öka med cirka 8 dagar i Södra Götaland och längs västkusten 4 dagar längs östkusten 5 8 dagar i Norrlands inland och kustland 10 20 dagar i Norrlands fjälltrakter Perioden med snötäcke beräknas i genomsnitt att kunna bli omkring Bild: C Nilsson 20-40 dagar kortare i Götaland 60 80 dagar kortare i Svealand 70-100 dagar kortare i Norrland http://www.smhi.se/klimatdata/klimatscenarier/klimatanalyser 19
Halland - nederbörd vår sommar höst vinter 20
Extrem temperatur Medel av 6 globala modeller för 1961-1990 Maxtemperaturer som återkommer vart 20 år Källa: G. Nikulin et al, www.smhi.se 21
Figuren visar hur ofta extremt varma temperaturer i genomsnitt kommer att inträffa enligt beräkningarna om hundra år under sommartid. I dagens klimat inträffar dessa extremtemperaturer vart 20 år. Källa: G. Nikulin et al, www.smhi.se 22
Med tillstånd från Griogory Nikulin Resultat publicerade i Nikulin, G., Kjellström, E., Hansson, U., Strandberg, G. and Ullerstig, A., 2011: Evaluation and Future Projections of Temperature, Precipitation and Wind Extremes over Europe in an Ensemble of Regional Climate Simulations, in press, Tellus A, DOI: 10.1111/j.1600-0870.2010.00466.x 23
Från utsläpp till flödesdimensionering Utsläpp Global klimatmodell Regional klimatmodell Hydrologisk modell 100-årsflöden Flödesdimensioneringsklass I Snö Avdunstning Markfuktighet Avrinning
Bearbetade klimatscenarier Nation Institut Scenario GCM RCM Upplösning Period SMHI A1B ECHAM5(1) RCA3 50 km 1961-2100 Skalerade mot PTHBV 1961-1990 4 4km 2 SMHI A1B ECHAM5(2) RCA3 50 km 1961-2100 SMHI A1B ECHAM5(3) RCA3 50 km 1961-2100 SMHI A1B ECHAM5(3) RCA3 25 km 1961-2100 SMHI B1 ECHAM5(1) RCA3 50 km 1961-2100 SMHI A1B CNRM RCA3 50 km 1961-2100 SMHI A1B CCSM3 RCA3 50 km 1961-2100 CNRM A1B ARPEGE Aladin 25 km 1961-2050 KNMI A1B ECHAM5(3) RACMO 25 km 1961-2100 MPI A1B ECHAM5(3) REMO 25 km 1961-2100 C4I A2 ECHAM5(3) RCA3 25 km 1961-2050 HC A1B HadCM3(Q0) HadRM3 25 km 1961-2100 C4I A1B HadCM3(Q16) RCA3 25 km 1961-2100 METNO A1B BCM HIRHAM 25 km 1961-2050 METNO A1B HadCM3(Q0) HIRHAM 25 km 1961-2050 DMI A1B ECHAM5(3) HIRHAM 25 km 1961-2100 25
Procentuell förändring av 100-årsflödet för mätstationen Ås i Viskan. 26
Ändring av 100-årsflödet från 1963-1992 Resultat från pågående projekt finansierat av Elforsk till 2021-2050 till 2069-2098 Medelvärde av 16 klimatberäkningar Medelvärde av 12 klimatberäkningar 27
Vad händer med brandrisken? 28
Ändrad risk för skogsbränder Utdrag från delrapportering av etapp 1 av det MSB-finansierade projektet Klimatscenarier Brandrisk HBV Antal dagar med högt riskindex 29
Source: Slutrapport från SGU-projektet "Grundvattennivåer i ett förändrat klimat" proj nr 60-1642/2007 2011 05 03 Carin Nilsson Ground water production in moraine Today (mm/year) Change (%) 30
Havsvattenståndets förändring i centimeter för 14 mätstationer sedan 1886. Diagrammet är korrigerat för landhöjningen. 31
Beräknad höjning av havsvattenstånden från 1989-1999 års nivå fram till 2100 IPCC 2001 IPCC 2007 Delta-K. 2008 9-88 cm 18-59 cm 55-120 cm Vietnam Copenhagen Diagnosis NOAA 65 100 cm mer än 100 cm 3 4 fot (90 120 cm) Havet beräknas just nu stiga med ca 3 mm/år (1993-2003) mot 1,8 mm/år under 1961-2003 Bild: Martin Nilsson 32
Landhöjning i Sverige! 33
1900 1905 1910 1915 1920 1925 1930 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 M m 3 1995 2000 2005 2011 05 03 Carin Nilsson Stormar det mer nu? 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1931 1943 1954 1967 1969 1981 1995 1999 2005 2007 0.5 1 3 6 9 12 15 22 M m 3 Rapporterade stormskador i skog under 1900-talet. (Nilsson et al., 2004, For. Ecol. Manag. 199, 165-173. Schlyter et al., 2006, Clim. Res. 31, 75-84) 34
Klimatinformation från SMHI 35
Tack! Carin.Nilsson@smhi.se 37