Mats Hagner professor emeritus Skogsgenetik Skogsskötsel Skogsekonomi Sverige, Canada, OstAsien, Sydamerika

1200 1200 1000 Tall 1+32 1000 Tall 1+32 Kronor per m3fub gagnvirke 800 600 400 200 Plantering Tall 132 Tall 332 Gran 111 Tall 442 Gran 222 Gran 333 Gran 444 Tall 555 Drivningsnetto, kr / m3fub gagnvirke 800 600 400 200 Tall 132 Tall 332 Gran 111 Tall 442 Gran 222 Gran 333 Gran 444 Tall 555 Avverkning 0 0 10 20 30 40 50 Diameter, cm 0 0 10 20 30 40 50 Diameter, cm

20 18 16 Årsring 2 mm Ränta på trädets värde, % 14 12 10 8 6 Årsring 0.5 mm Tall Tall 132 4 555 2 0 0 10 20 30 40 50 Diameter, cm Tall växande med 2 mm årsring ger god ränta (>3%) ända tills den blivit 34 cm i diameter, även om den har usel kvalitet (555) på de tre timmerstockarna. Om friställda träd på denna bonitet (bördighet) växer med 2 mm efter att de friställts är mogendiametern 34 cm. Om marken vore så svag att friställda träd endast fick 0.5 mm årsring blir mogendiametern 14 cm diameter.

Referenser Hagner, M. (2007) Tillväxtreaktion och ekonomi efter gallring enligt principen Naturkultur. ISSN 1654 4455, UBICON Rapport.8, 1 26. Jakobsson, R., Elfving, B. (2004) Development of an 80 year old mixed stand with retained Pinus sylvestris in Northern Sweden. Forest Ecology and Management.194, 249 258.

Tillstånd 88 år efter kalavverkning i Vindeln. Ett fröträd med åldern 100 år lämnades i början av 1900 talet (Jakobsson, R., Elfving, B. (2004) ) Den jämna skogen till höger hade producerat lika mycket stamvirke som den ojämna skogen till vänster. Allt det stamvirke som saknades i de hämmade småtallarna återfanns i det stora trädets stam Ekonomiskt är det en stor fördel att få virket i en enda grov stam, i stället för i många klena stammar. Ekonomiskt är det bäst om hyggen är så små att omgivande träd hämmar tillväxten i de små träden på hygget

Konkurrens mellan träd medför ingen förlust av virke, oavsett trädens storlek Vid konkurrens mellan olikstora träd vinner de stora träden Långsiktigt maximal värdeavkastning Bladytan/m2 skall ständigt hållas hög, kalytor får inte förekomma Mängden stamved/m2 skall vara liten, trädstammar är en tärande del av systemet Virkeskvaliteten blir högst om små träd hålls tillbaka av konkurrens från stora träd Skörden skall i huvudsak bestå av stora träd

Virke av hög kvalitet

Tall Under den tid då toppen är inom det som skall bli bottenstock får tallen inte växa fritt på ett kalhygge många grenar och grova grenar ungdomsved som får plankan att vrida sig När tallen blivit stor får den absolut inte växa trångt bland likstora träd grenar dör och vallas in i andra och tredje stocken

Högskugga.. Lågskugga

Ett kontinuerligt bruk av skiktad skog ger mer virke bättre virke dubbel avkastning i pengar stora vinster i miljö

I stället för kalhygge Harald Holmberg, Norrbäck, Lycksele Han har visat vägen

Rune Holmström i Arjeplog friställde vackra småtallar 30 år innan jag tog bilden. Nu är det dags för nästa skörd av mogna träd i en fullskiktad tallskog.

SLU försöksyta 3 mil norr om Umeå 17 år efter befriande gallring Nu är det dags att återigen genomföra en befriande gallring av mogna träd

Detta föredrag finns som pdf fil på Hemsidan Föreningen Naturbruk http://www.fsy.se/naturbruk/blanketter/blankett94.pdf

De inlagor till tingsrätten i Lycksele som skulle utgjort försvaret i den nedlagda rättegången mot Harald Holmberg finns som pdf fil på Hemsidan Föreningen Naturbruk http://www.fsy.se/naturbruk/blanketter/blankett89.pdf

Innehåll Viktiga intervjuer med andra professorer Vad skiljer mellan Kalhyggesbruk och Naturkultur? Varför nu en övergång till nytt skogsbruk? Vi forskare lurade oss själva och skogsnäringen De falska hypoteserna Vad vi vinner på en övergång som blir svår

I en naturligt skiktad skog kan ett stort träd skördas utan att någon stor tillväxtnedsättning uppstår. Det beror på att bladen hos de mindre träden fångar det ljus som tidigare föll på det stora trädets blad.

Två professorer vid SLU, Sune Linder och Jan Erik Hällgren, specialister på hur trädens ekosystem fungerar, har i intervjuer garanterat att produktion av stamvirke blir så stor som möjligt, endast om den stående kubikmassan är liten, dvs. att full bladyta upprätthålls av små träd. Trädstammar är en tärande del av systemet.

Detta bekräftas av produktionen av stamved i SLU:s blädningsytor, som kontinuerligt har gallrats vart tionde år, under 60 år. De visar: Gallra svagt = upprätthåll stor bladyta Håll låg kubikmassa = odla små o halvvuxna träd Blanda små och stora träd = skogen skall vara skiktad Publicerat på länken: http://pub.epsilon.slu.se/3626/

Även professorn i skogsproduktion vid SLU Björn Elfving har i skrift uttalat att man uppnår högsta möjliga produktion av stamved om man Blandar unga och halvvuxna träd Plockar stora träd och fyller på med små plantor

Detta strider mot skogsvårdslagens tydliga krav på hög kubikmassa

Professorn i virkeslära Thomas Thörnqvist har i skrift uttalat att det enda sättet att uppnå virke med hög kvalitet är att: Blanda unga och gamla träd Dvs. sköta skogen med kontinuerliga uttag av vuxna träd

Professorn i skogsekonomi vid SLU Peter Lohmander har visat att det bästa sättet att uppnå högsta långsiktiga avkastning i pengar är att Blanda unga och gamla träd Dvs. sköta skogen med kontinuerliga uttag av vuxna träd

Skogsägarens netto Professor Mats Hagner har på sin hemsida hos SLU ett datorprogram tillgängligt för alla. Med det kan man visa följande En tall här hos Harald med 15 cm diameter kan ge en klen timmerstock (17 kr) + en bit massaved (8 kr) = 25 kr i virkesinkomst. Kostnaden för avverkningen (9 kr) + plantering (16 kr) = 25 kr i kostnader. Haralds netto är 0 kr Lämnar han tallen har den efter 60 år vuxit till 33 cm i diameter, med nettot 306 kr

Är det en bra investering att lämna halvvuxna träd Vi säger att denna tall (15 cm i diameter) haft ett nettovärde av 1 kr nu, och att den kan om 60 år kan skördas med ett netto på 306 kr Lämnar Harald tallen så investerar han nu 1 kr Detta innebär att han får drygt 10 % på investerat kapital. Risken med denna investering är obefintlig

Figur 9. Monetär ekonomi vid Naturkultur respektive Kalhyggesbruk. Beräkningarna baserade på det träd och stubbar som finns i yta 1,2 och 3 vid sågen i Lidsjöberg. Ett antagande är att samma volymproduktion, 5 m3sk per år och hektar, uppstår vid de två metoderna. Ett annat antagande har varit att sågtimret som skördas har samma kvalitet oavsett metod. De skördade träden är emellertid grövre i fallet Naturkultur. Hagner M 2007. UBICON Rapport 8 ISSN 1654 4455 http://pub.epsilon.slu.se/4071/

Vad skiljer Kalhyggesbruk En åldersklass i taget Naturkultur Ådersklasser blandade

År Kalhyggesbruk 0 3 30

År 100 Kalhyggesbruk Hundra år efter kalavverkningen är skogen fullvuxen och färdig att skörda. Antalet träd är 557/ha. Tre fjärdedelar eller 78 % av de planterade träden togs bort innan de var fullvuxna. Detta skedde genom naturlig avgång, röjning och gallring.

År 0 Naturkultur 1 1 3 30

Naturkultur År 30 Sedan 30 år förflutit efter senaste gallringen finns det åter fyra fulllvuxna träd att skörda. Dessutom bör en del halvvuxna tas bort för att lämna plats åt den största i varje trädgrupp. Denna skog är jämförbar i tid med den som visas nedan. Kalhyggesbruk År 30

Varför nu en övergång till nytt skogsbruk? Vi forskare lurade oss själva och skogsnäringen

De falska hypoteserna bakom kalhyggesbruket 1. Kalläggning av marken är nödvändig för att få den solvarm och därmed aktiv = FEL 2. Markens mosslager måste rivas bort med maskinell markberedning för att få ned värme och ge plantorna god tillväxt = FEL 3. Små träd är gamla och kan därför inte växa till fullstora träd = FEL 4. Små träd har kommit efter i utvecklingen därför att de är genetiskt undermåliga = FEL 5. Konkurrens mellan stora och små träd resulterar i låg volymtillväxt = FEL 6. Skogen måste vara tät och bevuxen med stora träd för att produktionen av stamvirke skall bli hög = FEL

Ekosystemets funktion Socker skapat av solljus är drivkraften Sockret förs genom stam och rot, till mykorrhizasvamen, som ger det till bakterierna Bakterierna behöver solens energi för att lösgöra N,P,K från berg och växtdelar Det är full fart på bakterierna i marken redan vid + 5 C Aktiviteten i marken är störst på platser med mycket barr och blad, som skapar den energi som driver systemet. Det huvudsakliga livet i marken pågår omedelbart under den levande mossan, dvs. i humustäcket ovanför mineraljorden Markens kompost = humustäcket = den viktigaste delen av skogsmarken = skall inte tas bort = skall inte störas Skogens trädskikt skall inte tas bort = ständig tillförsel av energi = ständig bindning av CO2 i form av virke

Mykorrhizan styr tillväxten Svampen håller greppet över många träd och andra växter. Är ekosystemets bankir. Lever i 1000 år. Det träd som dominerar över andra träd fångar mest solljus = skapar mest socker = blir bäst bemött av svampen som levererar markens N,P,K till det träd som ger mest. Det vi upplever som konkurrens mellan träd är indirekt. Bankiren ger mest till det träd som kan leverera mest socker. Bankiren ser dock till att något tillfaller äver de små plantorna, som behövs för att ersätta de ålderssvaga träden.

Tillväxt av stamvirke Bara ca 10 % av sockret används till virkestillväxt. Ca 60 % går ned i marken Ett litet träd försöker nå ljuset. Satsar maximalt på stamtillväxt Ett fullstort träd som vet att det inte riskerar att mista solljuset, ägnar sig allt mer åt sexuella förlustelser, kottar och pollen : tillväxten av stamvirke minskar Fullstora träd ger grovt virke som betalas högt, därför är det ekonomiskt rätt att låta stora träd stå kvar en tid efter att de blivit fullstora.

Tillstånd 88 år efter kalavverkning i Vindeln. Ett fröträd med åldern 100 år lämnades i början av 1900 talet (Jakobsson, R., Elfving, B. (2004) ) Den jämna skogen till höger hade producerat lika mycket stamvirke som den ojämna skogen till vänster. Allt det stamvirke som saknades i de hämmade småtallarna återfanns i det stora trädets stam Ekonomiskt är det en stor fördel att få virket i en enda grov stam, i stället för i många klena stammar.

Innehåll Vad vi vinner på en övergång som blir svår

Avkastningen i pengar om de två skogsbrukssätten ger samma uthålliga volymproduktion. Fastighetens hela tillväxt i kubikmeter skall skördas. Om detta sker på 1.00 hektar vid Kalhyggesbruk skall 1.16 hektar skördas vid Naturkultur. Vid beräkningen har kompenserats för en högre avverkningskostnad vid plockhuggning (+25%). Detta innebär en vinst för minskade återväxtkostnader och för ökad dimension i avverkat virke = dimensionsvinst

Ingen justering har skett för den förbättrade virkeskvalitet som uppstår av jämnare årsringsutveckling och färre grova grenar = kvalitetsvinst. Ingen justering har skett för den förbättring av nuvärdet som sker om man lämnar endast en dominant i varje trädgrupp = konkurrensvinst Sammanräknas vinsterna av dimension, kvalitet och konkurrens kan man åtminstone räkna med en fördubbling av nuvärdet i virkesodlingen, dvs. minst 100 % vinstökning.

Tack för ordet

Åldersklasskogsbruk = vanligt idag Stora kostnader nu Stora inkomster sen, vid slutavverkning

Naturkultur Maximering av det långsiktiga värdet

Exploatering Maximal inkomst nu

Lucka Vad är det?? Komplettera med plantor Om naturplantor saknas

Om 20 % tillväxtminskning hos planterade plantor är acceptabel Utför berikande plantering i centrum av en lucka som har större diameter än 7 m på bördig mark. mer än 3.5 m från träd 8 m på medelgod mark mer än 4 m från träd 20 m på mager mark mer än 10 m från träd

Tack för ordet

Erfarenheter från Arjeplog Mullholm

Dissimilarity coefficient (Disco) Disco is estimated by randomly selected pairs of close by standing trees. If minimum diameter measured was 5 cm, this value is withdrawn from every diameter. In a natural forest, disco = 0.5 This was found in virgin tropical forest as well as in boreal forest, left alone for 70 years. Liberich results in a disco close to 0.5, while thinnings in plantation forestry results in much lower disco. Natural dynamics in the forest ecosystem results in a disco moving towards 0.5 over time. Hagner, M., Nyqvist, H. (1998) A coefficient for describing size variation among neighbouring trees. JABES.1, 1 21.

Frihetstal Viktigt för att bestämma hur stor en inproduktiv lucka är Frihetstal hos tall är antalet nya årsskott som bildats från toppknoppen för två är sedan Hos till kan det växla mellan 1 och 70. Ett lämpligt tal är 15-25 Hos gran är frihetstalet lika med antalet årsskott som bildats på fjolårets toppskott Hos gran växlar det mellan 3 och 30 Vad som är lämpligt vet jag inte

Tillväxtreaktion i svenska försök med Naturkultur. Den relativa grundytatillväxten ökade till 300 % efter 7 år för tall och efter 11 år hos gran Studies by Ågren (2005) in five scientific testplots in the provinces Jämtland and Västerbotten

Bladytan avgör volymproduktionen Endast ca 10 % av bruttofotosyntesens produkter går till stamtillväxt

Vinst i nuvärde, SEK 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 Träd nummer

På denna mark. som ger befriade träd 2.5 mm årsring, är mogendiametern 40 cm. Räntan på den stora tallens drivningsnetto, 1569 kr, är endast 1.8 %, medan markägaren får 3 % ränta vid placering av pengarna i bank. Tallen är därför ekonomiskt mogen och det första beslutet blir att märka tallen för skörd.

Nr 1 har befriats från konkurrens av nr 4. Datorn visar att nr 1 kommer att ge 9 % ränta på sitt eget värde om det befrias från sina värsta konkurrenter. Radien i trädgruppen på denna bonitet är 8 m. Nr 1 påverkas starkt av tallarna nr 2 och nr 3, men inte av nr 5. Datormodellen Group räknar ut att trädgruppen, som domineras av nr 1, får maximalt nuvärde om nr 1 tas bort och om nr 2 och 3 lämnas. Att datorn ger detta besked beror på att nr 2 har väsentligt bättre kvalitet i bottenstocken än nr 1. Emellertid visar det sig att nuvärdet hos trädgruppen är nästan lika stort, om man i stället lämnar nr 1 som dominant och tar bort nr 2. Detta blir trädmärkarens val, därför att avståndet mellan 2 och 3 är så litet, att nr 3 kommer att få sin grönkrona deformerad under den tid det tar för nr 2 att växa upp till full storlek. Datorprogrammet TreeGroup är ännu inte kapabelt att hantera trädens individuella placering inom trädgruppen, varför trädmärkarens beslut beror på vad han själv bedömer. Det andra beslutet blir att skörda nr 2.

Steg 3 Dominant i andra gruppen = 7. Nästa skörds träd Radie är 8 m. Vänster gräns till nästa grupp mellan 4 och 5 Höger gräns till nästa grupp vid nr 11. Skörda alla träd med oacceptabel kvalitet = 9, 10, 11 Skörda alla träd av fel trädslag = 8

Steg 4 Skörda huvudkonkurrenten = 6 Om risken för stormskador är hög, lämnas nr 2, 6 och 11 till nästa gallring Nästa skörds träd i detta skogsparti blir nr 1 och 7 Näst nästa skördsträd blir nr 3 och 5

Blädning är baserad på beståndets egenskaper Frekvensfördelning av träd grövre än 5 cm i brösthöjd för träden i figur 1. Den streckade kurvan anger en önskvärd fördelning om stamvis blädning skall utföras. Konsekvensen är att det råder överskott på träd med diametrar 20 cm, samt 50+ cm, och underskott på träd med diametrar 10 cm, samt 25 35 cm.

Blädning Naturkultur

Låga kostnader, stort netto

Beräkningarna baserade på det träd och stubbar som finns i yta 1,2 och 3 vid sågen i Lidsjöberg. Antaganden: Skördade träd är grövre i fallet Naturkultur. Samma volymproduktion, 5 m3sk / år, ha, oavsett metod Samma sågtimmerkvalitet, oavsett metod 100000 Kalhyggesbruk Ränta 3 % 100000 Naturkultur Ränta 3 % 80000 80000 Kronor per hektar 60000 40000 20000 Kronor per hektar 60000 40000 20000 0 1 2 3 4 0 Inkomst nu Utgift nu för återväxt Nuvärde av beskogad mark Summa 1 2 3 4 Inkomst nu Utgift nu för återväxt Nuvärde av beskogad mark Summa

Skogsvårdslag Tillåt plockhuggning i naturligt ojämn skog

20 18 16 Plantor ger poäng 14 12 Poäng 10 8 6 4 2 0 0 20 40 60 80 100 120 Planthöjd, cm Poängtal för plantor i längd från 3 cm till 130 cm. Plantor som står närmare varandra än 0.6 m räknas endast som en planta. Inom en cirkelyta med 3 m radie (28 m2) bör finnas 7 nyplanterade plantor (2500/ha) för att poängtalet skall nå upp till 100.

120 110 100 Poäng 90 80 70 60 50 Poängtal för träd med brösthöjdsdiametrar från 0 till 20 cm. 40 30 20 10 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Diameter, cm

Skörd av träd måste ske utan skador på kvarstående träd Vanliga skördare och skotare kan användas om föraren är mycket försiktig Bättre maskiner finns redan idag men

Traktorer som skördar träd måste ha en väg genom skogen Traktorer komprimerar markens översta skikt där de aktiva rötterna är verksamma i humuslagret. Rötter och mikrober måste ha luftens syre. Frigöringen av näring från döende växtdelar försvåras. På ofrusen mark blir det ofta djupa spår efter traktorernas hjul. Detta avstänger träden från att utnyttja vägen. Skogsmark går förlorad Luftburen teknik är lösningen Idag används redan helikopter, i tropikerna, i USA och i Canada. Heliumfyllda ballonger har varit i bruk ända sedan andra världskriget.

Spiralskördaren placeras i toppen av ett träd

Den slingrar sig nedåt och kapar grenarna. Den gör ett kapsnitt vid stubben och sticker en kil i snittet. Den gör ett kapsnitt från andra sidan och sticker in en kil

Spiralskördaren klättrar upp till toppen av stammen och inväntar ballongen som lyfter den till ett nytt träd.

Stammen hämtas av en transportballong. Den sprutar ut ballastvatten med samma vikt som stammen Den bryter loss stammen från stubben

Ballonger går mot vinden

Transportballongen avlämnar stammen vid sågverket, men lastar ballastvatten innan stammen släpps

Skador på biodiversitet Lösningen är Ballong

Skador på mark Lösningen heter Ballong

Klimatet måste vårdas genom att CO2 inte avsöndras under kalhyggesfasen då träden inte fångar CO2 under kalhyggesfasen då markens kol frigörs av ökad nedbrytning av humus under kalhyggesfasen då markens kol friläggs genom markberedning Lösningen heter Ballong

Skogsindustrin Får lika mycket virke från skog som är naturligt skiktad Får bättre råvara från skog som är naturligt skiktad

Den totala nyttan av skog Blir maximerad om Mycket välutbildade människor märker träd som skall skördas Hänsyn kan tas till biodiversitet, mångbruk, lönsamhet i virkesodling

Vi kan övergå till bruk av skiktad skog och trädmärkning omedelbart Dagens maskiner kan användas, men ** utbildning av maskinförare måste ske ** utbildning av trädmärkare måste ske Annars är det risk för skövling

Vår hänsynsfulla skötsel av skog och mark

Tack för ordet