Version 2017-04-01 Nationella instruktioner för virkesmätning beslutas av SDC:s styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) i samverkan med landets tre virkesmätningsföreningar MÄTNING AV STOCKS VOLYM UNDER BARK
Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Nationella instruktioner för virkesmätning lagstiftning om virkesmätning... 3 1.2 Tillämpningsområde för denna instruktion... 3 1.3 Måttslag för stockvolym... 4 1.4 Grundkrav för inmätning... 4 2 Stocks längd och diameter... 5 2.1 Stocks längd... 5 2.2 Stocks diameter... 6 2.2.1 Mätriktningar, diameteravdrag och måttenheter... 6 2.2.2 Korrigering vid utbuktningar... 6 2.3 Manuellt bedömt avdrag för bark - barkfunktioner... 7 2.4 Automatisk mätning av diameter under bark... 9 2.4.1 Diametermätning under bark med hjälp av trakeidmetoden... 9 2.4.2 Diametermätning under bark med hjälp av röntgen... 10 2.4.3 Diametermätning under bark med hjälp av bildanalys... 10 3 Mätmetoder för bestämning av stocks volym under bark... 10 3.1 Toppmätning - m³to... 10 3.2 Mittmätning - m³fub... 11 3.3 Topprotmätning - m³fub... 11 3.4 Fastvolym via toppformtalsmatris - m³fub... 12 3.5 Sektionsmätning - m³fub... 12 3.5.1 Diametrar... 12 3.5.2 Volymberäkning... 14 4 Kontroll av utförd mätning... 14 5 Revisionshistorik... 14 6 Bilagor... 15 Bilaga 1. Funktioner för beräkning av barkavdragets storlek vid automatisk diametermätning... 15 Bilaga 2. Funktioner för beräkning av diameter på bark i rotstocks rotända... 17 Bilaga 3. Funktioner för skattning av barkens tjocklek hos tall och gran vid avverkning med skördare... 18 2 (19)
1 Inledning 1.1 Nationella instruktioner för virkesmätning lagstiftning om virkesmätning Nationella instruktioner för virkesmätning beslutas av SDC:s styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) samt VMK-nämnden. Beredningsarbetet gentemot RMR görs av SDC:s avdelning för virkesmätningsutveckling (VMU) i nära samarbete med regionala partsorgan företrädda genom landets tre virkesmätningsföreningar. De av VMKnämnden auktoriserade virkesmätningsföretagen rekommenderas att tillämpa de nationella instruktionerna. I vissa fall kompletteras de nationella instruktionerna med affärsrelaterade bestämmelser. Regler och anvisningar rörande kontroll och uppföljning beskrivs dels kortfattat i respektive mätningsinstruktion, dels i separata dokument. Aktuella instruktioner och kontrolldokument kan hämtas från www.sdc.se, fliken virkesmätning. Virkesmätningen regleras av en särskild lag, virkesmätningslagen. Lagen utgör tillsammans med Skogsstyrelsens föreskrifter för virkesmätning ett grundläggande regelverk för virkesmätning och virkesredovisning i Sverige. Föreskrifterna innehåller bland annat krav på mätnoggrannhet vid stockmätning. Kraven avser bruttovolym. Systematiska fel: vid mätning får endast obetydliga systematiska fel förekomma. Partivis avvikelse: för virkesparti större än 10 m³ anges största tillåtna avvikelse som en funktion av partistorleken. Med ökande partistorlek minskar den tillåtna avvikelsen. Med virkesparti avses: En avgränsad virkeskvantitet för vilken virkessäljaren och virkesköparen avtalat om och som mäts med samma mätmetod. Kraven på virkets egenskaper är lika för hela virkeskvantiteten. Leveransen av virket äger vanligen rum vid ett tillfälle eller under en begränsad tid. Lagstiftningen beskrivs mer ingående i Allmänt rörande nationella instruktioner för virkesmätning. 1.2 Tillämpningsområde för denna instruktion enligt de i denna instruktion beskrivna mätmetoderna är tillämplig för alla trädslag och oavsett stockens tänkta användning. Avgränsningar avseende stocks längd och diameter anges under respektive mätmetod. Kvalitetsbestämmelser beskrivs i sortimentsvisa mätningsinstruktioner. kan utföras manuellt eller automatiskt i mätramar. Sektionsmätning är främst tillämplig vid automatisk mätning i mätram. Mätram ska vara godkänd av VMK för den/de aktuella tillämpningarna. Med mätramar avses exempelvis: 3D-mätramar skuggmätramar med en eller flera mätriktningar röntgenmätramar 3 (19)
1.3 Måttslag för stockvolym Stocks volym bestäms under bark. Volymen bestäms som brutto- eller nettovolym. Med nettovolym avses volym efter eventuella diameter- och/eller längdavdrag. För stocks volym finns två måttslag; toppcylindervolym (m 3 to) respektive formutjämnad fastvolym (m 3 fub), Figur 1. Toppcylindervolym m3to Toppcylindervolym beräknas som volymen av en cylinder med en diameter som är lika med stockens toppdiameter. Toppcylindervolym bestäms enligt mätmetoden toppmätning. Den erhållna volymen betecknas m 3 to. Formutjämnad fastvolym m3fub Formutjämnad fastvolym utgörs av stockens fastvolym då avdrag för eventuella utbuktningar gjorts. Formutjämnad fastvolym betecknas m 3 fub och bestäms enligt någon av följande mätmetoder: Mittmätning: Bestämning av stocks fastvolym genom mätning av diameter vid halva stocklängden samt stocklängd. Topprotmätning: Bestämning av stocks fastvolym genom mätning av topp- och rotdiameter samt stocklängd. Toppformtalsmatris: Bestämning av stocks fastvolym via toppmätning och matriser med omvandlingstal för respektive kombination av längd och toppdiameter. Sektionsmätning: Bestämning av stams eller stocks fastvolym genom att stammen eller stocken uppdelas i sektioner vilka var för sig volymberäknas enligt mittmätning varefter resultaten summeras. Som normerande mätmetod vid kontroll och uppföljning av formutjämnad fastvolym tillämpas topprotmätning. Det innebär att vid behov ska andra mätmetoder justeras så att de, sett över en tänkt stor virkesfångst, ska ge samma totalvolym som topprotmätningen. Figur 1. Toppcylindervolym (m 3 to) respektive formutjämnad fastvolym (m 3 fub). 1.4 Grundkrav för inmätning Virkesmätning ska utföras noggrant och enligt de bestämmelser som anvisats för mätningen. Om förhållandena inte medger att mätningen kan utföras på detta sätt, får den inte utföras. Virket ska mätas i befintligt skick. Dock ska det bortses från skador som uppkommit på virket vid eller efter ankomst till mätplatsen. 4 (19)
Om så överenskommits besiktas den aktuella leveransen innan den lossas från fordonet. Vid besiktning undersöks att virkets egenskaper, samt förutsättningarna för mätning, överensstämmer med gällande instruktioner och avtal. Om så ej är fallet vägras mätning. Mätningsvägran samt orsaken till denna meddelas omedelbart säljare och köpare av det aktuella virket. 2 Stocks längd och diameter Vid stockmätning registreras stocklängd och stockdiameter. Vid diameter- och/eller längdavdrag registreras såväl brutto- som nettomått. 2.1 Stocks längd Med stocks längd avses det kortaste avståndet mellan stockens ändcentra. Med centrum i stockändan avses ändytans geometriska centrum. Vid sektionsmätning utgör denna raka linje grunden för indelning i sektioner. Största tillåtna måttenhet för längd är 1 cm. Avrundning görs enligt svensk standard, d.v.s. vid cm-mätning ska avrundning göras till närmsta cm. Figur 2. Med stocks längd avses det kortaste avståndet mellan stockens ändcentra. I vissa instruktioner för kvalitetsklassning ingår längdavdrag. Längdavdrag innebär minskning av stocks längd i syfte att höja stockens kvalitet genom att volymen av en defekt del av stocken frånräknas vid bestämning av den ersättningsgrundande volymen. Vid längdavdrag ska såväl brutto- som nettolängd beräknas. När pris avser vissa modullängder, t.ex. 3-dm-moduler, ska övermålet beräknas, d.v.s. skillnaden mellan stockens nettolängd och prisgrundande längd. Följande längdmått kan därmed komma att mätas eller beräknas: Bruttolängd: Stockens fulla längd. Nettolängd: Stockens längd efter eventuellt längdavdrag. Prisgrundande längd: Baseras på den modullängd i prislistan som ligger på eller närmast under stockens nettolängd och ger den kvantitet man enligt prislistan får betalning för. Övermål: Utgör skillnaden mellan nettolängd och prisgrundande längd och ger en kvantitet som man enligt prislistan inte får betalning för. I de fall betalning sker för överskjutande längd blir prisgrundande kvantitet lika med nettokvantitet och övermålet därmed alltid noll. 5 (19)
Figur 3. Bruttolängd (1), nettolängd (2), prisgrundande längd (3) och övermål (4). 2.2 Stocks diameter 2.2.1 Mätriktningar, diameteravdrag och måttenheter Med diameter avses den diameter som motsvarar stockens tvärsnittsarea under bark vid det aktuella måttstället. Som normerande mätmetod vid kontroll och uppföljning tillämpas manuell tvåriktningsmätning (korsklavning). Diameter mäts i rät vinkel mot stockens mittlinje. För snö, is, jord eller dylikt på måttstället som påverkar stockens mått ska skälig korrektion göras. Vid mätning i en riktning ska denna riktning väljas slumpmässigt, t ex genom att välja samma riktning för stockar lagda på keratt eller mätbänk (kallas även mätning på mötande kant). Om stocken är tydligt oval vid måttstället, d.v.s. att stockens största diameter överstiger den minsta diametern med mer än 10 %, måste manuell mätning utföras som korsklavning. Vid mätning i två riktningar (korsklavning) ska den första riktningen väljas slumpmässigt (mötande kant tillåtet). Den andra riktningen ska vara 90 grader mot den första. Undantag görs för tydligt ovalt måttställe där korsklavning ska avse största respektive minsta diameter. Diametern utgör medeltalet av de två mätriktningarna. Vid mätning i 3D-mätram kan valfritt antal mätriktningar användas. I vissa instruktioner för kvalitetsklassning ingår diameteravdrag. Diameteravdrag innebär minskning av stocks diameter i syfte att höja stockens kvalitet genom att volymen av en defekt del av stocken frånräknas vid bestämning av den ersättningsgrundande volymen. Samtliga måttställen på stocken ska tilldelas samma diameteravdrag. Vid diameteravdrag ska såväl brutto- som nettodiameter beräknas. Största tillåtna måttenhet för diameter är 1 cm. Vid måttenhet 1 cm ska registrering i klassbotten och volymberäkning efter klassmitt göras. Vid måttenhet 1 mm ska avrundning (till närmsta mm) enligt svensk standard göras. 2.2.2 Korrigering vid utbuktningar Diametermåtten ska korrigeras vid utbuktningar. Räknat från rotändan görs detta genom att ej tillåta stigande diameter. Vid en utbuktning får stocken då den minsta diameter som rådde mellan utbuktningen och stockens rotända. 6 (19)
Figur 4. Diameterkorrigering vid utbuktningar görs genom att, räknat från stockens grovända, ej tillåta stigande diametrar. 2.3 Manuellt bedömt avdrag för bark - barkfunktioner Vid mätning av diameter på bark erhålls måttet under bark genom avdrag för dubbel barktjocklek (barkavdrag). Vid manuell diametermätning bestäms barkavdraget genom bedömning av barktjockleken. Vid automatisk diametermätning i mätramar används bedömningar i kombination med barkfunktioner. Vid sektionsmätning av rotstockar av tall och gran ska barkfunktioner enligt Bilaga 1 eller Bilaga 3 användas. I övrigt ska, för tall och gran, regionala barkfunktioner enligt Bilaga 1 användas. För tall görs indelning i barktyper (tunn, mellan eller tjock) i funktionerna. För gran får anpassning till tunn, mellan respektive tjock bark göras. För mätplats med virke från stort geografiskt område får barkfunktionerna anpassas med hänsyn till sågtimmerfångstens uppskattade geografiska fördelning. Vid mätningen bedöms barktypen vid måttstället. Eftersom barkavskav kan påverka den diameter som registreras för måttstället bedöms detta inom området 0-20 cm från måttstället i riktning mot stockens rotända. Figur 5. Vid automatisk diametermätning bedöms barktyp vid måttstället. Barkavskav bedöms inom området 0-20 cm från måttstället i riktning mot stockens rotända. 7 (19)
Automatisk diametermätning i 3D-mätram Vid automatisk diametermätning i 3D-mätram används Tabell 1 för att härleda vilken barkfunktion som ska användas. Tabellen avser tall och gran. Tabell 1. Sambandet mellan barktyp (barktjockleksklass), andel kvqrsittande bark och vilken barkfunktion som ska användas vid automatisk diametermätning i 3D-mätram. Tabellen avser tall och gran. Barktyp Barkfunktion Ingen (0) Tunn (1) Mellan (2) Tjock (3) Andel kvarsittande bark i procent Ingen 0 - - - Tunn -50 50 - - - Mellan -25 25-75 75- - Tjock -25 25-75 75-90 90- Automatisk diametermätning med en mätriktning Om stockens rotationsläge ej ändras mellan bedömning och diametermätning (t.ex. vid mätning på längsgående transportör) bedöms barkavskavet där mätriktningen tangerar stocken. Är barkavskavet av sådan omfattning att utrustningen bedöms mäta diametern på bar ved anges ingen bark. Vid bedömning av stock på tvärgående transportör anges ingen bark om barkavskavet omfattar mer än halva omkretsen, se figur 6. Om det finns bark på tangeringspunkten (längsgående transportör) respektive mer än 50 % av tvärsnittet (tvärgående transportör) bedöms barktypen som tunn, mellan eller tjock. Figur 6. Princip för barkavskavsbedömning vid mätning på längsgående transportör, vänster, respektive tvärgående transportör, höger. 8 (19)
2.4 Automatisk mätning av diameter under bark Automatisk mätning av diameter under bark på obarkade stockar får göras om utrustningen är godkänd av VMK. Exempel på teknik/metoder är trakeidmetoden, röntgen eller bildanalys. 2.4.1 Diametermätning under bark med hjälp av trakeidmetoden Vissa 3D-mätramar baseras på lasertriangulering vilket innebär att en kamera, monterad i vinkel mot kerattbanan, läser av var en laserlinje träffar stocken. I sådana mätramar kan man med hjälp av trakeidmetoden, se figur 7, skilja på om mätningen sker på bark eller på ved. Om stockarna har tillräckligt mycket barkavskav kan barken räknas bort och diametrar under bark erhållas. Figur 7. Princip för diametermätning under bark med hjälp av trakeidmetoden. Laserljuset som används i mätramen sprids mer i veden än i barken. Genom att via bildanalys mäta linjens bredd och intensitet kan ved och bark separeras. Standardförfarande Standardförfarandet baseras på att barken är avskavd på minst 4 % av stockens mantelyta. Gränsen gäller oavsett barkavskavets placering på stocken. Diameter under bark beräknas med hjälp av interpolering eller extrapolering från närliggande barkavskav. Figur 8. För att diametermätning under bark med hjälp av trakeidmetoden ska få göras krävs att barken är avskavd på minst 4 % av stockens mantelyta. Gränsen gäller oavsett barkavskavets placering på stocken. Förfarande vid barkavskav understigande 4 % När mätsystemet fastställer att barkavskavet understiger 4 % av stockens mantelyta, d.v.s. att mätsystemet visar att stocken har i det närmaste intakt bark, ska barktjockleken istället bestämmas med hjälp av barkfunktioner (Bilaga 1 respektive Bilaga 3). För tall innebär detta att manuell bedömning av barktyp (barktjockleksklass) ska göras. 9 (19)
Förfarande när trakeidmetoden ej kan användas Om snö eller is i nämnvärd omfattning finns på stocken, om den har stockblånad, eller om den svartnat efter längre tids bevattning kan trakeidmetoden för att skilja på ved och bark ej användas. I sådana fall ska förfarande enligt kapitel 2.3 tillämpas. 2.4.2 Diametermätning under bark med hjälp av röntgen Med hjälp av röntgenutrustning kan densitetsskillnader mellan ved och bark detekteras. Röntgen får, men behöver ej, användas i kombination med annan mätram varvid röntgenmätningen ger en barktjocklek som används av den andra mätramen för att beräkna diameter under bark. När mätsystemet fastställer att densitetsskillnaden mellan ved och bark är otillräcklig, t.ex. om stockarna torkat eller bevattnats, ska förfarande enligt kap 2.3 tillämpas. 2.4.3 Diametermätning under bark med hjälp av bildanalys Ved och bark kan separeras med hjälp av bildanalys. Metoden har stora likheter med trakeidmetoden vilket innebär att barkfunktioner i vissa fall behöver användas. 3 Mätmetoder för bestämning av stocks volym under bark Vid bestämning av stocks volym enligt någon av nedan beskrivna metoder ska volymen av stock anges i kubikmeter med minst tre decimaler. Virkespartis volym ska redovisas i kubikmeter med minst två decimaler. 3.1 Toppmätning - m³to Vid toppmätning bestäms toppcylindervolymen, d.v.s. volymen av en cylinder med stockens längd och med en diameter som är lika med stockens toppdiameter under bark. Diametern korrigeras för eventuell utbuktning enligt kapitel 2.2.2. Toppmätning får användas på alla trädslag på stockar oavsett deras diameter och längd. Toppdiametern mäts 10 cm från stockens toppända. Stockens volym beräknas enligt formeln Toppmätt volym: V = * L * Dt 4 2 där V betecknar stockens volym i m³to, L betecknar stockens längd samt Dt dess toppdiameter. Figur 9. Måttställe för diameter vid toppmätning. 10 (19)
3.2 Mittmätning - m³fub En stocks volym enligt mittmätning utgörs av en cylinder med stockens längd och med en diameter som är lika med stockens mittdiameter under bark. Diametern korrigeras för eventuell utbuktning enligt kapitel 2.2.2. Mittmätning får användas på alla trädslag på stockar oavsett deras diameter och längd. Stockens volym beräknas enligt formeln Mittmätt volym: V = * L* Dmi 4 2 där V betecknar stockens volym i m³fub, L betecknar stockens längd samt Dmi dess mittdiameter. Figur 10. Måttställe för diameter vid mittmätning. 3.3 Topprotmätning - m³fub Topprotmätning innebär att stockens volym bestäms med hjälp av två diametermått; ett från rotändan och ett från toppändan. Diametermåtten tas 10 cm från respektive stockända med undantag för rotstocks rotända där måttet tas 50 cm från ändan. Diametervärdena korrigeras för eventuella utbuktningar enligt kapitel 2.2.2. Topprotmätning får användas på alla trädslag på stockar med toppdiameter 3 cm och längd 6,5 m. Stockens volym beräknas enligt formeln 4 2 Topprotmätt volym: V =. L Dr 1 Dt där V betecknar stockens volym i m³fub, L betecknar stockens längd samt Dr och Dt dess rotrespektive toppdiameter. För konstanten i formeln gäller värden som framgår av Tabell 2. Tabell 2. Konstanten i formeln för beräkning av topprotmätt volym. Toppdiameter mm Längdklass, cm -349 350-449 α 2 450+ -149 0,485 0,485 0,485 150-249 0,465 0,460 0,455 250-0,440 0,430 0,420 11 (19)
Figur 7. Måttställen för diameter vid topprotmätning. 3.4 Fastvolym via toppformtalsmatris - m³fub Vid användning av toppformtalsmatriser bestäms stockens volym (ekvivalent till formutjämnad fastvolym) som produkten av toppmätt volym och ett omvandlingstal. Tabell 3. Schematiskt exempel på uppbyggnaden av en toppformtalsmatris. Toppdimeter Stocklängd i cm mm etc. 400-429 430-459 460-489 etc. etc. 150-169 170-189 Omvandlingstal från m 3 to till m³fub 190-209 för varje ruta i matrisen etc. Toppformtalsmatriser ska vara väl dokumenterade och baserade på relevant dataunderlag. Fastvolymbestämning via toppformtalsmatris får endast användas för de trädslag och de längdrespektive diameterintervall matrisen omfattar. 3.5 Sektionsmätning - m³fub Sektionsmätning får användas på alla trädslag på stockar oavsett deras längd och diameter. Sektionsmätning är, eftersom ett stort antal diametrar mäts, främst tillämplig vid automatisk mätning i mätram. Om snö eller is förekommer i sådan omfattning att den sektionsbaserade diametermätningen kan förväntas påverkas på svårbedömt sätt får sektionsmätning ej användas. 3.5.1 Diametrar Diametermåttställen vid sektionsmätning Vid sektionsmätning indelas stocken i sektioner om max 50 cm. Mätningen börjar från stockens rotända (grovända). I sista sektionens längd inkluderas överskjutande del, d.v.s. dess längd blir mellan en och två sektionslängder. Varje sektion mittmäts. Diametervärdena korrigeras för utbuktningar enligt kapitel 2.2.2. 12 (19)
Figur 8. Måttställen för diameter vid sektionsmätning. Diametrar i rotstockars rotsektion - rotdelsfunktion Rotstockars rotsektion kan, jämfört med resten av stammen, ha oregelbundet format tvärsnitt och varierande barktjocklek. Dessa faktorer försvårar automatisk diametermätning under bark. Vidare görs vid vissa industrier rotreducering innan mätningen. Det är därför tillåtet, vid rotreducering ett krav, att beräkna diametrarna för de första 130 cm av rotstocks rotända med hjälp av de funktioner som redovisas i Bilaga 2. Funktionerna baseras på diametern vid 130 cm vilken interpoleras från närmaste sektionsdiametrar. Funktionerna ger diameter på bark. Diameter under bark beräknas med hjälp av den barkfunktion som redovisas i Bilaga 3. Rotdelsfunktion kan användas för tall och gran. När rotdelsfunktion används ska alla stockar stocktypsbestämmas av mätramen som rotstock eller övrig stock. Figur 9. I rotstocks rotända får diametrarna bestämmas med hjälp av rotdelsfunktion. Funktionen utgår från diametern 130 cm från rotändan. Diametermåttställen för kontroll och uppföljning Kontroll och uppföljning inkluderar jämförelse med topprotmätt volym. Diametermåttställen för kontroll och uppföljning utgörs därför av: Rotstock: 50 cm från rotändan respektive 10 cm från toppändan. Rotstock (rotdelsfunktion): När rotdelsfunktion används tillkommer måttstället 130 cm från rotändan för kontroll av mätramens diametermätning. Den för beräkning av topprotmätt volym nödvändiga diametern 50 cm från rotändan beräknas med hjälp av rotdelsfunktionen. Övrig stock: 10 cm från rot- respektive toppända. Diametrarna vid dessa kontrollmåttställen interpoleras från närmaste sektionsdiametrar. 13 (19)
3.5.2 Volymberäkning För varje sektion beräknas en cylindervolym baserad på sektionens mittdiameter och sektionslängd. Stockens volym beräknas som summan av sektionsvolymerna. I de fall diameteravdrag görs (t.ex. vid kvalitetsklassning av tall, 1 cm för lyror och rotveck) ska såväl brutto- som nettovolym beräknas. För beräkning av nettovolym görs avdrag på samtliga diametermått innan volymen beräknas. 4 Kontroll av utförd mätning Kontroll av stockmätning ska utföras som ommätning av slumpmässigt utvalda stockar: I form av toppmätning vid måttslaget toppcylindervolym m 3 to I form av topprotmätning vid måttslaget formutjämnad fastvolym m 3 fub Kontrollenheten är stock och resultaten från kontrollmätning ska uttryckas som avvikelser (kvoter) mellan ordinarie mätning och kontroll avseende volym, längd respektive diameter på önskad aggregationsnivå (mätplats, tidsperiod, parti etc.). 5 Revisionshistorik 2014-01-01 Instruktionen får tillämpas enligt beslut av SDC:s styrelse. Instruktionen ersatte avsnittet Kvantitetsbestämning volymmätning av stock i mätningsinstruktionen VMR 1-99. 2016-08-01 Namnbyte från SDC:s instruktioner till nationella instruktioner. Tillägg av kap 2.4.3. 2017-04-01 Tabell 1 i kap 3.2 ändrad. 14 (19)
6 Bilagor Bilaga 1. Funktioner för beräkning av barkavdragets storlek vid automatisk diametermätning I rapport R 90, 1974 från Skogshögskolans institution för virkeslära (Peter Zacco, Barktjockleken hos sågtimmer) finns funktioner av typen Y = a + bx, där Y = dubbel barktjocklek, X = toppdiameter på bark samt a och b konstanter. För tall innehåller rapporten funktioner för 13 områden och tre barktyper (tjockleksklasser) och för gran finns funktioner för 11 områden utan uppdelning på barktyper. I följande funktioner motsvarar y dubbel barktjocklek i mm och x stocks toppdiameter i mm. Tall Barktypsområde Barkfunktion 1. Norrbottens län tunn bark: y = 2,00 + 0,0153x mellanbark: y = 1,89 + 0,0238x tjock bark: y = -0,26 + 0,0458x 2. Västerbottens län tunn bark: y = 2,82 + 0,0151x mellanbark: y = 3,21 + 0,0215x tjock bark: y = 3,03 + 0,0383x 3. Västernorrlands län, tunn bark: y = 2,81 + 0,0156x Jämtlands län utom till område mellanbark: y = 2,50 + 0,0270x 4 hörande kommuner tjock bark: y = 2,77 + 0,0406x 4. Härjedalens kommun av Jämtlands län tunn bark: y = 2,73 + 0,0157x Gävleborgs län utom till område 5 mellanbark: y = 2,72 + 0,0260x hörande kommuner tjock bark: y = 2,72 + 0,0430x 5. Ockelbo, Gävle, Sandvikens och Hofors tunn bark: y = 2,23 + 0,0161x kommuner av Gävleborgs län, Dalarnas mellanbark: y = 4,39 + 0,0167x län, Torsby kommun samt norra tjock bark: y = 3,12 + 0,0394x delen av Hagfors kommun av Värmlands län 6. Värmlands län utom till område 5 tunn bark: y = 3,33 + 0,0147x hörande kommuner, Örebro län, mellanbark: y = 3,83 + 0,0236x Västmanlands län tjock bark: y = 2,40 + 0,0487x 7. Uppsala län, Stockholms län, tunn bark: y = 2,46 + 0,0172x Södermanlands län mellanbark: y = 1,36 + 0,0329x tjock bark: y = -3,15 + 0,0744x 8. Bengtsfors, Åmåls, Melleruds, Färjelan- tunn bark: y = 3,41 + 0,0166x da och Vänersborgs kommuner av Älvs- mellanbark: y = 2,81 + 0,0373x borgs län, f.d. Skaraborgs län, Östergöt- tjock bark: y = 5,27 + 0,0494x lands län utom till område 12 hörande Kommuner 9. F.d. Göteborg och Bohus län tunn bark: y = 1,85 + 0,0281x mellanbark: y = 1,63 + 0,0507x tjock bark: y = 4,3 6 + 0,0625x 15 (19)
10. Hallands län tunn bark: y = 2,90 + 0,0176x mellanbark: y = 3,84 + 0,0287x tjock bark y = 0,27 + 0,0625x 11. Älvsborgs län utom till område 8 tunn bark: y = 4,07 + 0,0102x hörande kommuner, Jönköpings län, mellanbark: y = 4,91 + 0,0241x Kronobergs län tjock bark: y = -0,18 + 0,0728x 12. Östra delarna av Norrköpings och tunn bark: y = 2,50 + 0,0231x Åtvidabergs kommuner samt Söder- mellanbark: y = 4,17 + 0,0344x köpings och Valdemarsviks kommuner tjock bark: y = 1,71 + 0,0671x av Östergötlands län, Kalmar län 13. Blekinge län, Skåne län tunn bark: y = 2,91 + 0,0144x mellanbark: y = 4,86 + 0,0278x tjock bark: y = 4,82 + 0,0547x Gran Barktypsområde Barkfunktion 1. Norrbottens och Västerbottens län nordväst om linjen Pajala- Arvidsjaur-Dorotea (=inlandsbanan) 2. Norrbottens och Västerbottens län utom till område 1 och 3 hörande delar 3. Västerbottens läns kustland, d.v.s. området sydöst om linjen Skellefteå-Medle-Norrfors (=kustlandsbanan) 4. Jämtlands län nordväst om linjen Dorotea-Strömsund- Östersund- Svenstavik-Rätansbyn (=inlandsbanan) utom Härjedalens kommun 5. Västernorrlands, Jämtlands, Gävleborgs, Kopparbergs, Örebro, Västmanlands, Uppsala, Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Älvsborgs samt f.d. Göteborg-Bohus län utom till område 4, 6, 7, 8 och 10 hörande delar 6. Västernorrlands och Gävleborgs läns kustland, d.v.s. området öster om linjen Norrfors-Bollstabruk-Stöde-Delsbo-Arbrå-Jädraås-Hofors y = 3,10 + 0,0496x y = 2,54 + 0,0475x y = 4,60 + 0,0342x y = -0,11+ 0,0540x y = 3,28 + 0,0370x y = 2,47 + 0,0368x 7. Härjedalens kommun av Jämtlands län y = -0,92 + 0,0647x 8. Älvdalens och Malungs kommuner samt västra och norra delarna av Mora kommun av Dalarnas län y = 4,09 + 0,0426x 9. Värmlands och f.d. Skaraborgs län y = 4,08 + 0,0294x 10. Östra delarna av Norrköpings och Åtvidabergs kommuner samt Söderköpings och Valdemarsviks kommuner av Östergötlands län, Kalmar län y = 3,18 + 0,0420x 11. Hallands län, Skåne län, Blekinge län y = 3,38 + 0,0323x För mätplats med virke från skilda områden skall tillämpade barkfunktioner vara anpassade med hänsyn till sågtimmerfångstens uppskattade geografiska fördelning. 16 (19)
Bilaga 2. Funktioner för beräkning av diameter på bark i rotstocks rotända Nedan beskrivna funktioner ingår i Jord- och Skogsbruksministeriets Förordning om mätning av volymen hos virke som upparbetas med avverkningsmaskin med hjälp av maskinens mätdon, Förordning nr 15/06, Helsingfors, Finland, 2006. Vid fastställande av diametrar på bark för rotstocks rotända (0,0 1,3 m) används följande formel: D L a2 1 a0 (1,3 L) a1 (1,3 L) / 100 D1, 3 (formel 1) där D L = diametern på L avstånd från fällsnittet, cm a 0..a 2 = parametrar per trädslag, som erhålls med formlerna 2 4 L = avstånd från fällsnittet, m = diametern på 1,3 m avstånd från fällsnittet, cm D 1,3 På rotändans form inverkar bl.a. trädslag och trädets grovhet. Parametrarna för rotändan (a 0...a 2) fastställs på basis av modeller för trädslagen, där trädets diameter 1,3 m från fällsnittet är oberoende variabel. I följande formler ingår modellerna för parametrarna: a 2 3 0 a00 a01 D1,3 a02 D1,3 a03 * D1,3 a04 * * D (formel 2) 4 1,3 a 2 1 a10 a11 D1,3 a12 D1,3 a13 * * D (formel 3) 3 1,3 a 2 2 a20 a21 D1,3 a22 * D1,3 (formel 4) där D 1,3 = min (45;D 1,3) * a 00..a 22 = koefficienterna för olika trädslag i Tabell 1 * Då det gäller större träd (d 1.3 > 45 cm) antas rotändans relativa form vara densamma som på 45 cm stammar. Detta räknas ut så att maximivärdet för formlerna 2 4 begränsas till 45 (cm). Tabell 1. Koefficienterna per trädslag. Trädslag a00 a01 a02 a03 a04 Tall 24,30-1,324 0,039372-0,0003850 0 Gran 30,46-3,399 0,181337-0,0043459 0,00003908 a10 a11 a12 a13 Tall 1,00 0,381-0,006291 0 Gran - 0,35 0,143 0,016430-0,0003800 a20 a21 a22 Tall 7,70-0,233 0,003056 Gran 12,65-0,556 0,008019 17 (19)
Bilaga 3. Funktioner för skattning av barkens tjocklek hos tall och gran vid avverkning med skördare (Björn Hannrup, 2004, Arbetsrapport 575, Skogforsk, Uppsala) 18 (19)
Nationella instruktioner för virkesmätning beslutas av SDC:s styrelse efter rekommendation från Rådet för mätning och redovisning (RMR) samt VMK-nämnden. Beredningsarbetet gentemot RMR görs av SDC:s avdelning för virkesmätningsutveckling (VMU) i nära samarbete med regionala partsorgan företrädda genom landets tre virkesmätningsföreningar. Instruktionerna publiceras på www.sdc.se. SDC ek för VMF Nord ek för VMF Qbera ek för VMF Syd ek för Besöksadress: Skepparplatsen 1 Besöksadress: Skeppargatan 1 Besöksadress: Pelle Bergs backe 3 Besöksadress: Slottsgatan 14 Postadress: 851 83 SUNDSVALL Postadress: Box 4037 904 02 UMEÅ Postadress: Box 1935 791 19 FALUN Postadress: Slottsgatan 14 553 22 JÖNKÖPING Tel: 060-16 86 00 Tel: 090-77 82 15 Tel: 023-456 00 Tel: 036-34 17 00 E-post: info@sdc.se E-post: vmf@vmfnord.se E-post: info@vmfqbera.se E-post: info@vmfsyd.se Hemsida: www.sdc.se Hemsida: www.vmfnord.se Hemsida: www.vmfqbera.se Hemsida: www.vmfsyd.se 19 (19)