Inventering av förorenade områden, skrothantering samt övriga objekt Bakgrund Sedan slutet av 1990-talet pågår en rikstäckande inventering av förorenade områden i Sverige. Det är länsstyrelserna som utför inventeringen på uppdrag av Naturvårdsverket. Arbetet med förorenade områden syftar bland annat till att uppfylla det av riksdagen fastställda nationella miljömålet "Giftfri miljö". Naturvårdsverkets Metodik för Inventering av Förorenade Områden, MIFO (NV rapport 4918). Inventeringen delas upp i två faser: Fas 1 Orienterande studier; innebär att förorenade områden (objekt) identifieras och att uppgifter om den förorenande verksamheten samlas in genom t.ex. arkiv- och kartstudier, intervjuer och platsbesök. Fas 2 Översiktliga undersökningar; gäller endast utvalda objekt där prover tas i aktuella medier (mark, porluft, grundvatten, ytvatten och sediment). I båda faserna görs avslutningsvis en riskklassning, där risken för negativa effekter på människors hälsa och miljön bedöms. De undersökta objekten klassificeras enligt en fyrgradig skala, där klass 1 innebär mycket stor risk, klass 2 stor risk, klass 3 måttlig risk och klass 4 liten risk. Riskklassningen ligger till grund för fortsatta prioriteringar och undersökningar. Det är viktigt att påpeka att klassningen handlar om risker och följaktligen innebär det inte att ett klass 1 objekt är förorenat utan endast att risken för förorening är stor. Ju större kunskapsunderlag som finns desto säkrare blir riskklassningen. Information om branschen I denna omgång har i första hand objekt inom branschen skrothantering inventerats men eftersom detta är sista branschen som ska inventeras har även en uppsamling av övriga objekt inkluderats. Dessa övriga objekt har av någon anledning inte blivit inventerade i föregående omgångar. Objekten tillhör branscherna: Avfallsdeponier icke farligt, farligt avfall, betning av säd, plantskola och ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer. Beskrivning av dessa branscher kommer inte att tas upp i detta PM men information om dessa finns att läsa om i tidigare PM, i samband med att dessa branscher inventerades. Branschen skrothantering inkluderar alla typer av skrotverksamhet. Bilskrotning inkluderar omhändertagande och demontering av olika fordonsslag som t.ex. bilar, traktorer, skördemaskiner eller lastbilar. Vissa verksamheter ägnar sig endast åt bilskrotning och demontering medan en del även tar emot annat skrot. På vissa platser har det endast funnits ett skrotupplag. Sett till antalet skrotningsanläggningar i Hallands län så finns det flest i Halmstads, Laholms och Varbergs kommuner medan det i Kungsbacka och Hylte endast finns ett fåtal. Bilskrotningsbranschen är mycket heterogen med avseende på verksamheternas storlek. Precis som i övriga landet är de flesta skrotningsanläggningar i Hallands län mindre verksamheter (enmansföretag), Sida 1 av 12
Inventering av förorenade områden, skrothantering samt övriga objekt men det har även vuxit fram större anläggningar med flera anställda. Sett ur ett historiskt perspektiv har huvuddelen av företagen varit mindre med en eller två anställda. På en skrotningsanläggning töms fordonen på miljöfarliga vätskor och komponenter. Värdefulla delar tas bort för vidare försäljning och återvinning. Oljor, drivmedel, glykol, däck och batterier är exempel på detaljer som plockas bort innan fordonet är klart för att transporteras till en fragmenteringsanläggning. För att effektivisera transporten pressas fordonen med egen stationär press eller med en mobil press. Det förekommer även att bilar körs hela utan att pressas. Föroreningar Spill och läckage av farligt avfall/vätskor vid demonteringen är det enskilt största miljöproblemet vid bilskrotning. Det är vanligast med spill av fordonets oljor, drivmedel, glykol, och batterisyra. Vid långvarig hantering samt vid olyckor kan de kemiska ämnen som förekommer i fordonen förorena mark, grundvatten och ytvatten. Om sensorer och brytare som innehåller kvicksilver hanteras ovarsamt eller inte tas bort på ett korrekt sätt kan de gå sönder och läcka ut sitt innehåll. Vid pressning av demonterade fordon eller framförallt om odränerade fordon pressas föreligger det risk för läckage. Maskiner och fordon som används vid bilskrotning t.ex. pressar, saxar, truckar och lastare, utgör i sig en risk för förorening genom läckage och slarvig hantering av olja och drivmedel. Transformatorer, som i många fall skrotats av bilskrotare, kunde förr i tiden innehålla PCB-haltig olja. Vissa äldre bilar innehöll komponenter med PCB (polyklorerade bifenyler) vilket resulterat i att PCB hittas i marken på vissa bilskrotar. När vätskor och delar plockats bort kan de orsaka förorening om de förvaras på ett felaktigt sätt, t.ex. i otäta kärl eller utomhus direkt på marken. Även en längre tids uppställning av ej tömda bilar utomhus kan bidra till uppkomst av förorening. Riskerna med att förorena kan minskas genom att arbete, förvaring och uppställning av bilar sker på tät platta och under tak. Strängare lagstiftning inom miljöområdet har bidragit till att minska risken för förorening även inom bilskrotningsbranschen. Föroreningar som ofta hittas i marken vid bilskrotar är olika olja/petroleumkolväten, tungmetaller såsom bly, kadmium och koppar samt de organiska föroreningarna polyklorerade bifenyler (PCB) och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Inventeringen Branschen skrothantering har inventerats i två omgångar. Den första inventeringen gjordes år 2006 och innefattade de skrotanläggningar som ansågs ha mest betydande miljöpåverkan i länet. Urvalet baserades på antal verksamhetsår, vid vilken tidpunkt verksamheten startade samt hur stor fordonsomsättningen var per år. Vidare, genom kontakt med respektive miljöavdelningen i kommunerna samt med personer på Länsstyrelsen i Halland med kunskap om länets bilskrotar, identifierades anläggningar som ansågs som extra intressanta att undersöka. Detta för Sida 2 av 12
Inventering av förorenade områden, skrothantering samt övriga objekt att få fram verksamheter som exempelvis bedrivits slarvigt eller haft flera klagomål eller att de ligger nära skyddsvärda områden som exempelvis vattentäkter. I den första omgången inventerades 26 objekt. I omgång två, som genomfördes under 2013, inventerades resterande skrotanläggningar och skrotupplag. Många objekt var redan identifierade från den tidigare omgången men några enstaka nya objekt upptäcktes under inventeringens gång. I denna omgång inventerades 64 objekt. När alla branscher var färdiginventerade gjordes en uppsamling av objekt (övriga objekt) som tidigare av någon anledning inte blivit inventerade. Det resulterade i att sex ytterligare objekt inventerades, varav ett objekt inte var identifierat sen tidigare. I branschen skrothantering har efter båda omgångarna (2006 och 2013) totalt inventerats 90 objekt. Under 2013 har totalt inventerats 70 objekt och då är både objekt från branschen skrothantering samt övriga objekt inkluderade. Resultat I branschen skrothantering hamnade flertalet av objekten från omgång 1 (2006) i riskklass 2 och 3. I den andra omgången (2013) hamnade de flesta av objekten i riskklass 3, men även riskklass 2 och 4 förekom (se figur 1). Inga objekt tilldelades riskklass 1. Den största andelen av bilskrotsanläggningar och skrotupplag har varit lokaliserade i Halmstad men även Laholm har haft en hel del objekt. De övriga kommunerna har haft något färre (se figur 2). Figur 1. Riskklassfördelning av inventerade objekt i branschen skrothantering (2013). Sida 3 av 12
Inventering av förorenade områden, skrothantering samt övriga objekt Figur 2. Antal riskklassade objekt i branschen skrothantering (2013) för respektive kommun. I dagsläget har endast tre av objekten i skrotbranschen gått vidare från fas 1 för fortsatta undersökningar, enligt MIFO fas 2 eller liknande. På två av objekten har förstudier genomförts, i form av översiktliga miljötekniska markundersökningar. På det ena objektet påvisades låga halter av föroreningar i marken och objektet bedömdes därför utgöra en relativt låg risk (måttlig risk) vid dagens markanvändning medan man på det andra objektet hittade betydande halter och objektet bedömdes därför utgöra en stor risk. På det tredje objektet har en huvudstudie utförts och man hittade då en del höga halter av föroreningar, vilket har lett till saneringsåtgärder på området. Riskklassningen av de inventerade objekten är preliminär och kan komma att ändras om nya uppgifter framkommer, exempelvis genom undersökningar av mark och grundvatten eller förändrad markanvändning. En del av objekten i skrotbranschen har genomgått arkivstudier men ändå lämnats kvar som identifierade pga. prioritering. Objekten har haft en småskalig verksamhet och har därför inte antagits ge någon betydande påverkan på människors hälsa eller miljön. Även några objekt från andra branscher har identifierats under året 2013. Några objekt har även avförts vilket har berott på att de antingen blivit felidentifierade eller att de lagts till som sekundär bransch i andra inventeringsobjekt. Ett objekt har tagits bort då det visade sig att ingen verksamhet har förekommit på platsen. För de övriga objekten, som inte tillhör branschen skrothantering, har totalt inventerats 6 objekt. Av dessa hamnade två objekt i riskklass 1, tre objekt i riskklass 2 och ett i riskklass 3 (se tabell 1). Sida 4 av 12
Inventering av förorenade områden, skrothantering samt övriga objekt Tabell 1. Övriga objekt som inventerades under 2013. Id Bransch Kommun Riskklass 185193 Industrideponier Hylte 1 108095 Plantskola Varberg 1 107387 Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska Falken- 2 processer berg 185305 Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska Falken- 2 processer berg 183090 Betning av säd Hylte 2 108109 Betning av säd Varberg 3 Bilagor 1 Karta över inventerade objekt 2 Id-nummer till alla objekt i inventeringen 3 Riskklassmotivering till de objekt som hamnade i riskklass 1 och 2 Sida 5 av 12
Inventering av förorenade områden, skrothantering samt övriga objekt Bilaga 1: Karta över inventerade objekt 2013. Figur 3. Karta över inventerade objekt i branscherna skrothantering samt övriga objekt. De två objekten i riskklass 1 tillhör en plantskola i Varbergs kommun och en industrideponi i Hylte kommun. Sida 6 av 12
Inventering av förorenade områden, skrothantering samt övriga objekt Bilaga 2: Id-nummer till alla objekt i inventeringen 2013. Objekt som har genomgått fullständig MIFO fas 1 inventering och riskklassats eller branschklassats (68 stycken). 185193 108095 107366 106470 106381 184053 106151 108216 108345 107028 107013 107010 107799 107778 107387 185305 183090 107780 183842 107359 107373 107374 107367 107368 107637 107364 106385 184575 106388 184392 106953 106399 106812 106382 106954 183920 106386 106377 106930 106303 106186 108155 107015 107027 107236 184796 107019 184430 184429 184360 107117 107022 107032 107782 107797 107784 107893 108109 184265 106929 106779 106142 108158 108157 107250 106522 106524 106526 185388 185547 Objekt som endast har identifierats: 107388 184359 184361 106296 106302 183556 108457 107844 107781 185472 185394 183615 106820 106765 108436 Objekt där ny information lagts till i tidigare inventerade objekt: 106797 106936 107517 Objekt som avförts: 106554 106523 106527 106525 106802 107251 107021 107023 107024 107798 107846 107365 Objekt som tagits bort från EBH-stödet: 106931 Sida 7 av 12
Inventering av förorenade områden, skrothantering samt övriga objekt Bilaga 3: Riskklassmotivering till de objekt som hamnade i riskklass 1 och 2 i inventeringen 2013. Objekt - Bransch Riskklass Motivering Kommun Id 185193 Industrideponier 1 Objektet riskklassas till den höga riskklassen Hylte på grund av förekomst av kis- aska. Tungmetallerna som finns i kisaska har mycket hög farlighet och föroreningsnivån i mark bedöms som mycket stor. Området har även en mycket stor känslighet då det endast är ca 40 meter till närmsta bostadshus. Det verkar även finnas stora grundvattenförekomster i området. 108095 Plantskola 1 Verksamheten har funnits under en Varberg längre period (35-40 år) och farliga bekämpningsmedel, som DDT, har använts. Av sättet man besprutade på är det troligt att mycket av medlen hamnade på marken istället för på plantorna. Även eldningsolja har använts, vilken kan ha förorenat marken. Området upptog en stor areal som idag utgörs av ett bostadsområde mitt i centrala Varberg. Sammantaget hamnar objektet i riskklass 1. 107366 Skrothantering 2 Det har bedrivits skrothanteringsverksamhet på fastigheten sedan 70-talet. Industrifat, innehållande okända kemikalier, pressades i skrotpressen. Denna verksamhet upphörde när Stena tog över. Eventuella rester från dessa har gått ut i oljeavskiljaren och sedan ut i avloppet. Föroreningar har upptäckts på fastigheten i föroreningsnivåer överstigande Naturvårdsverkets riktlinjer för MKM. På grund av ovanstående Falkenberg 106470 Skrothantering hamnar objektet i riskklass 2 (stor risk) 2 Verksamheten har skett utomhus under samtliga verksamhetsår, all hantering Halmstad Sida 8 av 12
Inventering av förorenade områden, skrothantering samt övriga objekt 106381 Skrothantering av metallskrot, vätskor, miljöfarligt avfall mm har hanterats och förvarats utomhus. Den sista verksamhetstiden hanterades stora, tunga fordon och bränning av diverse inredningar och plaster skedde på platsen. Trots verksamhetens omfattning ska den ha skötts mycket väl ur ett föroreningsperspektiv. Oundvikligt spill förekom i mindre mängder. Då platsen är ett permanent boende är känsligheten mycket hög. Dricksvatten tas från brunn lokaliserad på fastigheten. Objektet är ett gränsfall mellan riskklass 2 och 3 men då känsligheten är mycket stor samt att dricksvatten tas på fastigheten tilldelas objektet riskklass 2. 2 Verksamheten har varit relativt omfattande och pågått under cirka 30 år. Verksamheten ligger inom ett industriområde men har nära till naturintresse och skogsmark med stort skyddsvärde. På grund av att de flesta föroreningarna kopplade till verksamheten har en hög farlighet anses föroreningsnivån i byggnader, grundvatten, ytvatten och sediment vara måttliga. Föroreningsnivån i mark anses vara stor pga. föroreningarnas farlighet och att mycket verksamhet sker/har skett utomhus, delvis på grusplan. Halmstad Områdets känslighet baseras på att det är ett industriområde och att många vistas på området under arbetstid. Skyddsvärdet på närområdet anses vara stort då det är ett område med högt naturvärde och nyckelbiotoper. En fundering att riskklassa objektet till en 3:a gjordes men förutnämnda me- Sida 9 av 12
Inventering av förorenade områden, skrothantering samt övriga objekt 184053 Skrothantering 106151 Skrothantering 108216 Skrothantering 108345 Skrothantering ning ligger till grund för att objektet tilldelas riskklass 2. 2 Objektet klassas som riskklass 2 på grund av att det nu är permanentboende på platsen och då anses ha hög känslighet. Det har inte skett någon pressning i verksamheten och inga större olyckor har inträffat. Dock har det emellanåt bränts bilar på fastigheten. 2 Att objektet tilldelas riskklass 2 bygger på att bränning av bilar förekommit och att verksamheten var förlagd utomhus vilket ökar risken att det kan finnas föroreningar på objektet. Detta tillsammans med att känsligheten i byggnad, mark och grundvatten bedöms vara mycket stor då det på objektet finns ett bostadshus där människor bor permanent, en dricksvattenbrunn, betesmark och det är beläget relativ nära en vattentäkt. Sågverkets verksamhet har troligtvis inte bidragit med någon föroreningspåverkan då ingen impregnering eller doppning förekom. 2 Att objektet tilldelas riskklass 2 bygger på att föroreningar konstaterats på fastigheten. Även om känsligheten och skyddsvärdet endast är måttliga inom området finns risk för spridning till Svartemosse. Provtagning på vatten i dagvattendikets början har påvisat spridning av en mängd tungmetaller och även stora mängder klorid. 2 Det som motiverar för en riskklass tvåa är att skrotupplaget kan ha givit upphov till föroreningsnivåer i kombination med att känsligheten är stor på objektet då åkermark finns i direkt närhet och grundvattnet troligen används som dricksvatten. Halmstad Hylte Kungsbacka Kungsbacka Sida 10 av 12
Inventering av förorenade områden, skrothantering samt övriga objekt 107028 Skrothantering 107013 Skrothantering 107010 Skrothantering 107799 Skrothantering 107778 Skrothantering 2 Området har en hög känslighet och ett stort skyddsvärde tillsammans med att den tidigare verksamheten har varit relativt omfattande och bedrivits på ett sådant sätt att föroreningar kan misstänkas i marken. Objektet var ett gränsfall mellan riskklass 2 och 3 men hamnar slutligen i riskklass 2. 2 På grund av att hanteringen av kemikalier verkar ha varit bristfällig, verksamheten har bedrivits över en längre tid samt att det ligger ett bostadshus på fastigheten, och känsligheten därför är mycket stor, hamnar objektet i riskklass 2. 2 Vid platsbesök i september 2013 gav objektet ett städat intryck och inga spår syntes från den tidigare verksamheten. Dock finns information från tidigare platsbesök om tydliga oljefläckar med uppträngande olja. Det är även möjligt att eldning har förekommit på platsen. Objektet var ett gränsfall mellan riskklass 2 och 3 men eftersom området har en hög känslighet hamnar objektet i riskklass 2. 2 Objektet tilldelas riskklass 2 (stor risk). Den höga riskklassen väljs på grund av den mycket höga känsligheten då människor bor på fastigheten idag samt att det inte har framkommit någon information om hur verksamheten har bedrivits, vilka processer som har skett etc. Det har hittats en nedgrävd bilskrotsdörr i marken vilket kan indikera på att verksamheten bedrivits slarvigt. 2 Objektet hamnar i den höga riskklassen på grund av den mycket stora känsligheten människor bor på platsen idag. Det skulle kunna finnas förhöjda halter av petroleumprodukter i den uppsamlingsbrunn som syns på Laholm Laholm Laholm Varberg Varberg Sida 11 av 12
Inventering av förorenade områden, skrothantering samt övriga objekt 107780 Skrothantering 107387 Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer 185305 Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer figur 1, samt i mark inom skrotningsområdet om pressade och opressade bilar och bussar har läckt ut miljöfarliga vätskor. Det här även skett bränder i skrotbilar på fastigheten och släckvattnet från dessa bränder kan ha kontaminerat marken. 2 Det har bedrivits skrothanteringsverksamhet på fastigheten sedan 60-talet. Det finns dokumentation om att bilar har grävts ner i närheten av bilskroten samt att urbränning av bilar har skett, samt förbränning av spillolja. Bildemonteringsverksamheten har varit pågående i ca 40 år. På grund av ovanstående hamnar objektet i riskklass 2 (stor risk). 2 Det finns risk att trikloretylen har använts som avfettningsmedel och det är en verksamhet som funnits relativt länge (18 år) samtidigt som objektet har en stor känslighet. Objektet tilldelas därför riskklass 2 (stor risk). 2 Objektet tilldelas riskklass 2 pga. att man i verksamheten kan ha använt trikloretylen som avfettningsmedel och eftersom verksamheten funnits under en längre tid (knappt 30 år) samtidigt som objektet har en måttlig-stor känslighet och ett stort skyddsvärde. 183090 Betning av säd 2 Riskklassen väljs på grund av att det råder stora osäkerheter kring hur betningsverksamheten har bedrivits på platsen. Det finns även en betningsmaskin kvar i kvarnen som kan vara kontaminerad av kvicksilver samt dunkar med betningsmedel. Det är mycket stor känslighet på fastigheten då det bor människor precis intill samt att det finns höga skyddsvärden i omgivningen. Varberg Falkenberg Falkenberg Hylte Sida 12 av 12