Kunskapssökning Jacob Carlén Dagfolkhögskolan i Trollhättan
1 Våren 1996 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Alfred Nobel 3 Konkurs och fattigdom 5 Nitroglycerin 6 Knallhatten 7 Ny katastrof 8 Fler explosioner 9 Dynamit 10 Tursam skada 11 Oljeaffärer 12 Alfred Nobel - ungkarl 12 Nobelkrut 12 Fred och vapen 13 Alfred Nobels testamente 14 Nobelpris 15 Källförteckning 17
2 Inledning Jag har valt att skriva lite om Alfred Nobel. Jag ser han som en av Sveriges mest berömnda män. Alfred Nobel hade också många roliga tankar om olika uppfinningar som han höll på att jobbade med. Många säger att hade inte Alfred Nobel funnits så hade vi aldrig kommit på dynamiten så tidigt som Alfred gjorde. Så jag har skrivit lite om Alfred Nobels liv från han var en pojk till hans död. Här ser man vilken stor man han var. Vi svenskar skall vara stolta att över Alfred Nobel. Det var han som såg till att Sverige blev känt över världen.
3 Alfred Nobel Alfred Nobel levde från 1833 till 1896. Han var kemist och uppfinnare, son till Immanuel Nobel. Han växte upp i Sankt Petersburg i Ryssland och studerade bl a i USA. Därefter grundade han tillsammans med fadern ett laboratorium på Heleneborg utanför Stockholm. 1842 studerade han i Sankt Petersburg för en privat lärare i tyska, engelska, ryska och franska. Efter detta åkte han till USA och Paris och studerade. När han hade kommit hem från sina studier så arbetade han i sin fars industri 1863. Denne hade lämnat Sankt Petersburg efter ekonomiska besvärligheter 1859 och återvänt till Sverige. Nobel experimenterade med att göra nitroglycerin mer lättare kontrollerbart genom att blanda det med svartkrut och tända blandningen med stubintråd. Från 1863 arbetade han vidare på den nya sprängtekniken i Stockholm tillsammans med fadern och den yngre brodern Emil. I oktober samma år fick han det första patentet på sin metod. Därefter konstruerade han tändhatten, som gjorde det ännu säkrare att hantera nitroglycerinet. Det nya sprängämnet kallade han sprängolja och han började industriell framställning med hjälp av utländska lån. År 1864 inträffade en våldsam explosion i laboratoriet, och fem personer omkom, däribland brodern Emil. Nobel fortsatte dock sitt arbete, och tillsammans med fadern bildade han Nitrogycerin AB för att möta efterfrågan. Efter
4 denna olycka förbjöds tillverkningen av nitroglycerin inom staden, och produktionen fick därför förläggas till en pråm i Mälaren. Så småningom kunde en ny fabrik anläggas i Vinterviken söder om stadsgränsen. År 1865 flyttade Nobel till Hamburg där en fabrik anlades. Tillverkning startades också i Norge, och inbrytningar gjordes även i USA. Hela tiden fanns det stora risker med sprängmedlet, och Alfred Nobel jobbade hårt för att göra det säkrare. Han kom på att låta nitrogtycerinet sugas upp av kiselgur och därefter forma den degiga massan till stavar. Degen detonerade inte förrän den antändes med hjälp av en tändhatt. Den nya produkten kallade Nobel för dynamit, och med den hade han funnit ett effektivt sprängmedel som var enkelt och relativt riskfritt att hantera. Alfred Nobel erhöll 1866-67 patent på dynamiten i en rad länder. På 1870-talet framställde han det s.k. spränggelatinet, som var smidigare och kraftigare än dynamit. Något senare fick han fram ballistit, ett nytt rökfritt krut som skulle användas för ammunition för vapen. Parallellt med sitt laboratoriearbete utvecklade Nobel sitt affärssinne. Han åkte ut till olika länder för att demonstrera dynamitens effektivitet, särskilt för gruvindustri och tunnelbyggen. Störst var framgången i USA, trots att han fick utstå en mängd patenttvister och en del illojal konkurrens. I England gick det trögt till att böra med, men snart anlades en fabrik även där. Sedan följde fabriker i Frankrike, Schweiz och Italien. Bolag växte upp i Asien samt i Syd och Mellanamerika. I spetsen för detta stod Alfred Nobel själv. Sammanlagt tog han ut 355 patent i olika länder.
5 1873 flyttade Nobel till Paris, där han hade köpt sig ett hus, i vilket han byggde upp ett laboratorium. Efter en del trassel med de franska myndigheterna så flyttade han 1890 till San Remo i Italien. Tre år efter detta så köpte Nobel Bofors kanonverkstad. Kanontillverkningen skulle fortsätta, framställningen av stål skulle förbättras och nya experiment med nobelkrut skulle genomföras. Nya fabriker anlades och nya tekniska metoder infördes. Denna förnyelseprocess var i full gång vid Alfred Nobels död. Nobels sista år var fulla av olika sammanträden och brevskrivning. Han var heller aldrig gift, men Nobel hade en liten kärlekshistoria med Sofie Hess som var 20 år när de träffades. Nobel levde ett mycket tillbakadraget liv och deltog sällan i några större fester. Han avled ensam i sitt hus i San Remo med sin betjänt. Enligt testamentet skulle Nobels förmögenhet användas till prisbelöningar inom vetenskap, litteratur och fredsarbete. Hela förmögenheten gick inte till detta utan en del gick till släktingar och nära vänner. Nobel hade flera gånger tänkt att inrätta priser, och han var intresserad av fredsarbete, han blev inspirerad inte minst av Bertha von Suttner. Konkurs och fattigdom De tre bröderna var födda i Stockholm De två äldsta föddes i familjens hus på Långholmen. Då var fadern Immanuel Nobel en framgångsrik uppfinnare och konstruktör som byggde flyttbara trähus och konstruerade verktygsmaskiner. Men 1832 förlorade han stora mängder byggmaterial när ett par pråmar sjönk. Samma år så brann familjens villa ner till grunden. Immanuel Nobels företag
6 gick i konkurs och familjen var tvungen att flytta till en risig lägenhet i Stockholm. När Alfred Nobel föddes 1833 var familjen urfattig. Fyra år senare lyckades Immanuel att få en finsk-rysk ämbetsman att intressera sig för de minor han hade konstruerat. Han blev inbjuden till Åbo, och därifrån fortsatte han till Sankt Petersburg där hans minor gjorde stor uppmärksamhet på den ryska försvarsmakten. Efter nära fem år i Finland och Ryssland hade Immanuel Nobel lyckats så bra att han kunde skicka efter sin familj från Stockholm. De flyttade in i ett eget hus och Immanuel Nobel hade återigen ett framgångsrikt företag med gjuteri och verkstad som tillverkade minor, vagnshjul och maskiner. De tre bröderna undervisades av lärare som kom hem till dem. När de blev stora nog fick de hjälpa sin far i hans verkstad. Den yngsta sonen, Alfred, var sjuklig. Han hade ofta snuva och huvudvärk. Men han tyckte om att studera. När han var sjutton år skickade fadern iväg Alfred till Paris där han fick praktisera hos den berömde kemisten Pelouze. Nitroglycerin När Alfred återvände hem och började arbeta hos sin far berättade han om ett ämne som han hade stött på hos Pelouze i Paris. Det kallades pyroglycerin och bestod av svavelsyra, salpetersyra och glycerin. Ämnet var högexplosivt, mycket mer effektivt än svartkrutet, och självantände vid 180 grader. Det var känsligt för hårda stötar, men det gick inte att få att explodera med stubin.
7 Immanuel Nobel blev helt till sig över detta nya ämne, som han började kalla nitroglycerin. Det skulle kunna göra hans minor ännu effektivare. Alfred fick i uppdrag att hjälpa sin far och komma på en metod som gjorde det möjligt att använda nitroglycerinet vid sprängning. Medan Alfred arbetade i företagets laboratorium växte Nobel & Söner, som verkstaden hette. Beställningarna från armén blev bara fler och fler. I mitten av 1850-talet förklarade Ryssland krig mot Turkiet. Det så kallade Krimkriget bröt ut 1853 och pågick till 1856. Nobel & Söner gick strålande. Men Ryssland förlorade kriget och tvingades sluta fred 1856. De stora beställningarna från armén upphörde när freden kom och för andra gången fick Immanuel Nobel se sitt företag gå i konkurs. Förtvivlad tog han sin familj och återvände till Stockholm. De tre äldre bröderna stannade kvar i Sankt Petersburg. Ludvig hade sparat lite pengar och öppnade en egen verkstad. Alfred inredde ett litet laboratorium i köket i den lägenhet som han delade med sin bror Ludvig. Det var där han experimenterade med nitroglycerinet. Det var även där Alfred fick idén att sticka ner ett provrör med nitroglycerin i ett tennrör och packa det med krut, sticka ner en stubintråd och sedan tända på. Efter detta lyckade försök så fortsatte Alfred med sina experiment. Men grannarnas klagomål över explosionerna tvingade Alfred att flytta till Stockholm efter ett tag. Knallhatten
8 När Alfred kom hem till Stockholm så började han samarbeta med sina bröder Immanuel och Emil. Dessa två hade också under en tid arbetat med nitroglycerinet. Nu anordnade de demonstrationer för armén, men fick ingen framgång. Nitroglycerinet var alldeles för opålitligt. Det hände att explosionen blev svagare än vad de hade räknat med, och ibland blev den alldeles för stark. Alfred kom på att osäkerheten berodde på stubinen och krutet. Han var tvungen att göra en tändsats som kunde få nitroglycerinet att explodera utan hjälp av krutet. Efter att ha prövat flera åtskilda gånger så försökte han till sist med en tändhatt som bestod av en liten kopparkapsel med knallkvicksilver. Till den anslöts en stubintråd. Kapseln och stubinen sänktes ner i nitroglycerinet och fick det att explodera. Alfred Nobel gjorde 355 uppfinningar under sitt liv, men just denna uppfinning med knallhatten den viktigaste. Med denna föddes den moderna sprängtekninken. Alfred döpte nu om nitroglycerinet till sprängolja, och reste runt i landet och demonstrerade det nya sprängmedlet. Både tunnelbyggare och gruvföretag var mycket intresserade, den nya sprängoljan var flera gånger effektivare än det gamla svartkrutet och beställningarna började strömma in. Ny katastrof Alfred jobbade nu tillsammans med sin far och brodern Emil på den gård som fadern hade köpt. Den låg nära Långholmen i Stockholm.
9 Alfred hade löst problemet med nitrogycerinet, att det skulle explodera när man ville. Men det problem som dök upp nu var att klara av att producera all sprängolja så att alla som beställde kunde få. Alfred arbetade med olika metoder att framställa nitrogycerin. Sommaren 1864 arbetade brodern Emil tillsammans med en kamrat med att blanda nitoglycerin på gården då en fruktansvärd explosion skakade området. Huset, som laboratoriet var i, sprängdes i små bitar, Emil och hans kamrat dödades omedelbart. Alfred var under en tid nära att ge upp arbetet med sprängoljan. Alfreds far Immanuel, blev allvarligt sjuk efter den olyckan. Efter ett tag bestämde sig Alfred ändå att fortsätta sitt arbete med att producera sprängolja. Men det saknades pengar för att kunna fortsätta. Med hjälp av en släkting kom han i kontakt med en av Sveriges rikaste personer, J W Smitt. Med honom som medhjälpare så startades 1864 Nitroglycerin AB. Alfreds äldsta bror Robert, som hade flyttat till Finland, kallades hem för att sköta företaget och efter några månader var produktionen i full gång. Även i andra länder började man intressera sig för spängoljan. Alfred reste runt i Europa och demonstrerade sprängoljan. Han sålde patent till Norge och reste själv till Tyskland för att starta tillverkningen där. Han öppnade även en fabrik i Skottland. 1866 reste han till USA för att försvara det patent som han hade lämnat in där. Fler explosioner Alfred var nu övertygad om att sprängoljan var ofarlig. När han var ute och demonstrerade brukade han tända på oljan och visade hur den brann med fin och lugn låga. Han
10 kastade även ett krus med sprängolja i marken för att visa att den inte heller då kunde explodera. Men innan han kom till USA så hade nitroglycerinet som hade förvarats i ett par väskor på ett hotell i New York, exploderat av sig självt. Och strax efter att han hade anlänt till USA hade en stor last med nitroglycerin exploderat på ett fartyg i Tyskland. Bara en kort tid efter detta exploderade ett nytt fartyg med nitroglycerin i Panamakanalen. Vid denna tid punkt tyckte den Amerikanska regeringen att nitroglycerinet var alldeles förfärligt och planerade att förbjuda det. Men genom olika metoder klarade Alfred att stoppa den lag som skulle stoppa sprängämnet. Men han insåg att något var fel. Han var tvungen att förbättra sprängoljan och utveckla den så att oplanerade explosioner förhindrades. Uppgiften blev ännu angelägnare när han fick reda på att fabriken i Tyskland hade exploderat. Dynamit 1866 var Alfred tillbaka i sin fabrik i Hamburg. Han planerade nu att blanda sprängoljan med ett material: som gjorde den stabil. Han försökte med de flesta material kol, trämjöl, sågspån och cement, men alla dessa försök var misslyckande. Nära denna fabrik låg en flod. Längs stränderna fanns en fin sand som sög åt sig fukt. När Alfred trodde han hade försökt med allt så tänkte han att han kunde använda denna sand. Han blandade sanden med nitroglycerinet tills blandningen blev som en deg.han stack ner en tändhatt med stubin i degen och tände på, blandningen exploderade. Och efter en del experiment var Alfred Nobel
11 säker. Han hade uppfunnit ett nytt effektivt och säkert sprängämne. Alfred Nobel hade uppfunnit dynamiten. Nu växte Alfreds imperium snabbt. Dynamiten blev efterfrågad världen över, nya fabriker öppnades i flera länder och Alfred köpte ett hus i Paris där han hade ett laboratorium. Även om han nu ägde flera fabriker upphörde han inte att forska efter nya och bättre lösningar. För dynamiten var visserligen bra men många klagade över att den hade sämre effekt än sprängoljan. Det visade sig att det fanns risker även med dynamiten. Den tålde inte vatten, vattenskadad dynamit kunde explodera vid kontakt med eld. Tursam skada Alfred grubblade hur han skulle lösa detta problem. En dag när han skar sig i fingret på laboratoriet så strök hans assistent på ett ämne som kallades kollodium. Det lade sig som ett genomskinligt plåster över såret. På natten vaknade Alfred av att medlet hade skavts bort. När han gick upp för att stryka på nytt funderade han på vad det innehöll. Han var tvungen att slå upp det och fick reda på att kollodium var cellulosanitrat och eter som också kallades bomullskrut. Alfred kom på idén att han kunde blanda det med nitroglycerinet. Alfred blandade hela natten i olika mängder tills han fick fram en geléartad massa som var lätt att forma. Dagen därpå testade han den nya blandningen. Den fungerade, den var till och med effektivare än dynamiten. Den kunde till och med användas under vatten. Detta döpte Alfred Nobel till spränggelatin. Det visade sig vara effektivare än dynamiten.
12 Oljeaffärer Medan Alfred utvecklade sin sprängolja till dynamit och spränggelatin, tröttnade brodern Robert på att arbeta i Stockholm. Han skickades till Kaspiska havet av den andre brodern Ludvig. Där fann de olja under primitiva förhållanden. Tillsammans med sin bror Ludvig köpte han ett par oljekällor i området. De två brödernas verksamhetväxte på 15 år till ett av de största oljebolagen i världen. Alfred Nobel var aldrig med och letade efter olja men han hjälpte bröderna med pengar och var delägare i oljebolaget. Alfred Nobel - ungkarl 1884 var Alfred 51 år gammal. Han bodde i ett stort hus i Paris, men han hade ingen familj. Han var ogift och bodde själv i huset med sitt tjänstefolk. Men i Alfreds liv fanns det en kvinna som han älskade. Detta var österrikiskan Bertha Kinsky som var sekreterare åt Alfred. Hon motsvarade allt vad gällande Alfreds kvinnoideal, hon var intelligent och bildad. Men hon hade bara tagit jobb hos Alfred för att bli självförsörjande. Hon älskade en man från Österrike. Hos Alfred stannade hon bara i en vecka och reste sedan tillbaka till Wien och gifte sig. Nobelkrut Alfred gick helt upp i sitt arbete, alla hans företag skulle styras. Den tid han fick över tillbringade han i laboratoriet.
13 I fem år hade han försökt att använda spränggelatin i vapen. Han ville uppfinna ett ämne som var effektivare än svartkrutet att skicka iväg kulor och granater. Det skulle också vara röksvagare. Men spränggelatin sprängde sönder vapnen och exploderade för snabbt. Efter en mängd experiment kom Alfred på en blandning av nitroglycerin och nitrocellusa som värmdes tills det stelnade, därefter maldes det till pulver. Alfred döpte detta till ballistit, men de flesta kallade detta Nobelkrutet. bild: Labratorium i Alfred Nobels hus i Paris Fred och vapen Alfred Nobel hatade krig. Trots detta hade han uppfunnit sprängämnen som kunde användas i bomber och krut som gjorde gevär och kanoner betydligt effektivare och farligare. När han blev kritiserad för detta förklarade han sig med att; för att kunna förhindra krig så var man tvungen att göra vapnen så effektiva så ingen skulle våga använda dem. Han funderade även på andra sätt att kunna förhindra länder att börja kriga. Alfred Nobels förslag var att anordna en organisation som tvingade länder som tänkte kriga att låta en speciell domstol avgöra den fråga de hade blivit oeniga om. Dessa tankar som Alfred Nobel hade påminner om de tankar som låg tillgrund för FN:s, Förenta Nationernas, bildande.
14 I slutet av 1880-talet tänkte Alfred Nobel börja dra sig tillbaka från sitt affärsliv. Han lämnade Paris och flyttade till San Remo som ligger vid Medelhavet. Men även där klagade befolkningen på de provskjutningar som han ägnade sig åt. Efter detta hade han stora funderingar på att flytta tillbaka till Sverige. Alfred hade uppfunnit ett bättre krut. Detta gjorde att han ville förbättra vapnen, som t.ex att göra kanoner och granater bättre. Alfred ville bygga upp en svensk vapenindustri som kunde konkurrera med de tyska och engelska vapenfabrikerna. Alfred hade inte bara vapen i huvudet; han ville även producera gummi, aluminium och konstsilke. Alfred Nobels testamente Den 7 december 1896 drabbades han av en hjärnblödning under ett besök i San Remo. Tre dagar senare, den 10 december avled Alfred Nobel 63 år gammal. När Alfred Nobel dog var han mångmiljonär, alla hans tillgångar uppmättes till ett värde på 33 miljoner kronor. Detta var en helt otrolig summa på den tiden. En industriarbetare tjänade ungefär 800 kronor om året på den tiden. När Alfred Nobels testamente öppnades blev det en chock för många. Nästan 31 miljoner skulle gå till en fond, som skulle dela ut pris till dem som har gjort mänsklighetens största nytta. Denna fond heter idag Nobelstiftelsen och prisen heter Nobelprisen. Pristagarna utses av vetenskapsakademin (pristagarna i fysik och kemi),karolinska institutet(medicin)och Svenska
15 akademin(litteratur). Det instiftades också ett fredspris som delas ut i Oslo av det norska stortingets Nobelkommitté Det första nobelpriset delades ut den 10 december 1901. Nobelprisen har gjort Alfred känd över hela världen. Men idag är han mer känd för skapandet av Nobelpriset än att han uppfann dynamiten. Alfred Nobels företag lever än idag. Nobels industrier omfattar omkring 300 företag runt om i världen. Det första företag som Alfred köpte i Sverige var Bofors. Som har varit ett av världens mest betydelsefulla vapentillverkande företag, Det är nu omdöpt och tillhör inte längre Nobel industri. Explosionen som Alfred Nobel gjorde i Sankt Petersburg 1862 märks än idag. bild: Första fabriken i Karlskoga. Nobelpris Nobelpriset ett penningpris med diplom och medalj som enligt bestämmelser i Alfred Nobels testamente årligen utdelas för förtjänstfulla prestationer i fysik, kemi, fysiologi eller medicin och skönlitteratur samt för insatser i fredens tjänst.
16 Fysik- och kemipriserna utdelas av Kungliga Vetenskapsakademin, fysiologi- eller medicinpriset av Karolinska institutets nobelförsamling, litteraturpriset av Svenska akademin och fredspriset av Norska nobelkommittén. Dessutom utdelar Kungliga Vetenskapsakademin sedan 1969 Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, instiftat 1968 i samband med riksbankens 300-årsjubileum. Prisfonden utgörs av Alfred Nobels efterlämnade förmögenhet, som enligt hans testamente förvaltas av Nobelstiftelsen. Nobelpriset utdelades första gången 1901 och priserna uppgick då till 150 800 kronor vardera. 1986 var priset 2 miljoner kronor. Priserna överlämnas under högtidliga former i Stockholm på Alfred Nobels dödsdag den 10 december, och konungen är traditionsenligt prisutdelare. Prispengar genom åren.
1993 6 700.000 kr 1994 7 000.000 kr 1995 7 200.000 kr Ekonomi pris utfördes för första gången 1969 17 1901 150.800 kr 1920 134.000 kr 1923 115.000 kr 1940 138.600 kr 1946 121.000 kr 1950 164.300 kr 1953 175.300 kr 1960 226.000 kr 1969 375.000 kr 1970 400.000 kr 1980 880.000 kr 1989 3 000.000 kr 1990 4 000.000 kr 1991 6 000.000 kr 1992 6 500.000 kr Bild: Prisutdelning av Nobelpris Källförteckning Svenska Snilleblixtar: 1993 Börje Isaksson / George Johansson Braböckers lexicon: Nr 17
18 Natianalencyklopedin: Nr 14 Alfred Nobel på internet