ANDRAKLASSARNAS KONSTUTFLYKT 24.8.2017 Förhandsmaterial
1. Kiasmas konstverkstad Bild: Paula Lehtonen, 2015 Konstverkstaden på Kiasma är planerad av Pink Twins, en duo bestående av konstnärmusikerbröderna Juha (f. 1978) och Vesa Vehviläinen (f. 1974) från Helsingfors. Pink Twins medverkar i ARS17-utställningen på Kiasma med sitt webbverk Infinity (2017). Som instruktörer vid konstverkstaden fungerar förutom konstnärerna även en projektgrupp bestående av studerande i bildkonstpedagogik vid Aalto ARTS samt Kiasmas personal. Pink Twins berättar om sig själva Vi är Vesa och Jusu Vehviläinen, vi är bröder, bosatta i Helsingfors och arbetar i en källare. Vi skapar musik av elektroniska ljud och oljud. Vi använder oss av många olika slags ljud då vi gör musik: ljud från elektriska instrument, buller, vinanden och väsanden, surr och sus. Alla ljud kan vara intressanta och då man kombinerar olika slags ljud får man till stånd överraskande slutresultat. Alla människor kan skapa ljud och man kan träna sig i att lyssna uppmärksamt. Vid ljudkonstverkstaden i samband med andraklassarnas konstutflykt bjuder vi in alla deltagande skolelever att delta i en gemensam utomhuskonsert. Före konstutflykten vill vi presentera vår musik och ställa några frågor om ljud. Det finns inga rätta svar på frågorna, men det är viktigt att fundera kring dem!
Bild: Pink Twins / Parametronomicon FÖRE KONSTUTFLYKTEN Uppgift 1. Lyssna tillsammans på Pink Twins låt Passarinho Till läraren: Längd 5:15. Man kan spela upp låten t.ex. via Spotify-tjänsten eller från webben via någon av dessa länkar: https://soundcloud.com/pink-twins/passarinho https://pinktwins.bandcamp.com/track/passarinho (Om möjligt, spela upp låten via högtalare och någorlunda god ljudåtergivning. Effekten i telefonens, tablettdatorns eller datorns egna högtalare räcker inte för att lyssna i klassrummet.) Frågor och diskussion: Hurudana ljud hörde du? Hörde du flera lager av ljud på varandra? Lät ljuden bekanta? Förändrades ljuden under låtens gång? Hur lät låten i början? Och i slutet? Hurudan var stämningen i låten? Namnet Passarinho är portugisiska och betyder liten fågel. Varför har låten ett sådant namn? Hurudana bilder föreställde du dig under låtens gång? Varför är detta musik? Vad gör ljud till musik? Är musik olika för olika lyssnare?
Bild: Pink Twins / Miracle Uppgift 2. Håll er helt tysta och orörliga i klassrummet i en minut. Läraren tar tid. Lyssna uppmärksamt. Om ni vill kan ni sluta ögonen. Frågor och diskussion: Var det helt tyst i klassen? Hörde du något? Var det svårt att lägga märke till tysta ljud? Hörde du ljud som du inte lagt märke till förut? Existerar tystnad? Uppgift 3. Om ni vill, lyssna ännu på ett annat musikexempel, till exempel via dessa länkar: https://soundcloud.com/pink-twins/sabotaros https://pinktwins.bandcamp.com/track/sabotaros (Längd 10:35. Ni kan också lyssna på bara en del av stycket.) Pink Twins musik består av många ljudlager på varandra och många olika ljudhändelser samtidigt. Gör en viskningskör i klassrummet. Var och en kan viska fram ljud i egen takt. Ljudet kan vara viskat tal, väsningar, knarr, sus, så länge som alla ljud är på rätt låg volymnivå. Om ni vill, kan ni förverkliga en viskningskör tillsammans med Pink Twins musik. Hur lät viskningskören tillsammans med musiken? Lyssnade du till andra då du viskade din egen andel?
Bild: LPR-arkkitehdit Oy Under konstutflykten Förbered er för konstutflyktens ljudkonstverkstad genom att utföra förhandsuppgifterna. Verkstadens format är en ljudkonstverkstad utomhus, andraklassarna deltar genom att själv frambringa ljud. Verkstaden arrangeras utomhus, på Musikhusets gröna tak. Ljudkonstverkstadens längd är ca 20 minuter. Dessutom har man reserverat tid för att deltagarna ska hinna äta sin matsäck samt förflytta sig till konserten. Då ni anländer till gården, anvisar konstverkstadens assistenter er en passande plats på det gröna taket samt instruerar er om hur konserten går till. Klasserna placeras på olika delar av det gröna taket så att alla hör konserten bra. Assistenterna delar ut en bild (i storlek A4) till varje andraklassare, som föreställer en invånare i Möykkymetsä (Klumpskogen). Under konsertens lopp hittar andraklassarna på hur varelsen på bilden rör sig och vilket slags ljud det för. Efter verkstaden får alla ta sina bilder med sig. Andraklassarna deltar i ljudet enligt konsertens ljudanvisningar och assistenternas instruktioner. Andraklassarna kan föra ljud genom att väsa, viska, brumma, grymta, klappa eller på något annat sätt. Efter konstutflykten Ljudkonstverkstaden spelas in på video, och efter konstutflykten publiceras ett sammandrag av tre dagar av verkstäder. Kuva: Heikki Tuuli
Bild: Heikki Tuuli 2. Konsert med Helsingfors stadsorkester Från ljudkonstverkstaden fortsätter konstutflykten till konsertdelen i Musikhusets konsertsal. Helsingfors stadsorkester, den äldsta professionella symfoniorkestern i Norden, ger andraklassarna en chans att bekanta sig med symfoniorkesterns klangvärld till tonerna av finländsk musik. Som dirigent och konferencier fungerar Jan Söderblom. Uuno Klami (1900 1961) Kalevala-sviten op. 23, sats I Världens skapelse 7 15 Uuno Klami (1900 1961) var en finsk tonsättare och akademiker, född i Vironlahti. Vid sidan om komponerandet verkade han även som musikkritiker samt spel- och musikteorilärare. Som tonsättare inspirerades Klami av naturen och speciellt av havet, för de var en betydande del av hans omgivning. Till hans vanor hörde ett par timmars morgonpromenad, ofta till Salutorget eller vid havet. Medan han promenerade funderade han och samlade idéer till sin musik. En kompositionstävling bär hans namn, och i den ingår en speciell tävlingsklass för barn och ungdomar. Mer om Uuno Klami: https://sv.wikipedia.org/wiki/uuno_klami
Einojuhani Rautavaara (1928 2016) Cantus Arcticus op. 61, konsert för fåglar och orkester, sats I Kärret 6 50 Einojuhani Rautavaara (1928 2016) nådde framgång såväl i Finand som utomlands. Han var en produktiv tonsättare och lärare, som ägnade sitt liv främst åt komponerandet. Med hjälp av sin musik skapade han sig en egen värld och han ville uppmuntra även andra tonsättare att förverkliga sig själva i sin musik precis sådana som de är. Rautavaara kom från en musikalisk släkt, bland annat hans far Eino Rautavaara var operasångare. Tonsättaren fascinerades av mystik och myter, som kunde kopplas till traditioner eller religioner. Rautavaaras stil var mycket personlig och i sina orkesterverk kombinerade han synnerligen originella element. I bakgrunden av musiken hörs såväl fågelsång som kyrkklockor! Mer om Einojuhani Rautavaara: https://sv.wikipedia.org/wiki/einojuhani_rautavaara Jean Sibelius (1865 1957) Karelia-sviten op. 11, sats III Alla marcia 4 30 Johan Julius Christian Jean Sibelius (1865-1957) är Finlands internationellt mest framgångsrika tonsättare. Hans betydelse för den finländska nationalidentiteten har varit betydande. Som barn kallades Sibelius Janne. Senare började han använda namnet Jean, efter att ha hittat sin farbror Johan Sibelius visitkort, där namnet skrivits Jean i fransk stil. Sibelius använde alla sina sinnen i sitt komponerande. En gång plockade han t.o.m. mossa i en tändsticksask för att senare kunna känna doften och på så vis hitta tillbaka till skogsstämningen och dess ljudlandskap. Mer om Jean Sibelius: http://www.sibelius.fi/svenska/index.html Uppgift 1.: Världens skapelse Det första verket på konserten beskriver tillståndet då världen föddes. Denna förhandsuppgift kommer från Ateneums material Kalevalakonst för skolor. Vi rekommenderar att ni använder Klamis Världens skapelse ur Kalevala-sviten som bakgrundsmusik, det verk ni kommer att höra vid konserten 24.8. Tonsättare Uuno Klami Bild: Helander, 1940-I.?, Museiverket
Ekman, Robert Wilhelm: Ilmatar, 1860 Bild: Nationalsgalleri / Hannu Aaltonen I myten om världens skapelse enligt Kalevala sänker sig luftens dotter Ilmatar ner i vattnet. En fågel lägger ägg på vattenmöns knä: sex guldägg och ett ägg av järn. Äggen går sönder och av dem bildas jorden, himlen, solen, månen och molnen. Vattenmön själv skapar stränder och skär, näs och vikar i havet. Till slut föder vattenmön Väinämöinen, som stiger upp på land och fortsätter skapelsearbetet genom att be Sampsa Pellervoinen plantera träd. Väinämöinen själv får elden av örnen och svedjar den första marken för svedjebruk, där han sår korn. R. W. Ekmans teckningar och målningar är scener som skildrar världens skapelse enligt Kalevala. Olika kulturer har sina egna skapelsemyter och flera av dem liknar varandra. Mera information på finska hittar du via Wikipedia (Syntysanat, Alkumuna) samt via Ateneums webbplats om Kalevalakonst för barn, kapitlet Sotkan muna, synnyt: http://kalevalataidettakouluille.ateneum.fi/ Hitta på och illustrera er egen version om hur världen uppstod, antingen ensam eller i tre personers grupper. Gör en serie omfattande tre bilder antingen med blyertspenna eller vattenfärger.
Uppgift 2.: Cantus Arcticus I konsertens andra verk härmar instrumenten fågelljud. Rautavaara har också använt sig av riktiga fågelljud i sin komposition, dem bandade han själv på kärren vid Liminka nära Uleåborg. Eleverna kan komma i stämning inför uppgiften genom att lyssna på fågelljud under rasten Dirigenten för en symfoniorkester har en stor not (ett partitur) där alla instruments stämmor skrivits under varandra. I början av verket härmar flöjten, oboen, klarinetten, trumpeten och basunen fåglar. På de följande sidorna hittar du bildkort om dessa blåsinstrument, som du kan ha nytta av i denna uppgift. Tonsättare Einojuhani Rautavaara Bild: Yle, 1970 Av dessa instrument hör flöjten, oboen och klarinetten till instrumentfamiljen träblåsinstrument, trumpeten och basunen till bleckblåsinstrumenten. Hur instrumenten är placerade i symfoniorkestern kan du reda ut via stadsorkesterns finskspråkiga webbmaterial: http://helsinginkaupunginorkesteri.fi/fi/orkesteri-pieni-kyla Lyssna till inledningen av verket Cantus Arcticus: https://www.youtube.com/watch?v=to3yrzwlvqo Följ samtidigt med notbilden som syns på videon (0 00 3 00). Försök följa med/känna igen olika blåsinstrument. En hurudan eller vilken fågel försöker blåsinstrumenten föreställa? Vilken rörelse skulle beskriva denna fågel?
Bilder: Creative Commons Fl. = flöjt (flute) Ob. = oboe (oboe) Cl. = klarinett (clarinet) Tr. = trumpet (trumpet) Trb. = basun (trombone)
Uppgift 3.: Alla marcia Det tredje och sista verket på konserten är tablåmusik av vår nationaltonsättare Sibelius. En definition av tablå är ett kort skådespel. I samband med denna uppgift skapar eleverna en kort scen inspirerade av musiken. Uppgiften kan inledas med lekfulla uttrycksövningar, som skapar en ivrig atmosfär. Lyssna på Alla marcia av Sibelius. Fundera på vilket slags scen som kunde passa till den här musiken. Var utspelar sig scenen? Hitta på början, mitten och slutet av scenen. Dela ut rollerna och spela upp scenen medan musiken klingar i bakgrunden. Jean Sibelius, 1940-1945, Träskända. Bild: Santeri Levas. Digitaliserad av orginalnegativ, Finlands fotografiska museet. Ytterligare information: Konsert med Helsingfors stadsorkester och förhandsuppgifter: Annika Kukkonen Producent för publikarbete, Helsigfors stadsorkester 040 158 2223 annika.kukkonen@hel.fi Kiasmas konstverkstad och förhandsuppgifter: Maria Saarikoski Producent, Museet för nutidskonst Kiasma 040 537 4740 maria.saarikoski@kiasma.fi Ytterligare information om Konstutflykt, avbokningar osv.: Varpu Sipilä Produktionassistent, Helsingfors festspel 050 441 7312 varpu.sipila@helsinkifestival.fi