Kraftledningar och elnät. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Relevanta dokument
Kraftledningar och elnät. Industriell Elektroteknik och Automation

Kraftledningar och elnät. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Kraftledningar och elnät. Olof Samuelsson / Jonas Johansson Industriell Elektroteknik och Automation

Innehåll. Kraftledningar. Högspänning lönsamt I R. Räkneexempel. Verkningsgrad Kraftledningsstolpen Fält Modell Kabel Effektöverföring Transformatorn

Kraftledningar och elnät. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Och sedan då? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Hogre spanningar har inforts 130 kv 220 kv 1936 i Sverige och varlden 380 kv 1952 i Sverige och varlden

Elkraftnätet. Bortom. Elenergiteknik G5 - Olof Samuelsson 1

Innehåll. Elkraftnätet. Infrastrukturer. Överbrygga avstånd

Sammanfattning och framtid. Elenergiteknik Industriell Elektroteknik och Automation

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 2 - Trefassystem och transformatorn

Elektriska drivsystem Föreläsning 2 - Transformatorer

LNB727, Transformatorn. Jimmy Ehnberg, Examinator Avd. för Elkraftteknik Inst. för Elektroteknik

Synkrongeneratorn och trefas

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Fö 5 - TSFS11 Energitekniska system Trefastransformatorn Elektrisk kraftöverföring

Synkrongeneratorn och trefas

elstamnätet Värme och Kraftkonferensen , Stockholm Mikael Engvall, Svenska Kraftnät Avdelningschef Nätplanering och Förvaltning

10 år senare (2002) om framtiden

a) Beräkna spänningen i mottagaränden om effektuttaget ökar 50% vid oförändrad effektfaktor.

Sedan tidigare P S. Komplex effekt. kan delas upp i Re och Im. Skenbar effekt är beloppet av komplex effekt. bestämmer hur hög strömmen blir

Vardag och när det blir fel. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Ingmar Leisse Nysäter-klustret. Ett nytt sätt att reglera reaktiv effekt

Strömdelning på stamnätets ledningar

Risk för personskada vid fel i elanläggningar

PERSPEKTIVPLAN Vindkraftsseminarium Hallstaberget. Klarar elnätet vindkraftsetableringarna?

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

HANSA POWERBRIDGE - MAGNETFÄLTSBERÄKNING KRING HURVA STATION

F14: Moderna Applikationer av Kraftelektronik och Elektriska Drivsystem

Fö 8 - TMEI01 Elkraftteknik Kraftelektronik

Varför behövs en ny ledning?

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Energilager och frekvens. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Växelström och reaktans

Allmän behörighet. Facit - Övningstenta

TSFS11 - Energitekniska system Kompletterande lektionsuppgifter

Kapitel: 31 Växelström Beskrivning av växelström och växelspänning Phasor-diagram metoden Likriktning av växelström

Definition av kraftelektronik

Fö 4 - TSFS11 Energitekniska system Enfastransformatorn

Vi börjar med en vanlig ledare av koppar.

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Tentamen i Elkraftteknik för Y

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Asynkronmotorn. Industriell Elektroteknik och Automation

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Elektromagnetism. Kapitel , 18.4 (fram till ex 18.8)

Fö 12 - TSFS11 Energitekniska System Lik- och Växelriktning

bland annat på grund av den höga totalverkningsgrad

Energilager och frekvens. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Transformatorns princip. Transformatorns arbetssätt. Styrteknik ETB Transformatorn

Tentamen i Elkraftteknik 3p

Den nya förbindelsen City Link etapp 1 från Hagby till Anneberg

Elnätens omvandling förändrad nätuppbyggnad orsakad av ökad decentraliserad produktion

Prov (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Sensorer, effektorer och fysik. Grundläggande fysikaliska begrepp som är viktiga inom mättekniken

Trefassystemet. Industrial Electrical Engineering and Automation

Fö 8 - TMEI01 Elkraftteknik Kraftelektronik

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Induktans Induktans Induktans Induktans

Fö 2 - TMEI01 Elkraftteknik Trefas effektberäkningar

ETEF15 Krets- och mätteknik, fk Fältteori och EMC föreläsning 3

Tentamen den 22 mars 2003 Elkraftteknik och kraftelektronik TEL202

Välkommen till Elenergiteknik. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

4. Elektromagnetisk svängningskrets

Fö 6 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

När det blir fel. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Välkommen till Elenergiteknik. Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Fö 3 - TMEI01 Elkraftteknik Enfastransformatorn

Bränsleceller i stamnätet? Resultat av provning

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, till detta tillkommer upp till 5 arbetsdagar för administration.

Självstudieuppgifter om effekt i tre faser

Tentamen i El- och vågrörelselära,

Per Eckemark, Oct 16, Ökade krav på överföring och flexibilitet i transmissionsnätet

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

MONTAGEANVISNING. Axclight-H. Luft Mark - Vatten

Elektricitet och magnetism

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

2 Magnetfält vid kraftledningar

Fö 4 - TMEI01 Elkraftteknik Trefastransformatorn Introduktion till Likströmsmaskinen

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn

och sedan då? Olof Samuelsson

Permanentmagnetiserad synkronmotor. Industriell Elektroteknik och Automation

DC nät för datacentraler och gröna hus med solceller och energilager

IE1206 Inbyggd Elektronik

X-tenta ET Figur 1. Blockschema för modell av det nordiska kraftsystemets frekvensdynamik utan reglering.

AXALJ-TT totaltät och enkel att installera. Med inbyggt skydd mot regn och rusk.

Ett lika robust elsystem i framtiden? Svenska kraftnäts syn. Energikommissionen

Hängkabel för luftledning - Montageanvisning -

KAPITEL 5 MTU AB

Räkneuppgifter på avsnittet Fält Tommy Andersson

Transkript:

Kraftledningar och elnät Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Kraftledningar och elnät = ~

Översikt Kraftledningsstolpen Kabel Effektöverföring Transformatorn Transmission Distribution HVDC Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 3

Högspänning lönsamt I R x I R x V 1 /V 2 V 2 >>V 1 V 2 /V 1 Sänker strömmen och RI 2 -förluster Vinst trots transformeringsförluster Ex G4.1 Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 4

Transformator Byter spänningsnivå Endast 1-2 % förluster För enfas och trefas Energiomvandling El till el via magnetiskt flöde Järn och koppar I oljefylld tank för isolering och kylning Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 5

Uppbyggnad enfastransformator Induktion bak- och framlänges e 1 e 2 = N 1 N 2 MMK-balans N 1 i 1 = N 2 i 2 i 1 i 2 = N 2 N 1 Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 6

Transformatormodell R 1 X 1 X 2 R 2 R m X Ideal m N 1 N 2 transformator Lindningsförluster R1, R2 Läckflöden X1, X2 Magnetiseringsförluster (järnförluster) Rm Huvudflöde (magnetisering kärnan) Xm Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 7

Trefastransformator A B C A Fasläge Delta C a B V CA V AB V BC V ca V ab Y n n b V bc a b c c För varje fas Primär- och sekundärlindning på samma ben genomflyts av samma flöde Y-koppling och delta-koppling vanligast Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 8

Vanliga transformatorer i kraftsystemet Distributionstransformatorer 10/0.4 kv (20/0.4 kv) 50 kva 800 kva Källa: ABB Krafttransformatorer 400/130 kv, 130/10 kv, 130/20 kv, 130/50 kv, 50/10 kv, mm 10 (3) MVA 750 MVA Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 9

Kraftledningen Typ Friledning Belagd ledning Hängkabel Kabel Överföra effekt Ström (ledararea) Spänning (isolation) Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 10

Ström Fasledaren Skin-effekt (strömförträngning) Maxström Tvärsnittsarea Uppvärmning Vind och is Nerhängning Draghållfasthet Aluminium ledare Stål mekanisk styrka Designfaktorer Traditionellt: ACSR= Aluminum Conductor Steel Reinforced (sv Ferral) Nytt: ACCC= Aluminum Conductor Composite Core klarar mycket högre ström Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 11

Ekonomisk fasledardimension Årlig kostnad/km Totalt Anläggningskostnad Tvärsnittsarea A RI 2 -förluster Ekonomiskt optimum Area A Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 12

Spänning Isolation Tallriksisolator i isolatorkedja som fäst i stolpe (jordpotential) bär fasledare Spänningsisolation Avstånd Salt/fukt Portalstolpe 400 kv Längd isolatorkedja Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 13

Spänning Stolpen Designfaktorer E-fält, B-fält Utseende Kraftledningsgata Stolphöjd Geometri Blixtnedslag Topplinor (jordpotential) Portalstolpe 400 kv Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 14

Spänning Fasledaren Spänning E-fält vid ledare ~1/radie Aluminium Stål Corona-effekt Ljud/ljus Öka ledardiametern Duplex eller triplex ökar evivalent radie Ferral-ledare (FeAl) Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 15

B-fält under kraftledning B (t,r) = µ 0i(t) 2πr e B µ 0 =4π10-7 (Vs/(Am)) i(t) ström (A) r avstånd (m) Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 16

Fält från trefasig kraftledning B (t, r) = µ 0i(t) 2πr e B 1 2 3 18.4 m r e B2 e B3 α α P α α P e B1 Fält i punkten P = summan av bidragen från faserna 1. Olika avstånd r till P från de tre fasledarna 2. Olika i(t) i de tre fasledarna 3. De tre fältbidragen har olika riktning e B Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 17

B-fält B t, r) ( 0 Källa: Fingrid = µ i( t) 2π r e B Avstånd Avtar som 1/r Ström Växelström Trefas Max(abs(B tot )) Riktvärden 100µT (EU) 0.2µT (Sverige) jmf Hårfön ca 1-10µT Ex G4.2 Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 18

E-fält Källa: Fingrid Avstånd Avtar som 1/r Högst närmast fasledarna Spänning Växelspänning Trefas Max(abs(E tot )) Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 19

Kraftledningsgata Sverige: 1000 km 2 Begränsad Skötsel Ängsmark Biologisk mångfald! Nyckeltal MW/m bredd Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 20

Nytänkande E14 vid Åre Källa: Bystrup Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 21

Ledningsmodell R X G 2 ωc 2 ωc 2 G 2 Viktigast induktans X [Ω/km] Mellanviktig ledarresistans R [Ω/km] Mellanviktig kapacitans ωc [Ω -1 /km] Minst viktig coronaförluster G [Ω -1 /km] Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 22

Skruvning av fasledare ger symmetri Mitt- Ytterläge Faserna har olika induktans och kapacitans Byt plats Skruvning Även kallat transponering Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 23

Kabel Källa: Draka Källa: Draka (3 x) enfaskabel Trefaskabel Ledare isolerade Från varandra Från blixt, snö, träd Stad Nedgrävd Landsbygd Nergrävd eller nerplöjd Hängkabel Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 24

Kabelmodell R X G 2 C 2 C 2 G 2 Mellanviktig X seriereaktans [Ω] Mellanviktig R ledarresistans [Ω] Viktigast C kapacitans [F] Minst viktig G coronaförluster [Ω -1 ] Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 25

Maxlängd AC-kabel C genererar Q C varje km P och Q genom R och X Q C ~längd, S begränsat (kabelns maxström) Mindre utrymme för P Vid maxlängd (några mil) Hela kapaciteten för Q Inget utrymme för P DC fördelaktigare Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 26

Orkanen Gudrun 8 jan 2005 Operation Gudrun 2000 mil ledning skadad och repareras 220 mil ledning ersätts provisoriskt Som jämförelse moderniserade Sydkraft 120 mil 2004 505 manår på sex veckor Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 27

Kabel ersätter 10 & 20 kv friledning Nytt Befintligt Rasering E.ON Krafttag 17 000 km, 10 Mdr SEK Vattenfall och Fortum genomför liknande projekt Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 28

Långdistans effektöverföring V s =V s θ s V m =V m θ m P s =V s V m /X sin(θ s -θ m ) Q s =V s2 /X-V s V m /X cos(θ s -θ m ) P max =V s V m /X Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 29

Ökad överföringskapacitet P max =V s V m /X Ledarmaterial- och dimension bestämmer I max Grövre eller fler ledare Reducerar X Högre spänning Reaktiv seriekompensering High Voltage Direct Current Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 30

Höj spänningen! Högre spänningar har införts 130 kv 220 kv 1936 i Sverige och världen 380 kv 1952 i Sverige och världen Justera spänningarna 380 kv blir 400 kv blir 410 kv 750 kv planerat på 1970-talet Starkare nät för kärnkraft Provsträcka N om Mälaren Drivs idag som 2x400 kv 380 kv 750 kv Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 31

Dubbla antalet fasledare Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 32

Reaktiv seriekompensering R jx L jx C Seriereaktans har impedans jx L Inför seriekondensator med -jx C Totalt: jx L jx C <jx L Kortare ledning 50 % kompensation Norrland-Svealand Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 33

Infrastrukturer Vägnät Kraftnät Överbrygga avstånd Nå adresser Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 34

Överbrygga avstånd Transmission Avstånd hundratals km Effekt hundratals MW Ekonomiskt V 15 P SE: 130, 220, 400 kv Höga tillförlitlighetskrav Svenska Kraftnät äger 220 kv och 400 kv Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 35

Nå adresser Distribution Avstånd några km SE: 10, 20, (40, 50) kv Kommunalt elbolag (t ex Kraftringen) äger i staden Regionelbolag (t ex E.ON) äger på landsbygden Stad Landsbygd 0,4 kv Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 36

Radiellt nät Distribution Trädform En inmatning Många uttag Tillförlitlighet Varje fel ger strömavbrott Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 37

Maskat nät Transmission Maskning Flera inmatningar Många uttag Många strömvägar Tillförlitlighet Inget ensamt ledningsfel ger strömavbrott Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 38

Mellanting Bygg maskat Driv radiellt Tillförlitlighet Varje fel ger strömavbrott Snabb omkoppling Stadsnät Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 39

High Voltage Direct Current ~ = = ~ Passar långa avstånd AC-kabel ej möjlig (för mycket reaktiv effekt) Luftledning DC billigare än trefas AC Passar mellan system med olika frekvens Japan har 50 och 60 Hz Norden - kontinentaleuropa Goda styrmöjligheter jämfört med AC Kostnad för stationer dock hög Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 40

Tidiga HVDC-projekt i Sverige 1954 Gotland-fastlandet HVDC Luleälven-Hallsberg? Nej, 380 kv AC i drift 1952 Aktuell idag: Sydvästlänken Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 41

HVDC i Norden Existerar På gång Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 42

HVDC-tekniker Sydvästlänkens omriktarstation i Hurva invigs 2016 Elenergiomvandling med kraftelektronik HVDC med tyristorer Transmission typiskt 400 kv DC, 600 MW Ultra HVDC 800 kv DC HVDC med transistorer Transmission och distribution, 20-400 kv DC, 50-600 MW Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 43

Sydvästlänken Hallsberg-Barkeryd AC Barkeryd-Hurva DC Struken: Barkeryd-Oslo DC DC Transistorteknik Markkabel se skyltar längs E4 2x600 MW (jmf Barsebäck) Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 44

AC 30 m - DC 30 cm För det som blev DC fanns AC inledningsvis som alternativ 400 kv AC luftledning, högst kapacitet MW & Mvar +/- 300 kv HVDC markkabel, styrbar effekt Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 45

Vision om nät till havs Currently existing (red), currently planned (yellow), under study (green), under study with EWEA recommendation (blue), EWEA recommended grids by 2020 (grey), and EWEA recommended grids by 2030 (orange) Source: EWEA, Oceans of opportunity, 2009 Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 46

Sammanfattning X ggr högre spänning ger ström och förluster Friledning har luft som isolation: indikerar spänningsnivå Magnetfält från kraftledningar beror på avståndet r som Viktigast parameter i en π-modell av en 400 kv friledning är Kabel är väderskyddad men kapacitansen är och längden är För att öka en lednings överföringskapacitet kan man och Verkningsgraden på en transformator kan vara upp till DC är lämpligare än AC för och Transmission används för och har ett nät som är byggt Distribution används för och har ett nät som är byggt Lunds universitet/lth/bme/iea - Elenergiteknik - Ingmar Leisse 47