SVERIGES NYDANINGSTID,

SVERIGES NYDANINGSTID, FEÅN ÅE 1521 TILL ÅE 1611. OSKAR A L I N. MED 282 TRÄSNITT. STOCKHOLM, HJALMAR LINNSTBÖMS FÖRLAG. 1878.

TREDJE DELENS INNEHÅLL: SVERIGES NYDANINGSTID. 1521-1611. (Gustaf I till oeh med Karl IX). INLEDNING. GUSTAF I (1521-1560). Gustafs börd och ungdom. Hans fångenskap i Danmark och flykt derifrån. Gustafs förfäder. Vasaättens slägttafla. Ekaätteu. Gustafs ungdomstid. Vid Sten Stures hof. Gustaf förrädiskt förd till Danmark 1518. Fångenskap på Kalö. Flykt till Liibeck, september 1519. Återkomst till fäderneslandet, maj 1520. Stockholms blodbad, november 1520 s. 3. Gustaf i Dalarna 1520. Färden från Käfsnäs. Anders Persson på Bankhyttan. Ornäs. Barbro Stigsdotter. Flykten till Svärdsjö. Sven Elfsson i Isala.7 Gustaf i Rättvik och Mora. Vandringen mot Norge. Gustaf återkallad och korad till Sveriges rikes höfvidsman i januari 1521 s. 27. Befrielsekrigets början. Riksföréståndarralet i Vadstena 1521. Kristierns åtgärder för att trygga sitt välde i Sverige. Gustafs tåg till Kopparberget, fastlagstiden 1521. Underhandlingar med helsingar och gestrikar. Danskarne slagna vid Brunbäcks färja. Klippingar. Gustaf tågar mot Vesterås med 15 000 man. Striderna i Vesterås och Upsala. Gustaf och erkebiskopen. Läby vad. Fästningarnas belägring. Didrik Slagheck och Gustaf Trolle. Stockholms belägring börjas, midsommarstideu 1521. Biskop Hans Brask. Götaland väljer Gustaf till riksföreståndare, i Vadstena augusti 1521 s. 35. Befrielsekrigets fortgång 1522, 1523. DGU ena fasta platsen efter den andra tillfaller Gustaf. Belägringshären kring hufvudstaden. Gustaf begär hjelp från Liibeck, början af 1622. Liibeck och Danzig understödja Sverige. Belägringsarbetena vid Stockholm. Konung Kristiern II och hansestädernn. Kristierns herskarplaner. Upproret i Danmark. Kristiem flyr från Danmark, april 1523. Svenskarne intaga Viken och Bleking s. 48. Konungavalet den 6 juni 1523. Befrielsekrigets slut. Riksdag i strengnäs 1523. Gustaf Eriksson väljes till Sveriges konung, den 6 juni., Liibecks och Danzigs privilegier. Stockholm öppnar sina portar för Gustaf, den 20 juni. Gustafs intåg i Sveriges hufvudstad, midsommarsaftonen 1523. Finland. Kyrkor och kloster skattas för betalande af skulden till Liibeck. Ställningen i Danmark. Detta rikes förhållande till Sverige.s. 54. Gotlandståget. Malmö recess 1524. Sören Norby. Berent von Mehlen. Möte i Jönköping mellan svenska och danska rådsherrar, juli 1524. Möte i Malmö mellan Sveriges och Danmarks konungar, i augusti. Malmö recess, den 1 september 1524 s. 62. Den inre styrelsen under de första åren af Gustafs regering. loid 1524. Gustafs personliga ingripande i styrelsen. Hans redogörelse för rikets utgifter. Eådsmöte i Söderköping, den 11 oktober 1523. Det underhaltiga myntet. Eiksdag i Vadstena, december 1523 januari 1524. Rådsmöte^i Jönköping, i juli och augusti, och möte i Vadstena, i oktober samma år. Kronans nnansiela ställning. Förläningsrätten. Utlandiugar i rådet s. 69. Reformationens begynnelser. 1519 1525.g[Til]ståndetjinoii: kyrkan via unionens upplösning. Hanä Brask. Biskop Peder Jakobsson (Sunnanväder) i Vesterås. Erkebiskop Johannes Magni. Striden med påfvemakten om de nyvalda biskoparnes bekräftelse. Martin Luther. Olaus Petri. Laurentius Andrese. Vederdöparne i Stockholm. Gustaf och den nya läran. Peder Galle. Det katolska presterskapets strid mot det»lutherska kätteriet». Olaus Petri'8 giftermål. Kyrkans beskattning. Gustaf och Hans Brosk s. 74.. Första dalupproret. Kristiern II:s restaurationsplaner 1525. Dalupprorets orsaker. Sören Norby och Kristina Gyllenstjerna. Peder kanslers och mäster Knuts stämplingar. Dalkarlarnes bref til] Gustaf, den 1 maj 1525. Krigshändelserna i Skåne och Bleking. Kalmar slott förloras genom Berent von MehJens förräderi. Atertages af Gustaf med stormande hand i juli 1525. Gustaf i-dalarna: första.dalupprorets slut, oktober 1525. Nils Sture s. 91.

6 TREDJE DELENS INNEHÅLL. Reformationens fortgång 1525 1527. Det katolska presterskapet och frågan om Bibelns öfversiittande. Nya testamentet öfversatt 1526. Konung Gustafs bref till helsingarne, den 26 maj 1526. Gustafs»b>u'språk» med allmogen på Upsala högar, maj 1526. Indragningen af Gripsholms kloster. Verldsliga friilsets privilegier. Prelaterne Johannes Magni och Hans Brask.»Ransakniiig» om den nya läran. Kyrkan måste ytterligare bidraga till betalningen af rikets skuld. Domen öfver mäster Knnt och Peder kansler s. 99. Yttre förhållanden 1526. Skulden till Liibeck. Mötet i Lubeck, juni 1525, kommer ej till stånd. Gotland och Bornholm i Liibecks våld. Konung Gustafs missnöje med Danmark. Åtgärder för betalning af Liibecks fordran. Traktat med Holland. Sören Norbys nya försök att förhjelpa Kristiern till nordens riken. Bleking eröfradt af danskarne. Norbys flotta slagen, augusti 1C2P. Freden med Ryssland bekräftad, september samma år. Norbys sista öden och död (1530) s. 108. Andra dalupproret. 1527, 1528. Anledningar till missnöje. Daljunkaren. Daljunkaren vinner anhängare i de nordliga dalsocknarna. Dalkarlarnes klagopnnkter. Gustafs»burspråk» med nplandsallmopen vid Gamla Upsala. Dalkarlarnes sändebud hos konungen i Vesterås, juni 1527. Daljunkaren i Xar^e. Gustaf krönes i Upsala, januari 152S. Hans räfst med dalallmoiceu vid Tu na, den 2(5 februari. Daljunkarens flykt och död i Rostock samma år s. 113. Yesterås riksdag 1527. Örebro kyrkomöte 1529. Förhållandena i Europa jyusmnma för reformationen. Reformationens framgång i Tyskland och Danmark. Riksdagens»aiuiiiunsiitfmm;. Biskoparnes hemliga protest. Konungens»framsättningar» till ständerna. Ture.lönasons och biskop Brasks svar. Gustaf afsäger sig kronan. Ständernas öfverlu^nliunr. -- 1'eder Galle och Olaus Petri. Konungen återtager regeringen. Vesterås rocesh. Yesfrras ordinantia. Början till riksdagsbeslutets verkställande. Biskop Brasks flykt UL-II viilnri: nilen. Konungens kröning i Upsala, jan. 1528. Örebro kyrkomöte, febr. 1529 s. 119. Oroligheterna i Småland och Testergötland 1589. Riksdagen i fe i 1'i'IlgllStS lo^j. Hofmästaren Ture Jönsson. Biskop Magnus Haraldsson. Upprorets 'ifri,::i H'I1:II É I\ - - Dess anledning och syfte. Östgötalagman Holger Karlsson (Gera). Mötet IL '.HI-;'-;! u'u, den 20 april 1529. Konung Gustafs bref till landsorterna. Underhandlingar.ne<l ile upproriske. Riksdag i Strengnäs, i juni 1529. De anklagade upprorsledarnes dom. fctiurns recesä»tadfäst. Domprost Göran Turessons upprorsförsök s. 133. Skulden till Liibeck. Klockupproret 1531. Möte i Varberg mellan om- 'iiul för ilu tre nordiska rikena, juli aug. 1530. Uppgörelsen med Liibeck 1529. Klock-,kalit ii. -- Klockupprorets början. Dalallmogen utfärdar kallelse till riksdag i Arboga. Konun-.vuy-!iu>j)ruk på en af Upsala högar med allmogen, eriksmässan 1531. - Klockupprorets slut. Svm. \ kyrkohandbok (1529) och mässordning (1531). Ny kyrkoordning (1529). Nya biskopar. Gustafs förmälning med Katarina af Sachsen-Lauenburg, den 24 september 1531 s. 140. Kristiern II:s sista restaurationsförsök. 1581, 1532. Kristierns förhåiinudi- till kejsar Karl V. Kristiern afseglar från Holland med 25 30 skepp och 6 000 7 000.uan. Ställningen i Norge. Kristiern hyllas af norska rådet som konung. Hans infall i Viken, januari 1532. Akershus undsättning af en dansk-liibsk eskader. Fördraget mellan Kristiern och de danska befälhafvarne, den 1 juli 1532. Kristierns fångenskap på Sönderborg (och död på Kallundborg 1559). Konung Gustafs räfst med dalkarlarne, februari 1533 s. 146. ÖTefvefejdeil. 1533 1536. Återblick på Sveriges ställning till Liibeck. Liibeck vid nyare tidens början. Omhvälfningar inom staden. Konung Frederiks död, den 10 april 1533. Herredag i Kjöbenhavn, i juni. Prins Kristian samtidigt hertig i Slesvig och Holstein. Brytningen mellan Liibeck och Sverige. Liibecks omhvälfningsplaner inom norden. Kristofer af Oldenburg infaller i Danmark och hyllas i Kristiern II:s namn. Kristian III hyllas till konung af jutska adeln, aug. 1534. Bondupproret i Jylland. Kriget i Danmarks ö>',ra delar. Al- Ijrecht al' Mecklenburg. Slagen vid Oxnebjerg och i Lilla Balt, sommarn 1535. Freden i Hamburg, den 14 febr. 1536. Pfalzgrefve Friedrich, dansk kronpretendent. Riksdagen i Kjöbenhavn, okt. samma år. Fördrag mellan Sverige och Liibeck (1537 och 1546). Förnyad sextioärig fred mellan Sverige och Ryssland (1537) s. 154. Absolutistiska Styrelsegrundsatser. Konung Gustafs bref till allmogen, 1539. Utländingar i Gustafs tjenst. Konrad von Pyhy och Georg Norman. Reduktionens fort-.ing. Gustaf och det lutherska presterskapet. Brytning med de första reformatorerne. Konungens maktfullkomlighet öfver kyrkan. Hans»regeringsform» för Vestergötland, den 8 december 1539. Andra åtgärdei-, vitnande om hans uppfattning af sin makt som konung. Arfföreningen i Örebro 1540 s. 171. Yttre förhållanden 1537 1542. Dackefejden. Fortfarande fara från Tyskland. Tvister med Danmark. Brömsebrotraktaten af den 15 sept. 1541. Traktat mellan

TREDJE DELENS INNEHALL. 7 Sverige och Frankrike, i juli 1542. Dackefejdens orsaker. Dess utbrott, maj 1542. Gustaf Olssons (Stenbock) tåg mot Vexiö. Stillestånd med Dacke, juli 1542. Svante Stnre erbjuden att blifva småländingarnes höfvidsmau. Dackefejden3 fortsättning. Nytt stillestånd på ett år, i ok*. -- Konung Gustafs bref till allmogen i riket, den 30 dec. 1542. Gustafs fiender i Tyskland lofva Dackc hjelp. Upproret utbryter å nyo, jan. 1543. Möte i Örebro, den o 1!) jan. Tre härar inrycka på en gång i Småland. De upproriske slagna och skingrade vid Åsunden, i mars. Dacke skjuten på Rödeby skog i Bleking, juli eller aug. 1643. Dackefejdens slut... s. 181. Yesterås riksdag 1544. Reformationsverket under de sista åren. Omslag i konungens styrelsesätt. Riksdag i Vesterås, jan. 1544. Vesterås arfförening, ilat. den 13 jan. samma år. Den nya kyrkan. Biskopsnamnets afskaffande. Stiftens delning. Fortsatt indragning af biskops- och kapitelgodscn. Reduktion af landtpresternes och sockenkyrkornas hemman. Fortsatt räfst med kyrkornas lösa egendom s. 495. Yttre förhållanden 1544 1580. Fred mellan Danmark och kejsar Karl V, maj 1544. Kristiern II afstår alla anspråk på nordens riken, juli 1546. Riksdag i Strengnas, jan. 1Ö47. Fred mellan konung Gnstaf och kejsaren, i Bruxelles 1550. Sverige och Liibeck. Förhållandet till Danmark. Böljan till tvisten om»tre kronor». Ryssarnes härjande infall i t inland 1554 och 1555. Gustafs tåg till Finland, aug. 1555. Svenskarnes misslyckade anfall på Xöteborg. Ryssarne belägra Viborg, jan. 1556. Stillestånd med Ryssland, den 21 mars. Slutlig fred i Moskva, mars 1557. Förvecklingarna i Livland. Sveriges förhållande till England och Frankrike s. 201. K o n u n g GllStaf SåSOm r e g e n t Konung Gustaf målsman för statens idé. Gustafs personliga ingripande öfver allt. Kronans inkomster ökade och den finansiela förvaltningen ordnad. Formerna för den allmänna förvaltningen. Gustafs ställning till de kommunala myndigheterna. Hertigdömenas inrättande. Gustaf skapare af krigshär och flotta. Hans åtgärder för främjande af handeln och öfriga näringar. Hans ställning till den andliga odlineen s. 212. Honung Gustafs samtida, familjförhållanden ock personlighet. Konung Gustafs motståndare bland den gamla tidens män. Hans förnämsta medhjelpare vid reformationsverket och inom den inre styrelsen i allmänhet. Gustafs gemåler. Hans förhållande till Erik. Anledningarna till brytningen emellan dem. Riksdagen i Stockholm, juni 1360. Konungens afskedstal till ständerna. Hans död den 29 sept. 1560. Gustafs personlighet a. 237. ISIK XIV (lo()0-15(;8). 1560 3583. Uiksdagen i Arboga, april 1561. - Arboga artiklar. Inrättningen af»konungens nämd». Tavernpenningarnas beviljande. Eriks kröning, juni 1561. Grefve- och friherrevärdigheternas inrättande. Frälseståndets ställning i allmänhet vid början af Eriks regering. Rustljeustordningcn 15C2. Säterifriheten. Åtgärder rörande dt under konung Gustafs tid indragna kyrkogodsen s. 250. Grundläggningen af Sveriges östersjövälde. Brytningen mellan konnffig Erik OCh Iiert% Johan (1583). Förhållandena i Livland. Förvecklingar med Pnlen. ' Hertig Johans giftermål med Katarina (Jagellonika), den 4 okt. 1562. Johan anklagad för landsförräderi, den 23 april 1563. Domen öfver Johan. Hertig Johan tagen till fånge i Åbo och jemte gemål förd till Gripsholm, aug. 1C63 s. 259. Nordiska sjuårskriget, skedet 1563 1567. De liviändska förhållandena nytt tvistefrö med Danmark. Eriks frieri till Elizabeth,, Mary Stuart och Christine af Hessen. Svenska sändebuden till Hessen qvarhållas i Kjöbenbavn. Jakob Bagge och sjöstrideu vid Bornliulm, den 30 maj 1563. Danmark och Liibeck förklara Sverige krig. Elfsborg tages af danskarne, den 4 sept. Fälttåget i Norge 1564. Sjökriget under Bagge och Klas Kristersson (Horn) 1564. Kriget i Livland 1564. Kriget 1565: Horns segrar till sjös. Varberg eröfras af svenskarne, den 15 sept. Slaget vid Axtorna, den 20 okt. Horns segrar 1566. Horns död. Vinterfälttåget mot Norge 1567. Nederlaget vid Runafer, den 3 febr. 1567. Eriks underhandlingar med Ryssland 1566 och 1567 s. 2G3. Sturemorden 1567. Konung Erik som regent. Hans onda lidelser. -- Göran Pers- 3«u. - - Orsaker till brytningen mellan Erik och högadeln. Svante Sture och hans söner. Nils Stures skymniga intåg i Stockholm, juni 1566. Eriks plan på giftermål med Karin Månsdotter. Rättegången på Svartsjö. Riksdagen i Upsala, maj 1567. Mordgerningarna den 24 maj. Eriks försoningsförsök. Domen öfver Göran Persson. Eriks förlikning med hertig Johan. Hertig Johan och rådet lofva att erkänna Karin Månsdotter som drottning... s. 278. Konung ErikS afsättning 1568. Kriget med Danmark hösten 1567 och vintern 1568. Göran Persson åter vid makten. Konungens bröllop med Karin Mansdotter, den 4 juli

ö TREDJE DELENS INNEHALL. 1568. Hans öppna bref till rikets inbyggare, den 8 juli. Hertigarne Johans och Karls uppror. Göran Perssons slut. Konung Eriks afsättning s. 294. B r i k S f å n g e n s k a p OCh d ö d. Erik på Stockholms slott 1568 1570. Per Larssons sammansvärjning. Erik i Finland 1570 71, på.gripsholm 1571 73, på Vesterås 1573 74. Charles de Mornays sammansvärjning. Erik på Örbyhus 1574 77. Maurits Rasmussons sammansvärjning. Biskoparnes betänkande 1569 rörande Eriks aflifvande. Johans fullmakter rörande denna sak. Dödsdomen öfver Erik 1575. Eriks död, den 26 febr. 1577. Hans makas och barns öden ; s. 303. JOHAN III (1568-1592). Johans tillträde till regeringen. De adliga privilegierna af år 15u9. Hertig Karls undanträngande. Riksdag i Stockholm, jan. 1509. Hertig Karls, rådets och ständernas trohetsförsäkringar. De adliga privilegierna af den 8 juli 1569: bestämmelserna om rusttjensten; om rätten till de kungliga sakörena; om frälsebönderne och extra ordinarie gärder; om frihetsmilen. Grefskapens friheter. Friherreskapen och deras friheter. Johans konungaed s. 314. Nordiska sjuårskrigets sista tid (1568 1570) Kriget med Ryssland till 1583. Fördraget i Roskilde, den 18 nov. 1568. Varberg, eröfradt af danskarne, den 13 nov. [icke 4 dee.] 1569. Fred med Danmark i Stettin den 13 dec. 1570. Svensk beskickning til) Ryssland, sommarn 1569. Hertig Magnus konung af Livland 1570. Krigshändelserna i Estland och Livland 1570 1577. Förbund mellan Sverige och Polen 1578. Pontus de la Gardies eröfringar 1580, 1681. Stillestånd mellan Ryssland och Polen, jan. 1582, och mellan Sverige och Ryssland, den 5 aug. 1583 s. 321. Liturgien. Katolska reaktionens begynnelser..obestämdheten inom svenska kyrkan vid början af Johan III:s regering. Kyrkoordningen 1672. Johan III:s planer till förändringar inom den svenska kyrkan. Kyrkomöte i Stockholm, juni 1574. Ny ordinantia 1575.»Röda boken» 1576. Riksdag i Stockholm, den 11 febr. 1577. De katolska reaktionsförsöken i Sverige 1572 1580 s. 333. Konung Johan OCh hertig Karl. Den fångne Erik en anledning till misshällighet mellan bröderne. Andra orsaker till missämjan. Den liturgiska striden. Karl medelpunkten för motståndet mot liturgien. 1582 års stadga. Johans giftermål med Gunilla Bjelke, febr. 1585. Förlikningen i Vadstena 1587. Betänkande af Strengnäs stifts presterskap om liturgien 1587. Konung Johans patent, den 12 febr. 1588. Frågan om allmänt kyrkomöte till stridens biläggande s. 341. Förvaltningen OCh hushållningen. Sekreterarregementet. Oordningen i förvaltningen. Försök att skapa fasta former för centralstyrelsen. r Konungen och rådet. Johans slösaktighet. Extra beskattning. Myntförsämringarna. Adelns sjelfsvåld. Pest och hungersnöd s. 349. Polska konungavalet 1587. Mötet i Reval 1589. ouka kandidater tm polska tronen 1587. Sigismuuds val, den 9 (IS) augusti. Vadstena artiklar och Kalmar stadgar. Aristokratiens ställning till dess.is bestämmelser. Sigismunds kröning, den 17 (27) dec. 1587. Johans plan till möte med sonen och afresa till Reval. Händelserna i Reval. Johan nödgas uppgifva sin plan att återföra Sigismund till Sverige s. 356. Försoningen med hertig Karl. Förföljelsen mot rådet. Återblick på Johans förhållande till stormännen. Rådsherrarnes förskrifning, nov. 1589. Förlikningen mellan Johan och Karl, dec. 1589. Johans svar på rådets föreställningar i Reval. Hans och Karls beskyllningar mot rådsherrarne. Riksdagen 1590. Arfföreningen, den 7 mars. Adliga privilegierna, den 2 maj 1590. Fortsatt förföljelse mot de anklagade. Ryska kriget 1590 1592. Johans död, den 17 nov. 1592 ". s. 362. SIGISMUND (1592-1599). Upsala möte 1593. De katolska planerna rörande Sverige vid Johans död. Hertig Karl och rådet öfvertaga regeringen. Kyrkomöte sammankallas till Upsala. Mötets öfverläggningar och beslut. Beslutets undertecknande s. 375. SigiSmundS kröning 1594. Sigismunds ställning till den nya svenska regeringen före ankomsten till Sverige. Underhandlingarna rörande bekräftelsen af Upsala mötes beslut, i Polen, i Stockholm hösten 1593, i Upsala i febr. 1594. Sigismunds kröning, den 19 febr. 1594. Uppträdena i Stockholm, våren 1594. Underhandlingarna rörande privilegierna och regeringsormeii. Sigismunds afresa s. 382.

TEEDJE DELENS INNEHÅLL. 9 Söderköpings riksdag 1595. Föreningen mellan hertig Karl och rådet, den 2 sept. 1594. Privilegierna för Upsala högskola, den 15 mars 1596. Freden i Teusin, den 18 maj 1595. Kallelsen till riksdagen i Söderköping, den 5 aug. Riksdagsbeslutet, den 22 okt. 1595 s. 393. Brytningen mellan Karl och rådet. Arboga riksdag 1597. Verkställigheten af Söderköpings riksdags beslut. Klas FJemings uppträdande deremat närmaste anledningen till brytningen mellan Karl och rådet. Möte i Stockholm, okt. 1596. Arboga riksdag sammankallas. Dess beslut. Beslutets verkställighet inom det egentliga Sverige s. 399. InbÖrdeS kriget 1596 1598. Klubbekriget, nov. 1596 febr. 1597. Mötet i Stockholm, juli aug. 1597. Karls tåg till Finland, aug. okt. 1597. Riksdagen i Upsala, febr. 1598. De katolska reaktionsplanerna. Mötet i Vadstena, juni 1598.»Korftåget», juli 1598. Sigismunds ankomst. Stångebro slag, den 25 sept. 1598. Fördraget i Linköping, den 28 sept. 1598 s. 406. SiglSmundS afsättning 1599. Sigismunds flykt, okt. 1598. Herredagen i Jönköping, febr. 1599. Hertig Karl utses till»rikets regerande arffurste». Kalmars intagande, maj 1599. Riksdagen i Stockholm, juli 1599: Sigismund afsättes. Karls tåg till Finland, aug. nov. 1599. Blodsdomarna derstädes s. 418. KARL IX (1599-1611). Linköpings riksdag 1600. Riksdagskallelsen, den 14 dec. 1599. Karls uppfattning af rådsherrarnes planer. Rättegången, domen och afrättningen. Sigismunds ätt förklaras afsatt, och ständerna erbjuda kronan åt Karl. Yttre förhållanden s. 422. Kriget i Livland 1600, 1601. Narva erkänner Karls myndighet, okt. 1599. Estland lika så, april 1600. Möte i Stockholm, juli 1600. Karl öfvergår till Estland, aug. 1600. Hans eröfringar i Livlnnd. sept. 1600 mars 1601, Fälttåget sommarn och hösten 1601. Karl i Finland, nov. 1601 febr. 1602 s. 428. Inre förhållanden. Riksdagarna 1C02 och 1604. Riksdagen i Stockholm, maj juni 1602. Nytt riksråd. Beslut om lagrevision och om formerna för den kungliga domsrätten. Riksdagen i Norrköping, febr. mars 1604. Karl böljar antaga konnnganamn. Arfföreningen af den 22 mars 1604.»Norrköpings beslutsgods» s. 431. Kriget i Livland 1602 1605. Riksdagen 1605. Utskottsmötet 1606. Polackarnes framgångar 1602 och 1603. Stålarm slagen vid Weissenstein 1604. Riksdag i Stockholm, apri] juni 1605. Karl andra gången i Livland. Slaget vid Kirkholm, den 17 sept. 1605. Ryska förhållanden. Karls rustningar. Möte i Örebro, mars april 1606 s. 440. Karls kröning 1607. Karl och svenska kyrkan. Lagarbetena. Kröningsriksdagen sammanträder i Upsala, febr. 1607. Karl och kalvinismen. Kröningen, den 1~> mars. Möte i Örebro, jan. mars 1608. De båda förslagen till ny allmun lag. Riksdag i Stockholm, juli aug. 1609. Kristofers landslag tryckt 1608, s. 446. Kriget i Livland 1606-1611. Kriget med Ryssland 1609 1611. A\eissensteins eröfring 1607, Pernaus förlust 1609. Svensk-ryska fördraget i Viborg, febr. 1609. Jakob de ]a Gardie i Moskva 1610. Slaget vid Khitsjino, juni 1610. De la Gardie eröfrar Keksliolm och stora Novgorod 1611. Karls planer till ett allmänt antihabsburgskt förbund... s. 451. KHget med Danmark 1611. Tvistepunkterna ined Danmark: tre kronor gränsen i Finmarken handeln på Livland. Riksdag i Örebro, nov. dec. 1610. Danmarks krigsförklaring, april 1611. Kalmaj' stad intages, maj 1611. Krister Some uppgifver Kalmar slott, ilen 3 aug. Gustaf Adolf återtager Borgholm, okt. Karls död, den 30 okt. 1611 s. 455. Öfversigt af den inre utvecklingen under nydaningstiden. Styrelse OCll förvaltning. Konungamakten. Rådet. Riksdagen. Formerna lör förvaltningen och lagskipniugen. Krigsväsen, s. 460. Materiel Odling. Näringar. Myntväsen. Kommunikationer s. 465 Alldllg odling. Kyrkan. Undervisningen. Upsala högskola. Literatur. Konst s. 469. L e f n a d S S ä t t OCh Seder. Det moraliska tillståndet. Hvardagslif och gästabud. Ftr Brahes åsigter om adelsmannens uppfostran s. 482.