ÖSTRA HUSBY KYRKA Östra Husby socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2004 ÖSTRA HUSBY KYRKA Östra Husby socken Norrköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

ÖSTRA HUSBY KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift. Delrapport oktober 2004. Innehåll INLEDNING... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 ÖSTRA HUSBY KYRKA... 5 Socknen... 5 Kyrkomiljön... 6 Kyrkogården... 7 Kyrkobyggnaden... 7 KULTURHISTORISK BEDÖMNING... 11 Kyrkogården... 11 Kyrkobyggnaden... 11 HÄNDELSELISTA... 12 Förkortningar... 15 BEFINTLIGA SKYDDSFORMER... 15 KÄLLOR... 15 Övriga inventeringar... 16 Kartor... 16 2

INLEDNING Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år 2004. Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år 2006. Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko-/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår 3

från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet (www.raa.se). Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Anita Löfgren Ek vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet 4

ÖSTRA HUSBY KYRKA Norrköping Stora Gyllinge 1:2, Östra Husby socken, Norrköpings kommun, Östkinds härad, Östra Vikbolandets kyrkliga samfällighet, Linköpings stift, Östergötlands län och landskap. Östra Husby är en medeltida socken och Husaby omtalas bl a 1278. En stenkyrka uppfördes troligen under 1100-talet och byggdes senare till i olika etapper. Den medeltida kyrkan revs i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes 1806-1809. Den nya kyrkan är uppförd i en enkel nyklassicistisk stil med släta putsade fasader målade i en ljus kulör och har ett flackt plåtklätt sadeltak. Tornet är indraget i långhuset och kröns av en fyrkantig lanternin med balkong. Kyrkan har en rektangulär plan. Invändigt markeras koret och altarrummet av ett kolonnuppburet absidvalv. Det stora kyrkorummet präglas av Pehr Hörbergs stora målning på korväggen och målningarna i absidvalvet. Utdrag ur ekonomiska kartan Socknen Östra Husby socken på Vikbolandet gränsar i norr till Bråviken. Ortnamn som Husby (Husaby) brukar räknas bland de ortnamn som anger en plats som tidigt ingick i den kungliga lokalförvaltningen och spelade en central roll. Till i början av 1600-talet ingick även det som 5

idag är Kvarsebo socken norr om Bråviken. Färjan över Bråviken går mellan Östra Husby och Kvarsebo. Vägen mellan Norrköping och Arkösund går intill själva kyrkomiljön. Östra Husby är en jordbrukssocken och huvudnäringen har varit åkerbruk med strömmingsfiske och någon sjöfart som binäring. Bebyggelsen ligger ofta i höjdläge. Inom socknen ligger herrgården Mauritzberg. Kyrkomiljön Kyrkan är orienterad i nordnordväst/sydsydöstlig riktning. (För enkelhetens skull benämns det i övrigt i texten nedan som nord/sydlig riktning med tornet i norr och koret i söder.) Kyrkan ligger i ett markant höjdläge omgiven av äldre och mer sentida vägsträckningar. Söder om kyrkan finns parken till gården Älghammar samt Vikbolandsskolan, som är en relativt låg byggnad i trä och gult tegel. Skolan ligger vid vägen mot Kuddby och söderut längs vägen finns villabebyggelse. Väster om kyrkomiljön går landsvägen ut till Arkösundsvägen, som går i en båge norr om kyrkan. Nordväst om kyrkan ligger Gyllingegården med pastorsexpedition och församlingshem. Parallellt med kyrkogårdens västra begränsning leder en allé fram till Gyllingegården. Prästgården, som är omgiven av en stor trädgård, gränsar i sydöst till Gyllingegården. Bostadshuset är flankerat bl a av en rödfärgad magasinsbyggnad med svarta luckor. Sydväst om prästgården ligger den f d tiondeboden med angiven datering till 1854. Den har putsade, vitmålade fasader och en kraftig takgesims. Sadeltaket är täckt med enkupigt rött tegel. I nordväst finns en utbyggd källarnedgång. Östra Husby kyrka år 1945 6

Kyrkogården Kyrkan omges av den äldre kyrkogården. En yngre del är lägre belägen sydväst om höjden. De båda delarna förbinds av en trappa, som även leder upp till kyrkans västportal. Runt den äldre kyrkogården finns en trädkrans av bl a kastanj, ask och lönn. I öster avgränsas kyrkogården av en hög stödmur som kröns av ett lågt, sentida staket i järnsmide. I sydöst är muren lägre och här finns smidda järngrindar med små sidogrindar. De sitter i enkla grindstolpar av granit och på vardera grindstolpe står en urna. Sydöst och söder om kyrkan finns flera relativt höga gravvårdar, varav en hör till en grusgrav omramad av kätting. Sydväst om kyrkan finns fem grusgravar omgivna av låga buxbomshäckar. I norr, nordväst och öster saknas gravvårdar. Eftersom den äldre kyrkogården runt kyrkan saknar häckar har den en öppen karaktär. Norr om kyrkan finns en minneslund och här går en grusad gång ner till Gyllingegården. Mellan minneslunden och kyrkan går berget i dagen. Den yngre, sydvästra kyrkogården har en mer strikt karaktär med dubbla rader gravvårdar och mestadels rygghäckar i nord/sydlig riktning. Det finns enstaka grusgravar med stenram eller omgivande buxbomshäck. Även runt denna del av kyrkogården består trädkransen av relativt högväxande träd. På sydvästra delen står ett gravkapell med rusticerade, putsade och vitmålade fasader. Pyramidtaket är täckt med svart bandplåt. I nordöst finns en port och de övriga fasaderna har motsvarande nischer. I samtliga fasader finns lunettfönster med träspröjs. Till den yngre kyrkogården finns en utvidgning åt norr. Kyrkobyggnaden Den medeltida kyrkan uppfördes i sten, troligen under 1100-talet. Den ursprungliga planlösningen är okänd. Det finns en planritning över kyrkan från sent 1700-tal och den visar en kyrkobyggnad med många olika tillbyggnader. En del inventarier från den medeltida kyrkan finns bevarade, bl a ett stort triumfkrucifix från andra fjärdedelen av 1300-talet. Det kan vara tillverkat av någon av de ledande bildhuggare, som var verksam vid domkyrkobygget i Linköping. I mitten av 1700-talet fick kyrkan en rikt dekorerad predikstol och en altarring. Båda föremålen såldes i samband med att den nya kyrkan i Östra Husby byggdes och finns idag i Kvarsebo kyrka på andra sidan Bråviken. 7

Den nuvarande kyrkan i Östra Husby byggdes 1806-1809 i sten, något norr om den gamla kyrkan. Liksom i många andra församlingar i stiftet hade man beslutat att den medeltida kyrkan skulle ersättas av en större kyrka, byggd enligt de nya stilideal som rådde vid sekelskiftet 1800 och anpassad efter den rådande liturgin. Byggmästare Casper Seurling gjorde ritningarna till den nya kyrkan och de bearbetades av arkitekten Olof Tempelman på Överintendentsämbetet i Stockholm. Seurling har ritat många kyrkor i Östergötland och i vissa fall var han byggmästare för kyrkor ritade av andra. Olof Tempelman, som var född i Östergötland, var en av Sveriges ledande arkitekter och ritade byggnader bl a åt Gustav III. När det gällde Östra Husby föreslog Tempelman en ovanlig lösning en liten läktare på var långsida. På en av läktarna skulle orgeln placeras. Nu blev inte detta förverkligat, utan orgelläktaren placerades i norr. Däremot använde man sig av förslaget till en altarnisch omgiven av kolonner i koret. Kyrkan blev mycket lång, 40 m, med sex fönsteraxlar och en portal på var långsida. Den östra portalen är igensatt och där finns en tillbyggd värmecentral. Båda gavelfasaderna, i norr och söder, är rakslutna. Det vanliga vid den här tiden var annars att koret fick en rundad eller flersidig avslutning och att tornet sköt fram. Här valde man att dra in tornet i byggnaden och lägga ett rum på var sida om vapenhuset. De putsade fasaderna är ljusa och släta med en del rusticerade partier. Den västra och östra portalen kröns av tempelgavlar och långhusets valmade sadeltak är relativt lågt. Allt detta hörde till tidens nyuppförda kyrkor. Tornet kröns av en relativt kraftig lanternin med låg huv, helt panelade väggar och en tunn balustrad i plåt. Lanterninen byggdes sluten från början för att ge plats för ett tornur. Ett nytt tornur installerades 1958. Samtliga takytor är idag täckta med svartmålad plåt, men enligt uppgift ska taken ursprungligen ha varit täckta med spån. Invändigt präglas kyrkorummet av ljus och rymd. Väggarna och det tunnvälvda taket är putsade och målade i brutet vitt. Övergången mellan väggar och tak markeras av en kraftig list som sitter lågt, i höjd med fönstrens övre del. Kyrkorummet domineras av Pehr Hörbergs stora altarmålning Kristi Himmelsfärd på korväggen över altarnischen. Knektsonen från Småland, Pehr Hörberg (1746-1816), var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. Kristi Himmelsfärd målades i samband med att kyrkan byggdes och några år senare kompletterade Hörberg målningen. Då tillkom två tavlor, läktarmålningar och en valvmålning. De två tavlorna hänger över dörrarna till sakristian 8

respektive skrudkammaren. Kyrkan byggdes med en läktare över koret med en öppning till kyrkorummet på var sida om den stora altarmålningen. En trappa leder från nuvarande sakristian till läktaren. På de två läktarbarriärerna fanns målningar av Pehr Hörberg Kristi dop respektive Nattvarden. Målningarna har länge varit undanlagda, men är i dag åter monterade och uppsatta i långhuset nära orgelläktaren. Läktaröppningarna sattes igen vid den stora ombyggnaden 1908 och täcktes av de två målningar som finns där i dag, utförda av konstnären C R Forslund. Även absidvalvet över altarnischen målades av Pehr Hörberg. Valvet är indelat i fem segment och målningarna föreställer Kristus och de fyra evangelisterna. Altarnischen omges av doriska kolonner och bakom nischen finns en glasmålning utförd 1908 av firman Neuman & Vogel i Stockholm. Som altarprydnad står det nakna korset, ett stort förgyllt kors med en törnekrona. Det nakna korset var ett omtyckt motiv i tidens kyrkor. Fram till senare delen av 1700-talet var kyrkokonsten rik på avbildningar av gestalter ur Bibeln. Senare använde man sig hellre av symboler så som det nakna korset med törnekrona och svepduk, lagens tavlor, en kalk mm. Även den flersidiga predikstolen i Östra Husby kyrka är rikt dekorerad med förgyllda symboler. I koret står en sentida dopfunt. Den öppna bänkinredningen, i dag målad i grönt, är från 1908. På orgelläktaren står orgeln från 1826. Orgelverket är byggt av Gustaf Andersson från Stockholm och fasaden ritad av arkitekten J W Gerss. Orgeln har senare byggts om och renoverats. Tornet är indraget i kyrkan och vapenhuset flankeras av smårum. Det västra rummet är idag ytterligare indelat i små utrymmen och här finns trappan upp till orgelläktaren. Golvet i vapenhuset utgörs av diagonalt lagda kalkstensplattor i olika grå och röda toner. Under kyrkorummets norra del finns ett gravkor. 9

År 1908 gjordes en stor ombyggnad under ledning av arkitekt Agi Lindegren, som var verksam i många kyrkor. Bl a gjorde han stora förändringar i S:t Larskyrkan i Linköping och S:t Olai kyrka i Norrköping. Han arbetade mycket med rikt dekorerade interiörer, men det mesta av hans förändringar har avlägsnats vid senare restaureringar. I Östra Husby innebar Lindegrens ombyggnad att öppningarna till korläktaren sattes igen och försågs med målningar, koret fick en ny glasmålning och den ursprungliga, slutna bänkinredningen ersattes av dagens öppna bänkar. Orgelfasaden och korväggen dekorerades med girlanger. I koret gjordes en del andra förändringar, eventuellt ersattes altarnischens kolonner med nya och korgolvet byggdes ut från att bara ha omfattat altarpartiet. Ombyggnaden innebar även en del förändringar av mer teknisk art. Den östra portalen sattes igen och man byggde ett värmerum utanför. Därifrån leddes värmen i rör in till kyrkan. Nya fönster med järnbågar sattes in. Under 1940- och 50-talet utfördes en del ytterligare tekniska installationer och i början av 1940-talet satte man i innanfönster. 1958 var det dags för nästa ombyggnad, då under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee, som bl a var stadsarkitekt i Norrköping. Även han var verksam i många östgötakyrkor. Nu ersattes det ursprungliga ovala altaret av ett enklare altare. Det gamla ovala altaret finns idag undanställt på korläktaren. Girlangdekorationerna i koret togs bort och Hörbergs målning i absidvalvet målades över. Denna målning togs fram igen vid ombyggnadsarbetena 1998. Vid samma tillfälle togs masonitskivor bort från bänkryggarna. Det är osäkert när dess skivor sattes på bänkarna. Sakristian flyttades från det östra rummet till det västra, där trappan till korläktaren finns, och en dörr togs upp från västra rummet till utrymmet bakom altarnischen. Den tidigare sakristian gjordes om till skrudkammare. Färgsättningen i kyrkorummet ändrades delvis. 10

KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan och kyrkogården med gravkapellet utgör tillsammans med prästgården och tiondeboden en väl sammanhållen kyrkomiljö. Runt kyrkan finns äldre gårdsbebyggelse, sentida skolbyggnader och ett villasamhälle som visar på kyrkomiljöns kontinuitet som central samlingsplats och traditionellt sockencentrum. Kyrkogården Kyrkogården präglas bl a av de höga lövträden, huvudsakligen i trädkransen. De har en rumsskapande karaktär och visar på den stora betydelse träd hade framför allt under andra delen av 1800-talet för utformningen av våra landsortskyrkogårdar. Bland en äldre typ av gravvårdar märks några höga vårdar, framför allt på den äldre kyrkogården. Under en period dominerade bruket med omgärdade gravar täckta med grus. I Östra Husby finns en del grusgravar, huvudsakligen omgärdade av stenramar eller buxbomshäckar både på den äldre och yngre kyrkogården. Dessa är viktiga att bevara. Den yngre kyrkogården präglas av en strikt karaktär, som understryks av rygghäckarna. Gravkapellet intar här en central plats. Till både den äldre och yngre kyrkogården hör likartat utformade smidesgrindar. Kyrkobyggnaden Östra Husby kyrka är en av Östergötlands större landsortskyrkor från decennierna kring år 1800. Kyrkan är ritad av den lokalt mycket betydande byggmästaren Casper Seurling och den nationellt mycket betydande arkitekten Olof Tempelman. Det är en nyklassicistisk kyrka med en strikt symmetrisk planlösning. Utvändigt präglas kyrkan av de ljusa putsfasaderna med rusticerade partier samt det relativt flacka taket. Kyrkorummet präglas av den ursprungliga utformningen med tidens ljusa och öppna ideal. Det nakna korset var under en period en vanlig altarprydnad. I Östergötland är det enbart två kyrkor som har det kvar i dess ursprungliga funktion Östra Husby och Mogata. Korläktaren i Östra Husby visar på ett ovanligt sätt att lösa platsbehovet för den ökande församlingen. Troligen var denna läktare i första hand avsedd för bl a drängar och pigor. Koret och altarpartiet betonas starkt av Pehr Hörbergs stora målningar med bibliska motiv. Målningarna har ett stort konsthistoriskt och kyrkohistoriskt värde. Predikstolen och orgeln är centrala inslag i kyrkorummet. Golvet i vapenhuset utgörs av diagonalt lagda kalkstensplattor i olika grå och röda toner. Vissa inventarier, så som triumfkrucifixet, begravningsvapnen, gravhällen i golvet i öster samt epitafierna i sten i vapenhuset visar på kontinuiteten från den äldre kyrkan. Sammanfattning Kyrkan och kyrkogården med gravkapellet utgör tillsammans med prästgården och tiondeboden en väl sammanhållen kyrkomiljö och traditionellt sockencentrum. Kyrkans exteriör med de släta, delvis rusticerade, ljusa fasaderna och relativt låga tak är en god representant för kyrkor byggda i nyklassicistisk stil. Det rymliga och ljusa kyrkorummet representerar sin tids ideal och altarpartiet med det nakna korset är en väsentlig del av kyrkorummets gestaltning. Till detta hör även originalaltaret, som förvaras på korläktaren. Korpartiets målningar har ett stort konsthistoriskt och kyrkohistoriskt värde. 11

Korläktaren med gradänger och trappan från nuvarande sakristian har en mycket stor byggnadshistorisk betydelse och socialhistoriskt intresse. Värdefullt är även dess spår av ålder och patina. Enskilda inventarier, bl a triumfkrucifix och begravningsvapen visar på kontinuiteten från den medeltida kyrkan. HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras. 1100-1199 Nybyggnad Kyrka av sten med rektangulärt långhus och något smalare kor i öster, eventuellt torn i väster. Utformning oklar. BR, ÅN 1325-1350 Specifika inventarier triumfkrucifix. ÅN 1450 Ändring ombyggnad, valvslagning. ÅN 1740-1750 Fast inredning altarring. I barockstil. Köptes senare på auktion och skänktes av sjökapten Kjellander till Kvarsebo kyrka, där den finns kvar. ÅN (K) 1741 Fast inredning orgel tillverkad av Gustaf Lagergren i Östra Husby, ersattes 1826 av en ny. SvK 1750 Fast inredning predikstol. Tillverkad av bildhuggaren Niclas Österbom. Köptes senare av ryttmästaren Gert Klingspor på Mauritzberg, som skänkte den år 1807 till Kvarsebo kyrka, där den finns kvar. ÅN(K) 1750 Specifika inventarier kyrkklocka. Storklockan omgjuten. Inv 1830 1761 Specifika inventarier kyrkklocka. Storklockan ånyo omgjuten. Inv 1830 1786 Specifika inventarier kyrkklocka. Lillklockan omgjuten och tillökad av A Billsten i Norrköping. Inv 1830 1799 Ritning till en ny kyrka samt uppmätningsritning av medeltidskyrkan av Casper Seurling. ÅN 1800-1809 Rivning av medeltidskyrkan. ÅN 1806-1809 Nybyggnad Kyrkan i sin helhet. Rektangulärt långhus, sakristia i öster (söder) och torn i väster (norr). Läktare i koret över sakristiorna. Ritningar av stiftsbyggmästare Casper Seurling, bearbetade av Olof Tempelman. BR 1806-1809 Fast inredning bänkinredning. Sluten bänkinredning i fyra kvarter. SvK 1809 Arkitekturbunden utsmyckning östgavelns (sydgavelns) lunettfälts mittparti målades av Perhr Hörberg. BR 12

1814 Arkitekturbunden utsmyckning - dörröverstycken till sakristiorna, läktarbarriärer till korläktarna samt absidvalvet målades av Pehr Hörberg. BR 1826 Fast inredning orgelverk byggt av Gustaf Andersson, Stockholm, fasaden ritades av J W Gerss, ersatte den äldre orgeln från 1741. Ombyggd 1908 och 1935 renoverad 1971. Läktaren eventuellt samtida. BR, ÅN, SvK, NT 1969-02- 20-1895 Ändring ombyggnad, spåntaket ersattes med ett plåttak. SvK 1908 Ändring ombyggnad, exteriör, putslagning och avfärgning, ommålning av snickerier. Nordgången (östgången) igensatt och en tillbyggnad för värmecentral. Nya fönster med järnbågar. Troligen nya portar. SvK 1908 Ändring ombyggnad, interiör, läktarna på ömse sidan om absiden sattes igen, absidens avsmalnande kolonner troligen ersatta med nya, ny glasmålning i koret av firman Neuman & Vogel i Stockholm, utvidgat och förhöjt korgolv. Ny bänkinredning och breddade sidogångar, nya innerdörrar. Orgelfasaden försedd med girlangdekor, liksom korväggen. Läktarens pelare och bänkryggar klädda med plywood. (? Troligt endast om bänkryggarna återanvändes från äldre bänkinredning). Ommålning av interiören. Arkitekt Agi Lindegren. BR, SvK 1908 Specifika inventarier svickelmålningar i koret utförda av C R Forslund. BR 1908 Teknisk installation varmluftssystem med rör som mynnar i kyrkans golv samt i vägg. SvK 1921 Teknisk installation värme. Förslag på att sätta upp en kamin i kyrkan för att förstärka befintlig värmeledning. Detta utfördes ej, utan enligt en skrivelse satte man in en större ugn och förstorade varmluftgallret. NT 1921-09-13, ATA 1932 Ändring. Nytt kors tillverkades till tornet av G Persson, E Persson, F Svensson fr Arkösund. (Skylt i tornet) ÖLM 1935-1936 Fast inredning orgel, orgelverk. Ombyggnad, modernisering. ÖC 1936-10-12 1937 Vård/underhåll. Reparation av innertaket, framför allt över orgeln. ATA 1939 Ändring. Yttertaket målades i svart. Hade tidigare varit brunt, liksom tornluckor och kyrkdörrar utvändigt. ATA 1942 ca Ändring ombyggnad, interiör, innanfönster. SvK 1944 Teknisk installation el. Belysningsinstallation. ATA 1951 Teknisk installation elektrisk installation med värme, Elektriska Aktiebolaget AEG. SvK 13

1958 Ändring ombyggnad, exteriör, fasaderna avfärgade, tornet målat med kalkcementfärg, friläggning av sockeln, plåtslageriarbeten. Arkitekt Kurt von Schmalensee, Norrköping. BR, ÖD 1958-06-04 1958 Specifika inventarier tornur. Ett nytt ur försett med mekaniskt urverk som dras upp elektriskt. Ersatte ett äldre tornur som var skänkt av ryttmästaren Gerdt Adolf Klingspor. ÖD 1958-06-04 1958 Ändring ombyggnad, interiör. Det ursprungliga ovala altaret utbyttes mot ett rektangulärt. Det äldre förvaras i tornkammaren (korläktaren). Renovering av altartavlan. 1908 års girlangdekor borttagen, bakre bänkraderna borttagna. Ommålning av interiören med silikatfärg, ny färgsättning av bl a bänkinredningen i milt gråblå med guldornament på gavlarna och psalmboksbräden i blekt brunt. Absidvalvets målningar övermålade med himmelsblå limfärg. Läktarens undersida samt trätaket i vapenhuset avlutade. Arkitekt Kurt von Schmalensee. Konservator Bertil Bengtsson, Linköping BR, SvK, ÖD 1958-06-04 1958 Teknisk installation. Hörselanläggning. ÖD 1958-06-04 1970 Specifika inventarier kororgel av R Jacoby. SvK 1971 Ändring fast inredning, ombyggnad av orgelverket av R Jacoby. ÅN 1979 Ändring ombyggnad, inredning av toalett i södra (västra) trappuppgången till läktaren och tornet. SvK, ATA 1981 Vård/underhåll exteriör. Taket målas (skulle enligt tidningsartikel ha gjorts 1981). NT 1980-12-22 1998 Vård/underhåll, exteriör, tornet putslagas och kalkavfärgas. Övriga fasader blästras och kalkavfärgas. Målning av snickerier. Översyn av plåtarbeten. Taket blästras för att målas senare, ny fotränna och stuprör. Plåten byts ut över långhusets södra (västra) och norra (östra) frontespiser. Hängrännor under lanterninens balkong. ÖLM, SvK 1998 Ändring tillgänglighetsanpassning, rullstolsramp vid västingången. SvK 1998 Ändring ombyggnad, interiör, sakristian flyttas till förrådet söder (väster) om korabsiden och ny dörr tas upp in mot koret. I förrådet rivs en del av den östra (södra) trappväggen och fönstret i södra (västra) väggen förses med innanfönster. F d sakristia förändras till skrudkammare med ny inredning. Korets södra (västra) del förlängs mot väster (norr) och får infälld handikappramp. Korabsidens valvmålning som målades över 1958 tas fram. Altarringen kläs om. Masonitskivorna i bänkryggarna tas bort. Utökning av toalettutrymmet i södra (västra) trapphallen och golven där läggs med klinkers. Lös inredning i långhusets västparti (nordparti). Ommålning av tak och väggar liksom ommålning av inredning, det senare i huvudsak i en grön kulör. Långhusets golv slipas och oljas, ej i bänkkvarteren. Atrio Arkitekter, Västervik. Sockenk, SvK, ÖLM 14

1998 Fast inredning predikstol. Predikstolen lagas och målas om. ÖLM 1998 Teknisk installation värme. ÖLM 1998 Teknisk installation. Hissanordning till ljuskronorna. Klockautomatik. ÖLM Förkortningar BR Bebyggelseregistret kulturhistorisk bebyggelseinformation. Riksantikvarieämbetet Inv 1830 Inventering av Ö Husby kyrkas forntida minnesmärken. Förvaras i ATA NT Norrköpings Tidningar SvK- Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor, Riksantikvarieämbetet ÅN Nisbeth, Åke, Östra Husby kyrka, Linköpings stifts kyrkor, 1984. ÅN (K) Nisbeth, Åke, Kvarsebo kyrka, Linköpings stifts kyrkor 1967. ÖC Östgöta Correspondenten ÖD Östergötlands Dagblad ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv BEFINTLIGA SKYDDSFORMER Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Östra Husby kyrkomiljö, K 103, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län 1983. KÄLLOR Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet. Bebyggelseregistret kulturhistorisk bebyggelseinformation. Riksantikvarieämbetet www.bebyggelseregistret.raa.se Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860, del 5, Östergötland. Sveriges Kyrkor Riksantikvarieämbetet Nisbeth, Åke, Östra Husby kyrka, Linköpings stifts kyrkor, 1984. Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö, Norrköping 1877. Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del IX, Uddevalla 1952. Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004. Östergötlands läns kalender 1872. Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv Tidningsartiklar: Norrköpings Tidningar, Östgöta Correspondenten och Östergötlands Dagblad. 15

Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1979. Kartor Häradsekonomisk karta 1868-69 Ekonomisk karta, 1948 och 1980, blad 086 98 Östra Husby 16