Skövde kommun skovdekommun@skovde.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i förskoleklassen och grundskolan i Skövde kommun
2 (12) Tillsyn i förskoleklassen och grundskolan i Skövde kommun har genomfört tillsyn av Skövde kommun under hösten 2016. Intervjuer med företrädare för huvudmannen genomfördes den 25-27 oktober samt 22 november 2016. Detta beslut avser det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskoleklass och grundskola. Måluppfyllelse och resultat Måluppfijllelse - kunskapsresultat Årskurs 3 Det finns ingen officiell statistik från Skolverket över andelen elever i grundskolan som nått kunskapskraven i de ämnen i årskurs 3 där det finns kunskapskrav (matematik, naturorienterande ämnen, samhällsorienterande ämnen, svenska och svenska som andraspråk). Årskurs 6 Av Skolverkets officiella statistik framgår att andel elever i årskurs 6 i Skövdes kommunala grundskola som nått kunskapskraven i alla ämnen vårterminen 2016 var 85 procent. Detta kan jämföras med motsvarande genomsnittliga andel i riket, samtliga huvudmän, som var 79 procent. Skillnaden mellan andelen flickor respektive pojkar som nått kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 6 var större i Skövde kommuns grundskolor än i riket som helhet. I Skövdes kommunala skolor nådde 90 procent av flickorna och 80 procent av pojkarna kunskapskraven medan det i riket var 82,5 procent av flickorna och 76,2 procent av pojkarna som nådde kunskapskraven (6,3 procentenheters skillnad). Uppdelat på ämnen visar den nationella statistiken att andelen elever i den kommunala grundskolans årskurs 6 i Skövde kommun som vårterminen 2016 nådde kunskapskraven var större än den genomsnittliga andelen i riket, med undantag i ämnet modersmål där andelen var mindre än i riket (87 procent jämfört med 92 procent). Den genomsnittliga betygspoängen per ämne för elever i den kommunala grundskolans årskurs 6 ligger något över den genomsnittliga betygspoängen per ämne i riket, med undantag i ämnet bild där betygspoängen är lägre än i riket (13,6 jämfört med 13,8).
3(12) Årskurs 9 För årskurs 9 i den kommunala grundskolan i Skövde kommun visar offentlig statistik att andelen elever, exklusive elever med okänd bakgrund', som nått kunskapskraven i alla ämnen vårterminen 2016 var 78 procent, vilket är i nivå med motsvarande andel i riket. Andelen elever, inklusive elever med okänd bakgrund, som nått kunskapskraven i alla ämnen vårterminen 2016 var 73 procent, vilket kan jämföras med motsvarande andel i riket; 74 procent. I resterande redogörelse av kunskapsresultaten kommer måtten att avse elever, exklusive elever med okänd bakgrund. Andelen elever i Skövdes kommunala grundskola som efter årskurs 9 vårterminen 2016 var behöriga till gymnasiala yrkesprogram var 88 procent, att jämföra med rikets 87 procent. Det genomsnittliga meritvärdet vårterminen 2016 för den kommunala grundskolans årskurs 9 var 220,2, att jämföra med rikets 229,2. För flickor i Skövdes kommunala skolor låg det genomsnittliga meritvärdet på 228,5 att jämföra med motsvarande värde för flickor i riket som var 242,6. För pojkar i Skövdes kommunala skolor låg meritpoängen på 212,2 att jämföra med motsvarande värde för pojkar i riket, 216,6. Andelen elever i Skövdes kommunala skolor som nådde kunskapskraven per ämne ligger något över andelen per ämne i riket i 12 av 20 ämnen. I de resterande åtta ämnena ligger andelen lägre än motsvarande andel i riket. Av dessa åtta är det i ämnet modersmål som den största skillnaden finns jämfört med riket; i detta ämne når 85 procent av eleverna kunskapskraven medan motsvarande andel i riket som helhet är 95 procent. Den genomsnittliga betygspoängen per ämne för elever i den kommunala grundskolans årskurs 9 ligger lägre än motsvarande värde i riket 115 av 20 ämnen. Bland de elever i Skövde kommun som har föräldrar med förgymnasial eller gymnasial utbildning är det 63 procent som når kunskapskraven i samtliga ämnen och deras genomsnittliga meritpoäng är 192,0. Motsvarande mått i riket som helhet är 68 procent som når kunskapskraven i samtliga ämnen och den genomsnittliga meritpoängen är 204,8 poäng. Andelen elever som var behöriga till gymnasiets yrkesprogram för denna grupp elever i Skövde kommun låg på samma nivå som i riket, 81 procent. När det gäller elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning ligger resultaten i Skövde kommun i nivå med riket 1 För läsåret 2015/16 finns sammanställningar både för när elever har okänd bakgrund är exkluderade respektive inkluderade i måtten för samtliga elever, respektive för flickor och pojkar. Elever som har okänd bakgrund saknar uppgift om personnummer, t.ex. för att de ännu inte blivit folkbokförda.
4(12) avseende andel elever som når kunskapskraven i samtliga ämnen (88,7 procent jämfört med riket 88,2 procent). Måluppfijllelse - trygghet och studiero I s enkät "Skolenkäten" som genomfördes under vårterminen 2016 (svarsfrekvens 95 procent) svarade 91 procent av eleverna i årskurs 5 i Skövde kommuns grundskolor att påståendet "Jag känner mig trygg i skolan" stämmer helt och hållet eller ganska bra. Den genomsnittliga andelen som svarade på samma sätt bland samtliga (drygt 24000) elever i grundskolan årskurs 5 som deltog i enkätundersökningen i landet var 90 procent. På påståendet "Jag har studiero på lektionerna" svarade 77 procent av eleverna i årskurs 5 att det stämmer helt och hållet eller ganska bra. Den genomsnittliga andelen som svarade på samma sätt bland samtliga elever som deltog i enkätundersökningen i landet var 71 procent. Av eleverna i årskurs 9 i Skövde kommun som besvarade Skolenkäten under vårterminen 2016 (svarsfrekvens 77 procent) svarade 80 procent att det stämmer helt och hållet eller ganska bra på påståendet "Jag känner mig trygg i skolan". Den genomsnittliga andelen som svarade på samma sätt bland samtliga (drygt 19 000) elever i grundskolan årskurs 9 som deltog i enkätundersökningen i landet var 83 procent. På påståendet "Jag har studiero på lektionerna" svarade 56 procent av eleverna i årskurs 9 stämmer helt och hållet eller ganska bra. Den genomsnittliga andelen som svarade på samma sätt bland samtliga elever som deltog i enkätundersökningen i landet var 61 procent.
Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Beslut 5(12) s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av utbildningen vid skolenheterna Typ av ingripande Ingen brist konstaterad Senaste datum för redovisning 2017-09-08 s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning Tillsynen visar att huvudmannen i de flesta avseenden skapar förutsättningar för och utvecklar utbildningen i förskoleklass och grundskola inom de områden som granskat. Dock framgår av tillsynen att huvudmannen saknar överblick över, och inte har säkerställt, att elever som är i behov av studiehandledning på modersmålet också får det. bedömer att huvudmannen bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå som utgår från de nationella målen för grundskolan. Uppföljningar och analyser av kunskapsresultat i årskurs 6 och 9 samt resultat i förhållande till andra nationella mål finns med i huvudmannens dokumenterade kvalitetsarbete och kan kopplas till planerade utvecklingsåtgärder. Huvudmannen har bland annat genom sin uppföljning av resultat identifierat skillnader i resultat mellan olika skolenheter när det gäller såväl kunskapsresultat som måluppfyllelse avseende trygghet och studiero. Vidare framgår av det dokumenterade systematiska kvalitetsarbetet att huvudmannen, i grundskolan liksom i andra skolformer, identifierat ett behov att utveckla rektorernas resultatförståelse och analys av måluppfyllelse. bedömer alltså att Skövde kommun på huvudmannanivå bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete för grundskolan som lever upp till författningarnas krav. I s tillsyn vid ett urval av kommunens grundskoleenheter framgår dock att det förekommer allvarliga brister på skolenhetsnivå, på områden där rektor har ett uttalat ansvar. Mot bakgrund av detta finner det anmärkningsvärt att huvudmannen, trots sitt systematiska kvalitetsarbete, inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att rätta till dessa brister.
6(12) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Skövde kommun att senast den 8 september 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till.. Förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna Huvudmannen ska ge rektorn och övrig personal vid skolenheterna förutsättningar, så att utbildningen i grundskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att förse skolenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, så att elevernas tillgång till viktiga stödfunktioner som till exempel elevhälsa, studie- och yrkesvägledning och skolbibliotek säkerställs. Dessa resurser måste också organiseras på ett ändamålsenligt sätt, så att skolenheterna kan använda dem för det syfte de är avsedda för. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat också att säkerställa att rektorerna har den kompetens skolförfattningarna kräver, för att de ska kunna fullgöra sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig skolpersonal. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av elever. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Bedömning av brist konstaterar att Skövde kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det vid grundskoleenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (5 kap. 4 skolförordningen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannen ska till att det vid grundskolenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. Motivering till bedömning av brist bedömer att Skövde kommun inte ser till att elever i behov av studiehandledning på modersmålet får detta. Bedömningen grundar sig i att det finns elever som är i behov av studiehandledning som inte alltid erbjuds detta. Vidare framgår att huvudmannen vid tiden för tillsynen saknar en överblick över vilket behov av studiehandledning på modersmålet som finns i de olika grundskolenheterna.
7(12) Av skolförordningen framgår att en elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. Vid de tillsynsbesök som genomförts vid grundskoleenheter i Skövde kommun har det i intervjuer med lärare och rektor framkommit att det finns elever i grundskolan som inte får den studiehandledning på modersmålet de är i behov av. Lärare vid en Helenaskolan beskriver att några elever erbjuds studiehandledning på morgonen, utanför skoltid, i vissa ämnen. Vidare beskriver lärare att det saknas systematik i arbetet med studiehandledning på skolenheten och att det inte gjorts någon "inventering" av vilka behov av studiehandledning som finns i de olika ämnena och vilka språk som skulle behövas. Rektorn vid samma skolenhet uppger att denne tror att det finns elever i behov av studiehandledning på modersmålet som inte får det och att arbetet kring detta borde vara tydligare. Vidare uppger rektorn att det råder brist på vissa språk och att det förmodligen händer att lärare brister i att anmäla elevers behov av studiehandledning på modersmålet. I intervju i med ett urval av kommunens rektorer uppger ytterligare någon rektor att det finns elever i behov av studiehandledning på modersmålet som vid tiden för tillsynen inte får studiehandledning. I intervju med företrädare för förvaltningen uppges att förvaltningen genom sin internkontroll sett att det brister i arbetet med studiehandledning på modersmålet. Rektorn för "mottagnings- och modersmålsenheten", MME, som startar vårterminen 2017, uppger i intervju att det finns en överblick på vilka skolenheter de elever finns som kan vara i behov av studiehandledning på modersmålet, men det finns ingen överblick över vilka elever som har behov av studiehandledning men som inte får det. Av dokumentation över huvudmannens kvalitetsarbete som Skövde kommun gett in till inför tillsynen (Nämndens verksamhetsberättelse (T3) 2015 Barn och utbildningsnämnd) framgår att det i en internkontroll som genomfördes under år 2015 framkom att 48 procent av eleverna vid grundskolan som bedömdes behöva studiehandledning på modersmålet inte hade tillgång till detta. I intervju med förvaltningsledning bekräftas att det har funnits brister i arbetet kring studiehandledning på modersmålet. Vidare menar förvaltningsledningen och rektor för MIVIE att det skett förändringar och förbättringar sedan internkontrollen genomfördes år 2015. Dock vet de inte med säkerhet hur behovet tillgodoses vid tiden för tillsynen, då det inte finns någon sammanställning över vilket behov som finns och hur detta tillgodoses på skolenheterna.
8(12) Ansvariga politiker uppger att de inte känner till hur behovet av studiehandledning på modersmålet tillgodoses vid tiden för tillsynen. De uppger vidare att de fick en uppföljning av hur studiehandledning på modersmålet fungerar i februari år 2016 och att beslut då togs om att starta en mottagnings- och modersmålsenhet. Förvaltningsledning och rektor för MME uppger i intervju och i kompletterande svar (i samband med kommunicering av protokoll) att den mottagnings- och modersmålsenhet som startar vårterminen 2017 bland annat ska arbeta med frågan om studiehandledning på modersmålet. Detta genom att kartlägga behovet av bland annat studiehandledning hos nyanlända elever och att ge rekommendationer kring detta till rektorn för elevens skolenhet, som fortsatt är den som beslutar om studiehandledningen. Vid tiden för tillsynen finns dock på huvudmannanivå ingen sammanställning över elever i behov av studiehandledning på modersmålet och i vilken grad detta behov tillgodoses. Motivering till föreläggande som ingripande Skövde kommun uppfyller inte de krav som följer av gällande föreskrifter. Skövde kommun föreläggs därför att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristen. Övriga arbetsområden Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att huvudmannen uppfyller författningarnas krav avseende följande: Utveckling av utbildningen vid sko/enheterna Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i grundskolan inom väsentliga områden, i syfte att säkerställa likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid skolenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta kunskapsresultaten och resultaten avseende tryggheten och studieron vid skolenheterna. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger skolenheterna, för att de ska kunna ge eleverna en god utbildning. Huvudmannen analyserar sedan orsakerna till bristande måluppfiillelse, resultat och förutsättningar, vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nuläges bilden ska denna bygga på uppgifter som rektorerna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid skolenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv
9(12) insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som rektorn tillsammans med lärare, övrig personal och elever leder vid skolenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen i grundskolan är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan skolenheterna anpassas efter skolornas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar elevernas kunskapsutveckling och trygghet.
10 (12) På s vägnar Frida Eek Beslutsfattare Linda Svensson Föredragande/Utredare Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om förskoleklassen och grundskolan i Skövde kommun
Bilaga Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvarstagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
Bilaga Bilaga 2: Fakta om förskoleklassen och grundskolan i Skövde kommun Skövde kommun har en befolkning på drygt 53 000 invånare. Ansvaret för skolväsendet i kommunen är uppdelat mellan två ansvariga nämnder; kommunstyrelsen som ansvarar för vuxenutbildningen samt barn- och utbildningsnämnden som ansvarar för förskola, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Förvaltningsorganisationen för barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde, Sektor barn och utbildning, leds av en sektorchef. Sektor barn och utbildning är indelad i fem avdelningar som leds av en avdelningschef vardera. En av avdelningarna ansvarar för grundsärskola och grundskola. Inom förvaltningssektorn finns vidare två avdelningar för centrala uppdrag: barn- och elevhälsa samt administration. I Skövde kommun finns 23 kommunala grundskoleenheter med sammanlagt 566 elever i förskoleklass och 5024 elever i grundskolans årskurser 1-9 (1 september 2016). Fem av de kommunala grundskoleenheterna har grundskola för årskurserna 7-9 (två av dessa enheter finns vid samma skola). Resterande skolenheter har förskoleklass och grundskola för årskurserna 1-6.