DJURENS LIV l SERIERNAS VARLD- DJUR OCH FAiVASIVWm I TECKWAiYE SERIER
DJURENS LIV' I SSRIERNAS V&D Djur och fantasivarelser i tecknade serier Nils Kroon EibliotekshCgskolan Specialarbete 1979: 57
Inledning: djurfigurer i skämtserier och aventyrs- serier........................ S 2 Kap 1. Seriealbumens d jurgalleri.,djuren i: ltali~t'.......... S 5 llasteris" (5) "~udtiq Longviayll (7) llpenomenala 4: an" (8) "Gas t onn ( 9) "Hagbard Handfast e" (9) "indianserienfl (i 0) t~iznqgoua" ( 1 1 ) "Johan och ~eiieaa? (1 2) lljohan Vilde" ( 1 3) ItRast en Princ el1 ( 14) "Linda och Valentinf1 ( 15) I1Lucky Luken ( 36) lleunir?n (I 7) "S ibyll inav "Snurf ernav 13 "Spiroutl (19) llsvarta Masken - Lone Banger" (20) "fintin" (21 ) Kap 2 Sannanfattning av utmerkande drag f ör i serie- Kap 3 albmen f örelrommande d jur.............................. s 23 Skillnaderna i förh&llandet människa-djur i europeiska seriealbum utgivna i Sverige och i amerikanska aventyrsserier i svensk dagspress... s 25 Kiäll- och bildfört eckning..................................... S 26
IIIILEDNING: DJU~IGURER I SKÄMTSERIER OCH AVENTYRSSERIER De tv& vanligaste serietyperna är cien ~vslutade.skamtserien och den fortsättande aventyrsserien. Skamtserien behandlar en sluten episod, enhetlig i handling, tid och rum. Äventyrsserien i sin tur är fler-episcdisk och har ett tema son inom sig själv hyter ihop ett flertal olika motiv. Den f&r därmed en större eiisk bredd. Skämtserien är inriktad p& skänt, den saknar spänningsmoment och oväntade kzst i berattandet. Hagra f& bilder för fram till ett klimax, en skämtsam, absurd eller valdsam pobg uttryckt i text eller bild. Även i aventyrsserien finns plats för skäntsanna inpass, men dess berättelser eftersträvar inte att skapa en zvslutad scen med ett humoristiskt inneh&ll. Istäiiet dämpas den ned och passas in i berättelsens takt. Bóotiven framställs inte som atskilda. Däremot knyts de samum till en episk skildring. Historian mynnar ut i en kopfliktlöfinring. ylibgra bildscener avrunaar bera3telsen. NAgot som man lägger mrke till vid genomläsning av tecknade serier f svensk storstadapress ar den rika förekomsten av djurfigurer. Nagra befinner sig i en ren djarviirld som skämtserierna "J.P. Kraxn roch "Kalle Ankaf1 eller áventyrsserierna "Rasmas I?allei1 och IfTon Pusst1. Vanligare är de serier dar djuren spelar en djurroll i förhållande till människofigurer. I vissa sadana serier ar djuren helt enkelt djur som inte förväntas prata eller uppträda mycket annorlunda än naturliga djur (bild l), i andra - främst da skämtserierna - har djuren helt Wskliga egenskaper i tankar, ord och gärningar. Antingen kommenterar de mänskliga darskaper och karaktärsdrag (bild 2) eller ockeb uppträder de som komiska varelser i skämtsamma situationer (bild 3). l i
Eild 1 UBAN -- 1 S DOM LAT ODE, T* FIN HUNO... HAFJD OM BILEN? I en tidigare uppsats "Serie, saga och sagenv (~tnologiska Institutionel: vid Lunds Universitet, 1978) har jag bl a studerat den anknytning tiii folktraditionen som de i serierna förelcommande djuren uppvisar i sitt handlande och upptradande. Materialet till dema undersökning var uteslutande hatat Tr:%n svensk storstadspress, dar serier av amerilianskt ursljrurg doninerar. I föreliggande undersökning önskar jag visa hur djuren skildras i de s k seriealbum som sedan början av 1970-talet blivit ett veletablerat bild- och tentmedium i v8rt samhiille. Av intresse är att studera vilka föreatiillningnr om djur som skapas eller vicnakth&lle~ och sprids till en onfattafide lasekrets.
Son un2ers6l;ningameteriai har jag utvalt nyligen utkomna seriealbum som f örteclsnats i Svensk bo'dörtechings n&nadshaften ar 1978 och son ulkomrit i minst tv5 titlar med sanna huvudpersoner, De utvalda seriex~a hur jag i respektive fali följ% balr&t i utsimingen (se k~ll.förteciiningrn). &dast de serier dar djur av olika sorter spelzr en frantradande roll har sedar1 nedtaei-ts i frmstlillningen. Vissa markerade skillnader föreligger s& vitt jag kan se mellan det material son publiceras i svensk dagspress och det son publiceras i slbumsporm. Dominerande för dagspresserier ned djurfigurer Gr de aruerikanslra skut- och iiventyrsserierna. Serierna i albusform domineras av europeiska iiventyrsserier som i första hand harrör fr&n det fransksprakiga kulturomradet i Belgien och Franlurike. Skillnarlen ligger inte s& mycket i p.abliceringsformen utan kommer mer till uttryck i gestaltningen av cijurea, deras handlingsmönster och förh&l.laride till nanniskm. och Därefter följer en sammanfattning av utmärkande drag for de äjur som f örekammer i undersölrningsmater.ialet (kap 2). Avslutningsvis ges digra reflektioner (w j) som gäll er skillnaden i förh%llandet mäaniska-djur i de europeiska seriealbumens svenska editioner och de amerikanska aventyrsserierna i svensk dagspress.
EAP 1 SERIEBL~~NS D JURGALLERI D j uren i "Al ix äventyr" 41ix ar son till en gallisk hövding som stu?at i romersk t jznst, och uliplever iiventyr i olika delar av det romerska imperiet initten av det första Hrhundradet f Kr. Under sina resor blir han ofta anfallen av vilda d jur som krokodiler, hyenor, rattor, ormar eller jattegoriilor (bild 4 a), EIen djuren kan ocksa up-träba son hjälpare. I albumet "Den etruskislca gravenv ar Alix instängd i en etruskisk graoplats på flykt undan molokister som dyrkar guden Nolok-9aal. Han rzddas av en katt som visar vägen ut genom en dold ghg (bild 4 b). I albumet "liilfursten'' vlll profeten Qaa varna sin syster prinsessan Sais. DB han inte sjkil-? kan ta sig in till stadsön Sakkara skickar han sin tana gepard Ork son ett vaqingstecken till prinsessan, Den tar sig simande över vallgraven (bild 4 c)., Även faglax figurerar, I I1Spartacus sonf1 skickar Ceasar bud med brevduva till prefekten Livio Spura, och I "Den etruskiska graven" skipar en örn "gudomlig rättvisa1' genom att sönderslita a1i.x fiende Bnitus. d - Bild 4
Djuren i llasterixn "Asterix ar en humoristisk aventyrsserie som utspelas i det av romarna erövrede Gailien under Julius Ceasars regering. I nordvëstra delen av landet gör fortfarande en liten by envist notsthd mot den romerska övermakten. Hövdingen för byn heter Najestix. Hans närmaste man ar den lille kvicktänkte krigfzren Asterix, den person som jate byn bautastenshuggare, Obelix, innehar huvudrollerna i berättelserna. Gallerna i byn ar oövervinnliga tack vare den styrkebrygd som druiden Hiraculix tillreder, och historierna kretsar kring deras framgångsrika kamp not de frustrerade romerska ockupanterna, Djuren i serielma har frwt en komenterande funktion till komiska eller absurda hadelser, ofta uttryckt i bild, ibland med pratbubblor. Btt stadigt &terkonmande tema ar griilen mellan den fiskatande fiskhandlaren Crabbofix och den köttätande sneden Snidefix. Villebradet framför alla andra utgörs av vildsvinet. Obelix minimala hund, Idefix, förekommer i 6e Ilesta aventyren, men har en passiv roll, T o m när Asterix och hans kamra$er i albunet "Asterix och Kleopatran är omringade av Julius Ceasars tru?per och Obelix styvnackat envisas med att skicka den lille IdeIix till Kieopatra med bud om hjäip (bild 5 a) är det till slut Asterix som far ta Idefix under armen och sl% sig igenom romarnas linjer för att göra Obelix till lags. I samma album far dock Idefix en chans att hjälpa sina viianer genom att visa vägen ut ur den pyramid son Asteris, Biracuiix och Obelix gatt vilse i (bild 5 b]. Bild 5 a Bild 5 b
Djuren i "Buddy Longways äventyr" Eftersom berättelserna utspelas i vilclmarksmiljö har djurlivet en stor roll i beskrivningen av jagaren Buddy Longway oeh hans äventyr i Nordamerika p& 1800-talet. Präast skildras de vilda djuren i skogen och p& prärien, t ex hjort och bison som ger människorna mat, skinn och material till nyttoförem81. Gamen (bild 6 a) och vargen ar farliga djur som anfaller människan. I albu.net "Tre män red förbi" berättas hur familjen Longway tar hand on? en vargvalp som sedermera nar den blivit men iitervänder till vildmarkslivet. Ibellertid glömmer den inte sin viinskap till pojken Jeremias Longway och räddar denne som hålles som gisslan av tvii banditer. Vargen biter strupen av den ene av skurkarna och hans hona awitpnar den andre genom att bita honom i handen (bild 6 b). B i ld.6 a Bild 6 b
D juren i llpenomenala 4: ans äventyrt' Fenomenala 4:an bestar av pojkarna Zrik, Hubert, Lasse och flickan Dina, Som en femte aedlem ing%r hunden Oscar. Det ar en nycket tillgiven och kjok hund son hjälser att sl&ss not fiender (bild 7 a), tir en god vaktare (bild 7 b) och Isan aven med ner eller mindre gott resultat iörm3s att hasita föremal (bild 7 c). Dess förhgllande till katter ar inte hel t friktionsfritt. I tv& av albumen "Den heliga kon" och "Den mystiska f&gelnl' kretsar berattelsen kring djur. Den heliga kon heter ajros och befinner sig p$ bonden Duponts lantg8rd i Normandie innan hon p g a sitt svarta stjammärke i pannan intresserar radjan av Xaizdragore och rcrkar in i diverse förvecklingar. BadJan ar ngaligen allvarligt sjuk men har av sin guru blivit spada Vattring om han äter mjöl gjort p2 hornen fran en helig ko med en svart stjarna i pannan. Den mystiska f&geln ar en mycket sgllspt och ngstan utdöd fagelart som heter Tjinga och lever i Venezuelas skogar. Dess mest fantastiska egenskap ar att den kan utstöta ett skri som paralyserar dess motståndare hypnotiskt, Ner vardagsnära men darfor inte ofarliga ar tv& resresentanter för de farliga d juc som den fenomenale 4:an r.&ar ut iör: vakthunden (bild 7 d) och björnen (bad 7 e),..... -. -. - -. Bild 7' a.. Bild 7 b Bild 'T c Biid 7 d Bild 7 e
Djuren i 'lgastonu sk amt serie:^^ huvuci)erson ar Gaston -=rim t5ll.d 16 ett förlags lro9tor ner: for det nesta overlrsa~ med sina arbetsu2pgifter. Ban F.r en stor djurviin son till sin2 1;ollegers förtvivlan fyiler arbetsplatser- ned sina mer eller mindre varhiösa skydds1 ingadr. Bland de senere marks främst en listig katt och en skrcr.';tnas soii; för 4et neata (ir p2 ett otroligt d4riigt hvnö~ (bild Ö). De iir bagge spnei-ligen aktiva och minst lika effektiva soni Gaston sjalv ntir det $iller att skapa ooraning och terrorisere sic cngivnil~g. Bild 8 Djuren i '"Ragbsrd Handfasten "Hagbard Sandfaste" är i albumen "Ilagbard, lcung av %@andn och llhagbard och basiliskeny' en humoristisk ëventyrsserie son skildrar en vlkin~ahövdin~s veflernö?or urider talrika strandhugg. I albumet "Hagbard och basiliskenjl har Hagbarä efter harda strider lyclcats s1h ihjal odjuret basilisken, men har sedan genon eil t?olldiych krpit och gömmer sig under ett sk$ rör att undkoma den ihjiilslagne basiiiskens bror son komit för att Wdmnas. Brodera yttrar: l1okey, sknii du. leka r:rita, sa blir jag en katt.l1, och anfaller Iiagbard (bild 9)..w... - Som en sann viking gar han till anfall! I I I l Bild 9
Djuren i "Indianserien" "Indianserien" är en aventyrsserie son skildrar apachestammen faraonernas öden och äventyr under 1500-talet vid tiden för spanjorernas ankomst till södra Nordamerika. Apacherna Gr fränst ett jägarfolk som lever p& vad skogen och prärien kan ge. Det villebrad som spelar störst roll &r bisonoxen och hjortezi. Prärievargen (bild 10 a) är ett annat av präriens d jur som ar viktigt för indianerna. Den ar deras speciella skyddsdjur som varnar dem för faror, tros besitta trollkraft och som leder dem till villebrad och vatten. Parliga djur är skallerornen och ganen. Andra djur som spelar stor roll i berättelaerna är hasten som nyss införts av spanjorerna och den talande papegoja (bild 10 b) vzrs obegripliga spanska tal den ondsute medicinmannen Otsani utnyttjar för sina skumma syften. Bild 10 a Bild 10 b
Djuren i uiznosoud" I staden Bagdads sagoskimrande tusen och en natt varld under den milde och gode kalifen Harun Al Sindars regering ter det sig naturligt att bland vanliga djur aven l~it%a förtrollade. I beratt elsen "Grodynglingen i kalif atet" (ur "Iznogouds kusliga komplotterf1) befinner sig den elake-usle-otäcke-motbjudande-gemenegräslige-avskyvärde-onde och simple storvisiren Iznogoud p& promenad tillsanmans med sin handgångne man Brah At Haed, da de plötsligt stöter ihop med en talande groda (bild 11 a). Grodan är en syon pins som blivit förtrollad. Han kan aterfä sin ratta gestalt genom att bli kysst, nen den som kysser blir d& själv en groda. I berättelsen "Ombyt ta roller" (ur "Iznogouds kusliga komplott er") har trollkarlen Ad Absur Dun fatt en förtrollad sk&l av en indisk guru, Nar tv& dricker ur den byter de sjiilar med varandra. Snart ar karusellen i full gång. Till slut har Ad Absur Dums sjgl'f%tt sin boning i en papegoja, och Iznogoud köper trollskiilen av den talazde Piigeln (bild 7 1 b). Men jag hr inger1 riktig groda. o. adle tierref Jag ar eri skön prins som blivit förtrollad av eii elak trollkdrl En viiss loser ~ortrotlni~~geri. I Bild '1 1 a Bild 11 b
Djuren i "Johan och Fellevins äventyr" "Johan och Pellevins äventyr" gr en humoristisk aventyrsserie soa utspelas i medeltida sagomiljö. Johan ar en ung ridaare och Pellevin hans trogne viipnare. Bland djuren Er det geten Gullan son intar den frusta platsen. Ron iir Pellevins riddjur som troget bar honom genom alla äventyr och son dessutom alltid ar beredd att sthga deras fiender med sina kraf tiga horn (bild 1 2 a). f albunet "PSrngen p& hlontresor" spelar en falk en av huvudrollerna. Det ar jaktfalken Ronulus som Pellevin fatt som ghva av baron de Bussy, och som han nu sj2lv försöker tämja. Det dier inte utan stort besvar och med klent resultat. I sjalva verket sakaar 8onulus alla de egenskaper som utniirker en god jaktfalk. Iden niir Pellevin en dag försvinner spgrlöst kan Johan utnyttja falkens sparsinne för att aterfinna sin väpnare (bild I 2 b). Pellevin som ar +kge p& Pontre- a ors slott har förskansat sig uppe i ett högt belaget rum och kan inte undkomma. Bonulus komer till hjalp och Pellevin kan nyttja honom som en fallskärm för att komma iled på narken (bild 12 c). Sedermera överfalles Eiichard av Eontresor av den lömske bedragaren Skurkenhialm, men Romulus griper in och attackerar skurken tills Pellevin och Gullan 'kan gripa in. I albuxnai; "Den förtrollade hundenta har Iienrik Ädelborn av den ondskefulle baron Crimmelborg blivit förvandlad till en hund vilket gör ha~s fästmö Henriette helt förskräckt (bild 12 d). Han f&r genong& hundlivets alla besvärligheter nen far hjalp av Johan och Pelleuin. De kontaktar trollkarlen Komnibus som swder bud till smurfema I. Det Glömda Landet med en st.ork (bild 12 e). Gammelsrnurf en komner till h ja12 och lyckas blainda fil1 de* motgif2 som häver förtrollningen.
Djuren i berattelserna on Johan Vilde De tv& albumen "Flyktingen" och "I slavfortet" utspelar sig l)& 1630- talet och handlar om Johan Elasson Tay, kallad Johan Vilde. Han rper fran tjänsten som skeppgosse ombord ps ett svenskt handelsfartyg och r&kar in i uventyr p& den afrikanska vi3stk,usten i trakterna kring nuvarande Ghana. Ute i vildaarken lurar decifarliga djuren. Nar Johm av handelsmannen Pernandes Tristao tvingas ned i fort 3-s underjordiska kallare för att hämta upp hundra pbsar guldsand blir han anfallen av en jättelik 'gtonorm (bild 13 a). Sedermera drabbas handelsmannen av brwvinsfrossan och blir galen. Han g&r ratt ut i en flod och dödas av krokodiler (bild 13 b). Bild 13 b
Djuren i "Kapten Princes äventyrn "Kapten Princes kiventyr" lir en aventyrsserie vars handling kretsar kring baten Cormorzn och dess besattning: kapten Frince, sjömannen Barney och pojken Djinn. De djur son utnyttjas för att skapa sgänningsfyllda situationer i berättelserna er vilda och farliga. Höttiitaride fladdermöss, människoatande rgttor, tigrar, vakthundar och jaguarer (bild 14 a) ar nagra av de so= möter Cormorans besättning p2 färderna i exotiska trakter. Det tana och hj5lpsanma djuret representeras av skeppsmaskoten 3rum-Brun, en björnunge vars instinkt varnar för faror och som trots sin litenhet är till stor hjglp. I albumet '!Den gröna fl-" utnyttjar banditen Tuxedo brevduvor för att skicka meddelanden som möjliggör ska andet av en fg alla för Prince, Barney och deras sallskap.(bild 14 b P. De omringas p& den solstekta De Blindas Plats av Tuxedo och hans band. Men skurkarna överlistas av ett djur. Brum-Brum slinker igenom avspärrningen med en flaska vatten o.ch ett meddelande till Prince & co att hjälp ar j$ väg (bild 74 c), Bild 14 a Bild 14 b
Djuren i ITLinda och Valentins äventyr" T o n denna serie som utspelas i framtidens fantasivarld skildrar viirldsrymdens djurvarelser i liknande roller som nöter i berattelserna fr& nutida miljö. Djuren liknar inte den son vi ar vana vid f ri jorden. De representera? istället fritt skapade arter. Antingen ar de vilda och fariiga son djuret marsyas p2 De lusen Planeternas Rike (bild 15 z) eller ocksa t m a som gomono frh planeten Telmosog (~lfalon) som raddar Linda frh ett tentakelbeväpnat odjur (bild 15 b), Ncgot alldeles extra ar brumtransmutatorn Tran planeten Bluxa. Detta lilla djur kan genon sin kropp regroducera kopior av föremal son Sr långt större än den s jalv (bild 15 c). Bild 35 b Bild 15 a
Djuren i "Luclq Lukes äventyrff fflucky Luke" kr en humoristisk eventyrsserie son parodierar de flesta av de klassiska Vilda Västern myterna. Luclcy Luke är riittvisans för- BZnpe som rider kors och tvärs över hela Nordamerika för att reda upp de mest tilltrasslade situationer och vicinakthalla lag och ordning. Bland hans variigaste uppdrag hör att infbga de fyra banditbröderna Dalton son studigt rymmer ur de fsngelser som de spiirras in i. För att spara de förrymda Daltons skickar alltid fängelseledningen ut sin polishund Iiatata (bild 16 a), men varken LucE:y Luke eller nagon annan f8r nagon glädje av dess tvivelaktiga hjälp. Ratata ar nämligen den duumaste hunden väster om Eississippi och ar helt oduglig i att vakta eller spara. Nar han nagon ghg skall ingripa i sin egenskap av polishund brukar han nissbedöma situationen och istället hjälpa lagbrytarna. Försöket att skicka Batata ned bud efter kavalleriet i albumet "Bröderna Dalton p& krigsstigen" ar frk början dömt att nisslyckas (bilä 16 b). Lucky Lukes hast Jolly Jumper ar daremot ett praktesenpel pa ett troget djur. Den er hela tiden beredd att ge sitt yttersta, ar oerhört Intelligent, den kan fiska, spela schack, spara (bild 16 c) och överhuvuataget utföra det mesta som kan kravas av b%de djur och människor. I alloumet "Domaren. Lagen väster om Pecosf' har domare Roy Bean en tam björn som ar ninst lika begiven pi3 starka drycker som sin ägare. 3ör övrigt fr.amstäl.1~ b~örnar och.även vargar som för människan farliga vfldd jur. Bild 16 b Det ar helt enkelt nedamt?... Bild
Bild 17 d Bifd 817 P Djuren i "iiumin" Den fjzrran belagna Numindalen befolkas av djur och diverse fantasivarelser son hattifnattar och hemuler. I centrum för berättelserna star en familj nunintroll vars exakta placering i det zoologiskz systemet är omtvistad (bild 17 a). De olilcn varelserna i daien lever i fredlig samexistens - lat vara att katter inte tycker om hundar (bild 17 b) - och hjiilper varaniira nar s& behövs. FSglar utnyttjas till att vidarebefordra meddelanden (bild 17 c). I episoden "Numindalen blir d jungelst (ur "lilunin 2") hotas den lugna tillvaron av vilda djur som rymt från en zoologisk tradgard (bild 17 d och e). Bild 17 a Bild 17 e
Djuren i "Sibyllinas äventyr" *Sibyllinas äventyrt1 ar en humoristisk aventyrsserie i djurmiljö. Främst cirlrulerar handlingen kring djuren i Den Glada Dm~en: mössen Sibyllina och Pilibom, igelkotten Verboten, korpen Korpulkn och kaninen Linus. I albumen "Sibyllina i farart och TISibyllina och bina" störs deras fridfulla tillvaro av rattkungen Optinus och hans rattam6 som invatlerar dungen och driver bort invharna. Sibyllina och hennes kamrater sätter sig till motvärn not överaalrten, men de ar hopplöst wderliigsna i antal och dzligt utrustade. Främst stalls hoppet p& Korpulén son tack vare sina vingar kan hålla fijrbindelse nellan fastlandet och Kiselstensön dar nagra av djuren frh Den Glada Dungen har förskansat sig. Han utrustas till ett stridstlygplan (bild 18 a), för att ta upp kampen on luftrummet not rattorna. Senare f&r Sibyllina och Korpul6n kontakt ned en bisvärm som driver bort r8ttorna. Kospuldn finner ett av rattorna övergivet tivoli och ber nagra storkar om hje;lp med att transportera det till Den Glada hgen. Gönd i en gunghgst finns emellertid tv& rattor som om natten skall tappa till bikuporna. 3n ratta skickar bud med en fjäril att Korpulén g&tt i fällan. I albwet "Sibyllina och den lilla cirkusenfl sl%r Sibyllina och Pili'oorn följe med en djurcirkus och träffar den av trollkarlen Eagicus till r&tta förvandlade skogstonten Sylvester. Den ravliknaade Magicus dyker själv upp och förvac?lar Sylvester till c-z fluga, Sibyllina till en mygga och draghunden Ufonso till'en humla, Till slut överlistas Pagicus och alla aterf'ar sina ratta gestalter. Hagicus ruvar p& hämnd och siar sig ned p& ett övergivet slott. DELr haller han en musprofessor och Korpulén som fångar. Sibyllina, Pilemon och Verbohen försöker befria fångarna och far hjälp av en stork som flyger upp och faster en repstege vid slottets murhön (bild 18 b). Allt slutar lyckiigt genom att feen Clarabina dyker upp i skepnad av en stork och omvänder Magicus till att göra gott istället för ont. Bild 18 a Bild 18 b
I Det Glömda Landet; ~nurfar saurferim, 6e saii bla varelserna. Deras bgsta vnnnes blm< djuren ar storkarna san vid behov smilrl"ax till Z~jbl-, vare sig det, giiller att smurfa neddelanien eller att s~urfa trafis20rf,- hjalp. Bland smurfernas fiender ar den -lr,ke trollkarlen Garganel och lians li~tt Azarel. Trollkarlen är besatt av tanken att förinta smurferns och deres by och Szarel tar varje tiilf%lle i alit att bege sig p3 snurf ;jakt (bild 19 ). 1 albumet "Snurf erna, och Kroxelikrar." blir snuilferila anfallna av fageln Kroxelikra;; son genom en troilaryck föxr;rai7idiats till en ond och farlig j2ittefagei. r HJA'LP! HAN I 1% \ KOMMER ATTSHURFA I Spirot. upplever ti.llsr-ammans med journalisten Iiicke en ~?ngd spnn~ande händelser son för dem p&. resor varlden rmt. Ofta komer de i kontakt med farliga djur son nurenor, elefanter, noshtjrningar eller gorillor (bild 20 a), men de hr sjalva h)alp av trofasta d-ju~.?.farsupilamin (bild 20 b) ur ett miirkv2irdigt djursiay, en httd3ursliknanue amfibie som lugger ags och son kan efterharna nanniskotttl. Dess matsedel omfattar allt frh loppor till levande pirajor. Xarsu~~ilamins frl;,msta hjalpredskap ar svansen med vilken den hade kan hoppa, gripa tag och sl&ss med (bild 20 c). Dessutom har 6en ett överdztdigt spbrsinne. En annan av Spirous och Nickes följeslagare Eir den lilla ekorren Sltiri. Denne Zger inte sanma fantasticka egenskeper som marsupilanin men kan trots sin litenhet hjzlpa till att falla stora shxrlcar (bild 20 d).
Bild 20 a 3ild 20 b Bild 20 c Bil6 20 d Djuren i "Svarta Igasken - Lone Ranger" Vilda Vastern hjälten Lone Ranger - mannen med den svarta masken har vigt sitt liv At att bektimpa brottslighet och uppriitth&ller med sjslvvald riitt lag och ordning i ett laglöst land. För honom spelar riddjuret, hasten, en avgörande roll. Lone Rangers hast heter Silver. Självstöndigt kan den springa som vägvisare (bild 21 a) och även hjälpa sin herre i strid. Snabb, uthgllig, instinktivt vädrande faror, ör han stadigt beredd att lyda Lone Rangers befallningar (bild 21 b).
Bild 21 a Bild 21 b Djuren i "Tintins äventyrn Seriens huvudperson ar den unge journalisten Tintin. Som följeslagzre på sina äventyrliga resor jorden runt har han kapten Haddock och den lilla vita hunden Idilou, Eiiilou ar den idealiska medhjälparen som instinktivt anar faror, som aldrig sviker och som alltid lyckas rädda 'Pintin ur alla faror vare sig det galler att hitta flyktvägar eller öppna las ned nyckel. Milou springer med meddelanden (bild 22 a), vaktar (bild 22 b) sporar. (bild 22 c) och tvekar aldrig att anfalla en fiende (bild 22 d), Den enda fiende som förblir obesegrad Er kapten Haddocks katt som PJilou änd& inte kan lata bli att jaga. Under sina resor rakar Tintin ut för ett flertal farliga djur: ornar, krokodiler, b jörner, isbjörnar, snörngdn ock Jättegorillor (bild 22 e!. Även getingar kan vara för människan farliga d jus. X ljcastafiores juvelerf1 trampar tv& tjuvar i ett getingbo och rn8ste fly hals over huvuii med oförrättat Rrende. I "Bl& lotus" nuter Tfntin E,ven hj2ilpsama djur, Gemm att söka efter eo mus som försvinner genom en springa i golvet finner han ec dold öppning som leder ut ur det fängelse som hais blivit inspärrad i. I "Solens tempel" rakar Tintin, kapten Haodok, Milou och vägvisaren Zorrino ut för anfallande kondorer. Itlilou blir bortförd (bild 22 f) men raddas av Tintin. I samband med detta tappar Tintin balansen och faller nedför ett stup, Han raddar sig genom att gripa tag i benen I>& en kondor och afivända den som failslciim (bild 22.g).
22 Andra fagelarter som förekommer är t ex den talande gagegojan i "Det sönderslagna örat1' som genom sitt tal avslöjar en mördare (bild 22 h). I llcastafiores juveler" stjäl en tjuvaktig skata operaprimadonnan Bianca CastaIiores ovärderliga smaragd. I "Bl& lotus1' f8r den japanske agenten Eitauhirato mottaga ett viktigt meddelande per brevduva (bild 22 i). x.:.: z :..,:i<:::$.;<:.s?,:,>.. :,....,:. :::..z;.,.,,.: <;:.:<p,.,.:.>.: :....:;. : '.Y..!. <,,.,........2f:i,~:~::;:~y~;~i:;~~g:;;;,~g~;:~;~;~.;~:~~;~~~:, ;.y :.,...?,.,. <;.:.:+:,:.:,>... ::..: :.:;;,s;: '';:;:,...... VAC AP..,,..._.._,......._...I..........,.,.;.. "'......".'.'...........:T. ""........... :..:.. DET KRAGA dan f6t t upp spå&.., Bild 22 b Bild 22 c C*. -..e* Bild 22 d Bild 22 e Bild 22 f Bild 22 g Bild 22 h Bild 22 i
;>smianl'cl,tt;nin~svis Iczn kons tateras att ett stort ;ill,l:.,l dj urar$ ex, finits re1)resenterade. Vissa rol1ni)nster ITFL-I tilssi.:il jas. H2i Zr n5grz e::enpgi utm inbiirdes rmgord~ing: rl 1. Bet goda d juret som visnr tiiigivenhet och I=JCi;sanliet (gei:ar:i t hund, b j ön, varg, i>rarievarg, get, fzlk, gomanrj, 'uruniti.~.n3iriulc2tor, hzst, stork, narsupilaril, ekorre). 2. Den vakszmme varmren, son genom instinkt anar faror och varnar nf.nniskan eller iiroget sitt er p& vskt (hund, björn, =arm-ilmi, hast). 3. Del? ou-tlrijttlige sp&raren son ned sitt kansligst vzdezkor~z fzr u22 alla sp&r (hund, falk, hast, marsul>ilani). 4. Djure-t som visar vagen U$ ur till synes stängda platse* (katt, hlmii., mus) r 5. Budbararen som griper in när andras krafter Zzomer tili Erortc? hund, björn, duva, stork, korp, f jiiril). 6. Det flygade djuret son km transportera andra rzrel.ser (full;, storl:, korp, kondor). 7. Det markbundna trms9ortdjuret (hast, Ksna, kmel, get). 8. Dat strictbam ajuret, slcickligt i 2tt hj5,lpa mannishan att avvisa eller belcsimpa varje 1.oz.m av hot (varg, hunci, ge-t, fcllc, gomoxio, carsuyilanl., ekorre). 3. 3et farliga djuret (krokociil, hyena, Atta, orm, gerilla, varg, gan, h~tid, iijc,rn, skailerci~.rn, ~~ytonorm, iladderniis, tiger, jagiizr, marsyas, katt, bi, murena, elefant, noshi31-nins, isbjörn, saonan, ge.tj.ri~, kondor., i:ro:rel ikrax).
< 4, 7 w ij;npt?iz~l.i%i:areu, det s;:amtsa,i$i:n.a r', ju.re$ (kati,, s:;rett.;c:f s, wsr- supi~?ai) e II.. Det.talrulGt. djuret, som Iccrr? i.fterl;lzma niinnislrors tzl {y.;?e6o;a, marsui,ilaxai 1. 15, Dj.ure-t son tros besitta ~ a ~ i%raif, a k (ko,,- i-i.rgr.: ev? r..::), -... 16, Den f örtrollarle vareiseri son f iirvandlats -bi17 6- j itr EV Vvermf.i;~lies! krafter cgrode, ps,negoja, himd, rptt.t~t, fiuca, himils ;i Kroxelikrex, katt). 17. Pantasid juret (t jinga, narsyas, prnono, brmtrarsmtetfir,.zucl.;- 1 'troll, nnrsu*: llmi i,
,;KAP 3.,.,, SKILLNADERNA I FO~~HALLBND~ UTGIVNq I SVERIGE OCH I A&XIY&?SICII KÄ~ISKA-DJW I E~OPBISKA S~~EIZBI~B~I Ä~TYRSSERI~ I SVEIISK DAGSPRESS Amerikanska hjältar ned en intim ahytning till djur och natur son Pantomen, Tarzan eller Spud och Tim framställs - trots sitt nära $Grkillande till djuren - som naturens allsaktiga herrar med en tydligt markerad distans till omvärlden, med en gudomlig r5tt att härska och skipa rëttvisa. Anlmytningen ar piifallande till klassiska Vilda Västern myter t ex den ensamme ryttaren som upprgttha1ler lag och ordning (jafr Lone Ranger - mannen med den svarta maphen). Varianter av sfidana sk8ldringar förekommer i de amerikanska aventyrsseriernas omutlige brottsbekainpare i storstädernas asfaltdjungel eller den oövervinnlige superhjalten vars kraftgarningar och livsföring har drag av gudomliga egenskaper. Dessa utflöden av hjaltetraditioner inom den reformerta fromheten &r tillbaka pa mönster i gamla testamentet, p& den gudomliga rättfärdighetens kraftgestalter, t ex nasirer som Simson. De europeiska seriealbumshjältarna - däremot - är antingen parodier p& klassiska hjalteideal eller franstaller hjälten icke som naturens herre eller den utvalde halvguden, utan istallet i ett beroende förhallasde till omgivningen. Har kan man?eka p& en tradition liknandr den i vilken undersagans hjälte star maktlös not naturkrafterna och övervinner farorna endast genom andras hjälp. Hjälpare stär tu1 buds i svara situationer i form av exempelvis kloka djur eller varelser med övernaturliga kunskaper. I folksagorna finner vi mängder av djur, Hjälpsamma djur som hjälper hjalten ur svgrigheter, farliga djur som måste besegras, gigantiska. faglar som kan transportera människor, talande djur, förtrollade djur, djur som bhr meddelanden, vakande djur, stridande djur, djur som besegrar människans motstandare. Djur av alla slag som spelar en avgörande roll för berättelsens innehiii1 och utfornning. I de europeiska seriealbumen förekommer djur som hjälper hjältar. Om desaa motiv har direkt släktskap bakat med folksagorna kan ej fastställas. Ett faktum ar emellertid att serierna likaväl som folksagorua fabulerar över likartade föreställningar om djur och d jurmotiv.
Rescektive bilds nummer anges inom sarentes (-). Brcwne, Dik : Ha#b:ird Handfaste. Nr 3 : Hagbard och basilisken. - Malmö, 1/78. - 5C s. : ill. (9) 0rig:s Litel: Bagar and ths basilisk. 8vriga albuz i sr?aza serie: 1. Eagbard Handfaste. Hr i. Malmö, 19'77. 2. Hagbard Handfaste. Nr 2 : Hagbard, kung av England. Malmö, 1978. Christin, Pierre : Det stigande vattnets stad / text: Pierre Christin ; bild: Jean-Claude Hezieres. - Stockholm, 1978. - 54 s. : ill. - (Linda och Valentins äventyr ; 7) 0rig:s titel: La cit8 ues eau,x nouvantes., Övriga album i sama serie: 1. StjGralös värld. Stockholm, 1975. 2. Kampen om leknorog, Stockholm, 1975, (15 b) 3. Härskarens fåglar. Stockkiolm, 1976. 4. Ambassadören som försvann. Stockholm, 1976. (15 c) 5. De tusen planeternas rike. Stockholm, 1977. (15 a) 6, Den falska världen. Stockholm, 1977. Craeahals, Franqois : Patriarkens skatt. - Stockholm, 1978, - 48 s. : ill. - (Biddar Eldhjärtas äventyr ; 7) Orig:= titel: Le trisor dn mage. Övriga album i samma serie: 1. Svarte prinsen. Stockholm, 1975. 2, Ulvarna i Bastogne. Stockholm, 1975. 3. Tatarernas lag, Stockholm, 1976, 4. Dimmornas horn, Stockholm, 1976. 5. Harpans kraft. Stockholm, 1976. 6. Kung.&turs hemlighet. Stockholm, 1976. Derib [ pcsud. för Claude de ~ibau~ierre] : Ensam i ödemarken. - ~tockhoh, 1378. - 48 s. : ill, - (Buddy Longways äventyr ; 4) (6 a) 0rig:s titel: Seul. Övriga album i samma serie: 1. Chinook. inlianflickan. Stockholm, 1977. 2. Fienden. Stockholm, 1977. 3. Tre m:& red förbi. Stoclrholm, 1978. (6 b)
:.. Flanders, Charles : Svarta Masken. Lone hánger. Nr./. - Malmö, 1978... - 50 s. : ill..'övriga album i saana s-rie; Svarta Nacken, Lone Ilanger. Nr L, M~Lla8, 1977. (21 b) Svarta Nasken. Lonu Banger. Nr 2. Ealirö, 1973. (21 a). - Stockholm, 1978. Frangois pseud. för Franqois Craenhulc] : Den stora biltiivlingrn / Fran~ois, Georges Cpseud. för George ~haulet] - 45 s. : ill. - (Fzncmenala 4:ans Sventyr ; 9) 0rig:s titel: Les 4 as et le rallys oiympique. Ovriga albuni i samna serie: 1. Den stora sjöormen. Stockholm, 1973. (7 a) 2. Den fantastiska svävaren. Stockholm, 1973. 3. Den heliga kon. Stockholm, 1974. 4. Det hemska spöket. Stockholn, 1974. 5. Den mystiska fågeln. Stockholm, 1974. 6. Guldpokalen. Stcckholm, 1974. (7 5) 7, Tyrannen. Stockholm, 1976, (7 d och e) 8. Snödraken. Stockholm, 1976. (7 c) Franquin, André : Kalabalik pa kontoret, - StocM~oln, 1978. - 46 s. : ilra - (Gaston ; 4) (8) 0rig:c titel: L= cas affe fe. Övriga album i saka serie: l. Olycksfägeln i högform. Stockholm, 1977. 2. Kontorets skräck. Stockholm, 1977. 3. Panik i kubik. Stockholm, 1977, Franquin, André : Gorillan och guldgruvan. - Stockholri, 2.977. - 62 s. : ill. - (~pirous äventyr : 23) (20 a och b) 0rig:c titel: Le gorille -?A Bonne mine. Övriga album i sama serie: Högt spel. i Bretzelburg. St,ockholm, 1974. Z som i. Zafir. Stockholm, 1974. Sk~iggan av T. Stockholm, l3?s, Undervattensmysteriet. Stockholm, 1975. (20 c) Vr ahnys ter Fe t. 2 tockholm, 197-5. Buddhas fånge. Stockholm, 1?75. Splrou och arvingarnti. S tockho?~m, 1975. Noshörningens horn. Stockholm, 1975. Guldmaskinen. Stockholm, 1975. Diktatorn och champinjonen. Stockholm, 1976, Familjen Marsupilarni. Stockholm, 1976. (20 d) Det falska ansiktet. Stockholm, 1976. Tystnadens pirater. Stockholm, 1.5)77.
Goscinny, Xené : Resan över Atlanten / text: René Gorcinsy ; : teckningar: Albert Uderzo. - Malmö, 1977. - (-4steri.x album ; 22) Oriy: s titel: La grande traversee. 8vriga album i szama serie.: 1. Asterix och hans tappra galler. KalniC, 1/69. 2. Asterix och Klecpátra. &ln8, 1970. (5 a cch b) 3. >.sterix och vikingarna. Kalma, 1970, 4. Tvekampen. IEalrnö, 1970. 5, iisterix och britterna. iriala5, 1971. 6, Acterix drar F ful%. K~lmö, 1971. 7. Asterix och Obelix. Romarnas skrack. Malmö, 1971. 8, Asterix på zlyrn-iaden. klalmö, 1972. 9..Isterix och goterna. Malmö, 1973. 10. -isterix och g~~1dsks?an. Malmo, 1973. 11. Asterix som gladiator, Xalmö, 1973, 12. Gallien runt. Kalna, 1973. 13. As t erix och skat. ten. l~falnö, 1974. 14. hterix i Spanien. Maimö, 1974. 15. Asterix och tvedrakten. Kalaö, 197.5. 16. kcteri.x i alperna. Malmo, 1975. 17. Gudarnas hemvist. Edmö, 1975. 18. Ceasars lagerlcrans. Malma, 1976. 19. Asterix och spåmannen. Bdalmö, 1976. 20. Isterix o& Korsika. Eliaimö, 1977, 21. Ceasars gåva. Malmö, 1977. Goscinny, Ren6 : 1znogoz;d och den magiska maskinen j text: 3en4 Goscinny ; teckningar: Jean Tabmy. - 18a319o, 1978. - k4 s. : 111. - (Iznogoud aibum ; 4) 0rig:s titel: Iznogoud et l' ordinateur ~agique. Övriga album i samma serie: 1. Iznogoud g&r på pcmpen. Malmö, 1937. 2, Iznogcud den förskrzcklige. MzZmö, 1977. 3. Iznogouds kusliga kom-lotter. Malmö, 1.978. (11 a och b) Her 6 pseud. för Georges Rémy : Tintin i Kongo. - Ct.ockholin, 1978. s. : ill. - (Tintins Sventyr ; 22) 0rig:s titel: Tintin au Congo. Övri~a album i samma serie: l. Den mystiska. st j;r'cnan. Stockholm, 1972. 2. Kung Ottokars spira. Stockholm, 1972. 3. De sju kristallkulorna.stuckho~m, 1968. 4. Solens terngel. Stockholm, 1968. (22 d, f och g) 5. Faraos cigarrer. Stockholm, 1970. 6. Det svarta guldet. Stockholm, 1971. 7. Manen tur och retur 1. Stockholm, 1969. 8. Manen tur och retur 2. Stockholm, 1969,
,.. 9. Tintin i TiSet. Stockholm, 1369. (22 a och c) 10., Det hemligs vannet. Stockholn, 1768. 11..Er?.i;;:rningrn3 hemlighet. Stockhc.?-in, 1973, 12. Rsib..iiam den rides skatt. Stockholr,, 1971:. 13.. Koks i lastch. Stockholm, 1969. 14. Castafiores juveler. Stockholm, 1-69. 15. Den svata $n. Stockholm, 1/68. (22 e) 16, Flan 714. till Sydney. Stockholm, 1969. i'. Krabban med guldklorna. Stockholm, 1970. 18. Det c8nderslsgna örat. Stockholm, 1971. 19. Tintin i.$merika. Ctockholn, 1975. 20. Tintin och HajsjCn. 2. uppl. Stockholm, 1973. 21. B15 Lotus. Stockholm, 1977. (22 h) 23.,Tintin hos gerillzn. Stockholm, 1976. Från Hergks arkiv, Totor lämlarnas patrulledare och originalversioziza av Tintin i Sovjet. Stockholm, 197.5.. (22 b) Hermann, r -seud. f ör Hermann Huppen 1 : Dårarnas hamn / Hermann & Greg [pseud. för lichel.r&enier]. -stockhalm, 1978. - 48 s. : ill. - apte ten Princes äventyr ; 6) 0rig:s titel: Le port dec fous. Övriga album i samma serie: 1. Den gröna flamman. Stockholm, 1976. (14 b och c) 2. Spökjakt i djungeln, Stockholm, 19%. (14 a) 3. Kaparna på vulkanön. Stockholm, 1977. 4. Dimmornas fort. Stockholm, 1977. 5. Cormoran i skottghggen. Stockholm, 1978. Jansson, Tove : ldumin 4 / a,v Tove Jansson och Lars Jansson. - Stockholm, 1978. - 135 s. briga album i samma serie: Mumin 1. Stockholm, 1977. (17 b och c) Mumin 2. Stockholm, 1377.!i7 a, d cch e) Mumin 3, Stockholm, 1978. Kresse, H ans : Prärievargarnas rop. - Stockt-iclm, 1978. - 48 s. : il7. - iind.ianserien : 4) (le a) Orig: c titel: ~ ' a ~ ~ des e l coyo tes. Övriga album i canma serie: 1. Askans herrar. 2tockholn, 1976. (lc 5) 2. Vindens arvtanare. Stockholm, 1976. J. Ondskans f öl jeslagare. S tockholrn, 1978.
Lundström, Janne : Joh~n Vilde - flyktingen / text: Janne inndstrl~ ; bild: Jaime Vallvé. - Stockhclm, 1977. - 47 s. : ill. - (Johan Vilde ; l ) (13 u och b) Lundström, Janne : Johan Vilde i clavf ortet / text: Janne L2nd.s tr?n ; bild: Jaime 1Jallv6. - Stockholm, 1/77. - 48 s, : iil. - (Johan Vilde ; 2 ) Macherot, Raymond : Sibyllina och der, 1.i.lla cirkusen, - stuck bok^, 1578. - 46 s. : ill- - (Sibsllinas 2~ent;~-r 7 0rig:s titel: Sibylline et le ptit cirque. Övriga album i samma serie: 1. Sibyllina i fara. Stock\oln;, 1978. (18 a) 2. Sibyllina'och bina. Stockholm, 1978. : 3) (18 b) Martin, Jacques Spartacus son. - Stockholm, 1978. - 48 s. : 17X, (hlix~vent~r 0rig:s titel: Le fils de Spartacus. ; i] Övriga album i samma serie: 1. Den siste spartanen. Stockhclm, 1974. 2. Den etruskiska graven, Stockholin, 1974. (4 b och d) 3, Den onda guden. Stockholm, 1975. 4. Iorix den store. Stockholm, 1975. 5. Oribals tiara. Stockholm, 1976. 6. Den svarta järnklon. Stockholm, 1976. (4 a) 7. Nilfursten. Stockholan, 1976. (4 c) Morris [ piseud. f Ö r Maurice de Bevere ] : Ailt om Lucky Luke / teckningar av Morris ; berättelsen av René Goscinny. - Stockholm, 1978. - 70 s. : ill. - (Lucky Lulres' äventyr ; 33/54) Orig:.s titel: 7 histoires complotes. Ovriga album i samma serie: Diligensen. Stockholm, 1971. Omfotingen. Stockholm, 1971. Dalton city. Stockholm, 1971. Jesse James. Stockholm, 1971, Apachoklyf tan. Stockholm, 1973, Cirkus Vilda Västern. Stockholm, 1972. Billy the Kid. Stockholm, 1972, Bröderna Dalton far en chans. Stockholm, 1372. Bröderna Da.lton blir kidnappade. Stockholm, 1973, Banditernas drottning Calamity Jane. Stockholm, 1973. Billy the Kid får eskort. Stockholm, 1973. Bröderna Dalton matkerar sig. Stockholm, 1373. Bröderna Dalton på rymmen. Stockholm, 1974. Kampen p4 prärien. Stockholm, 1.971t.
15. Bröderna Ualton jagar ett arv. Stockholm, 1974. 16. Domaren - lagen vaster om Pecos. Stockholm, 1974. 17. Angivaren. ~tockholm, 1975, 18. Ratata p& spåret. Stockholm,l975. (16 a) 19. ~torfuriten; Stockholm, 1975. 20. Spökstaden. Stockholm, 1975. 21. Oljeligan. Stockholm, 197.5. 22. Eskort västerut. Stockholm, 1976, 23. Bekymmer i Omaha. Stockholm, 1976. 24. Skumt spel i Texas. Stockholm, 1976. (16 c) 25. Bröderna Dalton i blåsväder. Stockholm, 1976. 26. Kejsaren av Amerika. Stockholm, 1977. 27. Kavalleriet kommer. Stockholm, 1977. 28. Vägen till Oklahoma. Stockholm, 1977. 29. De obotliga bröderna Dalton. Stockholm, 1977. 30. Bröderna Daltons första fa.11. Stockholm, 1978. 31. Gkefiender. Stockholm, 1978. 32. Bröderna Dalton p& krigsstigen. Stockholm, 1978. (16 b) Pe o [pseud. för Pierre Culliford] : Vikingarnas ed. - Stockholm, - 46 s. : i l - (Johan och Pellevins iiventyr ; 9) i&. 0rig:s titel: Le serment des vikings. Övriga album i samma serie: L, Vilden i klippiga skogen. Stockholm, 1973, 2. FQngen p& Montresor. Stockholm, 1973. (12 b och c) 3. Den svarta pilen. ~tockholm, 1973. 4, Den förtrollade flojten. Stockholm, 1974. (12 a) 5. Den förtrollade hunden, Stockholm, 1975. (12 d och e) 6. Slottet vid de sju källorna. Stockholm, 1976. 7. Det glömda landet. Stockholm, 1976. 8. Hertigens ring. Stockholm, 1977. Peyo [pseud. för Pierre Culliford] : Den lilla smurfan och Smurferna sva~ter. - Stockholm, 1978. - 62 s. : ii1 - (Smurf.ernas äventyr ; 5) 0ri:s titel: La schtroumpfette. Övriga album i samma serie: 1. Smurf erna och Kroxelikrax. Stockholm, 1975. 2.,Lstrosmurfen. Stockholm, 1976. 3. Trollkonstsmurfen. stock hol^, 1976. 4. Sup~rsmurfen. Stockholm, 1977.
32 1 pseud. för Pierre Culliford] : Lady Olfina / Peyo, Francois ry, - Stockholm, 1978. - 54 s.. ; ill. - (starke Staffans äventyr ; 6) Orig: s titel : Lady d'olphine. briga album i samma serie: 1. De röda taxibilarna. Stockholm, 1973. 2. Tant Adolfina. Stockholm, 1973. ' 3. Den hemliga väskan, Stockholm, 1974. 4. Cirkus Borodino. Stockholm, 1975. 5, Starke Staffarts tolv storverk. Stockholm, 1976. Bild 1 (Sydsvenska Dagbladet Snällposten 1978.04.26) Bild 2 (Sydsvenska Dagbladet Snällpoeten 1978.12.31) Bild 3 sn agens Nyheter 1978.11.30)
BADA BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen mellan åren 1974 och 1996. Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se Upphovsrätten tillhör författarna. Publiceringsår i BADA: 2012