SAMMANFATTNING AV NYTT SYSTEM FÖR FÖRDELNING AV ALF (TIDIGARE KLINIK-ALF) FÖR 2017 INOM ÖSTERGÖTLAND Förslag fastställt av Samverkansberedningen 2/11 2015 Bakgrund I det nya ALF-avtalet mellan staten och universiteten (gäller från och med 2015-01-01) finns en skärpning av forskningskraven. 8 i det nya nationella ALF-avtalet säger: För att främja hög kvalitet på den kliniska forskningen införs en kvalitetsbaserad fördelningsgrund för en viss del av den årliga ersättningen för klinisk forskning. I forskningsutvärderingen som initierades av Samverkansberedningen och som genomfördes 2014 (RE14) var en av expertpanelens allmänna rekommendationer att Distribution of ALF grants should be transparent and subjected to external review. Excellence should be promoted. Fewer and larger grants should be given and allocated to internationally competitive research groups. Sammantaget gör det att vi måste anpassa vårt interna fördelningssystem inom den sydöstra sjukvårdsregionen till en ökad konkurrens och kvalitetsutveckling av den kliniska forskningen. Fram till och med 2015 (medel för 2016) har klinik ALF-medel (fortsättningsvis kallat ALFmedel) fördelats direkt till de enskilda klinikerna inom RÖ enligt en modell som tagit hänsyn till forskning (bibliometri + disputationer) och undervisning. På varje enskild klinik har sedan verksamhetschef i samråd med ämnesföreträdare fördelat medel till sökande. Tidigare har beviljandegraden varit mycket hög (95 %) och mediananslaget lågt (134 tkr för 2015). Övergripande ambition med det nya förslaget Det nya förslaget syftar till att öka förutsättningarna för högkvalitativ klinisk forskning genom att: 1. minska antalet ALF-projekt (och därigenom öka medelanslaget), 2. förlänga projektperioden från dagens ett (1) år, 3. öka den vetenskapliga kvalitén på projekten genom ökad konkurrensutsättning, och 4. öka gruppen med behöriga sökanden yrkesmässigt och organisatoriskt (LiU, RÖ; på sikt även RJL och LKL). Vilka projekt kan beviljas ALF-medel? Projekt som bedriver högkvalitativ klinisk forskning föreslås kunna finansieras i det nya systemet. Definitionen på klinisk forskning är forskning som förutsätter vårdens strukturer och resurser och har som mål att lösa ett ohälsoproblem eller att identifiera faktorer som leder till ökad hälsa. (7 5 det nationella ALF avtalet). Bedömningen vad som är högkvalitativ klinisk forskning görs av de beredningsgrupper som beskrivs nedan. Vilka är behöriga att söka ALF-medel? Alla disputerade minst halvtidsanställda vid RÖ eller LiU som bedriver klinisk forskning föreslås kunna söka ALF-medel. Yrkestillhörighet spelar ingen roll det är projektet som bedöms. Om huvudsökande inte är RÖ-anställd vid universitetssjukvårdsenhet krävs en medsökande med minst docentkompetens (docent vid LiU) som är det. Jönköping och Kalmar bör komma att inkluderas när förhandlingarna om tillägg till RALF-avtalet är avslutat.
Antal ansökningar per person Man skall bara kunna vara huvudsökande för ett (1) projekt; tidigare har många sökt för flera olika projekt. Ansökan föreslås även ligga till grund för LFOU-medel ingen separat ansökan till LFOU föreslås lämnas in. Beredningsgrupper Idag fördelas medel på kliniknivå. Vi föreslår att beredningen och bedömningen framöver skall ligga på en högre nivå. För år 1 (d.v.s. ansökningsomgången 2016 inför 2017 års ALF) föreslår vi att beredningsgrupperna följer de centrum som finns på RÖ: -Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård + Katastrofmedicinskt centrum (CKOC/KMC) -Barn- och kvinnocentrum + Centrum för hälso- och vårdutveckling (BKC/CHV) -Hjärt- och medicincentrum (HMC) -Diagnostikcentrum (DC) -Sinnescentrum (SC) -Närsjukvården (NSX = NSC + NSV + NSÖ + NiF) ALF-ansökan bereds och bedöms i den grupp på vars centrum huvudsökanden är anställd. Sökande med annan arbetsgivare än RÖ väljer grupp som passar bäst med forskningsprofilen, förslagsvis det centrum som medsökande är anställd på. Beredningsgrupperna kan komma att ändras framöver för att istället bättre följa olika forskningsområden. Beredningsgruppernas sammansättning Projekten utvärderas av beredningsgrupper med en ordförande och minst fyra övriga ledamöter/bedömare, där samtliga har lägst docentkompetens. Två bedömare utses av RÖ, en av LiU, och externa bedömare (från annat lärosäte) av RÖ/LiU gemensamt. Ordförande föreslås komma från RÖ. Minst fyra personer föreslås ha hög kompetens inom något eller några av beredningsgruppens ämnesområden. En bedömare kan inte sitta i samma grupp som han eller hon lämnat in sin egen ALF-ansökan till (varken som huvud- eller medsökande). Gruppens storlek kan komma att utökas med externa bedömare om så krävs för att täcka området kompetensmässigt. Principer för fördelning av medel till de olika beredningsgrupperna och hur undervisningsinsatser kan omvandlas till forskningsmedel Tidigare har fördelningen av medel till de organisatoriska enheterna baserats på vetenskaplig prestation (bibliometri och disputationer) och på undervisningsinsatser. Vi föreslår att undervisningen även fortsättningsvis skall generera forsknings-alf för att stärka forskningskompetensen på undervisningstunga kliniker. Vidare föreslår vi att bibliometri, disputationer och undervisning skall stå för fixa procentsatser av totalmedlem som finns tillgängliga: 85 % baseras på bibliometri enligt nuvarande modell (viktad fraktionalisering av tidskriftens impaktfaktor för samtliga publikationer under en treårsperiod) 5 % baseras på antalet disputationer under en treårsperiod 10 % baseras på undervisning under senaste året
Inför 2016 års ansökan (för ALF-medel 2017) föreslår vi beräkningar enligt ovan. På sikt, om beredningsgrupperna avviker från centrumorganisationen, kan det vara bättre med ett system där man utgår från den summa pengar ALF-medel som sökande har med sig in i sökomgången. Liknande system används av VR. Fördelning av veckor kontra forskningsmedel Veckor och forskningsersättning föreslås behålla samma relation som tidigare, d.v.s. 50/50. Veckorna kan endast användas av läkare. Antal förväntade ansökningar per grupp Tidigare har c:a 200 individer sökt ALF. Ökade vetenskapliga krav på ALF-anslagen kan tänkas minska antalet sökande framöver medan öppningen mot andra yrkeskategorier än läkare och mot icke RÖ-anställda kan komma att öka antalet sökande. Uppskattat antal ansökningar kan därför tänkas ligga kvar på samma nivå och antalet sökande per grupp bör då bli c:a 50 för HMC och c:a 30 för övriga. Om antalet ansökningar blir för stort kan ett triageförfarande behöva nyttjas. Beredningsgruppsarbetet 10-20 april: Angivande av jäv. Vid jäv får ansökan bedömas av person i annan beredningsgrupp. 1-31 maj: Beredningsgruppens medlemmar läser och bedömer ansökningarna. 10-20 juni: Slutgiltigt möte när gruppens samlade omdöme ges. Samtliga medlemmar i gruppen (ej jäviga) läser samtliga ansökningar och poängsätter dem enligt i) Nyhetsvärde (skala 1-7), ii) Vetenskaplig kvalitet på projektet (skala 1-7), iii) Sökandes kompetens och roll i projektet (skala 1-7) och iv) Klinisk relevans/potentiell nytta (skala 1-3). Dessutom sätts ett v) Övergripande omdöme (skala 1-7). Dessutom görs en bedömning av vi) Genomförbarhet (skala 1-3). Den sjugradiga skalan använder följande kriterier för de olika nivåerna: 7. Enastående: Exceptionellt stark ansökan med försumbara svagheter 6. Utmärkt: Mycket stark ansökan med försumbara svagheter 5. Mycket bra till utmärkt: Mycket stark ansökan med mindre svagheter 4. Mycket bra: Stark ansökan med mindre svagheter 3. Bra: Vissa styrkor men också vissa svagheter 2. Svag: Några styrkor men åtminstone en större svaghet eller ett flertal mindre svagheter 1. Dålig: Mycket få styrkor och ett flertal större svagheter Den tregradiga betygsskalan som används för klinisk relevans/potentiell nytta: 3. Hög klinisk relevans 2. Medelhög klinisk relevans 1. Ringa klinisk relevans Den tregradiga betygsskalan som används för genomförbarhet:
3. Genomförbart 2. Delvis genomförbart 1. Ej genomförbart Det är viktigt att påpeka att det övergripande omdömet skall sättas separat och inte baseras på en direkt beräkning från övriga omdömen. Låg klinisk relevans och låg genomförbarhet kan aldrig vägas upp av höga omdömen i övriga kategorier. Samtliga ansökningar diskuteras på ett beredningsgruppsmöte i Linköping i juni. Under mötet ges förslag på medelsfördelning enligt modell nedan. Beredningsgruppen får även rollen som kvalitetscoacher som ger kvalitativa omdömen och förbättringsförslag, oavsett om bidrag beviljas eller ej. Hur hanteras tilldelade medel till varje sökgrupp? 1) 80 %-enheter (från den forskningsbaserade delen) fördelas av beredningsgrupperna. 2) 10 %-enheter (från den forskningsbaserade delen) fördelas av LUFU. Detta är alltså en fri fördelningspott som LUFA kan använda till att jämna ut eventuella snedsitsar som uppstår när ex. LiU-anställda utan koppling till RÖ får medel utan att själva bidra med bibliometri till fördelningen. 3) 10 %-enheter av undervisningsdelen (d.v.s. hela denna del) fördelas av forskningscheferna till kliniker som gjort stora undervisningsinsatser. Dock skall beredningsgruppernas ranking användas. Om inga högt rankade projekt finns på dessa kliniker skall medlen gå till projekt som kan stimulera forskning på de undervisningstunga klinikerna. Bedömningskriterier för ansökningarna Endast kliniska forskningsprojekt av hög kvalitet kan komma ifråga för ALF-medel. Klinisk forskning definieras som forskning som förutsätter vårdens strukturer och resurser och har som mål att lösa ett ohälsoproblem eller att identifiera faktorer som leder till ökad hälsa. Hög kvalitet innebär att väsentliga kliniska problem attackeras och löses med relevanta metoder. Inslag av nyskapande är viktigt; enbart upprepning av egna och andras studier, eller upprepning med marginella förändringar är ej tillräckligt för ALF-medel. Vanligtvis innebär forskningen att resultaten publiceras i internationellt erkända tidskrifter av hög kvalitet. Klinisk forskning av hög kvalitet genererar i många fall anslag från nationella finansiärer som Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Hjärt-lungfonden, Alzheimersfonden etc., men det viktiga är att bedöma forskningens kvalitet snarare än meriterna. Projekt av hög klinisk relevans men som är mer av utvecklingskaraktär eller kvalitetssäkrande art ska ej ge ALF-medel, men kan identifieras i bedömningsprocessen och finansieras genom andra forsknings- och utvecklingsmedel inom RÖ. Hur många, hur långa och hur stora projekt bör beviljas varje år? Syftet med den nya ALF-modellen är att höja kvaliteten i de enskilda projekten, och att ge större och långvarigare anslag. Projekten förväntas därför bli slagkraftigare nationellt, troligtvis med flera medsökanden. Detta innebär att forskare som tidigare fått anslag för mindre projekt nu uppmanas gå samman och skapa större och starkare forskningsprojekt, men det är fortfarande projektets vetenskapliga kvalitet som är avgörande, antalet medsökande i sig spelar ingen roll.
Vi föreslår projektlängder på 1, 2 eller 3 år. 1-åriga anslag bör undvikas för de större anslagen. Storleken på anslagen föreslås vara på minst 300 000 kr/år och som störst 1 000 000 kr/år. En rimlig fördelning är c:a 30 anslag på 300 000 kr, c:a 30 anslag på 500 000 kr, c:a 20 anslag på 700 000 kr och c:a 10 anslag på 1 000 000 kr när systemet är fullt utbyggt. Antalet anslag på varje nivå är inte givna på förhand utan kan anpassas efter ansökningarnas kvalitet och omfång. Tidplan för ALF-ansökan 2017 2016-04-01: Sista dag för inlämning av ansökan (tidigare 1 juni) 2016-05-01: Beredningsgrupperna får tillgång till ansökningarna (om möjligt tidigare) 2016-06-20: Prioritering klart 2016-08-29: Beslut i LUFU 2016-09-01: Besked till sökanden