Delprojekt: Havsytans nivåförändring p g a klimatet Sid 1(18) Delprojekt: Havsytans nivåförändring pga klimatet Havsytan stiger på grund av klimatförändringen Förslag på strategi för Sundsvalls kommun 2011-03-17
Delprojekt: Havsytans nivåförändring p g a klimatet Sid 2(18) Delprojekt: Havsytans nivåförändring pga klimatet Havsytan stiger på grund av klimatförändringen Förslag på strategi för Sundsvalls kommun Innehåll Sammanfattning - Klimatsäkra havsnivåer i Sundsvall sida 3 Inledning sida 5 Bakgrund och förutsättningar sida 5 Stigande havsnivå p.g.a. avsmältning av landis på Grönland och Antarktis sida 5 Vad säger forskningen sida 5 Selångersån - Nivåer vid höga flöden och hög havsnivå i framtiden sida 9 Detalj- och andra planer, PBL idag och i framtiden sida 10 Byggnaders livslängd sida 12 Kontakter med fastighets- och anläggningsägare sida 13 Analys sida 13 Strategi sida 15 Konsekvenser sida 16 Framtagna GIS-kartor över framtida havsnivåer i Sundsvall sida 17
Delprojekt: Havsytans nivåförändring p g a klimatet Sid 3(18) Sammanfattning - Klimatsäkra havsnivåer i Sundsvall Sammanfattningsvis och utifrån dagens forskning bör vi i Sundsvall kunna säga att en planering utgående från en höjning av dagens högsta högvattennivå, + 1,4 m (RH 2000), med 0,5 m, plus ytterligare 0,5 meters säkerhetsmarginal för samhällsviktiga funktioner, gör oss klimatsäkra i åtminstone ett 100 årigt perspektiv. Sannolikt gör denna strategi oss klimatsäkra även en bra bit in på 2100-talet. Havsvattenstånd, med förslag på klimatanpassade planeringsnivåer, byggnivåer och säkerhetsnivåer vid havet, i perspektivet minst 100 år Dagens medelvattennivå i havet + 0,08 m (RH 2000)*) *) Rikets Höjdsystem 2000 Dagens högsta högvattennivå**) + 1,4 m (RH 2000) **) Det högsta uppmätta vattenståndet vid Spikarna är +1,37 i RH2000, det uppmättes 1984. Högsta högvattennivå i minst 100 år - bedömd klimatsäker planeringsnivå i minst 100 år + 1,9 m (RH 2000) Byggnader och fastigheter utformas utgående från högsta högvatten nivå + 1,9 m (RH 2000) Samhällsviktiga funktioners byggnader, fastigheter och anläggningar utformas utgående från högsta högvatten nivå + 2,4 m (RH 2000) Byggnader och fastigheter med särskilt långt planeringsperspektiv utformas utgående från högsta högvatten nivå. Infrastruktur utformas för en högsta högvattennivåvattennivå + 2,4 m (RH 2000)***) ***) vid avvikelse från nivå + 2,4 m krävs att byggnader och fastigheter utförs översvämningssäkra till denna nivå + 2,4 m (RH 2000)****) ****) vid avvikelse från nivå + 2,4 m krävs att motsvarande säkerhet nås med enkla kompletteringsåtgärder samt att beredskap för detta säkerställs Det är sannolikt att problem kan komma att uppstå för fastigheter och byggnader längs Selångersån, dels p.g.a. havsytans framtida höjning och därmed förorsakad dämning, dels effekter av ökad nederbörd (100-års regn). Plats bör reserveras eller åtgärder vidtas längs ån för att möjliggöra anläggandet av framtida skyddsvallar och/eller höja kajer/broar till nivåer + 2,4
Delprojekt: Havsytans nivåförändring p g a klimatet Sid 4(18) vid Storbron, + 2,7 m vid Sporthallsbron samt + 3,0 m vid Widesbron, om behov skulle uppstå. På grund av den landhöjning vi har i Sundsvall kommer vi enligt valt klimatscenario, att fram till omkring 2050 uppleva att havsytan sjunker. Därefter kommer havsytan att stiga i ökad takt. I Sundsvall innebär en framtida höjning av havsytan på 0,5 m att vi på sikt återgår till den nivå havet hade på trettio-fyrtiotalet. Det innebär att större delen av den kustnära delen av staden redan är anpassad. Rimligen kan vi därmed säga, att med föreslagen strategi, vi på ett relativt enkelt sätt kan bli mer klimatsäkra än de flesta kuststäder i södra Sverige och världen i övrigt. Vi har förutsättningar som ger möjliga konkurrensfördelar för långsiktiga investeringar vid havet. Strategin medför dessutom att vi har en säkerhetsmarginal om det skulle visa sig att framtida forskning visar på större höjning av havsytan. Alternativt kan reserven sägas ge oss klimatsäkerhet en bit in på 2100-talet. Översiktplaner föreslås redovisa lägsta tillåten planeringsnivå för byggnader, fastigheter och anläggningar utgående från högsta högvattennivå. Detaljplaner föreslås föreskriva en lägsta tillåten planeringsnivå för byggnader, fastigheter och anläggningar utgående från en framtida bedömd högsta högvattennivå om + 1,9 m samt för samhällsviktiga funktioner + 2,4 m. Bestämmelser som bör användas är bl. a att föreskriva markhöjd över nollplanet, hur källarlösa hus ska grundläggas, schaktningsnivå, största djup för dränering etc. Vidare bör en bestämmelse om byggnaders utformning föreskrivs, till exempel: Byggnad ska utformas och utföras så att naturligt översvämmande vatten upp till nivån +2,40 m inte skadar byggnaden. Ett särskilt problem är de exploateringar som planeras på Norra Kajen och Södra Kajen. Här står vi inför viktiga beslut inom den närmaste femårsperioden och då särskilt vilken planeringsperiod som bör tillämpas. Med tanke på Stenstadens ålder, ca 120 år, och dennas framtida bedömda livslängd, rekommenderas att ett anpassat 200-årigt perspektiv tillämpas. Detta medför att planeringsnivån bör utgå från en högsta högvattennivå om + 2,4 m. Vid avvikelse från denna nivå bör byggnader och konstruktioner göras översvämningssäkra upp till denna. För samhällsviktiga funktioner bör denna nivå iakttas strikt. Kajer kommer idag att upplevas som höga vid en utformning utgående från en framtida höjning av havsytan. Detta problem kan i många fall lösas genom att kajen utformas i trappsteg, vilket t.o.m. kan upplevas som en designförbättring gentemot ett traditionellt utförande. Kajen kan dessutom med fördel konstrueras för en påbyggnad för att klara en ytterligare höjning av havsytan. Undantag från strategin kan vara enklare byggnader, som exempelvis sjöbodar, som kan tillåtas att uppföras efter dagens högsta nivå i havet. Det kan då finnas en risk att de, vid höga vattennivåer i havet, kan översvämmas mot slutet av seklet. Varför det i samband dessa bygglov bör upplysas om dessa förhållanden.
Delprojekt: Havsytans nivåförändring p g a klimatet Sid 5(18) Inledning Projekt Klimatanpassa Sundsvall är en genomgång av lokala förändringar i klimatet, på kort och längre sikt. Projektet går igenom behov av anpassning till ett förändrat klimat. Projektet ska bland annat: tillsammans med klimatforskare från SMHI utreda hur klimatet förändras lokalt gå igenom kommunens krisberedskap att hantera extrema väderhändelser utreda hur risker för ras, skred och översvämningar förändras lokalt utreda dagvattenhanterig utreda hur hälsorisker i vår region påverkas av klimatförändringar utreda vilka anpassningsåtgärder kommunens förvaltningar och bolag behöver göra utarbeta riktlinjer för planering och byggande i kommunen utreda positiva förändringar av klimatet och hur dessa kan tas till vara sprida kunskapen inom kommunen och till kommunens invånare och näringsliv En arbetsgrupp i projektet bestående av Lennart Olsson service och teknikförvaltningen (SoT), Clarence Jonsson SoT, Per Hansson Miljökontoret, Bertil Lindström Stadsbyggnadskontoret (SBK), Clas Rogander SBK, Christer Ersson Norra Kajen AB, Lars Bennman Mitt Sverige Vatten AB och Mats Bergmark projektledare Klimatanpassa Sundsvall har studerat konsekvenser av förändringar av havets nivå. Lennart Olsson har varit delprojektledare för denna arbetsgrupp. En stigande nivå i havet bedöms vara en av de allvarligare globala konsekvenserna av ett varmare klimat. För Sundsvall blir effekterna inte lika allvarliga som i södra Sverige och globalt. Detta p.g.a. att landhöjningen kompenserar delar av havsytans höjning. Den landhöjning vi haft i historisk tid gör också Sundsvall relativt lätt kan anpassas till en högre nivå. Faktum är att staden i princip kan sägas redan vara anpassad till en högre nivå i havet. Sundsvall är en kuststad, varför det ändå blir viktigt att ha en antagen strategi för hur frågan ska hanteras, inte minst för att behålla vår unika situation om att redan vara anpassad. Foto Sundsvall är en kuststad Med föreslagen strategi kan Sundsvall sannolikt sägas tillhöra en världens klimatsäkraste kuststäder, vilket kan vara av betydelse för att konkurrera om långsiktiga investeringar vid havet Bakgrund och förutsättningar Stigande havsnivå p.g.a. avsmältning av landis på Grönland och Antarktis Det finns stora mängder landis. Om Grönlandsisens 2,8 miljoner km 3 is skulle smälta eller glida ut i havet så stiger havets nivå med 7 m. Mängderna landis i Antarktis är ännu mycket
Delprojekt: Havsytans nivåförändring p g a klimatet Sid 6(18) större än på Grönland. Avsmältningen av de stora landisar bedöms dock vara mycket tröga förlopp som reagerar långsamt på klimatförändringar. Vad säger forskningen Dagens samlade forskning i världen pekar på en höjning av världshaven med upp till omkring 1 meter fram till 2100. Delta Commission, Holland anger en höjning av Nordsjön på 0,6-1,2 meter fram till 2100, jämfört med 1990 års nivå. Till 2200 anger Delta Commission intervallet 2 4 meter. Med vår landhöjning inräknad överstiger då inte förändringarna i Sundsvall 0,5 meters höjning fram till 2100, det kan snarare handla om höjningar på upp till omkring 0,3-0,4 meter i Delta Commissions högre scenario (1,2 meters höjning av havet till 2100), räknat från dagens nivå (2010) i Sundsvall. I nedan tabell har professor Sten Bergström, SMHI sammanställt några andra resultat och bedömningar av höjningen av havets nivåhöjning fram till 2100 (SMHI, jan 2011, Regional klimatsammanställning Stockholms län). Källa Referensperiod Höjning till ungefär år 2100 (cm) Datum April 2009 Rummukainen och Källén 2009 det kan röra sig om en meter under de närmaste 100 åren Juni 2009 Ministry of Natural Resources and 1980-1999 75 (65-100) Environment, Vietnam November 2009 Copenhagen diagnosis 1980-1999 at least twice as much as projected by Working Group1 of the IPCC AR4 it may well exceed 1 m November 2009 NOAA by the end of this century 3 4 fot (90-120 cm) November 2009 Netherlands Environmental Assessment Agency PBL m.fl. 1990 55-110 (40-105 lokalt för Holland) I samma rapport skriver SMHI Sammantaget pekar de internationella sammanställningar och bedömningar som SMHI tagit del av på att en övre gräns för hur mycket havsytans nivå kan komma att stiga är ungefär 1 m under perioden 1990-2100 sett som ett globalt medelvärde. I en motsvarande rapport till Länsstyrelsen i Västernorrland (okt 2010) skriver SMHI att medelvattenytan i havet kan ligga 10-15 cm högre än idag vid vår kust till 2100 och att en hög nivå (en så kallad 100-händelse) då kan vara ca 17 cm högre än idag. De utgår då från 1 meters höjning av havets globala nivå och att stigningen accelererar mot slutet av seklet. Den globala nivån fortsätter dock att stiga efter 2100. Sammantaget utifrån dagens forskning kan 0,5 meters höjning av havsytan anses vara rimligt ur ett 100-årigt planeringsperspektiv i Sundsvall. Det planeringsperspektivet bör då även kunna räcka en bit in på 2100-talet. Samtidigt finns då en viss marginal om vädret blir extremare på ett sätt så som gör att de allra högsta nivåerna i havet påverkas. Kring detta råder osäkerheter i dag, något som SMHI även påpekar i en rapport till västra Götalands län.
Delprojekt: Havsytans nivåförändring p g a klimatet Sid 7(18) En säkerhetsmarginal om ytterligare 0,5 meter (totalt en meter) vid anläggandet av samhällsviktiga funktioner, som helt enkelt inte får påverkas, kan vara rimlig. Då klarar samhällsviktiga funktioner i Sundsvall omkring 1,6-1,7 meters höjning av den globala nivån fram till 2100 (alternativt ytterligare höjningar efter 2100). Samhällsviktiga funktioner kan vara av typen ställverk och andra elförsörjningsanläggningar, viktiga anslutningsvägar, etc. Ett planeringsperspektiv på 200 år ger ur Delta Commissions scenario en höjning av havsytan i Sundsvall med ca 1,0 m inkluderande kompensation för vår landhöjning. Då har vi antagit ett knappt medelscenario av Delta Commissions olika scenarion fram till 2200. Om världssamfundet lyckas genomföra utsläppsbegränsningar så minskar den globala stigningstakten, men den upphör inte på grund av klimatsystemets stora tröghet. Dock bör de värsta scenariorna förhoppningsvis undvikas. Det finns osäkerheter i dagens forskning. Om alla osäkerheter slår åt fel håll, så har professorerna Markuu Rumukainen och Erland Källén dock angett att en höjning överstigande 2 meter fram till 2100 som fysikaliskt orimlig (även de håller 1 meter för ett mer troligt scenario). På grund av denna osäkerhet kan ändå ovan utökade säkerhetsmarginal för samhällsviktiga funktioner även ur detta perspektiv delvis vara motiverad. Noterbart är att innan havet börjar stiga i Sundsvall, så kommer vi att ha en fortsatt landhöjning fram till omkring 2050. Denna landhöjning kommer dock att vara reducerad, på grund av en successivt ökande stigning av de globala nivåerna i havet. Efter 2050 kan havet börja stiga snabbare än vår landhöjning, se figur 1. - - - - - - Landhöjningen i Sundsvall Figur 1 Havets beräknade nivåförändring
Delprojekt: Havsytans nivåförändring p g a klimatet Sid 8(18) Vår absoluta landhöjning i Sundsvall är ca 9 mm/år. Under 1900-talet var dock den faktiska landhöjningen reducerad till ca 7 mm/år i Sundsvall. Detta på grund av att världshaven redan under 1900-talet har börjat stiga, se figur 2 och 3. Figur 2 Havsvattenståndets förändring längs Sveriges kust (cm), korrigerat för landhöjningen, sedan 1886. Där landhöjningen är liten kring våra kuster har havet alltså stigit ungefär 20 cm. Variationerna mellan enskilda år beror av att vädret i form av vindar och låg-/högtryck påverkar havets nivå. Bild SMHI Figur 3 Havets nivåförändring historiskt i Sundsvall (i medeltal utan vädrets lokala inverkan)
Delprojekt: Havsytans nivåförändring p g a klimatet Sid 9(18) Det pågår en intensiv forskning kring avsmältningen av de stora landisarna. Därför är det också viktigt att förstå att siffror över den globala höjningen av havet kan förändras i decennier framöver, då nya mätdata och forskningsresultat finns tillgängliga. Det kan då naturligtvis också förändra gjorda bedömningar ovan av havets nivåförändringar i Sundsvall. Den strategi som föreslås i detta dokument kan då behöva omprövas/revideras. Detta kan också utgöra ett skäl till att ha en liten marginal i dagens strategi, då det är lättare att i framtiden sänka nivåer i strategin än att behöva höja dem ytterligare. Selångersån - Nivåer vid höga flöden och hög havsnivå i framtiden Längs Selångersån genom Sundsvall och upp till Sundsvallsfjärden påverkas vattennivåerna av både havsvattenstånd och flödet i ån. Figur 4 visar nivåerna vid ett 100-årsflöde (ca 90 m 3 /s) och högsta högvatten i havet plus 0,5 meter. Nivåerna vid Storbron blir då ca +2,4 meter, vid Sporthallsbron ca +2,7 meter, Widesbron ca +3,0 meter, Montörvägsbron ca + 3,5 meter och vid Timmervägsbron ca + 3,8 meter i RH 2000. Figur 4
Delprojekt: Havsytans nivåförändring p g a klimatet Sid 10(18) Framtidens 100-årsflöde i Selångersån kan också förändras, men det är dock osäkert om det blir högre än i dag. Se rapporten Selångersån klimatscenarier på www.sundsvall.se/klimatanpassa. Det förefaller rimligt att plats längs Selångersån reserveras för att i framtiden kunna anlägga skyddsvallar om behov skulle uppstå, för att på så sätt kunna skydda staden mot framtidens högsta högvattennivåer. Man bör även överväga att kajer anläggs påbyggningsbara till dessa nivåer. I detta perspektiv kan även några av broarna behöva höjas i framtiden, som exempelvis Tivolibron och Sporthallsbron. I tabellen visas framtida skyddsnivåer (för vallar eller kajer) i Selångersån, motsvarande framtidens möjliga högsta högvatten i Selångersån i minst ett 100 års perspektiv kombinerat med högsta högvatten i havet, plus effekter av 0,5 meters höjning av havets nivå och 1 meters höjning av havets nivå. Plats Vid 0,5 meters höjning av havets nivå Vid 1,0 meters höjning av havets nivå (säkerhetsnivå för samhällsviktiga funktioner) Vid Storbron + 2,4 meter (RH 2000) + 2,9 meter (RH 2000) Vid Sporthallsbron + 2,7 meter (RH 2000) + 3,3 meter (RH 2000) Vid Widesbron + 3,0 meter (RH 2000) + 3,5 meter (RH 2000) Vid bron vid Montörvägen + 3,5 meter (RH 2000) + 4,0 meter (RH 2000) Vid bron vid Timmervägen + 3,8 meter (RH 2000) + 4,3 meter (RH 2000) Detalj- och andra planer, PBL idag och i framtiden Vid översiktsplanearbete Översiktsplaner har en tidshorisont på 10 20 år. De är politiska viljeinriktningar och de är inte juridiskt bindande. Dock bör noteras att översiktsplaner påverkar och även ibland styr ett antal olika beslut enligt andra lagar än PBL. Så påverkar översiktsplaner t.ex. beslut om industrilokaliseringar, järnvägsdragningar och vägdragningar. Översiktsplaner kan också göras med mycket olika ambitionsnivåer. Strategin för Sundsvalls kommun rörande havets nivåförändring bör utgöra underlag för kommande översiktplaner inkl fördjupningar av översiktsplanen. I översiktplanerna bör också rekommendationerna ingå i dels de mått som anges och dels även i det som anges angående lokaliseringar angående olika samhällsviktiga funktioner, huslokaliseringar, förberedande åtgärder inför högre vattenstånd i övrigt osv. Det innebär att de väsentligaste rekommendationerna i strategin bör inarbetas i själva översiktsplanen och inte bara vara en bilaga. Strategidokumentet som sådant kan dock med fördel vara en bilaga och inte en del av översiktsplanen. De delar av samhället som är viktiga att ha en långsiktighet för, är framförallt de strukturella delarna: gator, vägar, torg, kvarter, parker, esplanader, representativa byggnader osv. Även byggnader för teknisk drift har den betydelsen. Dock är det så att de strukturella delarna i en
Delprojekt: Havsytans nivåförändring p g a klimatet Sid 11(18) stad ofta klarar att svämmas över emellanåt. Det är värre med tekniska anläggningar och de hus som står i stadsstrukturen. Man kan lite förenklat säga att enstaka hus och anläggningar kan ligga i riskzoner för översvämning, men att hela stadsdelar ej bör utformas eller lokaliseras så att de riskerar bli frekvent översvämmade inom de kommande 100 200 åren. Det långa tidsperspektivet är ett särskilt problem. Eftersom kunskapen om havets nivåförändring inte är så säker blir det orimligt att parera för alla eventualiteter. Sundsvalls kommun rekommenderas därför att välja att tillämpa ett 100-års perspektiv i planeringsförutsättningarna. I vissa fall kan det dock vara klokt att tillämpa ett 200-års perspektiv, exvis vid viktiga nyexploateringar vid Norra och Södra Kajen. Hundraårs-perspektivet innebär att planering sker efter en höjning av havsytan på 0,5 m dvs enligt de förhållanden som rådde på trettio fyrtiotalet. Detta innebär i sin tur att många strukturella frågor i Sundsvall redan idag är anpassade till havsytans framtida höjning. Vid långsiktig planering Den stad vi idag har i Sundsvall planerades i sina grunder för mer än 120 år sedan. Den grova strukturen i staden i form av gator, vägar, torg, kvarter, parker, esplanader osv lades alltså fast för mer än 120 år sedan. Dagens bedömning är att den stadsstrukturen kommer att leva vidare åtminstone lika länge till. Detta innebär ett perspektiv på stadsplanering på 200 300 år. Normalt arbetar vi inte med det tidsperspektivet i planering i Sverige eller någon annanstans heller. Man kan tycka att 100 år är en lång tid men i detta perspektiv går 100 år fort. Finns det risk att stora grundläggande förutsättningar förändras över ett längre tidsperspektiv, bör man redan nu överväga om det leder till behov av ett nytt synsätt på utvecklingen av staden. Ett sådant arbete skulle kunna följa efter det att kommunen nu antar en strategi för att hantera havets nivåförändring på en något kortare sikt. I samband med detaljplanering 50 år är en lång tid ur detaljplanesynpunkt. Detaljplaner brukar hantera frågor som ligger 10 15 år fram i tiden och sällan gälla mer än ca 50 år innan de ändras. De gäller dock till dess att de ändras och det som byggts enligt detaljplanen kan stå kvar betydligt längre än så. De äldsta fortfarande gällande detaljplanerna i Sundsvall är ca 100 år. Därför kan det vara svårt att säga generellt vilken tidshorisont en detaljplan ska arbeta med. Det gäller att göra en bedömning av hur länge de i detaljplanen medgivna åtgärderna dels kan vara aktuella att anlägga och dels hur länge de anlagda åtgärderna kan finnas kvar. Gäller åtgärderna/byggnaderna anläggningar som lätt kan flyttas utan större kostnader eller som inte förväntas finnas kvar i mer än högst ca 50 år så behöver detaljplanen inte anpassas till någon höjning av vattennivån. Kan dock byggnader och anläggningar förväntas finnas kvar betydligt längre än 50 år så bör planen anpassas efter en vattennivåhöjning på ca 1 meter mot dagens nivå. Det innebär att byggnader och källare mm inte bör placeras under +1,44 i dagens lokala höjdsystem i Sundsvalls kommun. Detta innebär för de allra flesta projekt och planer inga problem. Bestämmelser som kan användas är bl a att bestämma marknivån dvs föreskriven markhöjd över nollplanet, hur källarlösa hus ska grundläggas, schaktningsnivå, största djup för dränering o. dyl.
Delprojekt: Havsytans nivåförändring p g a klimatet Sid 12(18) Byggnaders livslängd Frågan är hur dagens fastigheter och byggnader skall anpassas till en förmodad höjning av havsytan i framtiden eller vilka krav som skall ställas på ny-, till och ombyggnationer för att inte problem skall uppstå i framtiden. Att idag ställa krav som utgår från troliga scenarier om klimatförändringar är givetvis svårt, men måste ändå göras utifrån kända kunskaper idag och trovärdiga scenarios för framtiden. Här förutsätts att analysen ska resultera i en strategi som innebär att förmodad höjning av havsytan inte slår ut de investeringar som privata och offentliga parter har gjort respektive kommer att genomföra nära havet. Sådana investeringar kan vara allt från bostäder, lokaler, verksamheter, infrastruktur som vägar, parker, kajer, fjärrvärme, el, vatten och avlopp mm Gemensamt för dessa investeringar är att de har olika livslängder beroende på vad som byggs och hur de byggs. Livslängdsbegreppet blir därför centralt i det fortsatta resonemanget. Livslängd kan uttryckas i termer som endera ekonomisk livslängd, teknisk livslängd eller funktionell livslängd. Definitioner: Ekonomisk livslängd: Ekonomisk livslängd är den tid en investering eller en del av investeringen är ekonomiskt lönsam. Teknisk livslängd: Tidsperiod under vilken en byggnad, anläggning eller del av byggnad med normalt underhåll kan utnyttjas med avsedd funktion Funktionell livslängd: Funktionell livslängd är den tid som investering ger avsedd funktion. Den kan förändras genom att den blir omodern och att nyare alternativ blir intressantare eller kort och gott att den inte är intressant längre att nyttjas av brukarna. Ekonomisk livslängd: Den ekonomiska livslängden kopplas ofta ihop med en investerings avskrivningstid men även en äldre attraktiv avskriven byggnad kan vara ekonomiskt lönsam. Bostäder skrivs ofta av på 100 år med det finns många exempel på äldre bostäder som fortfarande är attraktiva för brukarna. Detta beror på att dessa har underhållits väl och moderniserats under årens gång och kanske likt byggnaderna i Stensta n är bra belägna och skyddade av antikvariska och arkitektoniska skäl. Den ekonomiska livslängden kan därför avvika stort från avskrivningstiderna. Dagens byggnader innehåller en allt större andel installationer vars livslängd är väsentligt kortare än byggnadsstommen. Det förutsätts därför att dessa installationer underhålls eller ersätts under byggnadens livslängd och att byggnaden därmed blir mer "uppdaterad" än den skulle ha varit om inte dessa investeringar hade genomförts. Även stommar, fasader, tak mm förutsätts underhållas så att en ekonomisk livslängd på 100 år kan upprätthållas
Delprojekt: Havsytans nivåförändring p g a klimatet Sid 13(18) Teknisk livslängd: Den tekniska livslängden beror på att materialet förändras på grund av ålder, klimat, och föroreningar i luft och mark, men även på grund av byggnadstekniska fel i byggnadens utformning. Dagens moderna byggnader innehåller allt mer installationer med livslängder som är kortare än byggnadens ekonomiska livslängd. Ett flertal installationer i byggnaderna har en teknisk livslängd 30 år eller mindre. Även vissa byggnadsdelar som fönster och fasadmaterial kan ha kortare livslängd och detta gäller särskilt nära havet. Byggnadsstommar, broar etc har ofta en längre livslängd och det är det inte ovanligt att livslängderna där kan uppgå till mer än 100 år med normalt underhåll. Ledningar i mark förväntas ha livslängder på mellan 50 till 100 år. Funktionell livslängd: Byggnader som är 100 år kan fortfarande idag upplevas om attraktiva om dessa har renoverats och moderniserats till en acceptabel standard. Ofta är hyrorna lägre i dessa hus då nyproduktionen generellt alltid varit dyrare för bostäder och lokaler. Men även här finns det en gräns då dessa byggnader upplevs som föråldrade och måste byggas om till modern standard och därmed även hyressätts i paritet med nyproduktionen. Ny teknik och förändrade ekonomiska förutsättningar kan påverka att ledningssystemen tas ur drift tidigare än den tekniska och ekonomiska livslängden medger. Ett exempel på det är installationer av värmepumpar som i viss mån slår ut fjärrvärmen. Dagens VA systemet har dock stått sig i ett par tusen år och här kan man nog förvänta sig att den tekniska lösningen kommer att vara i drift under lång tid framåt. Kontakter med fastighets- och anläggningsägare I delprojektet har kartor, redovisande olika havsytenivåer, + 0,5 m + 1,0 m och + 1,5 m, och havets utbredning, tagits fram. Dessa och frågeformulär har distribuerats som enkäter till ett antal berörda fastighets- och anläggningsägare. Vidare har det tagits ett antal kontakter och genomförts ett antal arbetsmöten med flera berörda fastighets- och anläggningsägare samt kommunala förvaltningar. Analys Utifrån dagens forskning kan en förväntad höjning av havsytan på 3 4 dm anses vara rimlig ur ett 100-årigt planeringsperspektiv i Sundsvall. En föreslagen förväntad höjning om 0,5 m ger oss då en liten reserv och gör oss sannolikt klimatsäkra en bit in på 2100-talet. En höjning av havsytan med 0,5 m motsvarar de nivåer Sundsvall hade på trettiotalet. Samhällsviktiga funktioner får inte fallera vid framtidens extrema högvattentillfällen En säkerhetsmarginal om ytterligare 0,5 m, totalt 1,0 m, är rimlig för dessa. Därmed skulle dessa klara ca 1,6-1,7 meters höjning av den globala nivån fram till 2100 (alternativt vid långsammare havsytehöjning: ytterligare höjningar efter 2100). Man kan överväga att som rekommendation höja säkerhetsmarginalen med ytterligare 0,5 m, till totalt 1,5 m, för de samhällsviktiga funktionerna.
Delprojekt: Havsytans nivåförändring p g a klimatet Sid 14(18) Ett pedagogiskt problem föreligger: Havsytan kommer p.g.a. landhöjningen i Sundsvall att upplevas som sjunkande under första halvan av 2000-talet. Att då få accept på att planering ska utgå från en höjning av havsytan är en utmaning. En uppföljning av forskningsläget och avstämning mot planeringsförutsättningarna torde vara nödvändig i framtiden. Vad gäller befintliga fastigheter och byggnader tycks berörda fastighetsägare kunna hantera och acceptera de konsekvenser hundraårsperspektivet, d.v.s. en havsytehöjning på 0,5 m, ger. Nödvändiga anpassningsåtgärder bedöms kunna klaras med en viss ökning av nuvarande medel för drift-, underhåll och investeringar. Sannolikt förorsakar klimatförändringen ett minskande värmeenergibehov och det därmed frigjorda ekonomiska utrymmet bör då kunna användas för klimatanpassningsåtgärder. Skulle havsytenivån höjas mer än 0,5 m och kanske nå uppemot + 1,5 m blir effekterna dramatiska och mycket svåra att ta ställning till. Exempelvis måste då sannolikt Ortvikens Pappersbruk läggas ned eller flyttas, alternativt vallas in till mycket hög kostnad. Med tanke på byggnaders och anläggningars livslängd kan det kännas tveksamt att föreslå en strategi som omfattar en tidsperiod längre än hundra år. Förändringar sker i en allt snabbare takt och sannolikt kommer förändringstakten inte att minska i framtiden. Det är dock troligt att det som byggs idag längs kusterna underhålls och moderniseras i en takt som gör att det fortfarande kommer att nyttjas om 100 år och kanske till och med uppfattas som attraktivt. En jämförelse med Stensta n ligger närma till hands. Stora exploateringar med havsnära byggnader kan förväntas såväl i Norra som Södra Hamnen. Helt naturligt vill man anlägga dessa nära havsytan och utformning utgående från en höjning av havsytan med 0,5 m kan accepteras av exploatörerna. I det fall havsytan stiger mer än 0,5 m, vilket kanske inträffar efter år 2100 och byggnaderna nyttjas fortsättningsvis, kan olägenheter minimeras genom att byggnadens försörjning med el, vatten och avlopp görs på ett säkert sätt. Vidare att byggnadens bottenvåning utförs översvämningssäker, i oorganiska material samt med en byggnadsteknisk utformning som medger dämningsmöjlighet. Om möjligt utformas byggnaderna utgående från en höjning av havsytan med 1,0 m och detta bör särskilt gälla för de byggnader som inte befinner sig i kajläge. Troligen kan gator, planer och gångvägar nyttjas för eventuellt dämningsbehov vid högvattenläge på ett arkitektoniskt trevligt sätt. En teoretisk planering utgående från scenarios för år 2200 med en förväntad höjning av havsytan med 1,5 m, bedöms som mindre realistisk. Detta med motiveringen att den globala höjningen av havsytan då överstiger 3 m ett scenario vi hoppas mänskligheten gör allt för att undvika. Våra bekymmer skulle då ur ett globalt perspektiv ändå vara små. Kajer kommer idag att upplevas som höga vid en utformning utgående från en framtida höjning av havsytan. Detta problem kan i många fall lösas genom att kajen utformas i trappsteg, vilket t.o.m. kan upplevas som en designförbättring gentemot ett traditionellt utförande. Kajen kan med fördel konstrueras för en påbyggnad för att klara en ytterligare höjning av havsytan. En strategi bör ta sikte på förhållandena om minst 100 år inkluderande byggnadsteknisk utformning enligt föregående stycken. Strategin bör uppdateras regelbundet, förslagsvis med en översyn vart fjärde år och en mer omfattande analys vart åttonde år. Detta med tanke på förändringar inom forskning och teknik samtidigt som kunskaper rörande klimatförändringarna uppdateras.
Delprojekt: Havsytans nivåförändring p g a klimatet Sid 15(18) Det är sannolikt att problem kan komma uppstå för fastigheter och byggnader längs Selångersån, dels p.g.a. havsytans framtida höjning och därmed förorsakad dämning, dels effekter av ökad nederbörd (100-års regn). Det betyder att plats bör reserveras eller åtgärder vidtas längs ån för att möjliggöra anläggandet av framtida skyddsvallar och/eller höja kajer/broar till nivåer + 2,4 vid Storbron, + 2,7 m vid Sporthallsbron samt + 3,0 m vid Widesbron, om behov skulle uppstå. Strategin för havsytan framtida förändring kan ge Sundsvall konkurrensfördelar. Sundsvall och Norrlandskusten har en unikt bra situation i perspektivet stigande havsnivå, detta tack vare vår landhöjning. I Sundsvall innebär en framtida höjning av havsytan på 0,5 m att vi på sikt återgår till den nivå havet hade på trettio-fyrtiotalet. Det innebär att större delen av den kustnära delen av staden är anpassad. Vår landhöjning beror på en långsam återfjädring av jordskorpan efter det att inlandsisen började smälta för 10 000 år sedan. Det tjocka istäcket hade innan detta tryckt ned jordskorpan och vår region tillhör de där nedtryckningen var som störst. Rimligen kan vi därmed säga att med föreslagen strategi på ett relativt enkelt sätt kan bli mer klimatsäkra än de flesta kuststäder i södra Sverige och världen i övrigt. Vi har förutsättningar som ger möjliga konkurrensfördelar för långsiktiga investeringar vid havet. Strategin har dessutom en mindre marginal i reserv, om det skulle visa sig att framtida forskning visar på större höjning av havsytan. Alternativt kan reserven sägas ge oss klimatsäkerhet en bit in på 2100-talet. Många städer arbetar idag med ett perspektiv på havsytans stigning som inte sträcker sig efter 2100, inte minst för att detta innebär mycket svåra konsekvenser att bara hantera nödvändiga åtgärder. De flesta kuststäder i världen och i södra Sverige inte har haft landhöjning i historisk tid och förväntas inte heller få det i framtiden. Anpassningsbehoven blir därmed större, svårare och mycket kostnadskrävande. Exempelvis Göteborg diskuterar anpassningar utifrån en antagen höjning av havsytan med 1 m fram till 2100. Göteborgs behov i detta hänseende kostar 10-tals miljarder i bara anpassningskostnader fram till 2100. I det perspektivet är Sundsvalls kostnad för föreslagen strategi liten. Vår strategi bör kunna ses som en möjlighet. Om strategin kommuniceras väl kan den bidra till att stärka kommunens framtida attraktionskraft som en klimatsäker kommun. Strategi Följande strategi föreslås för framtida utformning av byggnader, fastigheter och anläggningar: Inom nya detalj- och andra planer : För byggnader och fastigheter: Högsta högvattennivå: + 1,9 m (RH 2000) Innebärande klimatsäker planering för en förväntad höjning av havsytan med 0,5 m, det s.k. hundraårsperspektivet För samhällsviktiga funktioner: Högsta högvattennivå: + 2,4 m (RH 2000) Innebärande klimatsäker planering för en förväntad höjning av havsytan med 1,0 m
Delprojekt: Havsytans nivåförändring p g a klimatet Sid 16(18) För större och långsiktiga infrastrukturprojekt: Planering krävs så att utförandet efter enkel komplettering klarar en Högsta högvattennivå :+ 2,4 m (RH 2000) Inom befintliga detalj- och andra planer: För nybyggnad: Högsta högvattennivå: + 1,9 m (RH 2000) Innebärande klimatsäker planering för en förväntad höjning av havsytan med 0,5 m, det s.k. hundraårsperspektivet För ombyggnad, byggnadslovspliktig: I förekommande fall ställs krav på åtgärder som säkrar byggnadens fortbestånd jämfört med nybyggnad med Högsta högvattennivå: + 1,9 m (RH 2000) Innebärande klimatsäker planering för en förväntad höjning av havsytan med 0,5 m, det s.k. hundraårsperspektivet För befintliga fastigheter och byggnader: En inventering och kvalitetssäkring görs utgående från krav på Högsta högvattennivå: + 1,9 m (RH 2000) Innebärande klimatsäker planering för en förväntad höjning av havsytan med 0,5 m, det s.k. hundraårsperspektivet För samhällsviktiga funktioner: En inventering och kvalitetssäkring görs utgående från ett krav på Högsta högvattennivå: + 2,4 m (RH 2000) Innebärande klimatsäker planering för en förväntad höjning av havsytan med 1,0 m För större och långsiktiga infrastrukturprojekt: En inventering och kvalitetssäkring görs utgående från ett krav på att planering krävs så att utförandet efter enkel komplettering klarar en Högsta högvattennivå: + 2,4 m (RH 2000) För befintliga fastigheter och byggnader längs Selångersån görs en inventering och kvalitetssäkring utgående från krav på klimatsäker utformning. Det betyder att plats bör reserveras eller åtgärder vidtas längs ån för att möjliggöra anläggandet av framtida skyddsvallar och/eller höja kajer/broar till nivåer + 2,4 vid Storbron, + 2,7 m vid Sporthallsbron samt + 3,0 m vid Widesbron, om behov skulle uppstå. Det föreslås även att en strategi för information upprättas samt att seminarier och workshops genomförs. Konsekvenser Konsekvenser för kommunala förvaltningar och bolag med anledning av föreslagen strategi, kommer att utredas och rapporteras i ett andra steg av berörda i särskild handling. Sundsvall har dock idag en unik situation. Staden är redan till största delen anpassad till en högre nivå i havet, på grund av historiska landhöjningar. Vad gäller ekonomiska konsekvenser kan följande översiktliga resonemang ge viss vägledning: En successivt stigande havsyta medför ökad påfrestning på byggnader, anläggningar och mark. För Sundsvalls del bedöms dock havsytan i hundraårsperspektivet nå nivå lika den som
Delprojekt: Havsytans nivåförändring p g a klimatet Sid 17(18) rådde 1930-1940. Huvuddelen av fastigheterna vid havet bedöms utformade enligt denna nivå och således kan kostnadskonsekvenserna antas bli ringa. I de fall en fastighet utformats för lägre havsnivå blir de ekonomiska konsekvenserna större, då måste exvis invallning i form av påbyggnad av kajer göras och kanske pumpanläggningar anläggas. Dock sker havsytans höjning över lång tid och kommer att vara märkbar kanske först efter 2050. Vid den tidpunkten kommer anläggningarnas förslitning ändå att kräva reivesteringar av betydande storlek, varför erforderlig merinvestering på grund av havsytans höjning bedöms vara av marginell omfattning. Klimatförändringar påverkar byggnader, anläggningar och mark på annat sätt, exvis genom påverkan av dagvatten, regn, luftfuktighet, ökat antal nollpassager mm, men även positivt genom minskat uppvärmningsbehov. Ökat behov av drift- och underhållsmedel för de negativa konsekvenserna bedöms ligga i nivån 10-20 kr/kvm. En höjning av årsmedeltemperaturen med 2 grader ger ca 10 % minskat uppvärmningsbehov eller 5-10 kr/kvm beroende på typ och utformning av byggnad. En förenklad men rimlig ansats till kostnadskonsekvens på grund av växthuseffekten, är en ökning av de årliga drift och underhållskostnaderna i nivån 10-15 kr/kvm och med en mer pessimistisk syn: 20-25 kr/kvm. Framtagna GIS-kartor över framtida havsnivåer i Sundsvall Projektet har tagit fram 3 st GIS-skickt över centrala Sundsvall med högsta högvatten plus 0,5 m, 1,0 m och 1,5 meter. I nedan figurer (5 och 6) visas kartorna med högsta högvatten plus 0,5 meter och 1,0 meter. Kartan med fallet 0,5 meter visar då både hur förhållandena var på 1930/40 talet, samt hur en framtida höjning i ett lite drygt 100-årsperspektiv kan se ut. Kartan med 1,0 meters höjning visar hur förhållandena kan bli från mitten av 2100-talet. Figur 5
Delprojekt: Havsytans nivåförändring p g a klimatet Sid 18(18) Figur 6 För arbetsgruppen 2011-03-17 Lennart Olsson Delprojektledare