KOMMENTARER TILL RÅDETS ARBETSORDNING EUROPEISKA RÅDETS OCH RÅDETS ARBETSORDNINGAR

KOMMENTARER TILL RÅDETS ARBETSORDNING EUROPEISKA RÅDETS OCH RÅDETS ARBETSORDNINGAR

Kommentarer till rådets arbetsordning Europeiska rådets och rådets arbetsordningar

Meddelande Denna publikation har framställts av rådets generalsekretariat. Den tillhandahålls endast i informationssyfte och medför inte något ansvar för EU-institutionerna eller medlemsstaterna. För mer information om Europeiska rådet och rådet, se: www.consilium.europa.eu eller kontakta rådssekretariatets enhet för information till allmänheten: Rue de la Loi/Wetstraat 175 1048 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tel. +32 (0)2 281 56 50 Fax +32 (0)2 281 49 77 public.info@consilium.europa.eu www.consilium.europa.eu/infopublic Visit Besök our vår website: webbplats: www.consilium.europa.eu More information on the European Union is available on the internet Mer information om Europeiska unionen finns på www.europa.eu. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2016 Print QC-04-15-692-SV-C PDF QC-04-15-692-SV-N Europeiska unionen, 2016 Återgivning är tillåten med angivande av källan.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 7 DEL 1 KOMMENTARER TILL RÅDETS ARBETSORDNING... 9 INLEDNING...11 KAPITEL I RÅDETS STRUKTUR...13 1. Rådet som en enda rättslig enhet...13 2. Rådskonstellationer (artikel 2 och bilaga i till arbetsordningen)...14 A Allmänt...14 B Konstellationen allmänna frågor...15 C Konstellationen utrikes frågor...16 D Hur medlemsstaterna företräds i rådet...16 3. Coreper, kommittéer och arbetsgrupper (artiklarna 19 och 21 i arbetsordningen)... 17 A Coreper...17 B Kommittéer som inrättats genom fördragen eller av rådet...19 C Kommittéer och arbetsgrupper som inrättats av Coreper...22 D Rådets ordförandeskaps förberedande organ...23 4. Ordförandeskapet och arbetets förlopp (artikel 20 i och bilaga v till arbetsordningen)...25 5. Rådets generalsekreterare och generalsekretariat (artikel 23 i arbetsordningen)... 26 A Generalsekreteraren...27 B Generalsekretariatet...28 KAPITEL II RÅDETS ÖVERLÄGGNINGAR...29 1. Planering av rådets arbete (artikel 2.6 Och 2.7 I arbetsordningen)...29 2. Kallelse och sammanträdesorter (artikel 1 i arbetsordningen)...29 A Kallelse...29 B Sammanträdesort...30 3. Dagordning (artikel 3 i arbetsordningen)...30 A Upprättande av den preliminära dagordningen...30 B Antagande av den slutliga dagordningen...33 C Dagordningens struktur och innehåll...34 4. Sekretess (artiklarna 5 och 6 i arbetsordningen)...38 A Deltagande i rådets sammanträden...38 B Närvaro vid rådets sammanträden...39 5. Protokoll (artikel 13 i arbetsordningen).............................................. 40 A Protokollets struktur och innehåll...40 B Godkännande av protokoll...41 Mars 2016 SV KOMMENTARER TILL RÅDETS ARBETSORDNING 3

6. Offentlighet och öppenhet (artiklarna 5 10 i arbetsordningen)...42 A Lagstiftningsöverläggningar, offentliga överläggningar och debatter...42 B Offentliggörande av dagordningar...44 C Offentliggörande av omröstningar, röstmotiveringar, uttalanden till protokoll och protokoll (artiklarna 7 och 9 i arbetsordningen)...44 D Allmänhetens tillgång till handlingar...46 7. Regler om språkanvändningen (artikel 14 i arbetsordningen)...46 A Regler om språkanvändningen som gäller grundfördragen...46 B Regler om språkanvändningen som gäller för Europeiska unionens institutioner (officiella språk och arbetsspråk)...47 C Användning av ytterligare språk...52 KAPITEL III RÅDETS BESLUTSFATTANDE...53 1. Omröstningsbestämmelser (artikel 11 i arbetsordningen)...53 A Beslut om omröstning...53 B Omröstningsförfarande...53 C Avsaknad av möjlighet att delta i omröstning...57 2. Beslutsförhet och delegering av rösträtt (artiklarna 4 och 11 i arbetsordningen)...58 A Beslutsförhet...58 B Delegering av rösträtt...58 3. Skriftligt förfarande (artikel 12 i arbetsordningen)...59 A Vanligt skriftligt förfarande...59 B Förenklat skriftligt förfarande...61 KAPITEL IV RÅDSAKTER OCH DERAS UTFORMNING...63 1. Undertecknande av akter (artikel 15 i arbetsordningen)...63 2. Förordningarnas rubrik och utformning (punkt a.1 I bilaga vi till arbetsordningen)...64 3. Förordningarnas struktur (punkterna A.2, A.3 och A.4 i bilaga VI till arbetsordningen)...65 4. Rubrik och utformning av övriga rättsakter inom sekundärrätten (del b i bilaga vi till arbetsordningen)...66 5. Utformning av beslut som avses i artikel 25 i EU-fördraget (del c i bilaga vi i arbetsordningen)...66 6. Akter som inte är standardakter...67 7. Offentliggörande av akter i Europeiska unionens officiella tidning (artikel 17 i arbetsordningen)... 68 8. Delgivning och översändande av akter (artikel 18 i arbetsordningen)...70 KAPITEL V ÖVRIGA BESTÄMMELSER...71 1. Säkerhet (artikel 24 i arbetsordningen)...71 2. Depositarie (artikel 25 i arbetsordningen)...71 3. Företrädande av rådet i europaparlamentet (artikel 26 i arbetsordningen)...72 4. Skrivelser till rådet (artikel 28 i arbetsordningen)...73 4 KOMMENTARER TILL RÅDETS ARBETSORDNING SV Mars 2016

DEL 2 EUROPEISKA RÅDETS ARBETSORDNING.......................... 75 DEL 3 RÅDETS ARBETSORDNING...83 BILAGA I Förteckning över rådskonstellationer...103 BILAGA II Särskilda bestämmelser om allmänhetens tillgång till rådets handlingar...104 BILAGA III Sifferuppgifter om unionens befolkning och befolkningen i varje medlemsstat för tillämpning av bestämmelserna om omröstning med kvalificerad majoritet i rådet...108 BILAGA IV Som avses i artikel 16...110 BILAGA V Rådets arbetsmetoder...112 BILAGA VI Bestämmelser om akternas utformning...114 Mars 2016 SV KOMMENTARER TILL RÅDETS ARBETSORDNING 5

Förord Huvudsyftet med Kommentarer till rådets arbetsordning är att de ska tjäna som en vägvisare i den juridiska miljön för de roterande ordförandeskapen, rådets medlemmar och tjänstemännen vid rådets generalsekretariat, särskilt vad beträffar ändringarna med anledning av Lissabonfördragets ikraftträdande. Denna skrift är utarbetad helt och hållet på generalsekretariatets ansvar. Den är ett internt arbetsdokument och är inte rättsligt bindande. Det är min förhoppning att denna vägvisare ska visa sig vara värdefull för delegationerna och våra kolleger vid generalsekretariatet och att den kommer att ge svar på många av de frågor om rådets arbetssätt som kan infinna sig. Ansvariga avdelningar vid sekretariatet kommer självfallet gärna att stå till tjänst med ytterligare upplysningar som kan behövas. Jeppe Tranholm-Mikkelsen Generalsekreterare Europeiska unionens råd Mars 2016 SV KOMMENTARER TILL RÅDETS ARBETSORDNING 7

DEL 1 KOMMENTARER TILL RÅDETS ARBETSORDNING Mars 2016 SV KOMMENTARER TILL RÅDETS ARBETSORDNING 9

INLEDNING Rådets arbetsordning (nedan kallad arbetsordningen) är oumbärlig som redskap för att institutionen ska kunna fungera problemfritt. Inom den ram som fastslås genom fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) fastställs i arbetsordningen en rad bestämmelser om rådets arbete. Varken denna eller tidigare upplagor av Kommentarer till arbetsordningen är tänkt att vara uttömmande eller att fastställa rättsläget; avsikten är snarare att de ska tjäna som praktisk vägledning för rådets medlemmar och deras företrädare. Kommentarerna har delats in i fem kapitel: I. Rådets struktur II. Rådets överläggningar III. Rådets beslutsfattande IV. Rådsakter och deras utformning V. Övriga bestämmelser Arbetsordningens 28 artiklar har ordnats ämnesvis i dessa fem kapitel. Arbetsordningen i dess senaste version av den 1 december 2009 1 återfinns i bilagan tillsammans med de uppdaterade befolkningsuppgifterna för EU för år 2016. 1 Rådets beslut 2009/937/EU av den 1 december 2009 om antagande av rådets arbetsordning (EUT L 325, 11.12.2009, s. 35). Mars 2016 SV KOMMENTARER TILL RÅDETS ARBETSORDNING 11

KAPITEL I RÅDETS STRUKTUR Europeiska unionens råd är en enda rättslig enhet även om det sammanträder i olika konstellationer beroende på de ämnen som behandlas. Dess arbete förbereds av en kommitté med ständiga representanter för medlemsstaterna (Ständiga representanternas kommitté, Coreper) och av specialinriktade kommittéer och arbetsgrupper. Rådet, vars ordförande ser till att dess arbete fungerar smidigt, biträds av generalsekretariatet, som står under en generalsekreterares ansvar. 1. RÅDET SOM EN ENDA RÄTTSLIG ENHET Arbetsordningen gäller för rådet självt (dvs. på ministernivå) och för dess förberedande organ (Coreper, kommittéer och arbetsgrupper). Rådet är en enda rättslig enhet som kan sammanträda i olika konstellationer (jordbruk och fiske, miljö osv.) beroende på de ämnen som behandlas (artikel 2.1 i arbetsordningen). Med undantag för konstellationerna allmänna frågor och utrikes frågor (artikel 16.6 i EU-fördraget och artikel 2.2, 2.4 och 2.5 i arbetsordningen) anges inte specialinriktningen eller ansvarsområdet för de enskilda konstellationerna, utan detta följer av praxis. Antalet konstellationer minskades år 2000 från 22 till 16 och därefter år 2002 till nio. Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft har antalet stigit till tio i och med att det tidigare rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) delades upp i två olika rådskonstellationer. Förfarandet för fastställande av förteckningen över andra rådskonstellationer än allmänna frågor och utrikes frågor anges i artikel 236 i EUF-fördraget (se punkt 2.A). Det faktum att rådet är en enda rättslig enhet har tre konsekvenser. För det första kan en rättsakt om vilket ämne som helst som omfattas av unionens behörighet formellt antas av vilken rådskonstellation som helst. En rådskonstellation kan t.ex. som en A-punkt anta en text som omfattas av en annan konstellations ansvarsområde. En rådsakt har samma rättsliga värde oavsett vilken konstellation som antagit den. För det andra finns det ingen hierarki mellan de olika rådskonstellationerna, eftersom rådet är en enda rättslig enhet. Det är emellertid nödvändigt att understryka den samordnande funktionen hos rådet (allmänna frågor) (se punkt 2.B) och dess ansvar för institutionella och administrativa frågor och övergripande ärenden samt det särskilda ansvarsområdet för rådet (utrikes frågor). Det senare har till uppgift att utforma unionens yttre åtgärder enligt strategiska riktlinjer som Europeiska rådet fastställer och säkerställa samstämmigheten i unionens åtgärder (se punkt 2.C). Medling är en fråga för Europeiska rådet, som i enlighet med artikel 15.1 i EU-fördraget ska ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och bestämma dess allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar. För det tredje är eftersom rådet är en enda rättslig enhet ordförandeskapet i rådet också ett enda ämbete. Därför gäller de regler som gäller för ordförandeskapet envar som innehar ordförandeskapet i någon av rådskonstellationerna, även konstellationen utrikes frågor eller, i förekommande fall, något av rådets förberedande organ, såvida inte annat särskilt föreskrivs i arbetsordningen (artikel 1.5 andra stycket i arbetsordningen). Mars 2016 SV KOMMENTARER TILL RÅDETS ARBETSORDNING 13

2. RÅDSKONSTELLATIONER (ARTIKEL 2 OCH BILAGA I TILL ARBETSORDNINGEN) A Allmänt Förteckningen (inklusive ändringar) över andra rådskonstellationer än allmänna frågor och utrikes frågor ska antas av Europeiska rådet med kvalificerad majoritet (artikel 2.1 i arbetsordningen, artikel 236 i EUF-fördraget). I artikel 4 i protokollet om övergångsbestämmelser föreskrivs att rådet i konstellationen allmänna frågor, fram till ikraftträdandet av det beslut av Europeiska rådet som avses i artikel 16.6 första stycket i EU-fördraget, med enkel majoritet ska upprätta förteckningen över rådskonstellationer. Den förteckningen upprättades den 1 december 2009 2. Den ändrades den 16 september 2010 3 och anges i bilaga I till arbetsordningen. De tio rådskonstellationerna är följande: 1. Allmänna frågor. 2. Utrikes frågor 4. 3. Ekonomiska och finansiella frågor 5. 4. Rättsliga och inrikes frågor 6. 5. Sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor. 6. Konkurrenskraft: inre marknaden, industri, forskning och rymdfrågor 7. 7. Transport, telekommunikation och energi. 8. Jordbruk och fiske. 9. Miljö. 10. Utbildning, ungdom, kultur och idrott 8. Gemensamma möten för två eller fler rådskonstellationer (s.k. jumbomöten) är numera sällsynta. Fler än en minister får dock delta i en och samma rådskonstellation. I sådana fall bör ordförandeskapet organisera rådets arbete genom att gruppera dagordningspunkter med kopplingar sinsemellan så att de olika medlemmarna av det berörda rådet lättare kan delta. Det är inte ovanligt att medlemmarna av rådet fortsätter sina diskussioner vid de måltider som arrangeras vid rådets möten, men det bör observeras att sådana evenemang inte ingår i de officiella rådsmötena och att alla eventuella beslut 2 Beslut 2009/878/EU av rådet (allmänna frågor) av den 1 december 2009 om fastställande av förteckningen över rådskonstellationer utöver dem som anges i artikel 16.6 andra och tredje styckena i fördraget om Europeiska unionen (EUT L 315, 2.12.2009, s. 46). 3 Europeiska rådets beslut 2010/594/EU av den 16 september 2010 om ändring av förteckningen över rådskonstellationer (EUT L 263, 6.10.2010, s. 12). 4 Inklusive den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken samt utvecklingssamarbete. 5 Inklusive budget. 6 Inklusive civilskydd. 7 Inklusive turism. 8 Inklusive audiovisuella frågor. 14 KOMMENTARER TILL RÅDETS ARBETSORDNING SV Mars 2016

man fattar eller slutsatser man kommer fram till därför måste antas under det officiella mötet. Enligt gällande praxis anordnar rådets ordförandeskap dessutom informella ministermöten. Dessa möten är inga rådssammanträden och kan inte ersätta rådets verksamhet. Syftet med dessa informella möten är att möjliggöra en gemensam analys och så fria diskussioner som möjligt kring teman av allmän räckvidd. Dessa möten faller utanför den ram och de procedurregler som anges i fördragen, och arbetsordningen gäller inte för dem. För att bibehålla dessa mötens informella karaktär beslutades det vid Europeiska rådets möte i Helsingfors den 10 11 december 1999 att det inte ska utarbetas någon dagordning, att diskussionerna inte får kräva att handlingar utarbetas före eller efter mötet och att inga slutsatser får utarbetas eller formella beslut antas. I eventuella pressmeddelanden ska dessa mötens informella karaktär tydligt framgå. Det beslutades också att högst fem informella ministermöten kan hållas under varje ordförandeskap 9. B Konstellationen allmänna frågor Rådet i konstellationen allmänna frågor ska tillsammans med Europeiska rådets ordförande och kommissionen förbereda och säkerställa uppföljningen av Europeiska rådets möten (artikel 16.6 andra stycket i EU-fördraget), bl.a. samordning av allt förberedelsearbete, den allmänna samordningen av politiken, institutionella och administrativa frågor, övergripande ärenden som påverkar flera av unionens politikområden, såsom den fleråriga budgetramen och utvidgningen, samt varje ärende som Europeiska rådet anförtror det, med beaktande av reglerna för den ekonomiska och monetära unionens funktionssätt. Det ska också i samarbete med kommissionen säkerställa samstämmigheten i de olika rådskonstellationernas arbete (artikel 2.2. i arbetsordningen). De närmare föreskrifterna om förberedelserna inför Europeiska rådets möten återfinns i artikel 3 i Europeiska rådets arbetsordning (artikel 2.3 i arbetsordningen). Minst fyra veckor före varje ordinarie möte i Europeiska rådet ska Europeiska rådets ordförande, i nära samarbete med den medlemsstat som utövar ordförandeskapet i rådet och kommissionens ordförande, utarbeta ett utkast till kommenterad dagordning och lägga fram det för rådet i konstellationen allmänna frågor. Rådet i konstellationen allmänna frågor debatterar ett utkast till riktlinjer för Europeiska rådets slutsatser och utkast till Europeiska rådets slutsatser och beslut som utarbetats av Europeiska rådets ordförande i samma nära samarbete som för utkastet till kommenterad dagordning. Det hålls också ett sista förberedande möte i rådet i konstellationen allmänna frågor inom fem dagar före Europeiska rådets möte, och därefter upprättar Europeiska rådets ordförande den preliminära dagordningen. Inga punkter får därefter läggas till utan alla delegationers samtycke. För att Europeiska rådets arbete ska kunna förberedas på bästa sätt får varken andra rådskonstellationer eller andra förberedande organ sammanträda för att debattera ett ärende som har förelagts Europeiska rådet mellan det sista förberedande mötet i rådet i konstellationen allmänna frågor och Europeiska rådets möte utan tvingande och oförutsebara 9 Se avsnitt E i ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Helsingfors i december 1999: [I]nformella ministermöten [...] är inte rådsmöten och kan inte ersätta rådets normala verksamhet. [...] Högst fem informella ministermöten kan hållas under varje ordförandeskap. Mars 2016 SV KOMMENTARER TILL RÅDETS ARBETSORDNING 15

skäl som exempelvis anknyter till aktuella internationella händelser. Bidragen från övriga rådskonstellationer till Europeiska rådets arbete ska därför sändas till rådet i konstellationen allmänna frågor senast två veckor före Europeiska rådets möte. Den slutliga dagordningen antas i början av Europeiska rådets möte. C Konstellationen utrikes frågor Rådet i konstellationen utrikes frågor ska utforma unionens yttre åtgärder utifrån de strategiska riktlinjer som Europeiska rådet fastställer och säkerställa samstämmigheten i de åtgärderna (artikel 16.6 i EU-fördraget och artikel 2.5 i arbetsordningen). Det är ansvarigt för Europeiska unionens yttre åtgärder när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, den gemensamma handelspolitiken samt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd (artikel 2.5 i arbetsordningen). Ordförande i konstellationen utrikes frågor är unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (nedan kallad den höga representanten). Den höga representanten kan dock ersättas av den medlem av rådet i konstellationen utrikes frågor som företräder den medlemsstat som utövar ordförandeskapet i rådet (artikel 2.5 andra stycket i arbetsordningen). Detta är normalt fallet när rådet sammankallas för att behandla frågor som rör den gemensamma handelspolitiken 10. D Hur medlemsstaterna företräds i rådet Enligt bilaga I till arbetsordningen får [v]arje medlemsstat [...] avgöra på vilket sätt den ska företrädas i rådet, i enlighet med artikel 16.2 i EU-fördraget. I artikel 16.2 i EU-fördraget anges följande: Rådet ska bestå av en företrädare på ministernivå för varje medlemsstat med befogenhet att fatta bindande beslut för regeringen i den medlemsstat som han eller hon företräder och att utöva dess rösträtt. Av detta följer först och främst att varje medlemsstat måste företrädas av en regeringsledamot (minister eller statssekreterare). Av ordalydelsen i denna bestämmelse följer också att förbundsstater eller decentraliserade stater även kan låta sig företrädas av ledamöter av regionala regeringar på villkor att de kan fatta bindande beslut för regeringen i den medlemsstat det gäller, dvs. förbunds- eller centralregeringen. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 16.2 i EU-fördraget eller bestämmelserna om beslutsförhet (se punkt 2.A i kapitel III) får varje medlem av rådet själv sätta samman sin delegation på det sätt som denne anser lämpligt 11. Han eller hon får åtföljas av tjänstemän som biträder honom eller henne. Det bör noteras att det av systematiken i fördragen, och då särskilt artikel 16 i EU-fördraget, följer att var och en av rådets medlemsstater ska företrädas av medborgare i just den medlemsstaten eller under alla omständigheter en medborgare i en av Europeiska unionens medlemsstater. Därför bör det vara omöjligt för en medborgare i en tredjestat att närvara vid ett rådsmöte i egenskap av medlem av 10 Se uttalande a om artikel 2.5 andra stycket i arbetsordningen, där följande föreskrivs: När rådet i konstellationen utrikes frågor sammankallas för att behandla frågor som rör den gemensamma handelspolitiken, ska dess ordförande ersättas med ordförandeskapet för det halvåret i enlighet med artikel 2.5 andra stycket. 11 Rådet får i enlighet med artikel 5.3 i arbetsordningen begränsa antalet personer per delegation som samtidigt får närvara i rådets sammanträdeslokal. 16 KOMMENTARER TILL RÅDETS ARBETSORDNING SV Mars 2016

en rådsmedlems delegation, eftersom detta av de andra medlemmarna av rådet skulle kunna ses som en faktor som skulle kunna påverka rådets beslutsautonomi 12. I artikel 5.3 i arbetsordningen anges att namn och tjänsteställning med avseende på de tjänstemän som ingår i en rådsmedlems delegation i förväg ska anmälas till generalsekretariatet. För tillträde till rådets sammanträden krävs det att ett passerkort utfärdat av generalsekretariatet visas upp. En medlem av rådet som är förhindrad att närvara vid ett sammanträde får låta sig företrädas av någon annan (artikel 4 i arbetsordningen). I praktiken företräds den medlemmen av den ständige representanten eller dennes ställföreträdare. Den företrädaren har dock ingen rösträtt eftersom denna bara får utövas av en medlem av rådet. I enlighet med artikel 239 i EUF-fördraget, som återges i arbetsordningen (artikel 11.3 i arbetsordningen) får ingen rådsmedlem [...] vid omröstning företräda mer än en annan medlem (även känt som delegering av rösträtt, se punkt 2.B i kapitel III.) I de fall där en medlem av rådet låter sig företrädas av någon som inte motsvarar definitionen av medlem av rådet i den mening som avses i artikel 16.2 i EU-fördraget räknas inte den företrädaren med vid kontroll av huruvida beslutsförhet råder. 3. COREPER, KOMMITTÉER OCH ARBETSGRUPPER (ARTIKLARNA 19 OCH 21 I ARBETSORDNINGEN) A Coreper Som namnet anger är Coreper (Ständiga representanternas kommitté) sammansatt av de ständiga representanterna för medlemsstaternas regeringar vid Europeiska unionen. Omnämnandet av regeringar lades i och med Lissabonfördraget till i artikel 16.7 i EU-fördraget och i artikel 240.1 i EUF-fördraget för att understryka att de ständiga representationerna ger uttryck för sin regerings ståndpunkt. Coreper består av två delar. Den första, Coreper I, består av de ställföreträdande ständiga representanterna och den andra, Coreper II, av de ständiga representanterna själva. I enlighet med artikel 19.1 i arbetsordningen har Coreper till uppgift att förbereda arbetet i rådet och att utföra de uppdrag som rådet ger det; Coreper ska sörja för konsekvensen i unionens politik och åtgärder samt se till att följande principer och regler iakttas: Principerna om lagenlighet, subsidiaritet och proportionalitet samt om motivering av rättsakterna. Reglerna om befogenheterna för unionens institutioner, organ och byråer. Budgetbestämmelserna. Regler om förfaranden, öppenhet och redaktionell kvalitet. 12 Denna fråga skiljer sig från den om att ordna så att företrädare för tredjestater eller internationella organisationer kan delta vid ett helt eller delar av ett rådsmöte (se punkt 4.B i kapitel II). Mars 2016 SV KOMMENTARER TILL RÅDETS ARBETSORDNING 17

Coreper får i enlighet med fördraget (sista meningen i artikel 240.1 i EUF-fördraget) anta följande beslut i procedurfrågor 13, under förutsättning att de punkter som rör dessa finns upptagna på den preliminära dagordningen minst tre arbetsdagar före mötet; för att undantag ska kunna göras från denna tidsfrist krävs enhällighet av Coreper (artikel 19.7 i arbetsordningen): Beslut om att ett rådssammanträde ska hållas på annan ort än Bryssel eller Luxemburg. Beslut om att en kopia av eller ett utdrag ur rådets handlingar får företes inför rätta. Beslut om att hålla en offentlig debatt i rådet eller att en bestämd rådsöverläggning inte ska hållas offentligt. Beslut om offentliggörande av omröstningsresultat och uttalanden till rådets protokoll enligt artikel 9.2 i arbetsordningen. Beslut om att tillämpa skriftligt förfarande. Godkännande eller ändring av rådets protokoll. Beslut om att offentliggöra eller inte offentliggöra en text eller en akt i EUT. Beslut om att samråda med en institution eller ett organ när ett sådant samråd inte krävs i fördragen. Beslut om att bestämma eller förlänga en frist för samråd med en institution eller ett organ. Beslut om att förlänga de tidsfrister som avses i artikel 294.14 i EUF-fördraget. Godkännande av innehållet i ett brev till en institution eller ett organ. Beslut i procedurfrågor har ofta ingen särskild form bortsett från ett omnämnande i Corepers referat. Ett brev till en institution eller ett organ kan undertecknas av Corepers ordförande. Coreper I förbereder arbetet åt sex olika rådskonstellationer (jordbruk och fiske; konkurrenskraft; transport, telekommunikation och energi; miljö; utbildning, ungdom, kultur och idrott; sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor). Coreper II förbereder arbetet åt fyra konstellationer (allmänna frågor, utrikes frågor, ekonomiska och finansiella frågor samt rättsliga och inrikes frågor). Corepers viktigaste roll är att samordna och förbereda arbetet i de olika rådskonstellationerna och att sträva efter att på sin nivå nå enighet om en lösning som sedan ska föreläggas rådet för antagande. Coreper ska se till att ärendena presenteras för rådet i lämplig form. Coreper analyserar ärendet, fastställer befintliga alternativ, förbereder rådets överläggningar och utarbetar där så är nödvändigt förslag. 13 Om ordförandeskapet drar slutsatsen att ett ärende efter diskussion i Coreper bör återsändas till arbetsgruppen eftersom det exempelvis ännu inte är moget att läggas fram för rådet eller på grund av att förhandlingar inleds med Europaparlamentet, utgör detta inte ett beslut i procedurfrågor i sig utan ingår snarare i Corepers centrala uppgift att fungera som rådets huvudsakliga förberedande organ. 18 KOMMENTARER TILL RÅDETS ARBETSORDNING SV Mars 2016

Corepers centrala roll framgår också av att alla punkter på rådets dagordning först måste behandlas av Coreper I eller II, om inte rådet i brådskande fall enhälligt beslutar att behandla en fråga utan att denna föregående behandling har ägt rum eller Coreper själv (med enkel majoritet) har beslutat att avstå från föregående behandling (artikel 19.2 i arbetsordningen). Det bör emellertid understrykas att Corepers eventuella enighet om en lösning alltid kan ifrågasättas av rådet, som ensamt har befogenhet att fatta beslut. Coreper är således varken en EU-institution eller en beslutsinstans som kan ersätta rådet. Coreper har visserligen egna befogenheter (se förteckningen ovan över de beslut i procedurfrågor som Coreper kan fatta) men är inte behörigt att fatta beslut utanför detta begränsade område. Coreper är en förberedande instans eller, som domstolen beskrivit det, ett organ som biträder rådet och för dettas räkning fullgör förberedande och verkställande uppgifter. Fullgörandet av de förordnanden som Coreper anförtrotts av rådet ger det inte befogenhet att fatta beslut. Enligt fördraget tillkommer denna befogenhet rådet 14. Coreper II har som ordförande den ständiga representanten och Coreper I den ställföreträdande ständiga representanten för den medlemsstat som utövar ordförandeskapet i rådet i konstellationen allmänna frågor (artikel 19.4 i arbetsordningen). Corepers dagordning omfattar två delar: del I och del II. Del I gäller, liksom A-punkterna på rådets dagordning (se punkt 3 i kapitel II), de punkter som i princip inte kräver någon debatt, medan del II, liksom B-punkterna på rådets dagordning, kräver debatt. Om Coreper lyckas nå en överenskommelse om en II-punkt på sin dagordning blir denna punkt normalt sett en A-punkt på rådets dagordning. En punkt som avklarats inom arbetsgruppen blir normalt sett en s.k. I/A-punkt, dvs. en punkt som behandlas utan diskussion inom Coreper eller rådet. Coreper sammanträder i princip varje vecka. Dess överläggningar förbereds dagen innan av Coreper-medlemmarnas närmaste medarbetare, som sammanträder under benämningen Mertens-gruppen för Coreper I respektive Anticigruppen för Coreper II. Antici-gruppen (uppkallad efter sin förste ordförande) inrättades 1975 för att se över dagordningen för Coreper II och reglera tekniska och organisatoriska detaljer. Mertens-gruppen (likaledes uppkallad efter sin förste ordförande) inrättades i samma syfte 1993. I detta förberedande skede är det också möjligt att få en första uppfattning om de ståndpunkter de olika delegationerna kommer att inta under Corepers möte. B Kommittéer som inrättats genom fördragen eller av rådet Genom fördragen eller rådsbeslut har vissa särskilda kommittéer inrättats med uppgift att samordna verksamheten inom ett visst område. Med hänsyn till den institutionella enhet som föreskrivs i ingressen till EU-fördraget kan dessa kommittéer emellertid inte inkräkta på Corepers centrala roll. I varje bestämmelse i fördraget genom vilken en av dessa kommittéer inrättas sägs det således att tillämpningen av artikel 240 i EUFfördraget inte påverkas, dvs. Corepers allmänna ansvar för att förbereda rådets arbete. Rapporterna från dessa kommittéer ska vara tillgängliga i tid för de sammanträden i Coreper vid vilka rapporterna ska behandlas (artikel 21 i arbetsordningen). 14 Domstolens dom av den 19 mars 1996 i mål C-25/94, kommissionen mot rådet, REG 1966 3 I, punkterna 26 och 27. Mars 2016 SV KOMMENTARER TILL RÅDETS ARBETSORDNING 19

Ekonomiska och finansiella kommittén 15 har, som anges i artikel 134.2 i EUFfördraget, till uppgift att följa den ekonomiska och finansiella situationen i medlemsstaterna och inom unionen och regelbundet rapportera om detta till rådet och kommissionen samt att avge yttranden till rådet och kommissionen. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 240 i EUF-fördraget har den också till uppgift att medverka vid förberedelsen av rådets arbete inom olika områden, t.ex. rörande skyddsåtgärder som gäller kapitalrörelser eller samordning av medlemsstaternas ekonomiska politik, och att utföra andra uppgifter på uppdrag av rådet. Den ska slutligen granska situationen i fråga om kapitalrörelser och friheten att utföra betalningar. Utöver dessa uppdrag ska kommittén dessutom följa den monetära och finansiella situationen och det allmänna betalningssystemet i de medlemsstater som omfattas av undantag från bestämmelserna om Ekonomiska och monetära unionen. Denna kommittés särskilda roll påpekas specifikt i en fotnot till artikel 19 i arbetsordningen. Ovanligt nog är det kommissionens personal, och inte personalen vid rådets generalsekretariat, som tillhandahåller sekretariatet för detta rådets förberedande organ. Kommittén för ekonomisk politik 16 bidrar till förberedelserna av rådets arbete genom att tillhandahålla ekonomiska analyser, yttranden om metoder och utkast till politiska rekommendationer, särskilt i fråga om strukturpolitik som syftar till att förbättra tillväxtpotentialen och sysselsättningen i unionen. Kommittén har när den utför sina uppgifter ett nära samarbete med ekonomiska och finansiella kommittén när den rapporterar till rådet. Även i detta fall är det kommissionens personal, inte personalen vid rådets generalsekretariat, som tillhandahåller sekretariatet. Särskilda jordbrukskommittén (SJK), inrättad i maj 1960, har till särskild uppgift att förbereda många ärenden som ska behandlas av rådet (jordbruk och fiske). Denna kommitté spelar alltså samma roll inom området för jordbruk (dock inte inom det veterinära och fytosanitära området) som Coreper inom övriga områden. Detta är det enda undantaget till Corepers ensamrätt på att förbereda rådets arbete. De punkter som SJK har behandlat tas således direkt upp på dagordningen för rådet (jordbruk och fiske). Den särskilda kommittén för den gemensamma handelspolitiken (kallad handelspolitiska kommittén, den kommitté som avses i artikel 207 i EUFfördraget) ska biträda kommissionen när denna efter att ha inhämtat tillstånd från rådet förhandlar om ingående av internationella handelsavtal. Ständiga kommittén för operativt samarbete i frågor som rör den inre säkerheten inom unionen (kallad ständiga kommittén för inre säkerhet och inrättad genom artikel 71 i EUF-fördraget) främjar samordning av medlemsstaternas insatser, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 240 i EUF-fördraget 17. 15 Rådets beslut 1999/8/EG av den 31 december 1998 om antagande av stadgarna för Ekonomiska och finansiella kommittén (EGT L 5, 9.1.1999, s. 71). 16 Rådets beslut 2000/604/EG av den 29 september 2000 om sammansättningen och stadgarna för Kommittén för ekonomisk politik (EGT L 257, 11.10.2000, s. 28). 17 Rådets beslut 2010/131/EU av den 25 februari 2010 om inrättande av ständiga kommittén för operativt samarbete i frågor som rör den inre säkerheten (EUT L 52, 3.3.2010, s. 50). 20 KOMMENTARER TILL RÅDETS ARBETSORDNING SV Mars 2016

Sysselsättningskommittén 18, som inrättats enligt artikel 150 i EUF-fördraget, har till uppgift att övervaka sysselsättningssituationen och sysselsättningspolitiken i medlemsstaterna och unionen och att utarbeta yttranden, även här utan att det påverkar tillämpningen av artikel 240 i EUF-fördraget. Kommissionen har anförtrotts uppgiften att ge kommittén lämpligt analytiskt och organisatoriskt stöd. Härvid fungerar en kommissionsmedarbetare som sekreterare i syfte att bistå kommittén. Kommissionen måste dock hålla kontakt med rådets generalsekretariat när det gäller anordnande av sammanträden. Kommittén för socialt skydd 19, inrättad i enlighet med artikel 160 i EUF-fördraget, lämnar yttranden antingen på begäran av rådet eller kommissionen eller på eget initiativ. Kommittén har till uppdrag att övervaka den sociala situationen och utvecklingen av politiken för socialt skydd i medlemsstaterna och unionen, underlätta utbytet av information, erfarenheter och goda rutiner mellan medlemsstaterna och med kommissionen och sammanställa rapporter och yttranden eller bedriva annan verksamhet inom sina befogenhetsområden. Kommissionen har även i detta fall anförtrotts uppgiften att ge kommittén lämpligt analytiskt och organisatoriskt stöd. Härvid fungerar en kommissionsmedarbetare som sekreterare i syfte att bistå kommittén. Kommissionen måste dock hålla kontakt med rådets generalsekretariat när det gäller anordnande av sammanträden. Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp), som anges i artikel 38 i EU-fördraget, har en central roll inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp), däribland den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Kommittén har två uppgifter 20. För det första övervakar kommittén den internationella situationen på de områden som omfattas av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och bidrar till att utforma politiken genom att avge yttranden till rådet, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 240 i EUF-fördraget. För det andra utövar kommittén, under rådets och den höga representantens ansvar, den politiska kontrollen och den strategiska ledningen av sådana krishanteringsoperationer som avses i artikel 43 i EU-fördraget och kan inom ramen för detta fatta beslut inom det området i de fall där rådet gett den befogenhet att göra det. Enligt artikel 19.4 i arbetsordningen ska kommittén som ordförande ha en företrädare för den höga representanten 21. 18 Rådets beslut 2015/772/EU av den 11 maj 2015 om inrättande av sysselsättningskommittén och om upphävande av beslut 2000/98/EG (EUT L 121, 14.5.2015, s. 12). 19 Rådets beslut 2015/773/EU av den 11 maj 2015 om inrättande av kommittén för socialt skydd och om upphävande av beslut 2004/689/EG (EUT L 121, 14.5.2015, s. 16). 20 I bilagan till rådets beslut av den 22 januari 2001 om inrättande av Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (EGT L 27, 30.1.2001, s. 1) beskrivs dessa uppgifter närmare. 21 Denna bestämmelse föreskrivs i artikel 2 andra stycket i Europeiska rådets beslut av den 1 december 2010 om utövande av rådets ordförandeskap (EUT L 315, 2.12.2009, s. 50.). Mars 2016 SV KOMMENTARER TILL RÅDETS ARBETSORDNING 21

Europeiska unionens militära kommitté (EUMC) 22, som är sammansatt av medlemsstaternas överbefälhavare, företrädda av sina militära företrädare, har som uppgift att ge Kusp råd och rekommendationer i alla militära angelägenheter inom EU. Den ska sköta den militära ledningen för all militär verksamhet inom ramen för EU. Kommittén för de civila aspekterna av krishantering 23 ska formulera rekommendationer och ge råd om de civila aspekterna av krishantering till Kusp och till övriga lämpliga rådsorgan i enlighet med deras respektive behörighet. Säkerhetskommittén 24 ska bestå av företrädare för medlemsstaternas nationella säkerhetsmyndigheter, och en företrädare för kommissionen och för Europeiska utrikestjänsten ska vara närvarande vid dess möten. Generalsekreteraren eller den företrädare som denne utser ska vara ordförande i kommittén, som har befogenhet att granska och bedöma alla säkerhetsfrågor med koppling till rådets arbete och i förekommande fall lämna rekommendationer till rådet. Slutligen är kommittén för finansiella tjänster 25, inrättad i februari 2003, ansvarig för att erbjuda rådet och kommissionen råd om en rad finansmarknadsfrågor. Närmare bestämt är kommittén ansvarig för att bl.a. bistå vid fastställandet av strategier på medellång och lång sikt för frågor som rör finansiella tjänster och ge råd om politik och uppföljning både i interna frågor (t.ex. den inre marknaden, inbegripet genomförandet av handlingsplanen för finansiella tjänster) och externa frågor (t.ex. WTO). C Kommittéer och arbetsgrupper som inrättats av Coreper För att bistå i förberedelserna av rådets arbete får Coreper inrätta kommittéer eller arbetsgrupper och fastställa deras uppdrag (artikel 19.3 i arbetsordningen). Dessa grupper ska bestå av företrädare för varje medlemsstat. De kan vara mer eller mindre permanenta beroende på behoven. För närvarande finns cirka 150 sådana kommittéer eller arbetsgrupper inom rådets olika verksamhetsområden. En förteckning över dessa förberedande organ uppdateras regelbundet av generalsekretariatet 26. I linje med slutsatserna från Europeiska rådets möte i Helsingfors 1999 avstår rådet och Coreper från att inrätta nya arbetsgrupper på hög nivå. De rapporter som sammanställs av rådets kommittéer och arbetsgrupper ska vara tillgängliga i tid före de sammanträden i Coreper vid vilka rapporterna ska behandlas. I enlighet med artikel 21.1 i arbetsordningen ska ordförandeskapet, med hjälp av generalsekretariatet, organisera sammanträdena i de olika kommittéerna och arbetsgrupperna på ett sådant sätt att deras rapporter är tillgängliga före de 22 Rådets beslut nr 2001/79/Gusp av den 22 januari 2001 om inrättande av Europeiska unionens militära kommitté (EGT L 27, 30.1.2001, s. 4). 23 Rådets beslut nr 2000/354/Gusp av den 22 maj 2000 om inrättande av en kommitté för de civila aspekterna av krishantering (EUT L 127, 27.5.2000, s. 1). 24 Rådets beslut nr 2013/488/EU av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 274, 15.10.2013, s. 1). 25 Rådets beslut nr 2003/165/EG av den 18 februari 2003 om inrättande av Kommittén för finansiella tjänster (EUT L 67, 12.3.2003, s. 17). 26 Den fullständiga aktuella förteckningen återges i rådsdokument 10356/15 av den 28 juli 2015. 22 KOMMENTARER TILL RÅDETS ARBETSORDNING SV Mars 2016

sammanträden i Coreper vid vilka rapporterna ska behandlas. Ordförandeskapet upprättar därför, innan den sex månader långa ordförandeskapsperioden börjar, en tidsplan för de planerade sammanträdena i de olika arbetsgrupperna och kommittéerna. Denna plan måste sedan anpassas efter hand som arbetet fortskrider. I artikel 21 i arbetsordningen föreskrivs att ordförandeskapet, om inte ärendets brådskande natur kräver annat, till ett kommande möte i Coreper ska bordlägga de punkter rörande lagstiftningsakter som kommittén eller arbetsgruppen inte har färdigbehandlat senast fem arbetsdagar före mötet i Coreper. Om en överenskommelse i ett ärende nås på arbetsgruppsnivå ska punkten i fråga tas upp på dagordningen för Coreper (som en I-punkt) och därefter normalt sett som en A-punkt på motsvarande del 27 av rådets dagordning. Det är dock fortfarande möjligt för var och en av Corepers medlemmar eller rådets medlemmar eller för kommissionen att uttrycka sin åsikt i samband med godkännandet av I/A-punkter och att få uttalanden införda i rådets protokoll (artikel 3.6 i arbetsordningen), eller rentav att ändra åsikt och begära en debatt eller bordläggning. D Rådets ordförandeskaps förberedande organ Den 1 december 2009 antog Europeiska rådet ett beslut om utövande av rådets ordförandeskap 28, som genomförts genom rådets beslut 2009/908/EU 29. Enligt Europeiska rådets beslut ska rådets ordförandeskap, med undantag av konstellationen utrikes frågor, innehas av på förhand bestämda grupper med tre medlemsstater under en period av 18 månader (den s.k. ordförandeskapstrion). Dessa grupper ska sättas samman genom jämlik rotation mellan medlemsstaterna med hänsyn till deras olikartade karaktär och den geografiska jämvikten inom unionen. Varje medlem i gruppen ska i tur och ordning vara ordförande i alla rådskonstellationer i sex månader, med undantag av konstellationen utrikes frågor. Gruppens medlemmar får emellertid sinsemellan komma överens om alternativa arrangemang. Sammansättningen av ordförandeskapstriorna och den turordning i vilken medlemsstaterna ska utöva ordförandeskapet i rådet anges i rådets beslut 2009/908/EU 30. Ordningen med sex månader långa ordförandeskapsperioder har behållits efter Lissabonfördragets ikraftträdande. Konkreta uttryck för ordförandeskapstrion är 18-månadersprogrammet och den hjälp de kan biträda varandra med, t.ex. att ersätta en ordförande vid behov (artikel 20.2 i arbetsordningen). 27 Rådets preliminära dagordning är uppdelad i en första del med rubriken Lagstiftningsöverläggningar och en andra del med rubriken Överläggningar om icke lagstiftande verksamhet. Båda delarna är i sin tur uppdelade i två delar med A- respektive B-punkter. 28 EUT L 315, 2.12.2009, s. 50. 29 Rådets beslut nr 2009/908/EU av den 1 december 2009 om fastställande av genomförandeåtgärder för Europeiska rådets beslut om utövande av rådets ordförandeskap och om ordförandeskapet för rådets förberedande organ (EUT L 322, 9.12.2009, s. 28). 30 Se bilaga I till rådets beslut 2009/908/EU där indelningen av ordförandeskapen i turordningsgrupper om tre medlemsstater anges. Mars 2016 SV KOMMENTARER TILL RÅDETS ARBETSORDNING 23

Alla rådets förberedande organ ska som ordförande ha en företrädare för den medlemsstat som innehar ordförandeskapet, såvida inte annat föreskrivs eller rådet fattar annat beslut med kvalificerad majoritet (artikel 19.4 i arbetsordningen). Även om kommittéer och arbetsgrupper generellt som ordförande har en företrädare för den medlemsstat som innehar det sex månader långa ordförandeskapet i rådet kan rådet följaktligen i enskilda fall fatta annat beslut. Rådet kan t.ex. under en bestämd tidsperiod till ordförande utse en företrädare för en viss delegation (utvald av övriga företrädare i kommittén eller arbetsgruppen) eller någon annan än en företrädare för en medlemsstat, t.ex. en anställd vid rådets generalsekretariat. I detta avseende utövas, i enlighet med rådets beslut 2009/908 och med förbehåll för övergångsbestämmelser, ordförandeskapet i de förberedande organen för rådet i konstellationen utrikes frågor i enlighet med bilaga II till det beslutet. Det innebär att förberedande organ med ett geografiskt ansvarsområde, de flesta av de Gusprelaterade ämnesövergripande förberedande organen och de GSFP-relaterade förberedande organen (t.ex. EUMC och kommittén för de civila aspekterna av krishantering) ska ha en företrädare för den höga representanten som ordförande. I bilaga III till det beslut som avses i föregående stycke finns en förteckning över de förberedande organ som har en fast ordförande; en del av de organen har valda ordförande (t.ex. ekonomiska och finansiella kommittén, kommittén för ekonomisk politik och militära kommittén) medan andra som ordförande har en anställd vid rådets generalsekretariat (t.ex. säkerhetskommittén och arbetsgruppen för kodifiering). För att förbereda rådssammanträden i en sammansättning som rådet bara sammanträder i en gång per halvår får de kommittéer som sammanträder under halvåret dessförinnan, i de fall där sammanträdet hålls under den första hälften av halvårsperioden, som ordförande ha en företrädare för den medlemsstat som ska utöva ordförandeskapet vid de nämnda rådssammanträdena (artikel 19.5 i arbetsordningen). När ett ärende till väsentlig del kommer att behandlas under en bestämd halvårsperiod får en företrädare för den medlemsstat som innehar ordförandeskapet under denna halvårsperiod på liknande sätt vara ordförande under halvårsperioden dessförinnan för kommittéerna och arbetsgrupperna när de diskuterar detta ärende, i enlighet med de arrangemang som överenskommits mellan de båda berörda ordförandeskapen (artikel 19.6 första stycket i arbetsordningen). Detta gäller med undantag för de fall där rådet har beslutat om andra arrangemang för ordförandeposten. I det fall då unionens budget behandlas ska sammanträdena i de av rådets förberedande organ med undantag för Coreper som ägnar sig åt budgetfrågor vidare som ordförande ha en företrädare för den medlemsstat som innehar ordförandeskapet i rådet under den andra halvårsperioden året före budgetåret i fråga (artikel 19.6 andra stycket i arbetsordningen). Utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 19.4 19.6 i arbetsordningen eller ordförandeskapets befogenheter och övergripande politiska ansvar ska ordförandeskapet under halvåret biträdas av de övriga medlemmarna i den förbestämda grupp av tre medlemsstater som avses i artikel 1.4 i arbetsordningen eller, där så är lämpligt, av en företrädare för den medlemsstat som står näst i tur att inneha ordförandeskapet. Den senare, eller en medlem av trion, ska på ordförandeskapets begäran och enligt dess instruktioner vid behov träda in som ersättare och där så är nödvändigt avlasta ordförandeskapet från vissa administrativa uppgifter samt säkerställa kontinuiteten i rådets arbete (artikel 20.2 i arbetsordningen). 24 KOMMENTARER TILL RÅDETS ARBETSORDNING SV Mars 2016

Det innebär att en företrädare för trion eller det efterföljande ordförandeskapet i princip kommer att fungera som ordförande när ordföranden för en arbetsgrupp eller kommitté är förhindrad att sitta ordförande vid ett sammanträdande och ordförandeskapet inte kan ordna en ersättare eller när halvårets ordförandeskap inte kan tillhandahålla en viss arbetsgrupp någon ordförande. Syftet är att i största möjliga utsträckning säkerställa kontinuiteten. Om en ordförande under en sexmånadersperiod ersätts av någon av de ovan angivna personerna ska ordförandeskapet vid inledningen av halvårsperioden be rådet bekräfta förteckningen över de berörda arbetsgrupperna, i enlighet med artikel 19.4 i arbetsordningen. 4. ORDFÖRANDESKAPET OCH ARBETETS FÖRLOPP (ARTIKEL 20 I OCH BILAGA V TILL ARBETSORDNINGEN) Ordförandeskapet ska sörja för att debatterna fortlöper på ett korrekt sätt. Därför ska det se till att arbetsordningen tillämpas och att bestämmelserna i bilaga V Rådets arbetsmetoder följs; dessa bestämmelser gäller för både rådet och dess förberedande organ: a) Förberedelse av möten (punkterna 1 5) Ordförandeskapet ska se till att ett ärende överlämnas till Coreper endast när det finns en rimlig möjlighet att på denna nivå uppnå framsteg eller klargöranden om ståndpunkter och att ärenden endast skickas tillbaka till en arbetsgrupp eller kommitté när det är nödvändigt, och med uppdraget att ta itu med exakta, klart fastställda problem. Ordförandeskapet ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att föra arbetet framåt mellan mötena, t.ex. genom att utarbeta kompromissförslag, genomföra samråd om specifika problem eller genom att anmoda delegationerna att skriftligen reagera på ett förslag före arbetsgruppens eller kommitténs nästa möte. Delegationerna ska när det är lämpligt lägga fram de ståndpunkter som de förmodligen kommer att inta vid ett kommande möte i skriftlig form före mötet. Om detta innebär förslag till ändring av ordalydelser ska dessa förslag utformas exakt. Om möjligt ska skriftliga inlägg läggas fram gemensamt av de delegationer som intar samma ståndpunkt. Ordförandeskapet ska så snart som möjligt inom ramen för förberedelserna av Corepers arbete lämna all nödvändig information till delegationerna, så att mötet i Coreper kan förberedas grundligt, inklusive information om vad ordförandeskapet förväntar sig att uppnå vid diskussionen om varje punkt på dagordningen. Omvänt ska ordförandeskapet vid behov uppmuntra delegationerna att inom ramen för förberedelserna av Corepers arbete lämna information till de övriga delegationerna om de ståndpunkter som de avser att inta i Coreper. Ordförandeskapet ska mot bakgrund av detta färdigställa dagordningen för Coreper. Ordförandeskapet får om det behövs sammankalla de arbetsgrupper som förbereder Corepers arbete oftare. Coreper ska undvika att genomföra arbete som redan har genomförts vid Antici- respektive Mertensmöten och om möjligt ska delegationerna hellre ta upp punkter under Övriga frågor vid sådana möten än i själva Coreper. Mars 2016 SV KOMMENTARER TILL RÅDETS ARBETSORDNING 25

b) Mötenas genomförande (punkterna 6 16) Inga punkter ska föras upp på rådets dagordning enbart för föredragning, utom i de fall då en diskussion om nya, betydande initiativ är planerad; ordförandeskapet ska avstå från att föra upp punkter på Corepers dagordning enbart för kännedom. Informationen i fråga ska företrädesvis lämnas i skriftlig form inom ramen för förberedelserna av Corepers arbete. Ordförandeskapet får begränsa antalet närvarande per delegation i möteslokalen under diskussionen om en viss punkt och ge eller vägra sitt tillstånd till att det öppnas en hörsal; det kan också bestämma i vilken ordning punkterna ska behandlas och hur länge de ska debatteras; det kan likaså avsätta den tid som ägnas en särskild punkt, särskilt genom att begränsa den tid som deltagarna får tala och bestämma i vilken ordning de får göra sina inlägg. Vid inledningen av ett möte ska ordförandeskapet i detta avseende ange hur lång tid som enligt planeringen ska avsättas för varje punkt; det ska avstå från långa inledningar och undvika att upprepa information som delegationerna redan känner till; i inledningen av en diskussion om en sakfråga ska det också för delegationerna ange maximitiden för deras inlägg om punkten. Fullständiga bordsrundor ska inte få förekomma; ordförandeskapet ska styra diskussionerna i så hög grad som möjligt, i synnerhet genom att anmoda delegationerna att reagera på kompromisstexter eller specifika förslag; ordförandeskapet ska avstå från att vid mötets slut göra långa sammanfattningar av diskussionerna; delegationerna ska undvika att upprepa synpunkter som tidigare talare har framfört och avstå från att begära ordet om de samtycker till ett särskilt förslag; i detta fall ska tystnaden tolkas som principiellt samtycke. Ordförandeskapet får begära att delegationerna, skriftligt och före ett visst datum, ska lägga fram sina ändringsförslag till en text som håller på att behandlas, eventuellt tillsammans med en kortfattad motivering (artikel 20.1 andra stycket led d i arbetsordningen) i stället för att bara uttrycka en avvikande mening om ett visst förslag. Ordförandeskapet får också begära att de delegationer som har identiska eller likartade ståndpunkter i en fråga, om en text eller en del av en text bland sig väljer ut en person som ger uttryck för den ståndpunkt de delar, vid mötet eller skriftligt före mötet. 5. RÅDETS GENERALSEKRETERARE OCH GENERALSEKRETARIAT (ARTIKEL 23 I ARBETSORDNINGEN) Redan vid sitt första sammanträde i september 1952 upprättade kol- och stålgemenskapens särskilda ministerråd ett sekretariat under ledning av en generalsekreterare. När de båda Romfördragen (EEG-fördraget och Euratomfördraget) trädde i kraft utvidgade generalsekretariatet sin verksamhet i enlighet därmed. Sekretariatet och generalsekreteraren omnämndes således i de olika versionerna av arbetsordningen till dess att en direkt hänvisning till dem infördes, först i EG-fördraget genom Maastrichtfördraget och några år senare i fördraget om Europeiska unionen genom Amsterdamfördraget. Generalsekreteraren ansvarar för generalsekretariatets arbete och utses av rådet genom beslut med kvalificerad majoritet (artikel 240.2 i EUF-fördraget). Detta upprepas i artikel 23.1 i arbetsordningen. Principen om rådets enhet tillämpas alltså även i fråga om dess generalsekretariat, som biträder rådet och dess förberedande organ i all deras verksamhet. 26 KOMMENTARER TILL RÅDETS ARBETSORDNING SV Mars 2016