Riktlinjer för läkares ST i Region Östergötland Enligt SOSFS 2015:8 Utfärdad av: Verksamhet: Zilla Jonsson, HR-direktör Maria Randjelovic, Övergripande ST-studierektor Region Östergötland ST-kansliet Datum: Godkänd i HSLG 2017-03-02 Giltig t o m: 2020-03-02 www.regionostergotland.se
Innehåll 1 Inledning... 3 2 Styrning av ST... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3 Handledning... 4 4 Målbeskrivningen... 6 4.1 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik... 6 4.2 Delmål a4 Systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete... 6 4.3 Delmål a5 Medicinsk vetenskap... 7 5 Planera och dokumentera ST... 7 5.1 Skriftligt individuellt utbildningsprogram... 8 5.2 Sidotjänstgöring... 9 5.3 Teoretisk utbildning... 10 5.4 Kompetensvärdering och återkoppling... 10 6 Rollbeskrivning vem gör vad inom nya ST?... 12 6.1 ST-läkaren... 12 6.2 Huvudansvarig handledare... 12 6.3 Aktuell handledare under visst tjänstgöringsavsnitt, till exempel vid sidoutbildning... 13 6.4 Studierektor på specialitets-/kliniknivå... 13 6.5 Verksamhetschefen... 13 6.6 Övergripande ST-studierektor... 14 6.7 Vårdgivaren (Region Östergötland)... 14 7 Fördjupning... 15 8 Bilagor till styrdokumentet... 15 www.regionostergotland.se
1 Inledning Socialstyrelsen utfärdar föreskrifter för läkares specialiseringstjänstgöring. Den nu gällande föreskriften (SOSFS 2015:8) publicerades i maj 2015. Den omfattar alla läkare med svenskt legitimationsdatum från och med 1 maj 2015. Den tidigare föreskriften (SOSFS 2008:17) upphävdes samtidigt, men läkare med legitimationsdatum före 1 maj 2015 har möjlighet att ansöka om specialistbevis enligt den fram t o m 30 april 2022. SOSFS 2015:8 innehåller en del som beskriver hur ST ska planeras, genomföras och utvärderas och en del som innefattar målbeskrivningar för alla specialiteter. ST-broschyren utgör Region Östergötlands skriftliga rutiner för ST. Den har tagits fram av ST-kansliet i samråd med ST-studierektorsgruppen inom Region Östergötland och har godkänts av Hälso- och sjukvårdens ledningsgrupp. Dokumentet ska ge en snabb översikt över vad ST-läkare tillsammans med handledare, ST-studierektor och verksamhetschef bör tänka på när det gäller upplägget av specialiseringstjänstgöringens alla delar, så att de kan skapa bra förutsättningar för ST-läkaren att tillgodogöra sig de kunskaper och färdigheter som specificeras i målbeskrivningen. Med fet text anges sådant som regleras som föreskrift i gällande författning (SOSFS 2015:8) 2 Regelverk som styr ST ST planeras och genomförs med utgångspunkt ifrån Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2015:8. I tillägg till föreskriften behöver också tas hänsyn till Specialitetsföreningarnas rekommendationer, och till verksamhetens specifika förutsättningar utifrån specialitetens innehåll och den lokala verksamhetens uppdrag, organisation och personella resurser. För att möjliggöra att det i varje verksamhet ska finnas en tydlig och ändamålsenlig planering och genomförande av ST, behöver de nationella riktlinjerna kombineras med såväl regionövergripande som verksamhetslokala riktlinjer. I de lokala riktlinjerna 1 som ska finnas för varje verksamhet, regleras sådant som gäller alla STläkare i den verksamheten. www.regionostergotland.se 3 (15)
I tillägg till de lokala riktlinjerna för ST, bör det i varje verksamhet finnas en mall för det skriftliga utbildningsprogrammet och för varje ST-läkare även ett ST-kontrakt 2 som reglerar eventuella individuella anpassningar/ avvikelser från de lokala riktlinjerna som man kommit överens om vid anställning som ST-läkare. Där anges också vilken/ vilka specialiteter som ST-läkaren ska uppnå med sin ST. Mallar för verksamhetslokala riktlinjer, skriftligt utbildningsproram, ST-kontrakt och arbetsbeskrivning för ST-studierektorer finns på ST-kansliets hemsida. 3 Handledning Redan när ST-läkaren anställs, oavsett om det sker i form av en ST eller som en visstidsanställd underläkare, ska det utses en huvudansvarig handledare på hemmakliniken. Den handledaren ska ha specialistbevis i den specialitet ST-läkaren avser att uppnå och ha genomgått handledarutbildning. Rekommenderade handledarutbildningar i Region Östergötland är vår handledarutbildning från 2008 och framåt (HL-LIV/ HL-grund), ST-LIV och Region Östergötlands studierektorsutbildning. I Region Östergötland ska handledarutbildningen ha genomförts 2008 eller senare. Motsvarande handledarutbildning från annat landsting kan godkännas efter bedömning av lokal ST-studierektor och verksamhetschef. Det är viktigt att utbildningen är inriktad på handledning av just ST-läkare och inkluderar både ST-formalia och kommunikativa handledningsmetoder. Uppdatering och repetition av regelverk och handledningsmetoder sker återkommande genom att handledaren går en kortare ST-introduktion med varje ny ST-läkare han/ hon får ansvar för. www.regionostergotland.se 4 (15)
Tid utan formellt utsedd och utbildad handledare kan inte räknas in i ST-utbildningen. STläkare och handledare ska också ha avsatt tid för handledningssamtal på regelbunden basis, och handledningssamtalen bör planeras in i ordinarie tjänstgöringsschema. Ett riktmärke är minst 2 timmar per månad, men särskilt i början kan tätare möten behövas. Det står handledare och ST-läkare fritt att välja om tiden läggs ut kort och ofta eller längre och mer sällan. Det bör dock inte gå mer än två månader mellan handledningssamtalen. Samtalen bör dokumenteras av ST-läkaren. I samband med sidotjänstgöring på annan klinik ska ST-läkaren erhålla motsvarande handledning på mottagande klinik. Den aktuella handledaren på mottagarkliniken ska ha relevant specialistkompetens och ha genomgått handledarutbildning. Även under sidotjänstgöring har ST-läkaren återkommande kontakt med sin handledare på hemmakliniken. I SOSFS 2015:8 används begreppen handledning och instruktion. Med handledning avses kontinuerligt stöd och vägledning som ST-läkaren får av sin huvudansvariga handledare rörande kompetensutvecklingen inom alla områden i målbeskrivningen. Med instruktion avses den vägledning ST-läkaren får i sin kliniska vardag av olika medarbetare rörande handläggningen av patienter och utförande av verksamhetsspecifika tekniker och tillvägagångssätt. I praktiken är dessa båda aspekter på det man i dagligt tal kallar handledning i stor utsträckning integrerade och båda förutsätter varandra. Av den anledningen är det viktigt att ST-läkaren och handledaren arbetar på samma arbetsplats. SOSFS 2015:8 anger också att handledaren bör vara anställd där ST-läkaren är anställd. I Frågor och svar på SoS:s hemsida förtydligas att man endast i undantagsfall får använda sig av handledare anställd på annat ställe. I de fall handledningen måste ske från annan verksamhet behöver handledaren och ST-läkaren regelbundet tjänstgöra tillsammans. Helst bör detta ske i ST-läkarens verksamhet för att möjliggöra att handledaren får en så korrekt bild som möjligt av hur ST-läkaren fungerar. Innehållet i handledningen ska ST-läkaren och handledaren komma överens om tillsammans. För att möjliggöra även moment som kräver lite framförhållning och förberedelser, bör innehållet i handledarträffarna planeras preliminärt åtminstone terminsvis. www.regionostergotland.se 5 (15)
4 Målbeskrivningen Målbeskrivningen beskriver det kunskapsfält som varje specialitet omfattar och är uppdelat i olika typer av delmål. C-delmålen är specifika för specialiteten, medan andra är viktiga för många eller alla specialiteter. I SOSFS 2008:17 hittar man dessa kompetenser främst i delmål 13-21. I SOSFS 20015:8 anges dessa gemensamma kompetenser i a- och b-delmålen. Det är viktigt att komma ihåg att de övergripande kompetenserna främst tränas i den ordinarie tjänstgöringen och också ska tas upp i samband med de ordinarie handledningssamtalen, så att de inte bara blir lösryckta teoretiska moment. Likaså bör dessa kompetensområden beaktas när strukturerad återkoppling ges till ST-läkaren i samband med kompetensvärdering både löpande och mer formellt. Följande avsnitt förtydligar vad som är viktigt att tänka på kring några av delmålen. 4.1 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap och pedagogik I läkarrollen ingår ett stort mått av ledarskap och de enskilda läkarnas förmåga att utöva det ledarskapet är avgörande för både vårdens kvalitet och trivseln på arbetsplatsen. Det professionella ledarskapet är också nära kopplat till den pedagogiska förmågan i relation till studenter, kollegor och patienter och dessa förmågor tränas dagligen i den kliniska tjänstgöringen. Region Östergötland tillhandahåller en kurs i ledarskap och handledning, ST-LIV, som också innefattar delmål a6 Hälso- och sjukvårdens organisation. Hos vissa ST-läkare väcks ett intresse för chefs- och systemfrågor. Det är viktigt att verksamheten uppmärksammar ett sådant intresse och ger individen möjlighet att få förbereda sig på sådana uppdrag genom att gå relevanta chefsförberedande utbildningar och ta ansvar för delar av verksamheten eller förbättringsprojekt som ska drivas. 4.2 Delmål a4 Systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete ST-läkare ska delta i verksamhetens systematiska kvalitets- och utvecklingsarbete och ska också genomföra ett eget utvecklingsarbete under ST. Kunskapsområdet om hur man åstadkommer detta kallas förbättringskunskap. Ett förbättringsarbete innebär att man genomför en eller flera aktiviteter för att åstadkomma ett förändrat arbetssätt eller beteende i verksamheten i syfte att uppnå en förbättrad vård för patienterna. Dessa aktiviteter ska föregås av en problemanalys och ett svar på frågan om hur man kan veta om förändringen man planerar att genomföra är en förbättring. Det kan handla om projekt som berör direkt patientarbete, men det kan också handla om effektivare arbetssätt, eller att stärka medarbetarnas kompetens eller förmåga att hantera sitt arbete www.regionostergotland.se 6 (15)
på ett långsiktigt hållbart sätt. Mer information om förbättringskunskap och användbara metoder finns inom Region Östergötlands enhet för Verksamhetsutveckling vård och hälsa. Tidsåtgång för arbetet kan variera stort beroende på dess omfattning och karaktär. Det är viktigt att verksamhetschefen involveras i diskussionerna om vad som ska göras och hur mycket tid som kan tänkas gå åt. Chefens mandat är avgörande för möjligheten att åstadkomma en förbättring. STläkaren bör dokumentera projektets mål, syfte, planering, genomförande och utvärdering. 4.3 Delmål a5 Medicinsk vetenskap I de gemensamma delmålen ingår även att ST-läkaren ska genomföra ett skriftligt individuellt arbete enligt vetenskapliga principer. Det är ett arbete i vilket ST-läkaren självständigt behandlar en medicinskt vetenskaplig frågeställning i en egen forskningsstudie eller litteraturstudie. Planeringen för detta bör finnas med redan tidigt i ST. Inom många specialiteter finns tillgång till särskilt stöd från disputerade forskningshandledare. Klinikchef och ST-studierektor på hemmakliniken ansvarar för att ST-läkaren får tid för att kunna genomföra arbetet och att underlätta kontakt med respektive ämnesföreträdare på LiU. Inom Region Östergötland ska ST-läkare ha möjlighet att avsätta 10 veckor (inklusive relevanta kurser) för detta ändamål. Det finns möjlighet att tillgodoräkna sig tidigare genomfört vetenskapligt arbete om handledaren och verksamhetschefen godkänner det. Grundprincipen är dock att man ändå gör ett vetenskapligt arbete under sin ST, eftersom man ställer sig andra frågor efter några års klinisk tjänstgöring än t ex tidigt under grundutbildningen och att det kan vara en väg in till att påbörja en forskarutbildning. ST-kansliet erbjuder en kurs i grundläggande forskningsmetodik för ST-läkare. Kurser på mer avancerad nivå ordnas både i LiU:s och Region Östergötlands regi. För ST-läkare som vill forska inom ramen för en forskarutbildning eller som redan är disputerade, finns det goda möjligheter att få ytterligare forskningstid finansierad via ST-kansliet. Ansökan sker årligen via ST-kansliets hemsida med sista ansökningsdatum 1 april. I dokumentet Värdering av FoU-meriter inom Region Östergötland regleras bl a ersättningsfrågor kopplat till akademisk grad och fördröjning av specialistbevis pga forskningsaktiviteter. För vidare information se ST-kansliets hemsida om forskningstid under ST. Gemensamt för det skriftliga arbetet enligt vetenskapliga principer och kvalitets- och utvecklingsarbetet är att de intygas på varsin blankett till Socialstyrelsen innehållande titel och kort beskrivning i fri text. 5 Planera och dokumentera ST www.regionostergotland.se 7 (15)
Av praktiska skäl och för att uppfylla Socialstyrelsens krav på ST, krävs viss dokumentation kring ST: Dokumentation av planeringen för ST Skriftligt individuellt utbildningsprogram Dokumentation av genomförda utbildningsmoment Dokumentation av handledningssamtal och bedömning av kompetensutvecklingen För att säkerställa att dokumentationen finns tillgänglig för relevanta parter med bibehållen hänsyn till den personliga integriteten, bör det för varje ST-läkare finnas en mapp på hemmaklinikens G- mapp, som respektive ST-läkare, handledare, ST-studierektor och verksamhetschef har tillgång till. 5.1 Skriftligt individuellt utbildningsprogram Senast 6 månader efter påbörjad ST (eller vikariat med sikte på ST-tjänst) ska ST-läkare, handledare, studierektor och verksamhetschef komma överens om ett skriftligt individuellt utbildningsprogram. Detta utbildningsprogram ska utgå från den aktuella specialitetens målbeskrivning i SOSFS 2015:8/ 2008:17och specialitetsföreningens rekommendationer som finns publicerade på Svenska Läkaresällskapets hemsida. Det individuella utbildningsprogrammet kan med fördel baseras på verksamhetens mall för utbildningsprogram, men med hänsyn tagen till individens tidigare tjänstgöring och utbildning. Om läkaren är utbildad i annat land än Sverige, kan det finnas ett behov av viss komplettering av både kunskaper i svenska språket, författningskunskap och kontextberoende medicinska kunskapsmål. Region Östergötlands International Office kan bistå med rådgivning och vissa utbildningsinsatser på området. Efter en noggrann genomgång av innehållet i målbeskrivningen upprättas ett dokument som innehåller: Tjänstgöringsplan o Placeringar på hemmakliniken (andel mottagning, avdelningstjänstgöring, akuttjänstgöring, forskningstid, etc) o Sidotjänstgöring (Vilka tjänstgöringar behövs för att komplettera hemmaklinikens verksamhet? Var, hur länge, när i ST? Finns redan genomförd tjänstgöring som kan tillgodoräknas?) Kursplan o Intern fortbildning som ST-läkaren förväntas delta i o Externa kurser (Vilka kurser behövs för att komplettera tjänstgöringen? Vilka kurser är obligatoriska?) o Ska ST-läkaren genomföra specialistexamen? Handledningsplan: o Vad vill ST-läkaren och handledaren använda handledingstiden till? Hur ofta ska man träffas? Vem bokar in träffarna? o Vilka metoder för kompetensvärdering kommer handledaren att använda sig av? Plan för skriftligt individuellt arbete enligt vetenskapliga principer och för genomförande av kvalitets- och utvecklingsarbete o Ska ST-läkaren bedriva ytterligare forskning under ST? Forskarutbildning? Hur ska sådan tid planeras och finansieras? www.regionostergotland.se 8 (15)
Utbildningsprogrammet ska vara skriftligt dokumenterat och ska revideras återkommande och vid behov (åtminstone en gång per år) utifrån exempelvis förändringar i verksamheten, personlig utveckling och olika livsskeden som föräldraskap eller sjukdom. Det finns en mall för dokumentation av utbildningsprogrammet att ladda ner på ST-kansliets hemsida. Eftersom syftet med ST-tjänstgöringen är att skapa en skicklig specialist, är det mycket viktigt att ha utbildningsperspektivet främst när det kommer till planering av var ST-läkaren ska tjänstgöra internt och externt. Det är också viktigt att schemaläggningen av ST-läkaren och handledande specialister sker på ett sätt som möjliggör och stimulerar lärande. 5.2 Möjlighet att tillgodoräkna sig tidigare genomförda utbildningsaktiviteter Varje ST kräver minst 5 års tjänstgöring (minst 4,5 år om läkaren är disputerad). Vid ytterligare specialistbevisansökningar kan man tillgodoräkna sig ( återanvända ) upp till 2,5 år av tjänstgöring som man redan använt vid någon tidigare specialistbevisansökning under förutsättning att den är relevant för den nya specialiteten. Man kan därutöver också tillgodoräkna sig kurser och andra relevanta utbildningsmoment. Möjligheten att tillgodoräkna sig tjänstgöring i annat land är reglerad enligt en särskild ordning beroende på om den skett inom eller utom EU/ EES. Mer information om detta finns på Socialstyrelsens hemsida och på International Offices hemsida http://lisa.lio.se/io 5.3 Sidotjänstgöring Klinisk tjänstgöring under sidotjänstgöring ska vara planerad utefter vad som är relevant för ST-läkaren att se och göra för att uppfylla kraven i den aktuella målbeskrivningen. STläkaren ska därför i god tid meddela mottagarkliniken sina önskemål inför sidotjänstgöringen för att möjliggöra dialog med verksamheten om tjänstgöringens innehåll. I samband med sidotjänstgöring bör ST-läkaren vara befriad från jouransvar på hemmakliniken för att inte splittra upp sidoutbildningen. Under längre perioder av sidotjänstgöring kan dock s k hemvändardagar/ hemvändarveckor möjliggöra kontinuitet i förhållande till både patienter och medarbetare på hemmakliniken. Nyttan av och förutsättningarna för ett sådant arrangemang kan uppfattas olika av olika individer och verksamheter och ska diskuteras i god tid innan sidotjänstgöringen påbörjas. Sådana hemvändarveckor/ -dagar och ev fortsatt jouransvar måste planeras med stor hänsyn till förutsättningarna för kontinuitet och lärande på mottagarkliniken. Jourtjänstgöring på mottagarkliniken kan ingå som en del i sidotjänstgöringen. Jourkomp i form av ledighet eller ekonomiska medel ska belasta den verksamhet där jourtjänstgöringen skett. Vid varje sidotjänstgöring ska en handledare utses. Handledaren ska ha relevant specialistkompetens och ha genomgått handledarutbildning. Utsedd handledare ansvarar för att bedöma kompetensutvecklingen och ska efter genomförd tjänstgöring intyga att kompetensmålen för den kliniska tjänstgöringen har uppnåtts. I samband med detta bör handledaren också ge en strukturerad återkoppling till ST-läkaren och dennes handledare. Den www.regionostergotland.se 9 (15)
återkopplingen ska dokumenteras skriftligt och utgör ett bra underlag för huvudhandledaren på hemmakliniken för att följa kompetensutvecklingen. Inom vissa specialiteter krävs att ST-läkaren genomför viss sidotjänstgöring utanför Region Östergötland för att nå målen i målbeskrivningen. Ersättningsfrågor rörande omkostnader i samband med sidotjänstgöring regleras i riktlinjen Ersättning till ST-läkare i samband med sidotjänstgöring. 5.4 Teoretisk utbildning Teoretisk utbildning i form av självstudier och t ex kurser, seminarier, journal clubs, etc ska komplettera tjänstgöringen för att ge ST-läkaren förutsättning att uppnå specialistkompetens. Kurser i a- och b-delmålen erbjuds via ST-kansliet och de passar de flesta specialiteter. Det finns dock också kurser i sådana områden som ges av andra kursgivare. ST-introduktion för handledare och ST-läkare bör ske tidigt i ST och det är viktigt att alla ST-läkare och handledare deltar i den. Aktuell kursinformation finns på ST-kansliets hemsida. ST-läkaren ska ha avsatt tid för regelbundna självstudier. Rekommenderad tid för teoretiska studier i form av självstudier och internutbildning är 10% av arbetstiden. Denna tid innefattar även ST-seminarier, lokala ST-utbildningar och liknande. Däremot ska utrymme för externa kurser tillskjutas utöver denna tid. Den egna studietiden bör även vara kopplad till någon form av redovisningskrav på ST-läkaren, exempelvis genom föreläsning om något aktuellt ämne för kollegorna på kliniken eller deltagande i specialistexamen. Verksamheten bör avsätta tid för återkommande internutbildning för sina ST-läkare. Ansvaret för att organisera utbildningarna kan med fördel läggas på ST-läkarna själva, med stöd från STstudierektorn. Om det är för få ST-läkare på kliniken för att internutbildning ska fungera bra, kan man med fördel samverka med andra verksamheter i länsdelen, Region Östergötland eller Sydöstra sjukvårdsregionen. Externa kurser och kongresser ska i kortfattad form redovisas muntligt eller skriftligt för handledaren och/ eller övriga kollegor i verksamheten. 5.5 Kompetensvärdering och återkoppling Riktad och specifik återkoppling är ett kraftfullt redskap för att motivera till beteendeförändring. Att få återkoppling på sitt arbete är också en viktig faktor för trivsel på arbetsplatsen. Den kan vara avgörande för att ST-läkaren ska få syn på brister i sitt arbets- eller förhållningssätt, men också för att ge trygghet i att den egna förmågan är tillräcklig för att våga agera mer självständigt. En sådan återkoppling förutsätter att den som återkopplar har gjort en bedömning av ST-läkarens prestationer grundad på observationer. Bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling sker www.regionostergotland.se 10 (15)
kontinuerligt genom mer eller mindre medvetna iakttagelser av ST-läkarens arbete. Den intuitiva bedömningen kan dock ibland vara svår att konkretisera och verbalisera. Den kan också störas av personligt färgade omdömen från handledaren och kan därför behöva kompletteras med mer systematiska metoder för kompetensvärdering och återkoppling där handledarens blick skärps eller fler kollegor ombeds att bidra med sina synpunkter. På ST-kansliets hemsida tillhandahålls ett flertal blanketter som kan användas i sådant syfte. Där finns också instruktioner om hur blanketterna ska användas: Enskild bedömning: Medsittning ( Sit-in ) Handledaren sitter med i rummet och observerar utan att medverka i det som sker o Mini-CEX (Mini Clinical Evaluation Exercise Form) Passar för bedömning av ett patientsamtal med fysikalisk undersökning o DOPS (Direct Observation of Procedural Skills) Passar för bedömning av ett mindre ingrepp eller praktiskt moment CBD (Case Based Discussion) ST-läkarens kompetens bedöms utifrån en strukturerad granskning av en journalanteckning Utvärdering av klinisk tjänstgöring Strukturerad mall för en helhetsbedömning av olika kompetensområden, t ex årligen på hemmakliniken eller efter en sidotjänstgöring Flera bedömare: Specialistkollegium Kompetensvärderingskonferens där alla specialister på en klinik hjälps åt att bedöma STläkarens samlade kunskaper, förmågor och färdigheter 360 grader Kompetensvärderingsenkät som flera olika medarbetare fyller i enskilt rörande ST-läkarens samlade kunskaper och lämnar till handledaren för sammanställning Bedömningarna av kompetensutvecklingen ska dokumenteras. Dokumentation kan ske genom att blanketterna ovan fylls i direkt i datorn och sparas i ST-läkarens mapp som tidigare beskrivits. Handledaren kan också löpande föra en logg med korta anteckningar rörande bedömningar i t ex Region Östergötlands dokumentationsmall för ST. För ST-läkare i Region Östergötland rekommenderas följande årliga bedömningsprogram: 4 enskilda bedömningar, t ex Mini-CEX, DOPS, CBD, rondobservation, labmetodtentamen, etc, beroende av verksamhetsinnehåll Utvärdering av klinisk tjänstgöring efter varje sidotjänstgöring och/ eller längre deltjänstgöring inom den egna verksamheten. Ett specialistkollegium Ett kompetensutvecklingssamtal med verksamhetschefen www.regionostergotland.se 11 (15)
Utöver ovanstående rekommenderas också att en 360 graders utvärdering sker under ST-LIV och ytterligare en gång mot slutet av ST, samt att handledaren för löpande korta noteringar efter observation och bedömning av andra tjänstgöringsmoment, t ex hantering av lab-listan, remisshantering, föreläsning, etc. En frivillig specialistexamen erbjuds från flera specialitetsföreningar och kan fungera utmärkt både som ett inlärningsmoment och ett underlag för kompetensvärdering. 6 Rollbeskrivning vem gör vad inom ST? 6.1 ST-läkaren Ansvarar för sitt eget arbete och medarbetarskap Har huvudansvaret för sin kompetensutveckling och efterfrågar återkoppling på sina prestationer och förhållningssätt Upprättar tillsammans med handledaren en utbildningsplan. Genomför planerade utbildningsaktiviteter Ansvarar tillsammans med handledaren för en fungerande handledningsrelation Efterfrågar daglig handledning/ instruktion vid behov och handledningssamtal enligt plan Dokumenterar genomförda utbildningsaktiviteter Ger återkoppling till handledaren och till den utbildande enheten 6.2 Huvudansvarig handledare Ansvarar tillsammans med ST-läkaren för en fungerande handledningsrelation. Är specialistkompetent inom aktuell specialitet och har genomgått handledarutbildning Stöder ST-läkarens kompetensutveckling genom fortlöpande bedömning och återkoppling, samt dokumenterar bedömningarna skriftligt Genomför handledningssamtal enligt plan, även under perioder av sidotjänstgöring Tillhandahåller tillsammans med övriga specialister i verksamheten klinisk instruktion löpande och efter behov Upprättar tillsammans med ST-läkaren och ST-studierektorn en utbildningsplan och ser tillsammans med ST-läkaren över den årligen och vid behov Ansvarar för att bedöma om ST-läkaren uppnått målbeskrivningens krav i alla delar inför intyg vid ansökan om specialistbevis Håller sin handledarkompetens uppdaterad och deltar i relevanta fortbildningsaktiviteter www.regionostergotland.se 12 (15)
6.3 Aktuell handledare under visst tjänstgöringsavsnitt, till exempel vid sidotjänstgöring Har relevant specialistutbildning och har genomgått handledarutbildning Ansvarar för handledningen under visst tjänstgöringsavsnitt Genomför handledningssamtal med ST-läkaren och bevakar att tjänstgöringen sker utifrån inlärningsmålen Bedömer ST-läkarens kompetensutveckling och ger löpande återkoppling till ST-läkaren. I slutet av tjänstgöringen ges återkoppling i skriftlig form (t ex blanketten Utvärdering av klinisk tjänstgöring ) till ST-läkare och huvudansvarig handledare på hemmakliniken 6.4 Studierektor på specialitets-/kliniknivå Är specialistkompetent och har genomgått handledarutbildning (företrädesvis i form av Region Östergötlands Studierektorsutbildning) Verkar på uppdrag av verksamhetschefen med ansvar att stödja ST-läkare, handledare och verksamhetschef i ST-relaterade frågor Har ett övergripande ansvar för ST-utbildningens alla delar inom Granskar löpande den egna verksamhetens alla delar ur ST-utbildningens perspektiv Utformar i samråd med verksamhetschefen lokala riktlinjer för ST i verksamheten (se avsnitt Styrning av ST ) och ansvarar för löpande uppföljning av deras efterlevnad Utformar en mall för skriftligt utbildningsprogram för ST-läkare i den lokala verksamheten, samt bistår ST-läkare och handledare i utformningen av individuella utbildningsprogram med utgångspunkt från mallen Utformar inlärningsmål för återkommande sidotjänstgöringar i samverkan med mottagarklinikernas studierektorer Anordnar handledarträffar i verksamheten för handledarnas fortbildning och erfarenhetsutbyte samt anordnar specialistkollegium regelbundet Säkerställer att det finns en mall för introduktionsprogram för ST-läkare och vikarierande underläkare i verksamheten Medverkar i lokala, regionala och (inter-) nationella nätverk inom utbildningsområdet Bistår verksamhetschef och handledare vid bedömning om uppnådd specialistkompetens Bistår ST-läkaren med rådgivning vid ansökan om specialistbevis Mall för uppdragsbeskrivning för studierektor 3 finns på ST-kansliets hemsida 6.5 Verksamhetschefen Ansvarar för att ett individuellt utbildningsprogram upprättas för ST-läkaren i samråd mellan ST-läkare, handledare och ST-studierektor, inkluderande såväl klinisk www.regionostergotland.se 13 (15)
tjänstgöring som teoretiska moment, samt att detta utbildningsprogram regelbundet utvärderas Ansvarar för att bedömning av ST-läkarens kompetensutveckling görs och dokumenteras fortlöpande under hela ST och för att själv vara insatt i kompetensutvecklingen Utfärdar tillsammans med handledaren intyg om uppnådd specialistkompetens i samband med ST-läkarens ansökan om specialistbevis (kan vid behov delegeras till annan läkare med relevant specialistkompetens) Ansvarar för att utse handledare och studierektor Ansvarar för att verksamhetens utformning och praktik möjliggör för ST-läkaren att uppfylla målen i målbeskrivningen Ansvarar för att verksamhetens bemanning och schemaläggning ger förutsättningar för daglig instruktion och regelbundna handledningssamtal enligt plan Samråder med ST-studierektorn och ger honom/ henne mandat och resurser att utföra sina uppgifter enligt arbetsbeskrivningen Genomför och dokumenterar kompetensutvecklingssamtal med ST-läkaren Beslutar om lönesättning och ekonomi för ST-läkarens alla utbildningsmoment. Ansvarar för dimensionering och finansiering av ST-tjänster 6.6 Övergripande ST-studierektor Har ett övergripande ansvar för att ST-utbildningen i Region Östergötland säkerställs genom systematisk granskning och utvärdering av om verksamheten uppfyller de krav som ställs genom både egen uppföljning och återkommande extern granskning i form av SPUR-inspektioner vart 5:e år Tillhandahåller den infrastruktur och de gemensamma resurser för ST som behövs på systemnivå Bevakar att alla verksamheter har tillgång till en ST-studierektor. Fungerar som stöd för STstudierektorerna på de enskilda enheterna och ansvarar för Region Östergötlands studierektorsnätverk Fungerar som kunskapsresurs och informationsspridare rörande nationella processer och regelverk som rör ST Tillhandahåller utbildning för ST-handledare och specialitetsgemensamma kurser för STläkare för gemensamma delmål Stödjer ST-läkare, handledare, ST-studierektorer och verksamhetschefer att förebygga och lösa problem i de lokala verksamheterna Medverkar i regionala och (inter-) nationella nätverk inom utbildningsområdet 6.7 Vårdgivaren (Region Östergötland) Ansvarar för att det finns de förutsättningar som krävs för att genomföra ST av hög och jämn kvalitet www.regionostergotland.se 14 (15)
Ansvarar för att det finns tillgång till ST-studierektor, handledare som motsvarar behovet av handledning och medarbetare som kan ge tillräckliga kliniska instruktioner Ansvarar för att vidta åtgärder om brister i ST-utbildningen upptäcks 7 Fördjupning Kompletterande information om ST finns att hämta på olika håll. ST-kansliets hemsida erbjuder aktuell information, relevant material att ladda ner och länkar till Socialstyrelsens webbplats på www.regionostergotland.se/st. Vill man komma direkt till Socialstyrelsens sidor om ST med bland annat information och aktuella ansökningsblanketter går man till http://www.socialstyrelsen.se/st. Vill man förkovra sig i en hederlig bok så rekommenderar vi ST-boken av Ola Björgell och Ulrika Uddenfeldt Wort et al Studentlitteratur 2015.. 8 Bilagor till styrdokumentet 1. Mall för lokala riktlinjer för ST 2. Mall för ST-kontrakt 3. Mall för uppdragsbeskrivning för ST-studierektorer www.regionostergotland.se 15 (15)