SEMINARIUM 4 OM REKONSTRUKTIONEN AV GUNNEBO ORANGERI OM LERBYGGNAD, JORDHUS OCH KONSTRUKTIONER MED TRÄ OCH LERA FREDAGEN 9 OKTOBER 2015 1
GUNNEBO SLOTT OCH TRÄDGÅRDAR EN RESURS FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN Välkommen till ett seminarium om lerbyggnad, jordhus och massivt trä kombinerat med lera i anslutning till rekonstruktionen av Gunnebo orangeri. Dagen ägnas aktuell forskning och under eftermiddagen avslutar vi med en workshop om arbetet med lera i bjälklagen i Gunnebo orangeri, där deltagarna får möjlighet till erfarenhetsutbyte och att lära känna varandras ståndpunkter och yrkeskunskap. Hösten 2013 påbörjade Gunnebo Slott och Trädgårdar rekonstruktionen av Gunnebo orangeri, ett projekt i samarbete med svenska och internationella forskare, hantverkare och konsulter. Parallellt med orangeriprojektet vill Gunnebo med utgångspunkt i Gunnebos unika källmaterial, värden och internationella kontaktnät samt med stöd av bland andra Västra Götalandsregionen utveckla hela anläggningen ur ett utbildnings-, forsknings- och samverkansperspektiv. Varje moment av rekonstruktionen inleds med ett seminarium med fokus på den senaste forskningen inom respektive område. Seminarierna vänder sig till konsulter, hantverkare, myndigheter och utbildningssektorn på alla nivåer för att söka nya former för samverkan. PROGRAM 9 OKTOBER 2015 Plats: Vagnboden i Södra flygeln, Gunnebo slott 9.00 Samling och morgonkaffe 9.30 Välkommen och inledning Lena Vikström, VD Gunnebo Slott och Trädgårdar 9.35 Om Gunnebo orangeri Stefan Günther, Slottsarkitekt, Tekn. dr Joakim Seiler, Chefsträdgårdsmästare, Gunnebo Slott och Trädgårdar 9.45 Om lera som byggmaterial Eva-Rut Lindberg, Tekn. dr i arkitektur, ordförande i Lerbyggnadsföreningen. Om lera som byggmaterial i Sverige och världen. 10.30 Om jordhus med lera och kalk i svenskt byggande 1750 1800 Lars Allan Palmgren, Tekn. lic. i arkitektur, arkitekt SAR/MSA, berättar om sin forskning om jordhus med lera och kalk i Sverige. 11.15 Paus 11.30 Om murning med ved Olle Hagman, civ. ing., fil. dr i socialantropologi, doc. i sociologi. Om olika varianter av murning med ved. 12.15 13.15 Lunch 13.15 Om lergolv och Gunnebo orangeri Ulf Henningsson, civ. ing. och lerbyggare. Om lergolv i allmänhet och i Gunnebo orangeri. 14.00 Besök och workshop vid rekonstruktionen av orangeriet Om konstruktionen med lera och klovgolv i Gunnebo orangeri. 14.45 15 Slutord och kaffe i Vagnboden 2
INFORMATION DATUM 9 oktober 2015 PLATS ANMÄLAN Gunnebo slott, Södra flygeln, Vagnsboden Christina Halls väg, Mölndal Anmälan görs senast torsdag 1 oktober till kontakt@gunneboslott.se. Uppge Lerseminarium vid anmälan samt eventuella önskemål om kost. Avgiften är 500 kr. I priset ingår, utöver föreläsningar och deltagande i workshop, lunch samt för- och eftermiddagskaffe. Studentavgift 150 kr. Reducerad avgift för studenter i grundutbildning vid hantverksutbildningar. Uppge vid vilken utbildning du är student vid bokning. RESA Flyg till Landvetter i Göteborg. Flygbuss till Göteborg C. Tåg till Göteborg C. Från Göteborg C går pendeltåg till Mölndals station eller spårvagn 2 och 4 till Mölndals centrum. Buss 753 till Kristinedal och 5 min. promenad till Gunnebo. KONTAKT Stefan Günther, Gunnebo Slott och Trädgårdar AB +46-(0)70 257 67 85, stefan.gunther@gunneboslott.se 3
SYFTE Syftet med detta rekonstruktionsprojekt är utöver att lära oss mer om Gunnebo orangeri och dess funktion att bygga ett professionellt nätverk genom samarbete mellan forskare, hantverkare, trädgårdsmästare, konservatorer, arkitekter, ingenjörer, fastighetsägare och antikvarier. Att rekonstruera ett orangeri är ett komplicerat projekt som kräver inblandning av många olika professioner samarbete över yrkesgränserna är nödvändigt för att förbättra såväl processen som det slutliga resultatet. Forskningsprojektet är beroende av erfarenenheter från forskning, restaureringar och rekonstruktioner utförda av enskilda experter, hantverkare, forskare, universitet, sammanslutningar och organisationer. Det nuvarande förslaget till rekonstruktionen, som redovisas i de bifogade ritningarna, utgår från originalritningar, teckningar, akvareller och arkeologiska utgrävningar. Men när det kommer till själva utförandet är det inte självklart hur man skall gå till väga. De historiska hantverk som ligger till grund för uppförandet har rekonstruerats i omgångar alltsedan ångmaskinens och de elektriska maskinernas införande under 1800- och 1900-talen. Var befinner vi oss idag? Med detta seminarium vill Gunnebo som institution sticka upp fingret i luften för att se åt vilket håll vinden blåser. Vi har bjudit in framstående specialister i några av de frågor som är kopplade till utförandet av historiskt och modernt lerbyggande. Under eftermiddagens workshop hoppas vi att identifiera aktuella frågor som är viktiga för hur vi skall utföra orangeriets lergolv. I diskussionen ingår många olika professioner. Vi kommer sannolikt att dels diskutera forskningsrön, lagstiftning och råd för historiska byggnader och hantverk, dels försöka applicera dem på Gunnebo orangeri. Tidigare seminarier visar att byggnaden ibland kommer att ses som en helhet, ibland dominerar detaljfrågor olika fokus kan resultera i olika ståndpunkter. Vi hoppas att seminariet kommer att göra det möjligt för deltagarna att bilda sig en uppfattning om var vi står i dessa frågor idag. HISTORIA Gunnebo slott byggdes på uppdrag av en av Sveriges rikaste köpmän, John Hall (1735 1802), och ritades av Göteborgs stadsarkitekt Carl Wilhelm Carlberg (1747 1814). Slottet, parken och trädgårdarna anlades 1784 1796. Hall var en av de engelska familjer som grundade Göteborgs rikedom och egendomen var en av de mest påkostade i Sverige. Efter John Halls död 1802 gick familjeföretaget 1807 i konkurs. Under den långa period av ekonomisk nedgång som följde stod slottet 1818 1832 övergivet i nästan femton år. Det stora orangeriet rapporterades vara svårt rötskadat redan 1809 och dess koppartak revs 1818. Byggnaden kollapsade sannolikt under 1820-talets andra hälft och var riven när egendomen 1832 såldes på auktion. Efter flera ägarbyten köptes egendomen av Mölndals Stad och gjordes om till ett historiskt museum 1952. Vid denna tid hade samtliga byggnader i trädgården försvunnit: orangeriet, flyglarna, heremitaget och paviljonger av olika slag, Med början från 1995 har de försvunna trädgårdarna och byggnaderna rekonstruerats i två faser: tjänstefolksbyggningen, drivhuset, trädgårdens balustrader och den gamla köksträdgården 1995 1999, flyglarna och den nya köksträdgården 2001 2006. År 2013 inleddes rekonstruktionen av orangeriet, som beräknas stå färdigt 2018. Arkeologiska utgrävningar utförda 2009 2013 av Göteborgs universitet frilade grundens fundament, byggnadens utsträckning och spår av byggnadsmaterial. Historiska orangerier är ovanliga i Sverige och ett forskningsseminarium med paralleller till orangerier i England, Tyskland och Österrike i januari 2014 gav svar på de sista frågorna om tekniska lösningar för luftning, uppvärmning och byggnadsmaterial. 4
REKONSTRUKTIONSRITNINGAR 1. Plan BV, 2013. Rekonstruktionsritning av Stefan Günther, tekn. dr, arkitekt SAR/MSA. 2. Sektioner, 2013. Rekonstruktionsritning av Stefan Günther, tekn. dr, arkitekt SAR/MSA. 5
3. Huvudfasaden mot väster, 2013. Rekonstruktionsritning av Stefan Günther, tekn. dr, arkitekt SAR/MSA. 4. Fasad mot söder, 2013. Rekonstruktionsritning av Stefan Günther, tekn. dr, arkitekt SAR/MSA. 6
5. Fasad mot öster, 2013. Rekonstruktionsritning av Stefan Günther, tekn. dr, arkitekt SAR/MSA. 6. Fasad mot norr, 2013. Rekonstruktionsritning av Stefan Günther, tekn. dr, arkitekt SAR/MSA. 7
HISTORISKA AVBILDNINGAR OCH RITNINGAR 7. J.F. Weinberg, akvarell av Gunnebo orangeris västra fasad, daterad 1827. Akvarellen visar byggnaden i ett idealt tillstånd vid denna tid var orangeriet redan svårt förfallet efter mer än tjugo års uteblivet underhåll. På följande sidor visas ett urval av bevarade ursprungliga ritningar för att ge en föreställning om den viktigaste källan till rekonstruktionsritningarna. Inga räkningar har bevarats från byggnadsperioden, men ett rikt källmaterial från 1700-talet med över 200 bevarade ritningar, hundratals teckningar och akvareller beskriver byggnadernas ursprungliga tillstånd. De välbevarade ritningarna har över åren möjliggjort omfattande rekonstruktioner av såväl inredningar som trädgårdar och byggnader. 8
8. C.W. Carlberg, tuschritning, Gunnebo orangeri, elevation av huvudfasad mot väster, ca 1786. 9. C.W. Carlberg, tuschritning, orangeriet på Lunnagård, som påminner om Gunnebo orangeri, fasader och sektion, ca 1790. 9
10. C.W. Carlberg, tuschritning, Gunnebo orangeri, sektion Portiken, ca 1786. 11. C.W. Carlberg, tuschritning, Gunnebo orangeri, sektion genom drivhuset mot söder, ca 1786. 10
12. C.W. Carlberg, tuschritning, Gunnebo orangeri, plan och sektion genom Grottan, ca 1786. 13. C.W. Carlberg, tuschritning, Gunnebo orangeri, takplan och sektion genom Grottan, ca 1786. 11
14. C.W. Carlberg, tuschritning, Gunnebo orangeri, plan, detalj av Portiken, ca 1786. 15. C.W. Carlberg, tuschritning, Gunnebo orangeri, elevation av Portikens stolpkonstruktion, ca 1786. 12
16. C.W. Carlberg, tuschritning, Gunnebo orangeri, plan och sektion genom Drängkammaren, ca 1787. 17. C.W. Carlberg, tuschritning, Gunnebo orangeri, elevation av entré till den engelska parken förbunden med den sydöstra paviljongen, ca 1786. 13
KARTOR Karta som visar Mölndals station/resecentrum och Gunnebo slott (1). 14