DATORER OCH MUSIK CDT212 Vetenskapsmetodik 20100305 Saman Zarifnejad szd06001@student.mdh.se Zerevan Akravi zai98001@student.mdh.se 1
SAMMANFATTNING I den här rapporten kommer vi att ta upp datorns historia när det gäller olika utvecklingsområden och när utvecklingen var som störst både när det gäller hårdvara och mjukvara. Musikinstrumentens historia dvs. hur datorer och datorutvecklingen har påverkat olika musikstilar, datorns och teknikens påverkan på musikens utveckling och försäljning av cd-skivor. Vi kommer att ta upp fördelarna och nackdelarna med att använda musikprogramvara utifrån flera aspekter samt vilka för- och nackdelar de har när det gäller den klassiska akustiska musiken och den digitala musiken. De vanligaste ljud formanterna kommer att tas upp i denna rapport som t.ex. MIDI och fördelarna med dem. 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Contents Datorer och musik... 1 SAMMANFATTNING... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 INLEDNING... 3 Datorns historia... 3 Musik instrumentens utveckling... 5 Elgitarren... 5 Elorgeln... 5 Elpianot... 5 Synthen... 6 Sampling... MIDI... 6 Analog till digital... 6 Musiken i datorn... 6 Musikmjukvara... 8 Musikprogram i skolor... Artister utan skivbolag... Motståndarna till digitaliseringen av musik... Musikprogram för mobiler... Musik på nätet... Nackdel... Framtidens musik... 10 SLUTSATSER... 10 REFERENSER... 10 INLEDNING Musiken har funnits i århundraden i människors historia. I vissa delar av världen har musiken betraktats som heligt och andligt medan i andra delar har det haft som syfte som tidsfördriv och underhållning. Men vad är musik egentligen och vad har musik och datorer gemensamt, med tanke på datorernas korta historia respektive musikens historia som funnits ända sedan människornas ursprung?. Detta är några av de frågor som vi ska försöka belysa i denna uppsats. Datorns historia Datorn har en betydligt längre historia än vad många tror. Den har funnit lika länge som bilen och gjorde genomslag under industrialiseringen, den har dock haft en vitalare utveckling och expandering än bilen. -Startskottet för datorns uppfinning skedde i USA på 1890-talet i samband med folkräkningen. Det var Herman Hollereit som låg bakom denna uppfinnig där han tog fram IBM (International Buisness Maxhines) maskiner som var hålkortsstyrda för beräkningar. 3
Nästa stora steg kom i samband med reläets uppfinning på 1930-talet men omkopplingstiderna som hade en hastighet på ca 5-10 gånger per sekund var inte snabba nog. Utvecklingen tog ytterligare ny fart på 1940-talet under andra världskriget där maskinerna fortfarande var reläbaserade. År 1941 tog Konrad Zuse från Tyskland den första programstyrda datorn som jobbade binärt och hade tangentbord för inmatning se figur 1. Figur 1 Konrad Zuse med en av sina datorer År 1946 kom USA med ENIAC (Electronic Numerical Integrator And Computer) på bekostad av Amerikanska militären. ENIAC var byggd av 18.000 elektronrör, 1.500 reläer och täckte en golv yta på 140 kvadratmeter med en tyngd på 30 ton se figur 2. Eftersom ENIAC var byggd på radiorör var den mycket snabbare än reläa maskiner och alstrade enormt mycket värme vilket krävde enorma kylsystem med fläktar. Datorn kunde addera två tal på två millisekunder ungefär som en vanlig miniräknare gör idag, men den klarade av även andra uppgifter som väderprognoser. Den kommersiella datorn såldes 1951 med 4 kb som hårddisk. Figur 2 ENIAC År 1947 uppfanns transistorn av tre amerikaner och döptes till andra generationens dator. Transistorn var mindre dvs. tog mindre plats än elektronröret, drog betydligt mindre ström och var billigare att producera. Till en början lödde man ihop transistorer till kretsar men år 1959 kom två amerikaner på att man kunde tillverka hela kretsar på en gång, och några år senar hade man lyckat packa ihop 30 komponenter på några kvadratmillimeter av kiselbricka dvs. en integrerad krets var nu klar det som i dagligt tal kallas för chip. Figur 3CPU Figur 4 Chip 4
Nya tekniker gjorde att man hela tiden kunde packa alltfler transistorer på mindre yta och bidrog till möjligheten att placera alla centrala datafunktioner på ett enda chip(se fig3) det som idag kallas CPU (Centeral Processning Unit)(se fig4). De första mikroprocessorerna tillverkades 1970 och möjliggjorde utvecklingen av persondatorer. Den första persondatorn Atari 8800 lanserades 1975 av företaget MITS, men maskinen blev ingen succé utan blev mer som en leksak för teknikintresserade personer. År 1977 lanserade Apple sin framgångrikaste dator Apple II som även hade diskett stationer. Nästa viktiga milstolpe i datorn är lanseringen av IBMs pc år 1981 och sedan dess har utvecklingen bara accederat upp både för Windows och Apple (se figur 5 och 6). IBM år 1981, med sin " PC". Figur 5 Figur 6 En liten och kompakt modell från Macintosh kom 1984 och blev mycket populär. Musikinstrumentens utveckling De mest klassiska och originella instrumenten inom musiken är gitarr, piano, flöjt, trummor samt andra icke elektroniska instrument. Men under 1900-talet har musikens vägar och klangerna ändrats i takt med de nya instrumenten som elgitarren, elorgeln, synten, samplern och musik protokollet MIDI som i sin tur har påverkat kompositörer att hitta nya stilar och klang. El-gitarren 1931 tillverkade Georg Beauchamp och Adolph Rickenbacker sin första gitarrmikrofon och runt 1940 tillverkades den första solidgitarren med mikrofonförstärkning av Paul en amerikansk maskinist som senare v nde intressen mot musiken. Elgitarren är som en symbol för det mest använda instrumentet i musiken under de senaste femtio åren. Elgitarrens utveckling sägs också vara en förutsättning för musikkategorin gitarrsolist men också på jazzsidan. Gruppen Beatles som slog igenom på 60-talet använde elgitarren som ett centralt instrument i sin musik och är ett exempel på hur flitigt elgitarren användes samt vilken genomslags kraft den hade inom musikinstrumentens sfär. El-orgeln Laurens Hammond som i huvudsakligen tillverkade klockor, utvecklade och pantenterade på 1930-talet den elektriska orgeln, vilken består av ett roterande hjul med förstärkningar som alstrar tonen. Vid 1940-talet kom de första modellerna för hemmabruk och har använts flitigt sedan dess, dock användes den som mest under 60- och 70-talen. El-pianot I mitten på 1930-talet utvecklade och patenterade amerikanen Ben Messner ett lätt transporterat elpiano som hade en fyllig klang. Den första kommersiella versionen släpptes i 5
början av 50-talet av jukebox tillverkaren Wurlitzer. År 1965 köpte CBS företaget och lanserade då en standardmodell under 70-talet. Några exempel på kända pianister som använde denna piano är Steve Wonder, Herbie Hancock och Chick Corea. Synthen Leon Theremin uppfann ett märkligt instrument runt 1920-talet och döpte den efter sin upphovsman till theremin. Hemligheten med den var att man kunde modulera amplituden och frekvensen via två antenner. Instrumentet hördes alltmer i B-filmer då den blev känd för västerlänningarna år 1945. Den blev dock bortglömd ett tag men återkom några år senare. I början av 70-talet var det rock- grupper som Pink Floyd, Tangerine Dream och många andra grupper som bakade in synten i sin musik. I mitten av 70-talet -övergick synten från att vara ett monotoniskt till ett flerstämmigt instrument. Företagen Yamaha och Roland utvecklade nya algoritmer för sina syntar på 80-talet vilket gjorde att syntarna blev allt mer digitala och då kunde man simulera de verkliga instrumenten bättre. Detta leder oss in på nästa utvecklingsområde dvs. samplern. Sampling Man kan använda sig av sampling och det innebär att man har ett bibliotek av olika inspelade ljuder som man använder sig av för skapa sin egen musik. I den musik man skapar kan man lägga in loopar som gör att musiken upprepas om och om igen. Ordet sampling tog fart i slutet av 1980-talet då var det Hiphopparna som använde det mest från början men det behöver inte vara bundet till någon specifik musikstil eller genre. Då hade man skapat elektroniska apparater som härmade andra ljud som kom från vanliga instrument. Det som påskyndade utvecklingen av sampling var nya datorer, musik program, ljudeffekter, digitala instrument och musikstudions tekniska framsteg. Fördelen med sampling är som vi tidigare nämnde är att man inte behöver kunna spela alla instrument och man har nästan all instrument man behöver på datorn, vilket gör att man inte blir lika beroende av instrumenten t.ex. man kanske klarar sig bara med en piano. Man blir mer flexibel och jobbar när man har tid eller lust. Dessutom har man ljudfilerna på datorn det gör att man kan mixa och experimentera med det för att få en ny musik. Detta har påverkat möjligheten att skapa egen musik, istället för att använda klassiska instrument som piano, gitarr, trummor och bas så kan man använda andra instrument som inte fans tidigare. Om man jämför piano med dagens keyboard så har det hänt en stor förändring, keyboarden har blivit mer datoriserad. Tekniken har utvecklat så mycket att idag med hjälp av datorer och musikprogram så kan man skapa egen musik och dela med sig på ett sätt som det inte var möjligt tidigare. MIDI I Början av 80-talet enades de fem stora syntillverkarna om en standard kallad MIDI (Musical instrument Digital interface). Denna standard gjorde att man kunde spela musik från en synt till en annan och lagra det digitalt i form av sekvenser. Detta sätt att producera musikljud gav enorma fördelar i form av flertoniga uppspelningar som var upptill 32 toner och konkurrerade med musiknoter. Synten var dyr till en början men efter prisfallet på digitalminne i samband med persondatorns utvecklig så sjönk priset på synten. Analog till digital För att omvandla analoga signaler till digitala så behöver man en AD-omvandlare (analog till digital omvandlare). Ljudkortet på datorerna och cd-inspelare har oftast AD-omvandlare för att omvandla analogt ljud till digitalt. 6
När man omvandlar analogt ljud till digital så måste man ta det verkliga ljudet och omvandla det till data. Vid omvandlingen beskrivs frekvensen och amplituden med ettor och nollor(se fig 7). Figur 7 Omvandling av analogt ljud till digital Det digitala ljudets kvalité påverkas av hur ofta ljudet läses av och hur noggrant ljudets amplitud beskrivs. Bitarna i ljudet kan komprimeras för att ljudfilen ska inte blir för stort. Man får olika format på ljudet beroende på vilket sätt man komprimerar. Komprimering kan komma till nytta t.ex. när man vill publicera ljud på webben då den inte klarar av uppspelning av stora filer. De vanligaste formaten är WAVE, AIFF och MP3. Övergången från analoga ljud till digital har påverkat musiken eftersom med digitalt ljud så får man kristall klart ljud. Musiken i datorn Utvecklingen av persondatorerna började ta fart på allvar i mitten av 80-talet, de två stora aktörerna på marknaden var då IMB och Apple som var dyrast också. Eftersom priset på dessa maskiner var för dyra för de mindre musikerna var de tvungna att nöja sig med de billigare och enklare varianter som Commandore 64 och ATARI. Med sequencerprogram (ett program som tillåter dig att editera din inspelade musik och sedan lyssna på resultatet) till dessa maskiner kunde en kompositör nu helt plötsligt få en visuell bild av det han hade producerat i sin sequencer. Sequencerprogram är ett program som tillåter användaren att editera sina inspelade musik och sedan lyssna på resultatet. Nu kunde musikern redigera enstaka toner, ändra deras längd, ändras deras volym och byta deras placering i musiken och få ut musiken från tangentbordet som noter på sin 9-nålars skrivare med mera. Midi-studio som för några år sen hade varit förbehållet och dyr inspelnings studio var nu verkligt för musiker med begränsad ekonomi, nu kunde de mindre musikerna för en kostad på ca 10 000 kronor få en så kallade multi-timbral synt eller samplen plus dator med program, där musikern hade möjlighet att göra en demo på sin musik. Multi-timbral synt är synt som klarar av att spela upp flera ljud samtidigt. Datorn utvecklades avsevärt vad gäller minneskapacitet och processor hastighet på 90-talet. Nu var datorn så utvecklad att man kunde kalla den för en inspelnings studio, med tanke på att man kunde generera ljud från syntar och Sampers nu med högkvalitet via ljudkortet i datorn. Denna utveckling har påverkat sättet att komponera musik och att nya genrer har vuxit fram som t.ex. techno och hip-hop av bara några av stilar som är musikerlös och uppbyggd på samplade och loppade fraser. 7
Musikmjukvara Användning av datorer ökar allt mer i samhället det har påverkat människans vanor, beteende och det har påverkat musiken också. Innan datorer kom var man tvungen att ha några instrumentella färdigheter och man behövde tillgång till de instrument man behövde. Men idag kan man skapa egen musik med hjälp av olika program i datorn utan några instrumentella färdigheter, i programmen finns det mesta av de instrument man behöver för att skapa musik och det finns en uppsjö av olika program som man kan välja i mellan(se fig 8). Med hjälp av datorer och program så kan man lägga till olika effekter, lägga till mer bas, ta bort brus, ändra tonhöjd och tona ut eller tona in i den inspelade ljudet. Figur 8 Musikprogramet Sony ACID Musikprogram i skolor Ett annat område som vi tycker att musikprogram skulle komma till stor nytta är i musikundervisningar på skolor. Det skulle göra att eleverna prestera mera och höja betygen på musikkurserna[23] (se fig 9 och fig 10). Figur 9 Piano-FX-Studio 8
Figur 10 Trakax Artister utan skivbolag Förr var man tvungen att skriva kontrakt med något skivbolag för att kunna spela in sina låtar och sälja dem på marknaden. Skivbolagen tog en vis procent av biljettintäkterna vid konserter och försäljningen av cd-skivorna. Men idag har datorer och program gjort det möjligt för dessa artister att jobba hemma och göra egen musik på sin dator utan att skriva kontrakt med något skivbolag eller betala för någon studio för att spela in någon låt. Artisterna får pengarna direkt i sina fickor istället. Tekniken har utvecklat så mycket att idag delningen och spridningen av egna musikverk har blivit så enkelt att man inte behöver något bolag för att göra reklam för att nå ut till publiken. Detta har gjort lätt för skivbolagen också eftersom dem inte behöver skicka scouter för att leta efter talanger, oftast har man en community sida för musik där man publicerar sina musikverk t.ex. myspace. Musikprogram för mobiler Med musikprogramvara kan man skapa egna melodier direkt på telefonen och det har gjort att man får fler valmöjligheter när det gäller att välja ringsignaler. I dag finns det program i dem flesta mobiler för att skapa melodier och ringsignaler till telefonen. Det finns även andra program man installerar på sin dator som konverterar andra ljudformat till ringsignaler och de kan ta ljud från videofilmer, de kan till och med ta ljud från YouTube-videor och göra det till ringsignaler. Musik på nätet Idag har internet och datorer underlättat köpandet av musik eftersom det finns många nätbutiker som säljer musik skivor. Med bara få klickningar så får man hem skivan oftast tar leveransen 1-2 dagar och det finns större utbud av musik. Det finns andra system som t.ex. itunes där man kan välja vilka låtar man vill köpa och men får låtarna direkt på datorn. Nackdel Nackdelen med digitalisering av musik är att man lätt kan kopiera det och sprida ut det på nätet. Det är ett problem som musikbranschen och andra branscher som har problem med. Man har inte kommit på en riktig lösning på det här, det enda lösningen dem har är att ta fast dem som sprider ut kopierings skyddade material och bötfälla dem, men man har inga bra medel för att bevisa det om inte internet operatörerna sammanarbetar och ger information om användaren[25][27]. Dessutom finns det andra piratkopierare i Kina och andra länder som säljer kopierings skyddade material på svarta marknaden[28][29]. 9
Framtidens musik Den tekniska utvecklingen har två grenar, dels hårdvarusidan som bara expanderar när det gäller processorhastigheten och minneskapacitet och dels nya kreativa innovationer från program men även bidragen från musikinstrumenttillverkare som Yamaha, Akai, Roland, Casio med flera. Med dagens kraftfulla datorer och avancerade programverktyg kan en kompositör skapa hela sin musik och spela upp den med över 96 olika instrumentgrupper representerade fler än 1000 instrument. Idag ryms en hel symfoni orkester i en fickdator och även i mobiltelefoner. SLUTSATSER Genom att använda program så får man större frihet i musikskapandet vilket ökar kreativiteten för att skapa ny musik, det gör att man inte blir begränsad till instrumenten. Dessa möjligheter har bidragit till att musiken utvecklats och nya ljud har tillkommit i musiken och nya genre har tillkommit som inte fanns tidigare. Musikmjukvara ger möjligheter för personer som inte har så mycket kunskap inom musik att kunna göra egen musik för att sedan använda det i presentationer i skolan eller för musiklärare som kan använda det för undervisnings syfte i skolan. För nybörjare som vill prova på att göra musik på datorn och inte har råd att köpa instrument så tycker vi att musikmjukvara är det bästa alternativet. REFERENSER [1] http://download.cnet.com/piano-fx-studio/3000-2133_4-10394114.html?tag=lst-0-1 100302 [2] http://www.multimedia.skolverket.se/kurser/ljud/musikpussla-i-acid/mala-ljud/ 100302 [3] http://www.multimedia.skolverket.se/kurser/ljud/musikpussla-i-acid/mala-ljud/film--- Mala-ljud/ 100303 [4] http://sv.wikipedia.org/wiki/sampling_(musik) 100301 [5] http://www.retrosampling.se/ 100228 [6] http://en.wikipedia.org/wiki/sampling_(music) 100302 [7] http://sv.wikipedia.org/wi 100301 [8] http://student.ch.lu.se/lth/mats/kurser/datkom/ovn1.pdf 100228 [9] http://www.gratissaker.com/trakax-mixa-egen-musik-och-skapa-din-egna-video 100304 [10] http://www.ronimusic.com/folkbildning/index.htm 100303 [11] http://piratbyran.org/index.php?cat=666&id=75&view=articleski/frekvens 100304 [12] http://www.df.lth.se/~triad/book/blippblopp.html 100303 [13] http://copyriot.se/2009/12/01/fran-ett-krig-mellan-manniska-och-maskin-1931/ 100303 [14] http://sv.wikipedia.org/wiki/elektronisk_musik 100302 [15] http://www.dn.se/ekonomi/digital-musik-ger-branschen-framtidshopp-1.927769 100228 [16] http://www.musikindustrin.se/artikel/1412/ifpi_digital_music_report_2010.html 100228 [17] http://www.jonasweb.nu/sidor/datorn/hist.html100229 100303 10
[18] http://www.datakompaniet.se/datorns-historia/ 100304 [19] http://w3.msi.vxu.se/multimedia/kurser/hux121vt06/historik.htm 100304 [20] http://www.sibelius.com/products/sibeliusedu/6/index.html 20100315 [21] http://www.multimedia.skolverket.se/information/ 20100315 [22] http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/telia-maste-ta-strid-mot-fra_1369673.svd 20100315 [23] http://www.dn.se/nyheter/sverige/polisrazzia-mot-fildelare-1.1038236 20100316 [24] http://svt.se/2.53350/1.350077/fortsatt_strid_mot_natpirater?lid=senastenytt_611821&lpos=r ubrik_350077 20100316 [25] http://www.dn.se/ekonomi/i-kina-finns-billiga-kopior-av-allt-1.246020 20100316 [26] http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/piratkopior-fran-kina-stort-problem-forforetag_1046363.svd 20100316 11