Instruktion 1(6) Datum 2014-12-05 Diarienr Betestillgång i landskapet - Instruktion Denna instruktion beskriver arbete i bestånd för inventering av betestillgång i landskapet. Syftet är att ta fram uppgifter om a) vid vilket åldersintervall ett bestånd har en medelhöjd som innebär god tillgång och tillgänglighet på kvistfoder för hjortdjur, b) sammansättning av trädslag i inventeringsområdets ungskogar, c) generell höjdutveckling för olika trädslag, d) generell diameterutveckling för olika trädslag, e) vid vilken ålder och i vilken utsträckning ungskogen röjs, f) ungskogens utnyttjandegrad av hjortdjur. Instruktionen förutsätter att fältstöd finns med karta, utlottade bestånd, samt provpunkter förlagda i beståndet. Mer information finns i dokumentet Urvalsmetodik. Det bör vara snöfritt för att spillning ska kunna registreras. Spillning bör heller inte registreras under vegetationsperiod eftersom det blir för svårt att upptäcka/identifiera. Utrustning. Fältstöd med GPS-funktion, Metspö av teleskoptyp där varje halvmeter är markerad med en tejp för att underlätta höjdskattning. Om tid och möjlighet finns kan en backup med kartunderlag och blankett tas fram. Urvalsmetodik Detta dokument beskriver urvalsprincipen av bestånd och provytor för inventering av betestillgång i landskapet. Inventeringsområdets avgränsning kan vara ett älgförvaltningsområde eller ett älgskötselområde. Ett GIS skikt kan behövas för att göra en korrekt avgränsning. Alla ungskogar som finns i Skogsstyrelsens databas som innehåller utförda avverkningar ska ingå i urvalet för ett ÄFO (eller motsvarande områdesavgränsning). GIS-skikt kan laddas ner från Skogsstyrelsens hemsida, Instruktion 141205.docx Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan 8 036-35 93 00 202100-5612 skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr www.skogsstyrelsen.se 551 83 Jönköping 036-16 61 70 SE202100561201
Skogsstyrelsen Instruktion 2013-10-29 2(6) www.skogsstyrelsen.se under Skogsdataportalen. Urvalet av ett stickprov om 100 bestånd ur populationen sker enligt följande metod. Inom det avgränsade området, sök ut alla registrerade faktiska avverkningar från 2002. Bestånd som är två år eller yngre kan dock utgå. Ta fram en tabell där varje ungskog har följande data knutet till sig: ÄFO, km-punkts löpnummer, km-punkts koordinater, avstånd till km-punkt, centrumkoordinat för bestånd, beståndsareal, avverkningsår. Lotta ut 100 bestånd ur denna tabell. Man kan här använda ett PPS-urval (proportionellt urval mot beståndsstorlek) för att ta hänsyn till beståndets areal. Om detta görs redan vid urvalet behöver man inte arealväga uppgifterna vid resultatberäkningen. Utläggning av provytor I varje bestånd väljs 8 st provytor ut slumpmässigt efter en grid med maskstorleken 8 meter mellan punkterna. Punkten ska vara minst tre meter från avgränsningen (beståndskanten) för att ingå i urvalet. Figur 2. I detta fall illustrerar figuren avgränsning av ett bestånd. Gridnätet används för att slumpa ut 8 provytor inom beståndet. Till varje provyta knyts följande information: ÄFO, km-punkts löpnummer, provytans löpnummer (1-8), provytans koordinater. Målet är att inventera 8 ytor. Ytor som hamnar i vattendrag eller på bergshällar registreras som impediment. Fältarbete Sattelitbildstolkningen kan ibland vara fel eller att det bestånd som en gång blev avverkat fick en ändrad markanvändning (t.ex. golfbana). Det första som därför måste avgöras är: 1) Är beståndet en ungskog?
Skogsstyrelsen Instruktion 2013-10-29 3(6) De bestånd som lottats ut kommer från Skogsstyrelsens databas FAAVERKA. Dessa bestånd har klassats som avverkade efter en satellitbildstolkning. Den första bedömning som behöver göras är om det är en yta där en slutavverkning har ägt rum och där en ungskog håller på att utvecklas. Om trädens medeldiameter (mätt vid brösthöjd) är 10 cm eller mer så klassas inte beståndet som ungskog. Inventering behöver då inte genomföras i beståndet. På blanketten anges Ja om beståndet är en ungskog (dvs medeldiameter mindre än 10 cm), annars Nej. 2) Ta dig fram till första GPS punkten. GPS kan vara lite kinkiga de sista metrarna då man är ca 10 meter ifrån punkten. Det bästa är att ta ut en riktning ca 10-15 meter innan punkten och stega de sista metrarna. Det viktigaste är inte att man kommer på exakt rätt koordinat utan att man UNDVIKER att göra medvetna eller omedvetna val var provytan ska ligga som t.ex. där borta ser ut att vara en bra plats för provytan. eller usch vad jobbigt att stå i detta hav av björkar, jag tror att jag flyttar mig några meter. 3) Väl framme på GPS-punkten görs om möjligt en markering av provytans mittpunkt för att undvika att provytecentrum flyttar sig då ytan inventeras. Som centrumpinne kan en käpp, t.ex. vägkäpp eller jordsond vara lämpligt att använda. Mätningar av höjd eller avstånd kan göras med ett måttband eller metspö (teleskop), där varje halvmeter är märkt med tejp. Diameter kan mätas med liten klave eller talmeter. 4) En cirkulär provyta med radien 2,52 meter utgår från GPS-punktens mitt. Det ger en provyta som är 20 m 2. Det är bara det som befinner sig inom denna cirkel som är aktuella för registrering. 5) Registrering på provytan. a. Registrera med [Ja/Nej] om det på provytan finns spår som vittnar om att provytan röjts. Om det är röjt anges det med ett kryss för provytan. OBSERVERA att rester från avverkning eller hyggesrensning inte ska registreras. Röjning utförs normalt inte då beståndet är under 1,5 meter. b. Undersök hela ytan efter älgspillning och spillning från övriga hjortdjur (rådjur, kronhjort och dovhjort). Markera i blanketten om spillning förekommer. Spillningen ligger i mer eller mindre samlade spillningshögar och består av ett antal spillningskulor. Förekomst av spillning registreras om minst tio spillningskulor påträffas på ytan. Minst tio spillningskulor på provytan för att kryssa i JA.
Skogsstyrelsen Instruktion 2013-10-29 4(6) c. Mät och registrera höjd och diameter (vid tio cm höjd) av de fyra högsta trädindividerna inom varje trädslagskategori. Det finns fyra kategorier trädslag att välja bland. 1) gran, 2) tall, 3) björk eller lärk, 4) övriga lövträd. Börja alltså med att mäta höjden på de högsta granarna, dock max fem st. Om det inte finns fyra granar på ytan mäter du på de som finns. Om det helt saknas gran på ytan skriver du saknas i kommentarsfältet. Gör sedan likadan för de tre andra kategorierna. Som mest kan du komma upp till 16 registrerade höjder på ytan, fyra för varje av de fyra trädslagskategorierna. Ange måttet i meter med en decimal (t.ex. 1,8 m). Diameter anges till närmsta halva centimeter Anmärkningar: En björkstam med flera stubbskott registreras som ETT träd. Ett buskage med oklar avgränsning mellan individer registreras som buskagets ungefärliga medelhöjd. En notering görs angående hur många stammar man bedömer ingår i buskaget. Träden som ingår i mätningen ska tillhöra det bestånd som etablerats efter slutavverkning. Om ett gammalt fröträd eller t.ex. hänsynsträd har fått står kvar i samband med avverkning ska detta inte räknas med. Syftet är att kolla hur hög den skog är som etablerats efter avverkning. Om ytan skulle innehålla något trädslag som inte passar in i dessa fyra kategorier, t.ex. douglasgran, så görs en notering om detta. Douglasgran, sitkagran eller annan granlikt trädslag registreras som gran med en notering om detta. De skall alltså ingå i mätningarna.
Skogsstyrelsen Instruktion 2013-10-29 5(6) Lathund mätningar (arbetsgång) Beståndet 1) Är beståndet en ungskog? Ja / Nej Provyta 1-8 2) Markera provytan mittpunkt 3) Finns tecken på att provytan blivit röjd? Ja / Nej 4) Finns älgspillning (minst tio spillningskulor)? Ja / Nej 5) Finns spillning av andra hjortdjur (minst tio spillningskulor)? Ja / Nej 6) Mät och registrera höjden av de (max) fyra högsta granarna (inklusive olika sorters gran). Ange i meter med en decimal (t.ex. 1,8 m). Registrera även diameter med ett skjutmått, klav eller talmeter. Värde till halvcentimeter registreras (t.ex. 0,5 1,0 1,5 etc.). Om det inte finns fyra granar på ytan mäter du på de som finns. Om det helt saknas gran på ytan kryssar du i rutan saknas. Gör sedan likadan för de andra tre kategorierna 2) tall, lärk, 3) björk, 4) övrigt löv. Observera särskilda situationer i instruktionen. 7) Frivilligt: Avsluta arbetet på provytan med att ta ett foto på provytan då någon håller i centrumpinnen. Markera fotots ID på blanketten.
Skogsstyrelsen Instruktion 2013-10-29 6(6) Efterarbete på kontoret 1) Om inte inmatningsappen använts ska uppgifter från blankett registreras i Excelfil. Det går även bra att stansa in data i appen från blankett. 2) Kvalitetssäkra så bra som möjligt så att inga felaktiga uppgifter kommit med. 3) Spara fotografier av provytan om sådana tagits.