Kallelse Sammanträdesdatum

Kallelse Sammanträdesdatum 2017-03-29 Plats Stadshuset, plan 5, Verkstaden Tid Onsdagen den 29 mars klockan 15:00-18:00 Ledamöter Bernt Lundborg (S) Ordförande Patrik Renström (C) Vice ordförande Mikael Hedström (S) Bo Franzon (M) Patrik Ryberg (M) Pierre Rehnlund (L) Kent Aulin (MP) Heine Nielsen (UP) Henry Larsson (V) Rolf Vadström (SD) Bernt Lundborg (S) Ordförande Jonatan Engström Sekreterare FRAMTID- OCH UTVECKLINGSBEREDNINGEN ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-132 17 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

Kallelse Sammanträdesdatum 2017-03-29 Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs Ärenden för dialog 4 Workshop FÖP Ytterby Närvarande: Jessica Andersson Kl. 15:00-16:00 5 Dialog om Program för digital utveckling Närvarande: Ulrica Enderberg, Alejandra Costa Santos Kl. 16:00-16:30 Antecknas Antecknas Kaffe Kl. 16:30-16:40 Information 6 Information om kommunstyrelsens inriktningsbeslut för Koön Närvarande: Miriam Márkus Johansson, Miguel Odhner (S) Kl. 16:40-17:00 Antecknas Ärenden till kommunstyrelsen 7 KS2017/0065-3 Antagande av programmål i genomförandet av miljöpolitiskt program Föredragande: Miriam Márkus Johansson Kl. 17:00-17:15 Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen FRAMTID- OCH UTVECKLINGSBEREDNINGEN

Kallelse Sammanträdesdatum 2017-03-29 Ärenden som stannar i beredningen 8 Dialog om begränsning av plastanvändning Närvarande: TorBjörn Nilsson Kl. 17:15-17:30 Antecknas 9 Dialog om driftformer för Marstrandsfärjan Antecknas 10 Inför kommunfullmäktige 20/4, uppföljning av målet Attraktivt boende: Upplägg och innehåll Vilket underlag behövs? Antecknas 11 Kollektivtrafikgruppens fortsatta arbete Beslut 12 Information om utbildningar Antecknas FRAMTID- OCH UTVECKLINGSBEREDNINGEN

Digital utveckling 5 Program Diarienummer: KS 2016/1561 Dokumentansvarig: Förvaltningscontroller Beslutad av: Kommunfullmäktige Ersätter tidigare beslut 2014-04-09 Kommunfullmäktige 90/2014 KS 2013/2093 Datum för beslut: 2017-02-02 Giltighetstid: 2019-12-31 Handläggare: Catrin Hulebäck 1

Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Relation till annan styrning... 3 3. Syfte... 3 4. Mål och viljeinriktning... 3 5. Avgränsning... 3 6. Fokusområden för digital utveckling i Kungälv... 4 7.1 Lätt och säkert att använda... 4 7.2 Tjänster som skapar nytta... 5 7.3 Det behövs infrastruktur i Kungälv... 6 7.4 IT:s roll för samhällsutvecklingen i Kungälv... 7 8. Levandegöra... 8 9. Uppföljning... 8 2

1. Inledning Människor som du och jag, vi som växer upp och lever här och nu upplever utvecklingen av e- samhället. Den pågår och påverkar oss genom ökad tillgång till information och möjlighet till inflytande. Utvecklingen är expansiv och skapar förutsättningar för förvaltningen att möta samhällsutmaningar, så som åldrande befolkning, närmare kontakter med omvärlden, klimatpåverkan och finansiering av kommunal verksamhet på nya sätt. Vi kan använda informationsteknikens innovationer och därigenom vinna förbättringar avseende effektivitet och kvalitet. Regeringen har pekat ut fyra fokusområden som lyfter fram de nationella ambitionerna i en digital agenda vilka sammanfattas under fyra områden och beskrivs i dokumentet IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige. Förvaltningen avser att arbeta med ett antal initiativ för att uppnå de nationella målen. Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter 2. Relation till annan styrning Programmet är ett resultat av att förvaltningen arbetar utifrån budgetdirektivet: Kungälvs kommun 2017 med utblick mot 2020 3. Syfte Syftet med programmet är att fastställa förvaltningens fokusområden och därmed uppnå styrning inom digital utveckling. 4. Mål och viljeinriktning Genom tydlig styrning ökar förutsättningen att förvaltningens digitala utveckling framskrider enligt önskemål. 5. Avgränsning Styrdokumentet fastställer vilka fokusområden förvaltningen ska arbeta med inom digital utveckling. Koncernens bolag ansvarar för sin egen styrning. 3

6. Fokusområden för digital utveckling i Kungälv Under den nationella agendans fyra fokusområden finns underrubriker formulerade. Nedan anges vilka initiativ förvaltningen kan arbeta med för att uppnå de nationella målen under respektive fokusområde och underrubrik. 7.1 Lätt och säkert att använda Alla som vill ska kunna använda de möjligheter som digitaliseringen erbjuder: Den digitala teknik som köps in till kommunen är användarvänlig och har ett intuitivt gränssnitt System bör tillgängliggöras för olika typer av plattformar så som datorer, läsplattor och smartphones Vid inloggning på kommunens e-tjänster kan e-legitimation, sms eller BankID användas för enkel identifiering Besökare i kommunens lokaler har tidsbegränsad tillgång till internet Öppna upp för möjlighet till publika accesspunkter (hotspots) på utvalda offentliga mötesplatser Biblioteken gör ny teknik tillgänglig för alla genom exempelvis handledning inom ITområdet så som internet för seniorer Anpassade program för personer med funktionsnedsättningar Samarbete med Digidel kring digital delaktighet Kundcenter bistår med vägledning Öka IT-kompetensen för medarbetare för att möta digitaliseringens progress Det ska finnas verktyg för att effektivt planera och överblicka arbete med program, projekt, uppdrag och portfölj Öppnare och smartare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet: Data lagras och erbjuds i öppna kommunala datakällor, där det är möjligt Alla i arbetsför ålder ska ha en god digital kompetens för att vara anställningsbara eller kunna starta och driva företag: Möjlighet ska finnas för medborgare och medarbetare att utveckla digital kompetens exempelvis via kungalv.se Alla elever från skolår 1 till gymnasium har digitalt verktyg senast från och med år 2020 i enlighet med den nationella strategin för svenska skolväsendet Användning av IT och internet ska präglas av säkerhetsmedvetande och tillit: Kommunens nätverk ska vara skyddat från intrång och i övrigt tryggt att använda Kommunen behöver medvetet agera inom IT-säkerhet utifrån ett helhetsperspektiv med en ansvarig Identifiering av användare genom multifaktorautoentisering (MFA) ger ökad IT-säkerhet Biblioteken hjälper medborgarna att hitta och värdera information Alla skolformer, från förskola till gymnasium, arbetar medvetet och strukturerat med att träna elever i medie- och informationskunnighet (MIK). Progressionen sker i enlighet med skolformernas styrning 4

7.2 Tjänster som skapar nytta Enklare vardag för privatpersoner och företag samt effektivare offentlig förvaltning: Fortsatt utveckling av integrerade e-tjänster i en portal med möjlighet att följa sina nuvarande, framtida och dokumenterade avslutade ärenden. Administrativa processer digitaliseras för att möjliggöra att allmänheten får tillgång till verktyg för självbetjäning, så att andelen administration som utförs av personal succesivt minskar Digitalisering som leder till flexibla och effektiva processer ska prioriteras med målsättningen att minska administrativa kostnader och öka kvaliteten Då nya IT-system implementeras som ett led i förvaltningens verksamhetsutveckling ska nyttorealisering ske Digitalisering möjliggör en ökad mängd indata som genom analys kan användas till att kvalitetssäkra verksamheten Statistik, analys och uppföljning finns tillgängligt i verksamhetssystem Det finns en plattform för pedagogisk dokumentation som gör det enkelt för vårdnadshavare att följa sina barns utveckling och lärande Undervisning och administration tar tillvara på digitaliseringens möjligheter Ett modernt och effektivt geografiskt informationssystem (GIS) Öppna upp för möjligheten att ansluta kommunen till säker digital brevlåda IT:s potential ska tillvaratas för att öka företagens tillväxt, konkurrenskraft och handel Fortsatt satsning på bredbandsutbyggnad i hela kommunen Öppna upp dialog med näringsliv och föreningar kring digitaliserings möjligheter Det nationella arbetet inom ehälsa inriktas på att skapa synliga och konkreta förbättringar för tre huvudsakliga målgrupper: individen, vård- och omsorgspersonal samt beslutsfattare inom hälsooch sjukvården och socialtjänsten: Fortsatt regionalt samarbete med Västkom med fokus på ehälsa Nya arbetssätt införs där digitalisering och användandet av välfärdsteknik är en naturlig del av verksamheten. Digitalt när det är lämpligt och personligt om det behövs. Öka trygghet, service och delaktighet i hemmet, genom användning av digital teknik Utvecklingen inom ehälsa och välfärdsteknik ska aktivt omvärldsbevakas, exempelvis att föremål kan spara och utbyta data (Internet of Things) Elever ska och lärare bör ha tillgång till moderna lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning: Den nationella IT-strategin från svenska skolväsendet ska efterlevas Elever och skolpersonal har adekvat digital kompetens Förskolechefer och rektorer har god förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete med förankring i kommunens totala digitalisering Det finns god IT-infrastruktur samt likvärdig teknisk och pedagogisk support på förskoleoch skolenheter Elever och skolpersonal har tillgång till digitala verktyg och lärresurser för arbete i och utanför skolan 5

Skolformerna har tillgång till ändamålsenliga digitala läromedel och lärresurser som effektivt utnyttjar teknikens möjligheter Tillgång till ett personligt verktyg i grundskola årskurs 1-9 samt gymnasium och gymnasiesärskola Tillgång till minst ett verktyg på fem barn/elever inom förskola och förskoleklass Tillgång till IT-klassrum Stödja pedagoger och ledare att hitta nya, effektiva och likvärdiga metoder Möjliggöra digital elevdokumentation IT ska vara ett stöd för medborgardialog samt bidra till att öka medborgarnas kunskap, samhällsengagemang, insyn och inflytande: Öppna upp för möjligheten till dialog och inflytande, flexibelt och på flera arenor Medborgardialog i samhällsplaneringen baserat på digitala modeller genom exempelvis 3D-modellering och visualiseringsbord Digital information i stadshusets reception med aktuella kommunala aktiviteter Tillgänglighet genom sociala media samt via kommunens webb-platser Webb-sändningar av kommunfullmäktiges möten Chatta med kommunen om förutbestämda ämnesområden System för digital dialog mellan skola och elever/vårdnadshavare Kulturella verksamheter, samlingar och arkiv i ökad utsträckning bevaras digitalt och tillgängliggöras elektroniskt för allmänheten: Samarbete med Bibliotek i Väst (BIV) Långtidsbevarande och hantering av digital information genom e-arkiv Utveckling av möjligheten att erbjuda digitaliserade kommunala arkiv där det är möjligt, genom e-tjänster för exempelvis beställning av betyg eller diariet på internet 7.3 Det behövs infrastruktur i Kungälv Sverige ska verka för ett tillgängligt, öppet och robust internet i Sverige och globalt: Kungälvs stomnät för bredband ska vara robust, ha redundans, vara konkurrensneutralt och därigenom erbjuda valfrihet för våra medborgare och företag Kommunens verksamheter har god tillgång till IT-infrastruktur senast år 2020 Möjligheten att komma åt IT-stödet mobilt och hemifrån ska ständigt förbättras Privata och offentliga informationssystem ska säkras i syfte att värna olika värden i samhället såsom demokrati, personlig integritet, tillväxt samt ekonomisk och politisk stabilitet: Arbetet kring förvaltningens digitalisering ska värna om demokrati, personlig integritet, tillväxt samt ekonomisk och politisk stabilitet Genom att använda exempelvis e-legitimation säkras att dialog förs med rätt person 6

För att digitaliseringens möjligheter ska kunna användas fullt ut behövs en fungerande mjuk infrastruktur: Kommunen ska bevaka nya standardiseringar inom IT-området och följa framtagna och rekommenderade standarder för datakommunikation, IT-säkerhet och motsvarande IT-system ska vara ett stöd i den dagliga verksamheten som verkar för helheten Det offentliga Sverige ska använda geografisk information som är beskriven i nationellt bestämda referenssystem och som bygger på internationella överenskommelser: Följa de geodataspecifikationer och arbetsprocesser som tas fram i samverkansprojektet Svensk geoprocess Referenssystem ska införas i enlighet med Svensk geoprocess. SWEREF99 har redan införts och ska kompletteras med RH2000 Robust elektronisk kommunikation innebär att kommunikationerna ska vara uppbyggda på ett driftsäkert sätt: Det ska finnas en funktion som ser helheten i kommunens infrastruktur och arbetar för driftsäkerhet och optimering Sverige ska ha bredband i världsklass. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Detta innebär att 90 procent av alla hushåll och fasta verksamhetsställen bör ha tillgång till 100 Mbit/s senast 2020. Fortsatt satsning på bredbandsutbyggnad i hela kommunen med målet att bredbandstillgängligheten ska vara 100 procent 7.4 IT:s roll för samhällsutvecklingen i Kungälv I forskningsverksamhet och innovationsprocesser ska digital information och digitala verktyg användas i ökad utsträckning: Följa upp statistik utifrån dess geografiska läge genom att använda geografiskt informationssystem (GIS) Utveckla samarbetet med högskolor så som Chalmers, Johannebergs Scienspark, Innovatum med flera IT ska bidra till ett miljöanpassat samhälle: Minskat transportbehov genom möjlighet till resfria möten så som telefon-, video- och webbkonferenser Medarbetare verkar för en pappersfri arbetsmiljö med hjälp av digitaliserings möjligheter Transportoptimering genom digitala verktyg Energieffektivisering genom mätning, optimering och smarta hus Miljöinformation sprids genom exempelvis digitala nyhetsbrev Visualisering av energi- och vattenförbrukning Digitala verktyg bidrar till att minimera förluster inom vatten och avlopp Tekniken möjliggör att arbete sker hemifrån vid behov 7

Jämställdheten inom IT-området ska öka kraftigt: Genom medborgardialog på olika arenor kan fler målgrupper nås Ekonomiskt bistånd kan sökas för inköp av exempelvis dator och mobiltelefon Skolan ger samtliga elever möjlighet att utveckla IT-kompetens genom undervisning Skolan tränar elever i att kritiskt granska och analysera det media framställer, utifrån perspektivet jämställdhet För att stärka friheten på nätet ska Sverige verka för att de mänskliga rättigheterna respekteras på internet: Skolan arbetar medvetet med medie- och informationskunnighet (MIK) i undervisningen Sprida kunskap om nätetik Stärka kunskapen kring hantering av kränkande beteende I syfte att främja kreativitet och innovation ska det vara enkelt att sluta avtal om upphovsrätt i den digitala miljön. Förutsättningarna för dem som vill få tillgång till kreativt innehåll bör därför förbättras samtidigt som upphovsrätten värnas: Sprida kunskap om nätetik och upphovsrätt till de som använder kommunens ITutrustning Användningen av it i biståndet ska bidra till fattigdomsminskning, demokratisering och respekt för de mänskliga rättigheterna. En effektiv fattigdomsbekämpning främjas av öppenhet i biståndets genomförande: Fortsatt användning av Digital tjänst för ekonomiskt bistånd (SSBTEK) bidrar till att kvalitativa beslut tas och skyddet av brukarnas integritet ökas Vid kontakt med brukare via e-tjänster, sociala media eller sms respekteras de mänskliga rättigheterna Fortsatt användning av webbverktyget som ingår som en del i Nationella nätverket för mångfald (NNM) 8. Levandegöra Programmet påverkar många av förvaltningens medarbetare men några berörs mer, exempelvis de funktioner som har IT och utveckling som huvudsaklig inriktning. 9. Uppföljning Dokumentansvarig behöver årligen bedöma om syftet och målsättningen med anvisningen uppnås, samt revidera dokumentet vid behov. 8

Tjänsteskrivelse 1(4) Handläggarens namn Miriam Márkus Johansson 2017-03-18 7 Antagande av programmål i genomförandet av miljöpolitiskt program Dnr KS2017/0065-3 Sammanfattning Miljöpolitiskt program (MPP) antogs av kommunfullmäktige i maj 2016. Dokumentet är ett övergripande styrdokument för kommunens miljöarbete. I MPP har kommunfullmäktige beslutat om fem programområden, där kommunfullmäktige önskar se ökat fokus under mandatperioden. För programområde 1 och 2 så har resultatmål antagits. Förslag till beslut i kommunstyrelsen är att anta programmål 3, 4, och 5 med kopplade indikatorer och målvärden. De fem programmålen i MPP utgör Kungälvs kommuns miljöledningsprogram vilket breddas och fördjupas från och med 2018 då arbetet börjar med att införa ett mer traditionellt miljöledningssystem (t.ex. EMAS, ISO). Bakgrund Miljöpolitiskt program (MPP) antogs av kommunfullmäktige i maj 2016. Dokumentet är ett övergripande styrdokument för kommunens miljöarbete och beskriver hur kommunen ska jobba för att uppnå kommunfullmäktiges strategiska mål Minskad miljö- och klimatpåverkan. Övriga miljöinriktade styrdokument, t ex energiplan och naturvårds- och friluftslivsplan är kopplade till MPP. I MPP har kommunfullmäktige beslutat om fem programområden, där kommunfullmäktige vill se ökade aktiviteter och förbättrad miljö under mandatperioden. Dessa programområden är särskilt prioriterade för åtgärder under mandatperioden, och kommunfullmäktige önskar särskild uppföljning av dessa. Det övriga miljöarbetet kommer inte att avstanna, utan går vidare enligt gällande beslut och styrdokument. De fem programområdena i MPP är formulerade enligt nedan: 1) Bidra till hållbara och klimateffektiva resor 2) Främja energieffektivisering och förnybara energikällor 3) Värna det öppna landskapet och ett hållbart brukande av mark och hav 4) Utveckla naturvård och friluftsliv för en attraktiv kommun 5) Utveckla kommunens systematiska miljöarbete ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se

2(4) När det gäller genomförande anger MPP följande: Kommunstyrelsen har huvudansvar för att driva arbetet vidare inom programområdena. Miljö- och byggnadsnämnden ansvarar för att implementera relevanta programområden inom sin verksamhet. I genomförandet av det miljöpolitiska programmet ska kommunstyrelsen och förvaltningsledningen bedöma behovet av att anta handlingsplaner och rutiner. Dessutom bör de fem programområdena föras in i kommunens system för verksamhetsstyrning, samt i det kommande arbetet med ett miljöledningssystem. Förvaltningsledningen ansvarar för att definiera hur samordningen av arbetet med de olika programområdena ska ske inom förvaltningen. De första två programområdena har blivit resultatmål som antagits av KS och nu genomförs och följs upp i Stratsys. Tidigare har KF tagit beslut om att införa ett miljöledningssystem vilket nu återses i programområde 5. För att få transparens och hög genomförandegrad i MPP så måste programområdena formuleras till tydliga programmål. Förvaltningen fick av förvaltningsledningen i uppdrag att ta fram programmål som är realistiska, transparenta och mätbara. Dessa är: 1) Öka andelen hållbara resor (programområde 1) 2) Minska energiförbrukning och koldioxidutsläpp (programområde 2) 3) Hållbart brukande av havet och det öppna landskapet och ökad lokal matproduktion (programområde 3) 4) Bevara och utveckla värdefulla naturområden och öka biologiska mångfalden. Ökad tillgänglighet till och vistelse i naturen (programområde 4) 5) Införa miljöledningssystem och bli en miljökommun i framkant (programområde 5) Dessa programmål genomförs och mäts genom en rad indikatorer kopplade till målvärden och aktiviteter som skall kunna genomföras med befintliga resurser. Tillsammans införs programmålen i Stratsys (ToR) för genomförande och uppföljning och utgör början på Kungälvs miljöledningssystem. Verksamhetens bedömning Inom förvaltningen har sektorchef Samhälle och utveckling huvudansvar för genomförande av de fem programområdena. Med start hösten 2016 har en arbetsgrupp tagit fram förslag till programmål, indikatorer, målvärden och kopplade aktiviteter. Aktivitetsplanen har beslutats av sektorchef Samhälle och utveckling Arbetet pågår med att föra in aktivitetsplanen i kommunens system för verksamhetsstyrning. Som en del i det arbetet har de fem programområdena omformulerats till programmål där formuleringarna har tydligare målkaraktär, enligt följande: 1. Öka andelen hållbara resor. 2. Minska energiförbrukning och koldioxidutsläpp. 3. Hållbart brukande av havet och det öppna landskapet och ökad lokal matproduktion. 4. Bevara och utveckla värdefulla naturområden och öka biologiska mångfalden. Ökad tillgänglighet till och vistelse i naturen. 5. Införa miljöledningssystem och bli en miljökommun i framkant.

3(4) Notera att programmål 1 är identiskt med resultatmål 1 som sedan tidigare är kopplat till kommunfullmäktiges strategiska miljömål. Programmål 2 är delvis likadant som det redan beslutade resultatmål 2, vilket även innehåller målsättningar rörande vattenmiljön. Kommunstyrelsen föreslås ta beslut om att det är dessa programmål vi ska jobba efter i arbetet med implementeringen och uppföljningen av det miljöpolitiska programmet. En sådan beslutsgång stämmer med förvaltningens styrmodell. Kommunstyrelsen är huvudsaklig mottagare av rapporter i genomförandet av MPP och bör därför också anta programmålen som vi skall följa upp. Konsekvenserna vid genomförande blir bland annat förbättrad mätning och uppföljning av vårt miljöarbete. Bättre belysning om hur kommunen presterar i miljöarbetet vis-a-vis andra kommuner. Resulterande statistik och fakta ger underlag för att höja kommunens ranking i olika miljömätningar. Förvaltningen kommer också att belysa hur uppföljning och extern kommunikation av miljöarbetet ska genomföras framöver. Stratsys rapportering av MPP gäller detta program. Införandet av miljöledningssystem kommer att föranleda mycket bredare rapportering även det i Stratsys. Ytterligare kommunikation kan vara lämplig som t.ex. Miljöbarometern ett kommunikationsverktyg som används av många kommuner och som främst syftar till att externt synliggöra kommunens miljöarbete. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Ärendet är direkt kopplat till det strategiska målet Minskad miljö- och klimatpåverkan. Ärendet bidrar också till målet om balans mellan ekonomi, kvalitet och behov eftersom det rör sig om kvalitetssäkring. När nästa fas av miljöledningssystem börjar införas år 2018 så blir denna koppling ännu starkare. Bedömning i relation till barnperspektivet Barnperspektivet berörs och MPP och införandet av miljöledningssystem betyder konkreta fördelar för barn i det att förbättringar sker i miljön, minskade utsläpp från bilar och andra fordon, minskad kontakt med farliga kemikalier, bibehållna naturmarker, ökad utbud av platser för friluftsliv. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Ärendet är helt neutralt vad gäller jämställdhetsperspektivet. Dock meriterar det ytterligare forskning om det finns vissa målgrupper som får särskilda fördelar av fördjupat och breddat miljöarbete. Teknisk bedömning/genomförandeplan Kommunstyrelsen antar programmålen april 2017. Alla programmål, indikatorer och aktiviteter införs i IT-verktyget Stratsys som verktyg för mätning, uppföljning och rapportering. Första mätningen kan påbörjas tertial 2 med mer komplett mätning till tertial 3. Upphandling har redan gjorts av Stratsys konsult för införande av MPP. Ytterligare Stratsys konsult timmar krävs i nästa fas av miljöledningssystemet som resulterar i ett mycket bredare och sofistikerat IT-verktyg. Det finns inget behov av att ärendet skall passera kommunens IT-strateg.

4(4) Genomförande av MPP skall i det stora hela utföras med befintliga resurser. Genomförande av programmål som i andra skedet av införande av miljöledningssystemet (programmål 5) föranleder ett extensivt arbete med att utreda miljöeffekter, anta miljöpolicy, miljömål och handlingsplan så kan det finnas behov av ytterligare interna eller externa resurser (ju fler resurser desto snabbare kan man införa ett helhetligt ISO eller EMAS certifierat system). Juridisk bedömning De främsta kopplingarna är till nationella (och EU-) lagar som gäller miljömål, t.ex. de nationella miljömålen och andra nationella miljöpolicy dokument. Kommunallagen kräver inte att kommuner inför varken MPP eller miljöledningssystem. Ekonomisk bedömning MPP:s genomförande föreslås ske med befintliga resurser samt vissa andra kostnader som kan anses rimliga i förhållande till det strategiska målet balans mellan ekonomi, kvalitet och behov. Programmål 5 gällande fas 2 av miljöledningssystem kommer från januari 2018 kräva att ytterligare resurser frigörs. Det föreslås att inför fas 2 av miljöledningssystemet skall en mer detaljerad bedömning av kostnaden tas fram och stämmas av med Förvaltningsledningen. De ekonomiska begränsningarna kan komma att avgöra hur pass omfattande miljöledningssystemet blir. Förslag till kommunstyrelsen Programmål 3, 4, och 5, med kopplade indikatorer och målvärden, antas som en del av det miljöledningssystem som införs. Miriam Márkus-Johansson Programledare Marstrand Jenny Adler Sektorchef, Samhälle och utveckling Expedieras till: Jenny Adler För kännedom till: Kristina Franzen, Martina Hermans, Sten-Ove Dahlöf, Lars Davidsson, Martin Rahl

Förslag till aktiviteter kopplade t Programområde 1. Bidra till hållbara och klimateffektiva resor 2. Främja energieffektivisering och förnybara energikällor

3. Värna det öppna landskapet och ett hållbart brukande av mark och hav 4. Utveckla naturvård och friluftsliv för en attraktiv kommun

5. Utveckla kommunens systematiska miljöarbete

till Miljöpolitiskt program (MPP) Tolkning i MPP Kungälvs kommun vill att resandet ska vara hållbart, med miljöanpassade fordon och en hög andel cykel- och kollektivtrafik. Hållbara resvanor hos dem som bor och arbetar i kommunen kan stödjas genom att fortsätta investera i cykelbanor och laddstationer, utveckla tåg- och busstrafik, främja bil- och cykelpooler, gynna cykling och kollektivtrafik i detaljplaner, stötta samåkning och sprida information om effektiva fordon och förnybara drivmedel. Kommunen behöver också fortsätta minska tjänsteresorna i bil för egen personal och förtroendevalda. Ändrade resvanor kan ge minskade utsläpp från biltrafiken, en bättre hälsa och en attraktivare stadsmiljö. Kungälvs kommun vill att energisystemet ska vara effektivt, inriktat mot förnybara energikällor och med hög självförsörjningsgrad. Hållbar energianvändning i hushåll och företag kan stödjas genom rådgivning

Kungälvs kommun vill behålla ett öppet landskap med en livskraftig och miljöanpassad jordbruksnäring, och utveckla den lokala livsmedelsproduktionen. Det kan uppnås genom att i upphandling, tillsyn och utvecklingsprojekt stödja ett mångsidigt lantbruk med betade marker och minskad användning av bekämpningsmedel, energi och konstgödsel. Det handlar också om att inventera åker- och betesmark och dess ekosystemtjänster, och att gynna lokal matproduktion på landsbygden och i stadsmiljö och hav. Sammantaget kan det bevara biologisk mångfald och kulturarv, minska övergödning och annan negativ miljöpåverkan, minska sårbarheten i livsmedelsförsörjningen och stärka lokala företag. Kungälvs kommun vill att den biologiska mångfalden ska vara hög och att naturen ska vara tillgänglig för alla. Det kan uppnås genom att utveckla livsmiljöer för växter och djur i tätorter, bevara och utveckla värdefulla naturområden och stigsystem, samt miljöanpassa skötseln av kommunens egna skogar. En rik och tillgänglig natur är en resurs för bättre folkhälsa, ökad attraktivitet för boende och utvecklat näringsliv och besöksnäring.

Kungälvs kommun vill driva ett effektivt miljöarbete som ger god nytta. Ett sätt att placera kommunen i framkant är införa ett certifierbart miljöledningssystem. Det säkerställer ett systematiskt och strukturerat miljöarbete och ger minskad miljöpåverkan och ökad trovärdighet. Kungälvs kommun vill också att kommunkoncernens inköp av varor och tjänster ska ha liten påverkan på miljön. Det kan uppnås genom att fortsätta utveckla miljö- och djurskyddskrav, och genom att möjliggöra för lokala leverantörer att lämna anbud. Nyttan är minskade utsläpp och stärkt lokalt näringsliv.

Förslag till programmål Indikatorer Utfall 2015 Öka andelen hållbara resor Totalt antal resande med kollektivtrafik i Kungälvs kommun. Externt: Miljöbilsandel i kommunen. (Procent). 2,4 Antal körda mil per invånare med bil. 767 (avser 2014) Bilkörning av Kungälvs bilister. Enhet: Antal varv runt jorden. Miljöbilsandel i interna organisationen. (Procent). 8118 (avser 2014) Siffra finns ej Minska energiförbrukning och koldioxidutsläpp Internt: Körning med egen bil i tjänsten. Enhet: antal mil per år Fossila koldioxidutsläpp ton/invånare från lokaler samt fordon. Fossila koldioxidutsläpp från kommunförvaltningen (Enhet: ton/år) Lokal förnybar elproduktion i Kungälvs kommun (Enhet: Andel i procent av total elanvändning) Externt: Antalet ej miljögodkända vedpannor. Externt: Antalet miljögodkända vedpannor Externt: Antalet stora oljepannor (större än 60 kw) Externt: Antalet små oljepannor (mindre än 60 kw) 38490 2,25 957 4,0% 352 719 59 231

Hållbart brukande av havet och det öppna landskapet och ökad lokal matproduktion Internt: Energianvändning kommunförvaltningen - fastigheter, MWh/år Internt: Energianvändning kommunförvaltningen - fastigheter, MWh/m2 lokalyta Internt: Energianvändning kommunförvaltningen - resor och transporter (exklusive Marstrandsfärjan), MWh/år Internt: Energianvändning kommunförvaltningen - Marstrandsfärjan, MWh/år Total areal åkermark i kommunen (hektar). 44813 2678 1065 6126 Andel åkermark med ekologisk odling (%). Betesdjur a tal ötkreatur vu a djur) Betesdjur a talet får vu a djur Andel ekologiska livsmedel av totala kommunal livsmedelsinköp (%). 35,4% 25,0% Bevara och utveckla värdefulla naturområden och öka biologiska mångfalden. Ökad tillgänglighet till och vistelse i naturen. Sk ddade o råde aturreservat (hektar exkl havsområde) Sk ddade o råde iotopsk dd o h naturvårdsavtal (hektar) Besöksstatistik (mätningar) utvalda naturområden. (Indikatorn ej slutligt framtagen. Utvecklingsområde för programperioden).

Införa miljöledningssystem och bli en miljökommun i framkant Kommunens placering i Miljöaktuellts ranking som indikator på miljökommun i framkant

Utfall 2016 2017 2018 2019 6 843 171 7 023 000 7 391 000 7 780 000 Ska öka Ska öka Ska öka 787 (avser 2015) 8407 (avser 2015) 771 755 739 Ska ej öka Ska ej öka Ska ej öka Ska öka Ska öka Ska öka 33740 Ska minska Ska minska Ska minska 2,19 2,6 2,6 2,5 960 840 720 3,7% 8,4% 10,6% 12,8% Ska minska Ska minska Ska minska Ska öka Ska öka Ska öka Ska minska Ska minska Ska minska Ska minska Ska minska Ska minska

_ Ska minska Ska minska Ska minska 2407 2272 2136 1181??? Oförändrat Oförändrat Oförändrat 40% 40% 40% Oförändrat Oförändrat Oförändrat OBS uppgifter tas fram vart tredje år Oförändrat Oförändrat Oförändrat OBS uppgifter tas fram vart tredje år 24,4% 25% 25% 25% Ska öka Ska öka Ska öka Ska öka Ska öka Ska öka Ska öka Ska öka Ska öka

235 135 110 85