2 2 0 0 9 K U N D T I D N I N G E N F R Å N D I T T E N E R G I V E R K Energi och balans med yoga Dags för en luftvärmepump? Till kunderna hos Esse Elektro-Kraft, Herrfors, Jakobstads Energiverk, Kronoby Elverk, Nykarleby Kraftverk och Vetelin Sähkölaitos.
Tre frågor Innehåll Starkast är vi tillsammans Är det viktigt med el på sommarstugan? n Timo Rajala är VD för energibolaget Pohjolan Voima, som i sin tur är majoritetsägare i Teollisuuden Voima, bolaget bakom kärnkraftverken Olkiluoto 1, 2 och 3, och han är också bland annat styrelseordförande i Alholmens Kraft. Rajala leder även styrelsen för finska ishockeyligan. Timo Rajala, hur ska Finland kunna uppfylla sina förpliktelser i Kyoto-avtalet 2013 20, d.v.s. att minska våra koldioxidutsläpp med 20 % jämfört med nivån 1990, att minska energikonsumtionen med 20 % och öka vår andel förnybar energi med 38 %? Kyoto-målen är målsättningar och teori. Så förhåller sig de flesta EU-länder till dem, men inte Finland. Här försöker vi verkligen uppfylla målen, men att öka vår andel förnyelsebar energi till 38 % är inte realistiskt. Även om vi skulle använda alla till buds stående medel skulle vi inte nå högre än till drygt 30 %. Inte heller det är realistiskt, då cellulosatillverkningen och med den betydande energiproduktion stängs ner. Att sänka koldioxidutsläppen med 20 % kräver å sin sida kärnkraft, allt annat skulle innebära att vi går mot ett primitivt samhälle av sådan grad att ingen skulle acceptera det. Näringsminister Mauri Pekkarinen visionerade nyligen att Finland inte behöver flera kärnkraftverk eller högst ett till (Hbl 16.3). Hur går det enligt dig ihop med våra Kyoto-förpliktelser? Det går inte alls ihop. För det första behöver vi de tre kärnkraftverk som TVO, Fortum och Fennovoima anhållit om att få bygga. Finland har behov att ersätta sin importel, sina ålderstigna kolkraftverk och två gamla kärnreaktorer. För det andra är nedgången i elkonsumtion temporär, när ekonomin rullar bättre igen går den upp. För det tredje lever vi inte i en planekonomi, utan det borde vara fritt fram att investera i kraftverk på den fria marknaden. Vad är livskvalitet för dig? Livskvalitet är vardagsliv, där det råder en balans mellan jobb och fritid, och där det finns utrymme för umgänge, vänner och hobbyer. Med hemmet på släp 4 Luftvärmepumpen sparar euron 12 Adjö, glödlampa 20 Hjältarna på Nordpolen 28 Stiger faktiskt havsnivån? 42 Ligger elpriset rätt? 44 Tippa eller bränna? 46 Anders Häggblom LARSMO I ARKTIS. Fälbåtar byggda i Larsmo tjänade Anders Häggblom och de andra polarforskarna i Arktis i slutet av 50-talet. Läs om Häggbloms och båtarnas äventyr på s. 34 37. Katternö 2 2009 Ansvarig utgivare Stefan Storholm, Storgatan 8, 68600 Jakobstad, tel. (06) 781 5300, fax (06) 781 5322, stefan.storholm@katterno.fi, www.katterno.fi Adressförändringar Siv Granqvist, tel. (06) 781 5333, siv.granqvist@katterno.fi Produktion Botnia Information, Storgatan 15, 68600 Jakobstad, tel. (06) 781 0700, fax (06) 781 0705, www.botniainformation.fi Projektledare Petra Nylund Redaktörer Svenolof Karlsson/Storkamp Media, www.storkamp.com, Petra Nylund, Johan Svenlin, Anna Jeanne Söderlund Layout och grafik Glenn Nylund, Annika Lillkvist, Janne Nylund Tryck Forsberg 2009 Vi är åter inne i en tung lågkonjunktur. Permitteringsvarslen duggar otrevligt tätt. Trots att lågkonjunkturen var förutsägbar efter en ovanligt lång högkonjunktur verkar den än en gång ha tagit oss på sängen. Vi har dock klarat recessioner tidigare, senast på nittiotalet. Det viktiga kortsiktigt är att vi anpassar vår kostym efter tillgångarna, det vill säga att vi kostnadsanpassar oss. Ofta en smärtsam åtgärd, men väsentlig i allt överlevnadsarbete. Samtidigt gäller det att se framåt. Bibeln kan i varje fall i ett avseende användas som referenslitteratur: efter goda år följer dåliga år, och efter dåliga år följer goda. I USA knäcktes krisen på trettiotalet genom infrastruktursatsningar, som fick hjulen att snurra, både i bokstavlig och överförd mening. Samma medicin behövs också i dag och också hos oss. Djupare hamn, bättre landsvägar och bredare bredband är lämpliga stimuleringsobjekt i vår region. Utvalda utbildningsprojekt kan öka växtkraften när växtsäsongen kommer i gång. Inom Katternögruppen drar vi flera strån till stacken: Vi har inlett moderniseringen av vårt gamla 110 kilowatts nät, som är en viktig motorväg i kraftöverföringen. Vi fortsätter moderniseringen av våra vattenkraftverk, Finnholm står nu i turen. Vi arbetar vidare för en sopförbränningsstation på Alholmen i Jakobstad. Vi är med och utvecklar ett nytt kärnkraftsbolag, Fennovoima. För att säkerställa det lokala telefonbolaget JNT:s kapacitet att bygga ut bredbandsnätet har vi gått in som ägare. Vi utvecklar vindkraft som en del av våra gemensamma Kyotoåtaganden. Vårt nyaste vindkraftsprojekt ligger på gränsen mellan Pyhäjoki och Merijärvi, där vindmätningar som bäst pågår. Vi försöker hålla utkik åt alla håll i miljö- och klimatdebatten och strävar till att ge en allsidig miljöinformation. Vi berättar aktivt om effektiva energisparåtgärder. Vi sponsrar i någon mån ny teknik, till exempel energisnåla duschkranar. Vi investerar för att kunna ta i bruk biobränsle vid kraftverket Kanteleen Voima i Haapavesi. Vi är också med och utvecklar Campusprojektet i Jakobstad. Förutom att det ger välkommen sysselsättning på kort sikt ger det grunden för en utbildningshelhet i framtiden. Vi kan alltså hjälpa framtiden på traven. Franklin Roosevelt, presidenten som ledde USA under trettiotalet, förklarade målet vara att bekämpa depressionen till varje pris, som om den var en fientlig invasionsarmé. I dag ställer president Barack Obama hårda krav på den katastrofalt drabbade amerikanska bilindustrin. Både den och alla i samhället måste vara inställda på att delta i framtidsarbete med egna insatser. Lågkonjunkturen är en sak för alla. Och starkast är vi tillsammans. peter boström Styrelseordförande, Katternögruppen n Fredrik Österholm: Det känns dumt att inte ha el på sommarstugan, då elen finns tillgänglig, även om jag personligen skulle klara mig utan. Visst var det lite mysigt med oljelampor och iskällare förr, men det är nog mycket enklare med kylskåp och elbelysning. n Mona Österholm: Det är riktigt bra med el på sommarstugan. Det är så mycket enklare med värmen, men bäst är att man kan använda kyl och frys. Innan vi hade el använde vi en grop som kylskåp, men nu har vi haft el på sommarstugan i 10 15 år. Text & bild: Joakim Klingenberg n Catarina Lindgren: Jag tycker inte att det är viktigt med el på sommarstugan. Man ska klara sig utan el när man väl är ute på stugan för att slappna av. För mig är det en avslappning att vara utan alla elapparater. Vi klarar oss bra med kylväska, kallskåp och en gasspis. n Tarmo Salomäki: El är bra, speciellt när man ska vara på sommarstugan i längre tidsperioder är det bekvämt med kylskåp och elvärme. Vi har alltid haft el på sommarstugan förutom kanske det första året, då vi använde en grop som kallförvaring. Och så är man ju så van med el! 2 katternö katternö 3
Mats Sandström SOM PÅ STUGAN. Under årens lopp har bland annat en terrass, en grill och en blombänk dykt upp på Kortells gårdsplan. Regniga dagar finns det tid att ansa sommarblommorna, säger Rita Kortell. Caravanaren har he mmet på släp Lägerområdet är som ett andra hem för caravanarna. I Sexsjö, Pedersöre, huserar ett tiotal caravanargäng. Grannsämjan fungerar bra, om man bara tar det lugnt och respekterar andras privatliv. 4 katternö katternö 5
Sexsjö som att komma hem Mats Sandström Mats Sandström SOMMAR SOM VINTER. Ulf och Rita Kortell håller sin husvagn vid Sexsjön året om. Det hela började som ett experiment, som sedan slukade dem med hull och hår. VIA BUTIKEN. Fredag är veckans höjdpunkt. Ulf Kortell bär in uppköpen till kylskåpet. När man som jag har sovit bara en gång i husvagn måste man bara ställa frågan: hur får caravanarna tiden att gå i sin husvagn eller husbil? Karlebyborna Ulf och Rita Kortell är precis rätt personer att ge ett svar. De har huserat på exakt samma plats under björkarna på caravanarområdet i Sexsjö i hela 18 år, och de trivs utmärkt. Här är lätt att trivas. På ett caravanarområde gör man precis samma saker som på sommarstugan. Vi slår av på takten och låter allting vi gör ta lite längre tid, säger Ulf Kortell. Och blir det trist, ja, då finns det ju hjul under vagnen, förklarar Martti Keskinen från Jakobstad. Paret Kortell sätter också ner sin tid på talkoarbete och på att underhålla det fem hektar stora området. De fungerar också som värdar, som under sin veckotur ansvarar för ordning, Mats Sandström städning och program på området, och för att ta emot de som anländer. Martti och Gerd Keskinen lever på ungefär samma sätt i sin husvagn som de gör hemma. Gerd umgås gärna med andra caravanare, sitter på caféet eller löser korsord. Campingområdet är också utrustat med snabb nätförbindelse. Kvällens höjdpunkt är bastubadet, där man pratar ditt och datt och förbättrar världen. Dragkedjan som stoppsignal De riktigt flitiga caravanarna känner nästan alla som vistas längre tid på området eller som dyker upp regelbundet. Grundregeln för caravanarna är ändå att alla har rätt att caravana som de vill; man respekterar andras privatliv. Ifall dörren står öppen till husvagnen, bilen eller förtältet, då är gäster välkomna. När man är trött efter jobbet och drar igen dragkedjan på vagnens förtält, då får man vara ifred. Håller man dörren öppen får man genast sällskap, säger Rita Kortell. Hur är det då, blir det för intimt ibland? Och klarar caravanarna av att hålla sams? Ibland kan det förstås uppstå konflikter, men inga som vi inte klarar av att lösa. I annat fall skulle det vara jobbigt att stanna på samma plats i åratal, säger Ulf Kortell. Enligt Keskinen och Kortell glömmer man sådant som titlar och samhällsposition på caravanarområdet. Alla är jämställda, även om det finns efterfrågan på vissa yrkesgruppers kunskap. Metallarbetaren Keskinen och timmermannen Kortell jobbar gärna med sådant som de kan. Båda familjerna har ett stort socialt nätverk och förutom att de har lärt känna folk från hela Finland har de också fått nya bekantskaper från andra länder. Caravanarna blir fler och fler Det finns uppskattningsvis över 250 000 caravanare i Finland Av dem är 60 70 procent medlemmar i någon av SF-Caravan rf:s 69 lokalföreningar. Föreningen har över 57 000 medlemmar. Organisationsgraden är högst i Europa. År 2007 fanns det 97 900 husvagnar och -bilar, av dem var 64 300 husvagnar och 33 600 husbilar. Antalet husbilar ökade med 11,3 procent från 2006 till 2007. Samtidigt ökade antalet husvagnar med 2,6 procent. Över 60 procent av caravanarna är i åldern 45 65 år. Antalet övernattningar på campingområden var 4,7 miljoner år 2007. Av dem var 55 procent övernattningar i husvagn eller -bil. I medeltal spenderade ett caravanarfölje 180 euro per dygn på campingorten. En caravanare övernattar i medeltal 50 nätter per år i sin husvagn eller -bil. Källa: SF-Caravan rf. 6 katternö katternö 7
Husvagnen ger vänner Mats Sandström Mats Sandström Ensamvarg eller allas kompis Bekantskapskretsen skulle nog vara liten om vi inte hade husvagnen, säger Martti Keskinen. Och frågar man efter hjälp, får man det också, oavsett var man befinner sig, lägger han till. Också caravanarbarnen hittar kompisar. Ibland utvecklas vänskapen till något mera, och ibland leder den ända till altaret: i augusti ifjol gifte sig Kortells son med sin lekkompis ända från barnaåren i Sexsjö. Som att komma hem Det är inte helt billigt att vara caravanare. Årsavgifter, underhåll för husvagnen, bränsle, försäkringar och uppehälle ska betalas. Både husvagnar och -bilar kostar tiotusentals euro. Allt man har i plånboken går nog åt. Vi brukar inte räkna ut slutsumman, för då är Mats Sandström FRÅN FÖRSTA BÖRJAN. Gerd och Martti Keskinen skaffade sin första husvagn 1982 och ett par år senare landade de i Sexsjö. Martti deltog i områdets första talko. det nog bäst att stanna hemma, säger Martti Keskinen. Men de medger inte att caravanare skulle tävla sinsemellan med sina fordon eller sin utrustning. Det klarar ingens plånbok av, säger Martti Keskinen och uppmanar alla att skaffa sitt fordon enligt familjens behov. Somliga samlar många kilometer på sina kilometermätare, andra mindre. Keskinens gör till exempel veckolånga Europaresor, medan Kortells trivs bäst i Norden. Det är trevligt och bekymmersfritt att ha hemmet med sig, säger Ulf Kortell. Och att komma tillbaka till Sexsjö efter en resa är en höjdpunkt i sig. Ju längre resan varit, desto trevligare att komma hem, säger Martti Keskinen. krista rintala TIDSFÖRDRIV. Toni Keskinen är ute på nätet. BEHÄNDIGT. Med cykel tar sig Martti Keskinen snabbt fram på Sexsjöområdet. Mats Sandström Alla caravanare spenderar inte sin tid på säsongplatser eller känner hälften av alla caravanare i Finland. Det framkommer i sociolog Pekka Heinonens forskningsarbete vid Turun Yliopisto. Heinonen, som numera är tidningen Caravans chefredaktör, indelade de caravanare som han studerade i fyra olika grupper, baserade på graden av social interaktion, deltagande och hobbyer. Få caravanare placerar sig renodlat i något av fyrfälten. Går sina egna vägar. Till den här gruppen hör ensamvargarna, som ofta rör på sig och inte behöver sällskap. De vill se världen och går sina egna vägar. De sysslar med bland annat skidåkning, vandring och slalom. För dem räcker det med basservice och lugn och ro på campingområdena. Allas kompis. I den här gruppen rör man ofta på sig och trivs i sällskap. De är sociala och deltar gärna i olika träffar. De har en bred bekantskapskrets och deras barn blir kompisar med varandra Allas kompis har ofta en ledarposition inom caravanarklubbarna och åker omkring för att delta i olika evenemang relaterade till deras hobbyer. Arbetsmyrorna. De njuter av att få träffa gamla bekanta på campingområdet. Arbetsmyrorna är flitiga och händiga och återvänder gärna från år till år till samma område, där de jobbar hårt för att förbättra trivseln. På sin vagnsplats fixar de gärna till det med förtält, planteringar och plattsättningar. Villaborna. Det här gänget vill ha en säsongplats, men söker inte andras sällskap. För dem är det viktigt att få vara ifred och ha sitt privatliv och de vistas gärna i naturen. Villaborna sysslar med jakt, fiske och bärplockning. För en del av dem fungerar husvagnen som gäststuga vid sommarstugan. Mats Sandström 8 katternö katternö 9
AP Photo/Katsumi Kasahara katternö Vad vill kunden, egentligen? Miljö- och plånboksvänlig dusch ÄLDST I HUSET. I över 30 år har Rainer Kåla jobbat som linjemontör på Kronoby Elverk. På ett litet elverk ska alla vara något av tusenkonstnärer, vilket ger ett omväxlande arbete. L E K T R I S G Ä N G E T Rainer älskar utelivet n Är du kund hos Kronoby Elverk är chansen mycket stor att du stött på Rainer Kåla. Sedan 1978 är han linjemontör på elverket och i dagsläget en av fyra som jobbar på fältet. Och även om han till ålder inte är äldst, är han ändå äldst i huset. Han har varvat gårdarna i Kronoby för mätaravläsning rätt många gånger. Kundkontakterna är en av de trevligaste sakerna med jobbet, i synnerhet som vi för det mesta får positiv feedback. Folk är nöjda, då det som behöver göras blir gjort samma dag eller dagen efter att de ringt, säger han. Som del av ett litet kollegium finns det inte utrymme för specialisering, alla montörer ska ge sig i kast med allt: nyanslutningar, jordkabel- och luftkabelarbeten både för lågspännings- och högspänningsnätet, mätaravläsning, pappersarbete, skogshuggning, köra traktor, köra lastbil med personkorg kort sagt, vara roskmångsidig, som Rainer säger. Montörjobbet är otroligt fritt, men med frihet under ansvar. Ingen kollar dig, men du måste själv Jan Sandvik se till att jobbet blir gjort, säger han. Det allra bästa med jobbet är att få röra sig ute, enligt Rainer. Men alla verkar inte hålla med. Att rekrytera nytt folk är svårt. Montörstyrkan på fyra personer var en gång sex, till och med sju, och Kronoby Elverk har haft en ledig montörtjänst under en lång tid. Ungdomar söker sig inte till elverken, det är synd. Ofta är det just utearbetet som avskräcker. Men det är nog en attitydfråga snarare än en praktisk, för i dag finns kläder och utrustning som underlättar, säger Rainer. Men visst är montörjobbet också fysiskt tungt. Trots personkorgar och bilar försvinner inte stolpklättringen, för du når inte överallt med bil. Men för Rainer är det som sagt ett plus, att få vara ute. På sin fritid håller han sig också gärna utomhus. Då är det fisket som drar. Finns inget bättre än att stänga av mobilen, packa fiskeutrustningen och dra till Lappland, där ingen tv, radio eller telefon kan nå en. n Det är en sak vad man säger, en annan vad man gör. Den sanningen gäller på de flesta livsområden och för att förstå sina kunder bättre, har Herrfors under fjolåret låtit docent Inger Roos utföra en kundundersökning som går några steg djupare än en vanlig enkät. Jag har djupintervjuat 100 kunder för att försöka knyta det de säger till deras beteende, och se vilka saker de verkligen prioriterar i sitt kundförhållande, säger hon. Inger Roos är docent i företagsekonomi vid Karlstads universitet, med 25 år bakom sig som köpman i Jakobstad, där hon i dag fortfarande bor. Mycket av hennes forskning handlar om att förstå kunder utifrån deras verkliga beteende. I nästa nummer av Katternö presenterar Roos resultaten av undersökningen mera ingående. Vanliga frågor hos kunderna handlar om hur man kommer i kontakt med elleverantören, hur avbrottsfri elen är och elens pris. Uppfattningen om dyr och billig el går isär bland kunderna, men de är eniga i sitt goda betyg för Herrfors som distributör av el. Att den som äger nätet är lokal har en stor betydelse för hur små orter prioriteras till exempel då något ska repareras, säger Roos. Jan Sandvik KUNDFORSKAREN. I sin senaste undersökning försöker Inger Roos hjälpa Herrfors att förstå sina kunder genom att se på produkterna med kundens ögon. EXPERIMENTELLT. År 1824 kom den första prototypen av elbil, och experimentlustan har hållit i sig till 2009. Den här japanska ensitsiga elbilen Zero EV Elexceed RS visades nyligen på mässa i Tokyo. Den har en körsträcka på 70 kilometer efter att den blivit laddad. Elbilar i nästan 200 år! n I förra numret av Katternö skrev vi att elbilen är en hundra år gammal uppfinning. Nu visar det sig att elbilen är ännu äldre än så den allra första prototypen för en elbil utvecklades redan 1824 på Skottland. Det här berättar en observant läsare, Lars-Erik Sjöblom från Korsholm. Sjöblom jobbade länge som yrkesskollärare och har skrivit två avhandlingar om elbilar. Enligt honom stod den första praktiskt användbara elbilen klar år 1837, alltså långt innan det fanns bilar med förbränningsmotor. Utvecklaren av denna elbil hette Robert Anderson, också han skotte. Någon succé blev bilen inte, eftersom den var långsam, tung, dyr och krävde täta batteriladdningar. n I Katternö 2/2007 berättade vi om den vattenoch elsparande duschen Multishower. Duschmunstycket är en norsk uppfinning som förbrukar 9 liter vatten i minuten, vilket kan jämföras med en traditionell dusch som förbrukar 26 liter, allt enligt ett test utfört av VTT. Det innebär förutom en rejäl vatteninbesparing också att du sparar el, ifall ditt varmvatten värms med el. Duschens funktion och effektivitet begränsas ändå inte, eftersom den inte gör vattenstrålen smalare. Multishower fungerar i stället så, att varje enskild vattenstråle bryts av 30 40 gånger i sekunden. Resultatet blir en kaskad av droppar, som känns som en vanlig dusch. Eftersom intresset för Multishowern växer vill Katternö nu upprepa sitt erbjudande till sina läsare om en rabatt på 10 euro vid ett köp av duschmunstycket. Erbjudandet gäller hos Alf Slussnäs, FVM-Service och Rörman i Jakobstad, Kulla Järn i Oravais och Ylivieskan LVI i Ylivieska. Ta med rabattkupongen! Mycket el för den finska lönen n Elpriserna i Finland är mycket låga i förhållande till de finländska hushållens köpkraft. Det visar statistik från Eurostat, EU-kommissionens egen statistikbyrå. Siffrorna som hänför sig till år 2007 visar att Finlands elpriser är lägst i hela EU i förhållande till vad finländaren har råd PPS/ kwh 20 10 Finland Norge Frankrike Grekland Estland Lettland Sverige Luxemburg med. I jämförelsen landar Finland på värdet 10,07 som alltså står för vad elen kostar per kilowattimme i köpkraftsenheten PPS. PPS eller Purchasing power standards är den köpkraftskorrigerade inkomsten i EU som Eurostat använder sig av i jämförelser. En PPS är lika mycket Storbritannien Malta Spanien Multishower Denna kupong berättigar till en rabatt på 10 euro vid inköp av en Multishower. Försäljningspunkter Alf Slussnäs, Sofiedahlsg. 21, Jakobstad FVM-Service, Movägen 7, Jakobstad Kulla Järn, Karlebyvägen 149, Oravais Rörman, Jakobsgatan 39, Jakobstad Ylivieskan LVI, Joutsentie 13, Ylivieska Erbjudandet är i kraft till 30.11.2009. LÄGST I EU. Så här mycket kostar elen i de europeiska hushållen, mätt i enheten PPS, som är den köpkraftskorrigerade inkomsten i EU-länderna. Den finska elen är som synes billigast. Slovenien Kroatien Irland Österrike Litauen Belgien Nederländerna Tjeckien värd i alla EU-länder. I landet där det tär mest på börsen att köpa el, Polen, kostar elen 23,50 PPS per kwh. Som hushåll har Eurostat klassat alla elkonsumenter som förbrukar mellan 2 500 och 5 000 kilowattimmar per år. Danmark Portugal Cypern Bulgarien Rumänien Tyskland Ungern Slovakien Janne Nylund Italien Polen 10 katternö katternö 11
Värme ur en liten låda Den vita lådan som blåser varmluft börjar bli en lika vanlig inredningsdetalj i egnahemshus som tv och mikrovågsugn. Förra året fick luftvärme pumpen sitt stora genombrott i Finland. Mer än 60 000 sålda enheter innebar en försäljningsökning med drygt 30 procent jämfört med året innan. Jan Sandvik Placeringen av luftvärmepumpen är viktig. Den uppvärmda luften ska lätt kunna ta sig ut till alla rum utan att behöva ta sig igenom trånga passager och trappor. Öppna planlösningar ger den bästa förutsättningen för att en luftvärmepump med endast en innerenhet ska fördela värmen jämnt. Ofta är inomhustemperaturen ett par grader varmare kring innerenheten än i de andra rummen. Hos Nyholms i Storsandsund hänger innerenheten uppe på väggen i vardagsrummet i enplanshuset, byggt 1976. Därifrån sprider den värmen från vardagsrummet ut till sovrummen och köket. Ett svagt surrande ljud kommer från andra sidan vardagsrumsväggen, där ytterenheten förvandlar kall luft till varm. Den går på maxvarv nu under avfrostningen. Numera har alla modeller på marknaden ljuddämpare i botten på ytterenheten och det rekommenderas att den fästs i husets sockel för att ytterligare minimera ljudet, säger Lars Nyholm. Håller löftena streck? Lars Nyholm hörde till pionjärerna i trakten när han installerade sin anläggning 2005. Jag ville testa om de faktiskt fungerar och är så effektiva som olika beräkningar visade. Mina mätningar under drygt fyra år visar att det som sades i marknadsföringen och i olika tester håller streck. När vintern är som kallast, med utomhustemperaturer lägre än minus 20 grader, fungerar luftvärmepumpsteknologin begränsat. Då får oljepannan hjälpa till. Lars Nyholm bytte år 2003 ut sin gamla oljepanna och -brännare mot en ny, och hans mätningar och jämförelser av uppvärmningskostnaderna med och utan luftvärmepump baserar sig därför på en kombination av modern oljebrännare med relativt hög verkningsgrad och luftvärmepump. Med den gamla oljebrännaren var årsförbrukningen i snitt 3 000 liter, medan den nya visat sig dra i medeltal 2 200 liter per år. Innan han installerade luftvärmepumpen förbrukade hushållet årligen 5 000 kwh el med luftvärme pumpen räcker 1 000 liter brännolja Jan Sandvik SPARAR. Luftvärmepumpen sparar oss 408 euro per år om vi räknar med ett oljepris på 75 cent per liter. Med den gamla oljebrännaren hade det blivit nästan 1 000 euro, säger Lars Nyholm. KALLT BLIR VARMT. Uteenheten upplever somliga mindre vacker, men designen blir bättre i takt med att luftvärmepumparna blir populärare. 12 katternö katternö 13
Luftvärmepumpen sparar hundratals euro hos Nyholms Stugan som blev hus per år, medan den totala elförbrukningen ökat till 11 000 kwh. Största delen av året är värmeradiatorerna avslagna och luftvärmepumpen klarar av boendeytan på 80 kvadratmeter. För övriga 80 kvadratmeter, samt golvvärmen i bastun och badrummet och varmvattenberedaren behövs oljepannan. Sparar 400 till 1 000 euro När tidningar och intresseorganisationer beräknar de årliga inbesparingar i uppvärmningskostnader som ägare av ett normalt egnahemshus gör, genom att installera en luftvärmepump, landar beloppet ofta omkring 500 euro. Lars Nyholm tar fram en utskrift från Säästöenergia.fi där det beräknas att en luftvärmepump ger en inbesparing på 451 euro per år för ett 120 kvadratmeter stort hus. För vårt hus kommer jag fram till en genomsnittlig inbesparing på 408 euro per år när jag räknar med ett oljepris på 75 cent per liter. Med den gamla oljebrännaren skulle luftvärmepumpens inbesparing ha blivit ännu större, uppemot 1 000 euro per år. På de senaste åren har utbudet av luftvärmepumpar på marknaden blivit större. När Lars Nyholm skaffade luftvärmepump 2005 valde han en modell med 6,5 kw, en relativt stor effekt. Idag skulle jag välja en modell med omkring 4 kw och bättre verkningsgrad. För ett hus med de här måtten är det lämpligt. Jämfört med oljepannan är luftvärmepumpen lättskött. Under de fyra år som Nyholms haft sin luftvärmepump har den fungerat helt utan service, det enda underhållet som behövs Så fungerar luftvärmepumpen är att filtren i innerenheten rengörs varannan vecka. Med stora vardagsrumsfönster mot sydväst behövs nästan ingen uppvärmning under sommarmånaderna, men eftersom Nyholms har hund får apparaten stå på hela tiden. Luftvärmepumpen har en joniseringsfunktion som tar bort allergiframkallande partiklar i inomhusluften, något som vi pälsdjursallergiker tackar för. Normalt när jag besöker hundägares hem brukar näsan börja rinna och ögonen klia efter bara några minuter. Efter en halvtimme hos Nyholms är Tobbes instängda och uttråkade skall det enda tecknet på att en hund hör till familjen. Och den skäller värre än den kliar. johan svenlin Jan Sandvik Tekniken är flera decennier gammal, men har på senare år fått en bredare användning i och med det ökade behovet att spara energi. Luftvärmepumpen beskrivs ofta som ett omvänt kylskåp. En kompressor i ytterenheten tar tillvara värmen i uteluften, höjer köldmedietrycket till 27 30 bar och pumpar köldmedium till innerenheten. Där utvinns värmen ur köldmediet varpå trycket sjunker till 9 bar och köldmediet returneras till ytterenheten. Där förångas också köldmediet, vilket gör en avfrostningsprocess nödvändig för att hålla ytterenhetens lameller isfria. För varje kilowattimme som används för att hålla igång luftvärmepumpen får man ut motsvarande tre kwh i värmeproduktion. Undersökningar och test visar att en luftvärmepump ger inbesparingar på 20 60 procent i uppvärmningskostnader beroende på olika faktorer, däribland bostadens utformning och kombinationen med annan uppvärmningskälla. Ljudnivån vid ytterenheten är som högst omkring 40 decibel och innerenhetens ljud uppgår till cirka 20 decibel. Avståndet mellan ytterenheten och innerenheten ska vara minst 2 meter och högst 15 meter. Sommarstugan uppfattas inte längre som någon slutförvaring för kantstötta kaffekoppar, där man lever bronsåldersliv med muskelkraft, braskamin och källvatten. Nej, det ska vara varmt och skönt utan rök, med modern hushållsutrustning och tillgång till digital under hållning. Den nya synen på stugliv har utvecklats i takt med att elledningar dragits allt längre ut till sommarstugeområden och att den vardagliga livsstilen byggts upp kring digitala apparater. Elförsörjningen till stugorna har också förlängt säsongen och begreppet sommarstuga börjar allt mer ersättas av fritidshus. Trenden att stugägare använder sina fritidshus året runt ökar. Många håller uppe grundvärmen en lång bit in på hösten, men det blir dyrt att ha stugan uppvärmd hela vintern, säger Jochim Donner, kommunikationsdirektör på Motiva som ger råd om energisparande. En luftvärmepump ger nya möjligheter att värma upp fritidshuset, dels året runt men framför allt under höst och vår när stugan används sporadiskt. Den äter fukt och man får snabbt torrt och varmt inne i stugan. Jochim Donner påminner om att installationskostnaderna, ungefär hälften av det totala beloppet, kan dras av i hushållsavdraget. En luftvärmepump beräknas ha en livslängd på 10 15 år och modeller och märken på marknaden har ökat lavinartat på senare år. Som vanligt när det gäller energispartips är rådet att inte nappa på första bästa erbjudande, utan verkligen sätta sig in i marknadsutbudet och ta reda på vilken modell som passar bäst för just dina egna behov. Kvalitet kostar när man köper den, men återbetalar sig under användningen. På stugan kan det vara viktigt att ha en pump som kan producera grundvärme. Det gör inte alla., säger Jochim Donner. Den stora vågen av luftvärmepumpar har ännu inte sköljt över traktens cirka 6 000 sommarstugor. YIT i Jakobstad har sålt ett tiotal exemplar för fritidshus i Jakobstadstrakten, uppger Johnny Granroth. Det kommer mer och mer sedan tekniken utvecklats och vissa modeller tillåter SOLKRAFT PÅ TAKET. Per-Erik Bjon och hans son Robert monterade sin andra solpanel på sommarstugan förra sommaren. Ettan räckte till belysning och uppvärmning. Nu hoppas Bjons på att energin ska räcka också till tv och kylskåp. Jan Sandvik EVIGHETSMASKIN. En solpanel sviker sällan, tack vare pålitlig teknologi utan rörliga delar, säger Håkan Wiklund. Däremot kan naturligtvis energikällan, solen, svika ibland. att man sänker inomhustemperaturen till tio grader utan att avfrostningen blir lidande. För att undvika isbildning på ytterenheten och kondensproblem rekommenderas att man håller temperaturen över 13 grader, säger Johnny Granroth. Möjligheten att reglera värmesystemet på stugan med hjälp av sms ökar bekvämligheten för stugägare. Fjärrstyrningsmoduler hör till tilläggsutrustningen för luftvärmepumpar och med dessa kan ägaren enkelt med sin mobiltelefon kolla inomhustemperaturen och höja så att det är lagom varmt när man anländer till stugan. Inför stugsäsongen 2009 har det ekonomiska världsläget präglat upprustningen av fritidshus. Det märks att folk är återhållsamma med investeringar i utrustning till sommarstugor, säger Sven-Erik Nygård som säljer bland annat luftvärmepumpar. Han tror att det behövs fler goda exempel för att försäljningen av luftvärmepumpar för sommarstugor ska ta fart. När den första villagrannen installerat sin luftvärmepump kommer de övriga i området snart att skaffa egna. Det kommer nog att bli en stor försäljningsartikel för fritidshus, men i vårt land sker det som vanligt med en viss fördröjning. Vi vill först se att det funkar innan vi tror på det, säger Sven-Erik Nygård. Underhållsfri solenergi Privat foto Elnätet har inte nått ut till alla kobbar och skär och för stugägare som vill kunna ladda sina laptoppar och mobiltelefoner ute på holmen kan solenergi vara ett alternativ. Wikro introducerade solpaneler i Jakobstad redan 1982 och har sedan dess sålt 700 800 paneler. En produktnyhet på frammarsch är luftsolfångare, som omvandlar solens strålar till uppvärmd frisk luft och ventilerar stugan. Solpaneler bygger på en pålitlig teknologi utan rörliga delar och hittills har inga av de paneler som Wikro sålt kommit tillbaka som garantifall. Trots att det ges 25 års garanti. En nöjd kund har gett oss två nya kunder, men beslutsprocessen är för det mesta lång, säger Håkan Wiklund på Wikro Systems. Bland de nöjda kunderna finns Per-Erik Bjon, som installerade sin första panel för belysning och uppvärmning för 8 9 år sedan, och har sedan dess utökat sitt system med ytterligare en solpanel och tv och kylskåp. Vi tillbringar hela semestern där ute och vissa veckoslut från början av maj till slutet av augusti. Per-Erik Bjon är nöjd med den energitillgång som de båda solpanelerna genererar och laddar i batteriet. Förra sommaren var ju inte den soligaste, men strömmen räckte till ändå. Det ska bli intressant att se om elen räcker nu också när vi kopplat till kylskåp. Med fjärrstyrningsmodul kan stugägaren höja inomhustemperaturen så att det är lagom varmt då han anländer. Bjon installerade systemet själv, trots att han enligt egen utsago inte är speciellt elkunnig. 12-voltssytemet är såpass enkelt att man klarar sig med de instruktioner som följer med utrustningen, kombinerat med sunt förnuft. Liksom luftvärmepumpar kan även värmeelement med solenergi styras med hjälp av sms från mobiltelefon. Solenergi kräver inget underhåll, förutom att panelen hålls ren från damm. Den nya generationens batterier är helt servicefria. För att optimera livslängden i batteriet bör det laddas fullt. En säsong på halvladdat batteri förkortar livslängden. Förbrukningen kan man beräkna på förhand, men tillgången är svårare, konstaterar Håkan Wiklund. Och för den som absolut ska ha storbilds-tv och tvättmaskin på stugan räcker det inte ens med midnattssol. johan svenlin 14 katternö katternö 15