KOS Kriminalvård och statistik

KOS 2016 Kriminalvård och statistik

Kriminalvård Och Statistik 2016 Omslag: Kriminalvården Tryckning: Kriminalvården Digitaltryck 2017 ISSN: 1400-2167 Beställningsnummer: 4460 Kriminalvården 601 80 Norrköping Tel: 077-22 80 800 E-post: hk@kriminalvarden.se Hemsida: www.kriminalvarden.se

FÖRORD Publikationen Kriminalvård och statistik (KOS) är framtagen för att ge en övergripande, beskrivande och aktuell bild av Kriminalvårdens verksamhet i anstalt, häkte och frivård. Publikationen har därmed mindre fokus på för klaringar, tolkningar och innehåller endast enklare analyser. KOS kan användas som underlag för att identifiera områden av intresse att analysera vidare. KOS innehåller utöver den aktuella bilden av Kriminal vårdens verksamhet också en beskrivning av utvecklingen över tid. Nytt i årets publikation är ett avsnitt om strafftider, ett utökat avsnitt om utländska medborgare och tabellverk i slutet av respektive kapitel. registreringar och registervård. KOS riktar sig till regeringen och regeringskansliet, andra myndigheter, media och allmänhet samt medarbetare inom Kriminalvården. På Kriminalvårdens hemsida www.kriminalvarden.se finns en elektronisk version av publikationen KOS 2016 att ladda ner. Björn Myrberg Chef för Ekonomiavdelningen Kriminalvården Statistiken i KOS är slutlig och kan därmed skilja sig från statistik i andra publikationer från Kriminal vården där statistiken är preliminär. Skillnader beror på att datauttag ur Kriminalvårdens register som ligger till grund för olika publikationer görs vid olika tidpunkter. Den diskrepans som kan förekomma beror på sena KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 3

SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Minskat inflöde av klienter till Kriminalvården Antalet påbörjade verkställigheter inom Kriminal vården (inflödet) har haft en nedåtgående trend. Nyintagna i anstalt och klienter som påbörjade intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) hade en avtagande minskning 2016 jämfört med föregående år. För klienter som påbörjade skyddstillsyn var minskningen 2016 lika stor som föregående år medan minskningen av klienter som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst var större 2016 jämfört med föregående år. Den nedåtgående trenden bestod till stor del av ett minskat inflöde av klienter dömda för våldsbrott och rattfylleri både i anstalt och inom frivården. Strafftidens effekt Storleken på Kriminalvårdens klientpopulation i anstalt påverkas av inflödet av fängelseverkställigheter men även av klienternas utdömda strafftider. Ett minskat antal nyintagna klienter med kortare strafftider om upp till ett år påverkar inte antalet inskrivna vid ett tvärsnitt i samma utsträckning som ett minskat antal nyintagna klienter med längre strafftider om över ett år. En stor andel av klienterna i anstalt har kortare strafftider, drygt tre fjärdedelar av de nyintagna i anstalt 2016 hade en strafftid på upp till ett år. Det var bland klienter med en strafftid på över två månader upp till och med ett år som den främsta nedgången skedde 2008 2016. De längre strafftiderna minskade en del fram till 2013 och var därefter relativt oförändrade. Denna utveckling avspeglar sig i antalet inskrivna i anstalt 1 oktober som minskade relativt mycket mellan 2009 och 2013 men avtog därefter och minskade svagt fram till 2016. Unga klienter till Kriminalvården minskar Även inflödet av ungdomar (klienter under 21 år) till anstalt och frivård har minskat mellan 2008 och 2016. Minskningen av nyintagna ungdomar i anstalt var densamma som för den totala anstaltspopulationen. Inom frivården minskade däremot ungdomarna mer procentuellt än de totala klientpopulationerna inom frivården under perioden. En ökning av kvinnliga klienter i anstalt Utvecklingen för den kvinnliga populationen var snarlik den för totala klientpopulationen och minskade i inflödet till Kriminalvården under större delen av perioden 2008 2016. Under 2016 ses däremot en ökning av nyintagna kvinnor i anstalt som inte ses för den totala anstaltspopulationen. Majoriteten är svenska medborgare 35 procent av de nyintagna klienterna i anstalt 2016 var utländska medborgare vilket var en ökning jämfört med 2008. Den ökade andelen förklaras däremot inte av ett ökat antal nyintagna utländska medborgare eftersom dessa klienter minskade före 2011 och efter 2013. Förklaringen ligger snarare i ett minskat antal nyintagna klienter med svenskt medborgskap. Återfallens nedåtgående trend Återfall i brott med kriminalvårdspåföljd har haft en nedåtgående trend under 2000-talet. Andelen klienter som återföll i brott inom tre år var 29 procent 2013, vilket var en minskning med 13 procentenheter jämfört med 1999. Den högsta återfallsfrekvensen ses bland klienter som avgått från anstalt eller påbörjat skyddstillsyn. Det var inom dessa påföljder återfallen minskade de senaste åren. Återfallsfrekvensen bland klienter som påbörjat villkorlig dom med samhällstjänst eller IÖV var lägre och relativt stabil över tid. 4 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

SAMMANFATTNING Klienter med flera tidigare kriminalvårdsverkställigheter återfaller i större utsträckning jämfört med klienter som har färre tidigare verkställigheter. Runt 90 procent av klienterna med sex eller fler tidigare verkställigheter återföll i brott inom tre år jämfört med klienterna utan tidigare verkställigheter där mindre än 20 procent återfaller. Klienter med många tidigare kriminal vårdsverkställigheter återföll även snabbare jämfört med klienter med få eller inga tidigare verkställigheter. 2016 konverterades ett antal häktesplatser avsedda för klienter i förvar åter till anstaltsplatser. Planerade och oplanerade platsförändringar ledde till att ett visst antal platser stängde. Medelantalet tillgängliga platser minskade därmed 2016, samtidigt ökade medelbeläggningen vilket medförde att utnyttjandegraden ökade med sex procentenheter jämfört med föregående år. Minskat antal platser i häkte Kriminalvården utökade antalet häktesplatser under 2015 för att bemöta det dåvarande platsbehovet för specifika målgrupper. Till exempel ökades antalet arrestplatser och särskilda platser för förvarstagna enligt utlänningslagen. Under KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 9 1.1 OM KRIMINALVÅRDEN... 9 1.2 OM STATISTIK OCH DATA I KOS 2016... 12 1.2.1 DATA OCH STATISTISKA MÅTT...12 1.2.2 TIDSPERIODER...13 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN... 14 2.1 PERSONUTREDNING OCH YTTRANDE I BROTTMÅL... 14 2.2 TIDIGARE BELASTNING... 15 2.3 BEDÖMNING I PÅFÖLJDSFRÅGAN... 16 2.4 VERKSTÄLLIGHETSPLAN... 17 2.5 SYSSELSÄTTNING I ANSTALT... 17 2.6 SYSSELSÄTTNING OCH BOSTADSSITUATION FÖR FRIVÅRDSKLIENTER... 18 2.7 PERMISSIONER... 19 2.8 BEHANDLINGSPROGRAM... 20 2.9 SÄRSKILDA UTSLUSSNINGSÅTGÄRDER... 21 TABELLVERK KAPITEL 2 INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHET... 22 3. HÄKTE... 28 3.1 INSKRIVNA 1 OKTOBER... 28 3.2 PLATSER OCH BELÄGGNING... 29 3.3 GEMENSAMHETSRESTRIKTIONER... 30 3.4 TID FRÅN DOM TILL INSKRIVNING I ANSTALT... 31 TABELLVERK KAPITEL 3 HÄKTE... 32 4. ANSTALT... 35 4.1 NYINTAGNA... 35 4.1.1 HUVUDBROTT...36 4.1.2 STRAFFTIDER...36 4.2 INSKRIVNA 1 OKTOBER... 37 4.2.1 HUVUDBROTT...38 4.2.2 STRAFFTIDER...38 4.3 PLATSER OCH BELÄGGNING... 38 TABELLVERK KAPITEL 4 ANSTALT... 41 6 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

5. FRIVÅRD... 49 5.1 PÅBÖRJADE VERKSTÄLLIGHETER I FRIVÅRD... 49 5.2 SKYDDSTILLSYN... 50 5.2.1 SKYDDSTILLSYN MED SAMHÄLLSTJÄNST...51 5.2.2 SKYDDSTILLSYN MED KONTRAKTSVÅRD...52 5.2.3 SKYDDSTILLSYN MED FÄNGELSE...53 5.3 VILLKORLIG DOM MED SAMHÄLLSTJÄNST... 53 5.4 INTENSIVÖVERVAKNING MED ELEKTRONISK KONTROLL (IÖV)... 54 5.5 VILLKORLIG FRIGIVNING... 56 TABELLVERK KAPITEL 5 FRIVÅRD... 58 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN... 68 6.1 ÅTERFALL I BROTT... 69 6.1.1 HUVUDBROTT...71 6.1.2 STRAFFTIDER...73 TABELLVERK KAPITEL 6 ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN... 74 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2016... 78 7.1 UNGDOMAR... 78 7.1.1 INFLÖDE...78 TABELLVERK AVSNITT 7.1 UNGDOMAR... 81 7.2 KVINNOR... 84 7.2.1 INFLÖDE...84 TABELLVERK AVSNITT 7.2 KVINNOR... 86 7.3 UTLÄNDSKA MEDBORGARE... 89 7.3.1 INFLÖDE...89 7.3.2 INSKRIVNA I ANSTALT 1 OKTOBER...91 TABELLVERK AVSNITT 7.3 UTLÄNDSKA MEDBORGARE... 93 7.4 NARKOTIKABROTT/SMUGGLING... 96 7.4.1 STRAFFTIDER...97 TABELLVERK AVSNITT 7.4 NARKOTIKABROTT/SMUGGLING... 99 7.5 VÅLDSBROTT... 101 7.5.1 STRAFFTIDER...102 TABELLVERK AVSNITT 7.5 VÅLDSBROTT... 104 7.6 STRAFFTIDER... 106 7.6.1 NYINTAGNA I ANSTALT...106 7.6.2 INSKRIVNA I ANSTALT 1 OKTOBER...109 7.6.3 LIVSTID...110 TABELLVERK AVSNITT 7.6 STRAFFTIDER... 112 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 7

8. ÖVRIG KLIENTSTATISTIK... 118 8.1 DÖDSFALL... 118 8.2 RYMNINGAR OCH AVVIKELSER... 118 8.3 MISSBRUK... 118 8.4 LEKMANNAÖVERVAKARE... 120 8.5 MISSKÖTSAMHET... 120 TABELLVERK KAPITEL 8 ÖVRIG KLIENTSTATISTIK... 123 9. EUROPEISK JÄMFÖRELSE... 128 9.1 BELÄGGNING PÅ ANSTALT... 128 9.2 FRIVÅRD... 128 DEFINITIONER... 131 HUVUDBROTTSINDELNING... 134 8 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

1. INLEDNING 1. INLEDNING 1.1 OM KRIMINALVÅRDEN Tillsammans med polis, åklagare och domstolar utgör Kriminalvården en del av rättsväsendet som har i uppgift att minska brottslighet och öka människors trygghet i samhället. Kriminalvården är en statlig myndighet med ansvar för häkten, fängelser och frivård. Myndighetens huvudsakliga uppdrag är att genom frivård och fängelse verkställa de påföljder som domstolarna dömer ut och att minska återfall i brott. Kriminalvården driver även häktesverksamhet, utför transporter och gör personutredningar i brottsmål. Det finns tre verksamhetsgrenar inom Kriminalvården häkte, anstalt och frivård. Häktesverksamheten skiljer sig i grunden från den i anstalt och frivård. De flesta intagna i häkte är personer som är häktade och därmed enbart misstänkta för brott, inte dömda, och för många är häktningstiden en väntan på rättegång. I häkte kan även de som dömts men väntar på att få plats på anstalt finnas, så kallade verkställighetsfall, samt personer som tagits i förvar av annan anledning. På Kriminalvårdens häkten bedrivs uppsökarverksamhet för att kontakta missbrukare, unga häktade och klienter med våldsproblematik. Uppsökaren samtalar med den häktade för att identifiera kriminogena behov samt informerar om och för söker motivera till behandling. När en person är misstänkt för ett brott genomför frivården ofta en personutredning av den misstänkte och lämnar en bedömning i påföljdsfrågan till domstolen. Om den misstänkte döms är det domstolen som avgör straffet och därmed påföljden. Frihetsberövande fängelsestraff avtjänas i anstalt och icke frihetsberövande straff till Kriminalvården, vilket är kriminalvård som äger rum ute i samhället, avtjänas inom frivården. Här verkställs också intensivövervakning med elektronisk kontroll, så kallad fotboja. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 9

1. INLEDNING För att minska återfallen i brott ska dömda personer ges förutsättningar att förändra sina liv. Klienterna deltar därför i olika typer av arbete, utbildning och behandlingsprogram. För såväl dömda till frivård som fängelse upprättar Kriminal vården tillsammans med klienten en individuell verkställighetsplan (VSP). I planen fastställs vilka insatser som behövs och vilka mål klienten ska uppnå under verkställigheten. Syftet är att utveckla förmågor, kunskaper och tankemönster hos klienten i positiv riktning. Kriminalvårdens nationella transportenhet (NTE) utför transporter av Kriminalvårdens klienter, till exempel när dömda till fängelse ska förflyttas mellan två anstalter, eller när dömda till utvisning ska utvisas ur landet. NTE utför även transporter åt Migrationsverket och polisen. Arbetet inom Kriminalvården bygger på humanitet, respekt för den enskildes integritet, rättssäkerhet och tron på människans vilja att förändras. Kriminalvårdspåföljder I begreppet kriminalvårdspåföljder ingår fängelse samt frivårdspåföljderna skyddstillsyn och villkorlig dom med samhällstjänst. Fängelsestraff kan verkställas i anstalt eller genom intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV). Det sistnämnda innebär att frivården kontrollerar klienten med hjälp av fotboja. Skyddstillsyn övervakas av frivården och kan förenas med samhällstjänst, särskild behandlingsplan (kontraktsvård) eller fängelse i högst tre månader. Villkorlig dom utan samhällstjänst är ingen kriminalvårdspåföljd men i de fall den kombineras med samhällstjänst är det Kriminalvården som genom frivården administrerar denna. I figur 1 illustreras myndigheterna i rättskedjan och Kriminal vårdens olika påföljder. Frivården ansvarar även för övervakningen av klienter med villkorlig frigivning från tidigare fängelsestraff under övervakningstidens prövotid. Verksamhetsställen 2016 Klientverksamheten bedrivs på Kriminalvårdens verksamhetställen. I figur 2 visas en karta över Kriminalvårdens regioner och en lista över de verksamhetsställen som var i drift under 2016. FIGUR 1. Kriminalvårdspåföljder Polis Villkorlig dom med samhälls - tjänst Samhällstjänst utan övervakning Åklagare Skyddstillsyn Den dömde ställs under övervakning Häkte Skyddstillsyn med samhällstjänst Samhällstjänst med övervakning Frivård Domstol Skyddstillsyn med särskild behandlingsplan Kontraktsvård Kriminalvården Fängelse Intensivövervakning med elektronisk kontroll Påföljder som verkställs av Kriminalvården Placering på anstalt Fängelse 10 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

1. INLEDNING FIGUR 2. Kriminalvårdens regionsindelning och verksamhetsställen 2016. Region Nord Härnösand Frivård 1. Frivården Borlänge 2. Frivården Gävle 3. Frivården Hudiksvall 4. Frivården Härnösand 5. Frivården Sundsvall 6. Frivården Östersund 7. Frivården Umeå 8. Frivården Luleå 10. Frivården Gällivare Anstalt 2. Anstalten Gävle 2. Anstalten Gruvberget 5. Anstalten Ljustadalen 4. Anstalten Saltvik 7. Anstalten Sörbyn 7. Anstalten Umeå 9. Anstalten Haparanda 8. Anstalten Luleå Häkte 11. Häktet Falun 2. Häktet Gävle 4. Häktet Saltvik 6 Häktet Östersund 7. Häktet Umeå 8. Häktet Luleå Region Stockholm Stockholm Frivård 1. Frivården Fridhemsplan 2. Frivården Södertörn 3. Frivården Sollentuna Anstalt 2. Anstalten Asptuna 2. Anstalten Beateberg 1. Anstalten Färingsö 4. Anstalten Hall 5. Anstalten Norrtälje 3. Anstalten Storboda 1. Anstalten Svartsjö 3. Anstalten Täby 3. Anstalten Österåker Häkte 2. Häktet Huddinge 3. Häktet Storboda 3. Häktet Kronoberg 3. Häktet Sollentuna 3. Häktet Österåker Region Mitt Örebro Frivård 1. Frivården Uppsala 2. Frivården Eskilstuna 3. Frivården Nyköping 4. Frivården Karlstad 5. Frivården Örebro 6. Frivården Västerås Anstalt 7. Anstalten Hällby 8. Anstalten Mariefred 3. Anstalten Nyköping 9. Anstalten Hinseberg 10. Anstalten Karlskoga 11. Anstalten Kumla 6. Anstalten Tillberga 12. Anstalten Salberga Häkte 1. Häktet Uppsala 3. Häktet Nyköping 4. Häktet Karlstad 12. Häktet Salberga 5. Häktet Örebro 6. Häktet Västerås Region Väst Göteborg Frivård 1. Frivården Halmstad 2. Frivården Göteborg 3. Frivården Vänersborg 4. Frivården Borås 5. Frivården Skövde Anstalt 1. Anstalten Halmstad 2. Anstalten Högsbo 2. Anstalten Sagsjön 2. Anstalten Skogome 4. Anstalten Borås 3. Anstalten Brinkeberg 3. Anstalten Östragård 6. Anstalten Rödjan 6. Anstalten Johannesberg 7. Anstalten Tidaholm Häkte 2. Häktet Göteborg 1. Häktet Halmstad 8. Häktet Uddevalla 4. Häktet Borås 6. Häktet Mariestad Region Öst Linköping Frivård 1. Frivården Linköping 2. Frivården Norrköping 3. Frivården Jönköping 4. Frivården Växjö 5. Frivården Kalmar 6. Frivården Västervik 7. Frivården Visby Anstalt 8. Anstalten Kolmården 9. Anstalten Skenäs 10. Anstalten Skänninge 5. Anstalten Kalmar 6. Anstalten Västervik Norra 7. Anstalten Visby Häkte 2. Häktet Norrköping 3. Häktet Jönköping 4. Häktet Växjö 5. Häktet Kalmar 7. Häktet Visby Region Syd Malmö Frivård 1. Frivården Karlskrona 2. Frivården Kristianstad 3. Frivården Helsingborg 4. Frivården Malmö 5. Frivården Ystad Anstalt 2. Anstalten Kristianstad 4. Anstalten Fosie 3. Anstalten Helsingborg 8. Anstalten Ringsjön(filial) 6. Anstalten Tygelsjö 5. Anstalten Ystad Häkte 1. Häktet Karlskrona 2. Häktet Kristianstad 3. Häktet Helsingborg 4. Häktet Malmö 5. Häktet Ystad 7. Häktet Trelleborg Nationella Transport Enheten (NTE) Kriminalvården huvudkontoret (HK) Kriminalvården huvudkontoret Placeringsgruppen(PL) KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 11

1. INLEDNING 1.2 OM STATISTIK OCH DATA I KOS 2016 1.2.1 DATA OCH STATISTISKA MÅTT De dataunderlag som används i denna publikation är hämtade från Kriminalvårdens klientsystem för vidare statistikbearbetning och statistikframställning. All statistik som redovisas är slutlig. Kvaliteten på statistiken är beroende av att Kriminalvårdens klientsystem håller hög kvalitet och uppdateras regelbundet. Registervård och arbete med att höja kvaliteten på systemen pågår kontinuerligt för bättre datakvalitet. Uttag har gjorts ur Kriminalvårdens klientsystem: KUM klientadministrativt system som avser uppgifter till och med år 2002. KVR kriminalvårdsregistret, ersatte KUM och avser uppgifter från och med 2003. KLAS-Anstalt klientadministrativt system använt på anstalt. KLAS-Häkte klientadministrativt system använt i häkte. FRAS frivårdens administrativa system som avser uppgifter till och med 2009. Utöver antal och andel (procent) används de statistiska måtten medelvärde och median. Medelvärdet ger ett genomsnittligt värde för ett urval eller en population. Det är dock ett mindre bra mått när det förekommer ett fåtal observationer med extremvärden som påverkar genomsnittet. I de fallen är det relevant att också titta på medianen för att ge en bättre bild av normalfallet eftersom medianen inte påverkas av extrem värden i samma utsträckning. För klienter i anstalt redovisas den totala utdömda strafftiden för given tidsperiod och klientpopulation vilket benämns som straffmassa och redovisas i antal år. Exempelvis för nyintagna i anstalt där straffmassan ger den summerade utdömda strafftiden för alla klienter som påbörjat ett fängelsestraff i anstalt under ett år. I tabeller och diagram anges strafftiden i intervall vid tidpunkt T. Exempelvis en strafftid som är större än två månader och mindre eller lika med sex månader redovisas som 2 mån<t<=6 mån. Nytt för KOS 2016 är att tabeller redovisas i tabell verk i slutet på varje kapitel. Detta gäller alla kapitel utom kapitel 7 (Fokusområden KOS 2016) där tabellverken ligger i slutet på varje avsnitt och kapitel 9 (Europeisk jämförelse) där data redovisas i diagrammen. Inflöde och tvärsnitt För att ge en övergripande bild av Kriminalvårdens klienter används två olika perspektiv: inflöde och tvärsnitt. Inflödet består av antal påbörjade verkställigheter inom Kriminalvården under ett år. Till dessa räknas nyintagna i anstalt, påbörjad skyddstillsyn, påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst och påbörjad intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV). Ett inflöde visar nya klienter till Kriminalvården och ger en aktuell bild av klientpopulationen. En klient kan räknas med i inflödet flera gånger om klienten påbörjar flera verkställigheter under samma år. I kapitel 5 redovisas även påbörjade villkorliga frigivningar. Dessa räknas inte in i inflödet eftersom de avser klienter som redan finns inom Kriminalvården. Tvärsnittet ger en ögonblicksbild av de vid mättillfället inskrivna klienterna. 1 oktober används som årlig mättidpunkt för att statistiken ska ge en representativ bild av den dagliga verksamheten (och inte spegla förhållanden under semester och storhelger). Tvärsnittsklienterna benämns därför som inskrivna 1 oktober. Till tvärsnittet räknas inskrivna i häkte eller anstalt den 1 oktober och inom frivården räknas inskrivna som har skyddstillsyn, villkorlig frigivning med övervakning eller IÖV den 1 oktober. Till skillnad mot inflödet består tvärsnittet av klienter som är inskrivna vid mättillfället oavsett om de påbörjat sin verkställighet under det uppmätta året eller tidigare år. Jämförelser av inflödet och tvärsnittet förekommer i kapitel 4 (Anstalt) och 7 (Fokusområden KOS 2016) för att visa hur tvärsnittet påverkas av utvecklingen i inflödet när det gäller nyintagnas strafftid och huvudbrott. I vissa kapitel förekommer tvärsnitt knappt eller inte alls. I kapitel 5 (Frivård) används inte tvärsnitt eftersom frivårdspåföljderna i normalfallet innebär ett års övervakning och därmed inte ger någon markant annorlunda bild än den för påbörjade frivårdsverkställigheter. 12 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

1. INLEDNING 1.2.2 TIDSPERIODER Utöver den årliga statistiken används i huvudsak tre olika tidsperioder för redovisning av statistik i KOS 2016. 2008 2016 Den mest frekventa tidsperioden, används för att visa utvecklingen. 2014 2016 En tidsperiod på tre år används för att ge en lättöverskådlig bild av utvecklingen senaste åren. 1989 2016 Längre tidsserie med medelbeläggning i häkte och anstalt samt inflöde till anstalt och frivård, används för att visa utvecklingen på längre sikt. Startåret 1989 är valt eftersom det är första året då det finns redovisade data från samtliga tre verksamhetsgrenar (häkte, anstalt och frivård). I vissa fall avviker tidsperioderna från de tre ovan. Detta beror till exempel på att ny lagstiftning trätt i kraft och att statistiken därmed inte blir jämförbar med tidigare år. Det kan också bero på att möjligheter att ta fram statistik tidigare saknats eller förändringar i systemstöd för registrering vilket inneburit nya förutsättningar för statistikredovisningen. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 13

2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN I det här kapitlet redovisas statistik över klientresan genom Kriminalvården från personutredning till utslussning. Populationen varierar i de olika avsnitten men baseras främst på antal specifika händelser under ett år, nyintagna i anstalt eller klienter som påbörjade verkställighet inom frivård. 2.1 PERSONUTREDNING OCH YTTRANDE I BROTTMÅL Om personutredning och yttrande i brottmål En personutredning görs av Kriminalvården efter beslut om att inhämta yttrande. Beslutet meddelas i regel av rätten men kan även begäras in av åklagaren innan åtal har väckts. Yttrandet begärs in när rätten eller åklagaren bedömer att en särskild utredning av klientens personliga förhållanden behövs för att underlätta vid val av påföljd eller för bedömning av insatser som kan minska risken för återfall i brott. För att domstolen ska kunna göra ett så välgrundat val av påföljd som möjligt är det viktigt att i personutredningen göra ett ställningstagande av övervakningsbehovet och förutsättningar för en frivårdspåföljd. Ställningstagandet ska utgå ifrån en bedömning av risker för återfall i brott samt behov av, och mottaglighet, för insatser. Omfattningen av utredningen anpassas efter omständigheterna i det enskilda fallet, men ska normalt baseras på: intervju med den misstänkte uppgifter om eventuell tidigare belastning och utfall av eventuella tidigare verkställigheter uppgifter ur register och övriga upplysningar inhämtade från andra myndigheter (t.ex. Försäkringskassan eller Kronofogden) referenstagning från externa källor (t.ex. arbetsgivare, landsting eller beroendevård). För klienter som redan är aktuella inom Kriminal vården och står under övervakning görs ett yttrande till tingsrätten enligt 5:9 personutredningslagen. Detta yttrande är inte lika omfattande som en personutredning utan fokuserar främst på den aktuella situationen och utfall av pågående övervakning. 1999 ökade antalet personutredningar markant (21 procent) jämfört med 1998. Ökningen utgjordes till största delen av samhällstjänstutredningar som blev vanligare när möjligheten till samhällstjänst vid villkorlig dom infördes 1 januari 1999. Mellan 1995 och 2011 ökade antalet personutredningar från 18 527 till 31 776 för att därefter minska fram till 2016 då antalet var 24 115. Antalet yttranden i brottmål baserade på personutredningar minskade under stora delar av DIAGRAM 2.1. Antal personutredningar, yttranden och kompletteringar om särskild personutredning i brottmål 1995 2016., FRAS 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Personutredningar Yttranden Kompletteringar 14 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN tidsperioden och mer än halverades fram till 2016, från 6 513 (1995) till 3 007. Antal kompletteringar 2016 var 578. Se diagram 2.1 och tabell 2.1. Kontraktsvårdsutredningar Om kontraktsvårdsutredning I samband med en personutredning eller ett yttrande kan frivården utreda förutsättningarna för kontraktsvård. Kontraktsvård kan bli aktuell om det finns ett samband mellan brottet och klientens problematik, som kräver behandling för att minska risken för återfall i brott. Förutsättningen för att kontraktsvård ska anses vara lämpligt är att klienten måste inse sitt problem och vara motiverad att genomgå behandling för att förändra sitt beteende. Totalt hade 54 procent av nyintagna i anstalt 2016 tidigare verkställt en kriminalvårdspåföljd under de senaste fem åren innan påbörjad aktuell verkställighet. Andelen varierade däremot kraftigt inom de olika huvudbrottskategorierna. 16 procent av nyintagna klienter dömda för sexualbrott hade tidigare belastning vilket kan jämföras med 89 procent bland nyintagna klienter dömda för trafikbrott. Antal klienter med dessa två huvudbrott var dock avsevärt färre jämfört med till exempel narkotikabrott/smuggling, våldsbrott och tillgreppsbrott. Nyintagna dömda för narkotikabrott/smuggling hade flest antal klienter med tidigare belastning 2016 vilka motsvarar en relativt stor andel. Endast rån och trafikbrott hade en större andel klienter med tidigare belastning. Se diagram 2.2 och tabell 2.3. DIAGRAM 2.2. Andel nyintagna i anstalt med/utan tidigare belastning inom kriminalvården 2016 efter huvudbrott Bland de personutredningar som utfördes 2014 2016 lämnades det förslag om kontraktsvård utifrån kontraktsvårdutredningen i fyra procent av fallen. Motsvarande andel för yttranden och kompletteringar var nio respektive 20 24 procent. Totalt sett för personutredningar, yttranden och kompletteringar var andelen kontraktsvårdsutredningar med förslag om kontraktsvård fem procent under perioden. Antalet förslag om kontraktsvård minskade, liksom antalet personutredningar och yttranden, både 2015 och 2016 jämfört med föregående år, se tabell 2.2. 2.2 TIDIGARE BELASTNING Om tidigare belastning Tidigare belastning innebär att en klient tidigare har verkställt en påföljd inom Kriminalvården innan den senaste påbörjade kriminalvårdsverkställigheten. I denna rapport innefattas tidigare belastning genom verkställighet i anstalt, intensivövervakning (IÖV) eller skyddstillsyn. Informationen om tidigare belastning mäts som minst en tidigare verkställighet som ska ha ägt rum under de senaste fem åren innan påbörjad aktuell verkställighet. Det begränsade tidsintervallet på fem år beror på gallring 1 av information bakåt i tiden. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bedrägeri, förskringning, Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Tidigare belastning Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej ratfylleri Våldsbrott Övrigt Totalt Ingen tidigare belastning 1 i enlighet med förordning (2001:682) om behandling av personuppgifter inom Kriminalvården. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 15

2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN 2.3 BEDÖMNING I PÅFÖLJDSFRÅGAN Om bedömning i påföljdsfrågan För att domstolen ska kunna göra ett välgrundat val av påföljd gör frivården under personutredningen en bedömning av klientens risk för återfall i brott. Utifrån personutredningen kan en bedömning i påföljdsfrågan avseende skyddstillsyn, med eller utan särskilda föreskrifter, lämnas. Bedömningen i påföljdsfrågan utgör ett underlag för domstolarna men valet av påföljd görs också med beaktande av faktorer som straffvärde. I de fall klienten bedöms vara lämplig för samhällstjänst men inte bedöms ha något övervakningsbehov redovisas det i denna publikation som en bedömning för villkorlig dom med samhällstjänst. Under 2016 lämnades totalt drygt 16 000 bedömningar i påföljdsfrågan för skyddstillsyn och villkorlig dom med samhällstjänst. Bedömningar om ren skyddstillsyn (exklusive samhällstjänst och kontraktsvård) och skyddstillsyn med kontraktsvård ledde till samma påföljd i dom i 48 respektive 62 procent av fallen. Av de 3 419 klienter som bedömdes lämpliga för skyddstillsyn med samhällstjänst fick 18 procent samma påföljd i domen. Vanligare var att dessa klienter blev dömda till annan kriminalvårdspåföljd, främst ren skyddstillsyn eller fängelse. 34 procent av klienterna som bedömdes lämpliga för villkorlig dom med samhällstjänst fick denna påföljd i domen. En större andel av dessa blev däremot dömda till annat än en kriminalvårdspåföljd. Detta kan delvis förklaras av att en stor grupp blir dömda till villkorlig dom utan samhällstjänst vilket innebär att straffet inte avtjänas hos Kriminalvården. I de fall bedömningen var att det inte var lämpligt med frivårdspåföljd fick 16 procent av klienterna en frivårdspåföljd i domen men den största andelen blev dömda till fängelse. Se tabell 2.4. Bedömning i påföljdsfrågan till kriminalvårdspåföljd från personutredningen och utfall i dom 2016.* Bedömning i påföljdsfrågan till kriminalvårdspåföljd Dom till samma påföljd Skyddstillsyn exkl. kontraktsvård och samhällstjänst Skyddstillsyn med kontraktsvård Skyddstillsyn med samhällstjänst Villkorlig dom med samhällstjänst Dom till annan kriminalvårdspåföljd Övrigt (inkl. frikänd), ej kriminalvårdspåföljd Totalt Antal 2 086 1 707 538 4 331 Andel 48 % 39 % 12 % 100 % Antal 602 327 45 974 Andel 62 % 34 % 5 % 100 % Antal 620 2 167 632 3 419 Andel 18 % 63 % 18 % 100 % Antal 2 446 1 659 3 193 7 298 Andel 34 % 23 % 44 % 100 % Totalt 5 754 5 860 4 408 16 022 * Fullständig tabell med samtliga bedömningar i påföljdsfrågan per unika mål finns i tabellverket (tabell 2.4). 16 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN 2.4 VERKSTÄLLIGHETSPLAN Om verkställighetsplan Alla klienter som är dömda till kriminalvårdspåföljd ska som huvudregel ha en individuell plan för verkställigheten, en så kallad verkställighetsplan (VSP). Syftet med verkställighetsplanen är att använda tiden i Kriminalvården till insatser som ska minska risken för återfall i brott. Den ska bidra till att påföljden verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt, att förebygga återfall i brott samt att underlätta återanpassningen i samhället. En verkställighetsplan för en klient intagen i anstalt ska också inriktas till att motverka negativa följder av frihetsberövandet. Kriminalvården har sedan 2014 arbetat med att förbättra arbetet med verkställighetsplanen. Under 2016 infördes ett förändrat arbetssätt och ett nytt systemstöd. Fokus under 2016 har legat på att föra över befintlig information från det gamla systemet till det nya. Överföringen av gamla verkställighetsplaner till det nya systemet medförde en ökad arbetsbelastning som med stor sannolikhet bidrog till att färre VSP fastställdes under 2016 jämfört med tidigare år. För nyintagna i anstalt är möjligheten att få en verkställighetsplan upprättad något mindre för klienter med kortare strafftiderna jämfört med klienter med längre strafftider. Andelen upprättade VSP varierar därför beroende på strafftidens längd. Bland klienter med en strafftid under 30 dagar (som har verkställt minst 14 dagar) fick 56 procent en VSP upprättad 2016. Detta är en minskning jämfört med 2014 och 2015 då 74 respektive 66 procent fick en upprättad VSP. Även upprättade VSP för klienter med strafftid på 30 dagar eller längre (som har verkställt minst 30 dagar) minskade 2016 jämfört med 2014, från 93 till 88 procent. Se tabell 2.5. Andelen upprättade VSP minskade även för nya klienter inom frivården och främst bland de som påbörjade skyddstillsyn. Jämfört med 2014 minskade andelen upprättade VSP 2016 med 12 procentenheter för dessa klienter. Motsvarande minskning för klienter som påbörjade IÖV var fyra procent. Däremot hade de klienter som funnits inom Kriminalvården sedan tidigare en fortsatt hög andel då 98 procent av villkorligt frigivna under treårsperioden hade upprättade verkställighetsplaner. Se tabell 2.6. 2.5 SYSSELSÄTTNING I ANSTALT Om sysselsättning i anstalt Klienter i anstalt ska ges möjlighet till schema lagd strukturerad aktivitet under verkställigheten, även kallat sysselsättning. Syssel sättningen ska utformas utifrån klientens behov och syfta till ökade kunskaper, insikter, förbättrade färdigheter och/eller förändrat beteende hos klienten. Detta kan ske i form av arbete, vuxenutbildning, behandlings program, annan strukturerad verksamhet eller annan betald verksamhet. I arbete ingår arbetsdrift och service där arbetsdrift innebär tillverknings- och tjänsteinriktad verksamhet och service avser till exempel lokalvård, fastighetsservice och mark- och anläggningsarbete. Vuxenutbildning omfattar studier på grundläggande och gymnasial nivå samt utbildning i svenska för invandrare (SFI). Studier på högskolenivå bedrivs i mån av resurser. På flertalet av Kriminalvårdens anstalter bedrivs även arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad utbildning. Behandlingsprogram bedrivs med fokus på allmän kriminalitet, sexualbrott, våldsbrott och missbruk/beroende. Annan strukturerad verksamhet avser till exempel självförvaltning, social färdighetsträning, studiecirklar och friskvård. Annan betald verksamhet innefattar bland annat verkställighetsplanering, frigivnings förberedelse och nätverksarbete vilket innebär kontakt med aktörer även utanför Kriminalvården. Frigång innebär att klienten till exempel utför någon form av arbete, genomgår undervisning eller behandling utanför anstalten under arbetstid. Störst andel utnyttjad tid av sysselsättning i anstalt bestod 2016 av arbetsdrift följt av service och annan strukturerad verksamhet. Dessa tre kate KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 17

2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN gorier tillsammans med vuxentutbildning stod för över 90 procent av den totala utnyttjade tiden av sysselsättning. Se diagram 2.3 och tabell 2.7. DIAGRAM 2.3. Andel utnyttjad tid av sysselsättning i anstalt 2016 efter aktivitet. 0 % 3 % 14 % Frivårdsklienters sysselsättning Ett tvärsnitt av frivårdsklienter inskrivna 1 oktober 2016 visar att en stor andel (43 procent) var arbetslösa och att endast 22 procent av klienterna hade ett ordinarie arbete. Se diagram 2.4 och tabell 2.8. DIAGRAM 2.4. Andel klienter inom frivården 1 oktober 2016 efter sysselsättning. 21% 0 % 2 % 3 % 5 % 12 % 4 % 6% 6 % 35 % 23% 22% 43 % Vuxenutbildning Arbetsdrift Service Behandlingsprogram Annan strukturerad verksamhet Annan betald verksamhet Frigång 2.6 SYSSELSÄTTNING OCH BOSTADSSITUATION FÖR FRIVÅRDSKLIENTER Aktivitetsersättning/Sjukersättning Aktuell för arbetsmarknadsåtgärd Arbete Arbetslös Utbildning Vård eller behandlingsplacerad Sjukskriven Föräldraledig Ålderspensionär Om sysselsättning och bostadssituation för frivårdsklienter Sysselsättning inom frivården är inte samma sak som sysselsättning i anstalt. Inom frivården handlar sysselsättning om klientens personliga förhållanden, till exempel vilket yrke eller vilka studier klienten bedriver utanför Kriminalvården. Bostadssituation kan till exempel vara att klienten har eget boende, bor hos föräldrar eller är bostadslös. 18 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN Frivårdsklienters bostadssituation Nästan tre av fyra frivårdsklienter inskrivna 1 oktober 2016 hade en boendesituation i form av egen bostad, andrahandsboende, inneboende eller hos föräldrar/släktingar. För en fjärdedel var däremot bostadssituationen mer osäker med tillfälliga boendesituationer eller direkt hemlöshet. Se diagram 2.5 och tabell 2.9. DIAGRAM 2.5. Andel klienter inom frivården 1 oktober 2016 efter bostadssituation. 0 % 5% 3 % 8 % 9 % 2 % 42 % kunna vidta andra åtgärder som ska underlätta anpassning i samhället, till exempel kontakt med myndigheter och arbetsgivare. En klient kan även beviljas särskild permission om det finns särskilt ömmande skäl. Det kan till exempel gälla om en närstående blir allvarligt sjuk och hamnar på sjukhus. Innan en permission beviljas ska en individuell riskbedömning göras och det får inte finnas någon påtaglig risk att klienten ska begå nya brott eller missköta sig på annat sätt. Om det förekommer misskötsamhet under en pågående permission och klienten bryter mot de villkor som gäller för permissionen, till exempel genom att missköta anmälnings plikten eller inte följa föreskrifterna om alkohol- och drogfrihet, ska en ny riskbedömning göras vilket kan påverka villkoren för framtida permissioner. 22% 4 % 5 % Ensamboende/sammanboende egen bostad Andrahandsboende Inneboende, boendekollektiv Hos föräldrar, släktingar Övergångs-, träningslägenhet Instutition, familjehem, halvvägshus, HVB-hem Hotell Bostadslös (tillfällig bostad) Bostadslös (saknar tillfällig bostad) Övrigt 2.7 PERMISSIONER Om permissioner Antal påbörjade permissioner minskade från 19 049 till 15 724 mellan 2014 och 2016. Särskilda permissioner minskade också under tidsperioden. Se diagram 2.6 och tabell 2.10. Antalet misskötta permissioner minskade 2015 jämfört med 2014 från 542 till 462 men ökade igen 2016 till 498, se tabell 2.11. DIAGRAM 2.6. Antal påbörjade permissioner respektive påbörjade särskilda permissioner 2014 2016. 20 000 15 000 10 000 5 000 Klienter intagna i anstalt kan få tillstånd att, under viss kort tid, få vistas utanför anstalten. Det kallas för permission och är till för att klienten ska kunna hålla kontakten med familjen och det sociala livet utanför anstalten. Permission är också till för att klienten ska 0 Påbörjade permissioner 2014 2015 Påbörjade särskilda permissioner 2016 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 19

2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN 2.8 BEHANDLINGSPROGRAM Om behandlingsprogram Kriminalvården bedriver behandlingsprogram vars syfte är att minska risken för återfall i brott. Målet är att så många medel- och högriskklienter som möjligt ska nås av behandlingsprogram som riktar sig mot den enskilde individens kriminogena behov, i syfte att reducera risken för återfall i brott. Behandlingsprogram bedrivs inom olika fokusområden som grovt kan delas in i allmän kriminalitet, våldsbrott, våld i nära relation, sexualbrott och missbruk. Det finns behandlings program anpassade för både män och kvinnor. 2 Anstalt Av drygt 8 000 klienter som avgick från anstalt 2016 hade en fjärdedel deltagit i något behandlingsprogram under sin verkställighet och en femtedel hade fullföljt något behandlingsprogram, se tabell 2.12. IÖV Av drygt 1 800 klienter som avslutade intensivövervakning med elektronisk kontroll deltog sex procent i något behandlingsprogram under sin verkställighet och ungefär hälften av dessa fullföljde behandlingsprogrammet. Se tabell 2.14. I denna grupp finns många lågriskklienter (klienter med låg risk för återfall) jämfört med andra påföljder. Det är också ett krav för att få påbörja en IÖV-verkställighet att strafftiden inte ska vara längre än sex månader. Detta innebär att färre klienter blir aktuella för behandlingsprogram och att man måste ta hänsyn till den korta strafftiden när man bestämmer en behandlingsinsats. Villkorlig frigivning Av 3 372 klienter med villkorlig frigivning som avslutade övervakningen hade 14 procent deltagit i och 6 procent fullföljt något behandlingsprogram under sin övervakning, se tabell 2.15. Deltagarnivån var betydligt lägre för denna grupp jämfört med anstalt och skyddstillsyn vilket kan förklaras av att klienten kommer från en tidigare anstaltsverkställighet eller IÖV-verkställighet och att behovet av att delta i ett behandlingsprogram därmed redan kan vara tillgodosett. Skyddstillsyn Av 5 663 klienter med skyddstillsyn hade nästan en tredjedel deltagit i och en fjärdedel fullföljt något behandlingsprogram under sin verkställighet, se tabell 2.13. Jämfört med anstaltspopulationen var den totala deltagarnivån högre bland klienter som avgått från en skyddstillsynspåföljd, men skillnaden mellan kvinnor och män var större. Det beror delvis på att det finns fler behandlingsprogram enbart för män men även andra faktorer som spelar in, till exempel att kvinnor i högre grad bedöms ha låg risk för återfall (enligt Kriminalvårdens riskbedömning). 2 Mer information om respektive behandlingsprogram finns på www.kriminalvarden.se. 20 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN 2.9 SÄRSKILDA UTSLUSSNINGS ÅTGÄRDER Om särskilda utslussningsåtgärder Med särskilda utslussningsåtgärder menas åtgärder som underlättar klientens återanpassning i samhället efter en anstaltsvistelse. Det finns fyra särskilda utslussningsåtgärder: frigång utökad frigång vårdvistelse vistelse i halvvägshus. Frigång innebär att klienten under dagtid arbetar, deltar i undervisning, får behandling eller deltar i någon annan sysselsättning utanför anstalten, men i övrigt är kvar på anstalten. Utökad frigång innebär att klienten under kontrollerade former, oftast i form av elektronisk övervakning, avtjänar sista delen av fängelsestraffet i sin bostad i kombination med sysselsättning minst 20 timmar i veckan. Vårdvistelse innebär att klienten är placerad på behandlingshem eller i familjevård under sista delen av fängelsestraffet för att genomföra en behandlingsinsats. Vistelse i halvvägshus innebär att klienten är placerad i ett boende, kontrollerat av Kriminalvården, som är anpassat för att ge klienten särskilt stöd och tillsyn under återgången till samhället. En utslussningsåtgärd ska hävas om det inte längre finns förutsättningar för åtgärden, eller om klienten inte rättar sig efter de villkor som meddelats eller fullgör de skyldigheter som gäller för utslussningsåtgärden. För att bevilja en särskild utslussningsåtgärd ska en utredning göras om klientens behov av vård, motivation, förutsättningar med mera. Därutöver ställs det krav i lagen på att minst halva strafftiden, dock minst tre månader, har avtjänats innan vistelse i halvvägshus och utökad frigång kan beviljas. 3 Vid kortare strafftider kan det vara svårt att hinna med att förbereda för en vårdvistelseplacering vilket kan medföra att placeringstiderna blir korta. Därmed blir en stor andel av Kriminalvårdens klienter med kortare strafftider aldrig aktuella för någon av de särskilda utslussningsåtgärderna. Totalt var det strax under 1 000 klienter som påbörjade en särskild utslussnings åtgärd under 2016. Jämfört med 2008 var det en minskning med drygt 650 klienter vilket delvis var en följd av minskat klientunderlag och en ökad andel klienter med kortare strafftider. Nedgången skedde främst för vård vistelser men även frigång och utökad frigång hade en nedåtgående trend några år under perioden. Se diagram 2.7 och tabell 2.16. Antalet hävda särskilda utslussningsåtgärder är få och inga större förändringar skedde inom de fyra utslussningsformerna. Totalt ökade de 2015 jämfört med 2014 men minskade igen 2016 till samma nivå som två år tidigare, se tabell 2.17. Antalet fullföljda särskilda utslussningsåtgärder låg på ungefär samma nivå 2015 som det gjorde 2014 men minskade sedan 2016, se tabell 2.18. DIAGRAM 2.7. Antal påbörjade särskilda utslussningsåtgärder 2008 2016 efter utslussningsform. 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Frigång Utökad frigång Vårdvistelser Vistelser i halvvägshus 3 11 kap. 4-5 FäL KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 21

2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN TABELLVERK TABELLVERK KAPITEL 2 INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHET Personutredning och yttrande i brottmål TABELL 2.1. Personutredningar, yttranden och kompletteringar om särskild personutredning i brottmål 1995 2016. År Personutredningar Yttranden Kompletteringar Totalt 1995 18 527 6 513 25 040 1996 17 510 6 175 23 685 1997 17 600 5 435 23 035 1998 17 573 5 442 23 015 1999 21 343 5 753 27 096 2000 22 877 5 789 28 666 2001 23 979 5 758 29 737 2002 25 234 5 823 31 057 2003 25 302 5 838 31 140 2004 26 155 5 763 31 918 2005 26 061 5 266 31 327 2006 27 051 5 142 32 193 2007 27 477 5 091 32 568 2008 28 565 4 947 33 512 2009 29 478 4 885 34 363 2010 30 909 4 818 35 727 2011 31 776 4 740 36 516 2012 29 300 4 381 33 681 2013 27 248 3 759 822 31 829 2014 26 348 3 412 675 30 435 2015 25 389 3 263 706 29 358 2016 24 115 3 007 578 27 700, FRAS Fr.o.m. 2013 har man bytt systemstöd för personutredningar och yttranden och särredovisar då även kompletteringar. Kompletteringar har tidigare ingått i personutredningar och yttranden, vilket bör has i åtanke vid jämförelse med tidigare år. TABELL 2.2. Personutredningar, yttranden och kompletteringar samt varav antal förslag om kontraktsvård utifrån kontraktsvårdutredning 2014-2016. 2014 2015 2016 Personutredningar varav antal med förslag om kontraktsvård varav andel med förslag om kontraktvård 26 348 1 163 4 % 25 389 1 069 4 % 24 115 958 4 % Yttranden varav antal med förslag om kontraktsvård varav andel med förslag om kontraktvård 3 412 316 9 % 3 263 284 9 % 3 007 256 9 % Kompletteringar varav antal med förslag om kontraktsvård varav andel med förslag om kontraktvård 675 137 20 % 706 167 24 % 578 139 24 % Totalt varav antal med förslag om kontraktsvård varav andel med förslag om kontraktvård 30 435 1 616 5 % 29 358 1 520 5 % 27 700 1 353 5 % 22 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

TABELLVERK 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN Tidigare belastning TABELL 2.3. Nyintagna i anstalt med/utan tidigare belastning inom Kriminalvården 2016 efter huvudbrott. Aktuellt huvudbrott Tidigare belastning Ingen tidigare belastning Totalt Antal klienter Andel Antal klienter Andel Antal klienter Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 178 42 % 244 58 % 422 100 % Brott mot allmänhet och stat 359 61 % 228 39 % 587 100 % Narkotikabrott/smuggling 1 545 64 % 885 36 % 2 430 100 % Rattfylleri, även grovt 196 28 % 505 72 % 701 100 % Rån, även grovt 278 67 % 135 33 % 413 100 % Sexualbrott 42 16 % 224 84 % 266 100 % Tillgreppsbrott 841 59 % 580 41 % 1 421 100 % Trafikbrott, ej rattfylleri 313 89 % 40 11 % 353 100 % Våldsbrott 680 47 % 779 53 % 1 459 100 % Övrigt 182 41 % 261 59 % 443 100 % Totalt 4 614 54 % 3 881 46 % 8 495 100 % Andel Bedömning i påföljdsfrågan TABELL 2.4. Bedömning i påföljdsfrågan från personutredning och utfall av påföljd i dom för klienter med domsdatum under 2016. Påföljd i dom Skyddstillsyn exkl. kontraktsvård och samhällstjänst Skyddstillsyn med kontraktsvård Skyddstillsyn med samhällstjänst Villkorlig dom med samhällstjänst Bedömning i påföljdsfrågan per unika mål (avslut) Skyddstillsyn exkl. kontraktsvård och samhällstjänst Skyddstillsyn med kontraktsvård Skyddstillsyn med samhällstjänst Villkorlig dom med samhällstjänst Ej lämpligt med frivårdspåföljd Ingen bedömning Totalt Antal 2 086 48 875 168 364 668 4 209 Andel 48 % 5 % 26 % 2 % 10 % 16 % 17 % Antal 84 602 17 2 6 15 726 Andel 2 % 62 % 0 % 0 % 0 % 0 % 3 % Antal 137 19 620 145 60 83 1 064 Andel 3 % 2 % 18 % 2 % 2 % 2 % 4 % Antal 35 6 265 2 446 155 354 3 261 Andel 1 % 1 % 8 % 34 % 4 % 8 % 14 % Fängelse Antal 1 451 254 1 010 1 344 2 260 1 527 7 846 Andel 34 % 26 % 30 % 18 % 60 % 36 % 33 % Frikänd Antal 112 14 193 941 190 324 1 774 Frihetsberövad, ej kriminalvårdspåföljd Inte frihetsberövad, ej kriminalvårdspåföljd Andel 3 % 1 % 6 % 13 % 5 % 8 % 7 % Antal 47 3 16 24 75 53 218 Andel 1 % 0 % 0 % 0 % 2 % 1 % 1 % Antal 379 28 423 2 228 679 1 221 4 958 Andel 9 % 3 % 12 % 31 % 18 % 29 % 21 % Total 4 331 974 3 419 7 298 3 789 4 245 24 056 Gäller endast för de klienter med domsdatum 2016 och vars personutredning har expedierats 24 oktober 2012 och senare. Endast en bedömning per mål räknas. Ingen bedömning i påföljdsfrågan innebär att förslaget inte registrerats i KVR, vilket oftast beror på att klienten ej har deltagit i utredningen. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 23

2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN TABELLVERK Verkställighetsplan TABELL 2.5. Upprättade verkställighetsplaner för nyintagna i anstalt med strafftid kortare än 30 dagar respektive 30 dagar eller längre 2014 2016. Strafftid kortare än 30 dagar* Strafftid 30 dagar eller längre** Aktuellt huvudbrott 2014 2015 2016 2014 2015 2016 Antal nyintagna i anstalt 322 280 305 6 805 6 562 6 512 Antal som har fått en upprättad VSP 237 186 170 6 331 5 993 5 707 Andel som har fått en upprättad VSP 74 % 66 % 56 % 93 % 91 % 88 % * Nyintagna i anstalt med strafftid kortare än 30 dagar och som verkställt minst 14 dagar som fått en verkställighetsplan (VSP). ** Nyintagna i anstalt med strafftid minst 30 dagar och som verkställt minst 30 dagar som fått en verkställighetsplan (VSP). TABELL 2.6. Upprättade verkställighetsplaner för klienter som påbörjat skyddstillsyn, IÖV respektive villkorlig frigivning 2014 2016. Skyddstillsyn* IÖV** Villkorlig frigivning*** 2014 2015 2016 2014 2015 2016 2014 2015 2016 Antal påbörjade 5 845 5 550 5 339 1 871 1 825 1 810 3 523 3 468 3 205 Antal som har fått en upprättad VSP 5 599 5 246 4 465 1 794 1 732 1 673 3 465 3 410 3 142 Andel som har fått en upprättad VSP 96 % 95 % 84 % 96 % 95 % 92 % 98 % 98 % 98 % * Klienter som påbörjat skyddstillsyn och verkställt minst 30 dagar som fått en verkställighetsplan (VSP). ** Fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) och verkställt minst tre dagar som fått en verkställighetsplan (VSP). *** Klienter som påbörjat villkorlig frigivning och verkställt minst 30 dagar som fått en verkställighetsplan (VSP). Sysselsättning i anstalt TABELL 2.7. Utnyttjad tid av sysselsättning i anstalt 2016 efter aktivitet. Sysselsättning Antal timmar Antal klienter Utnyttjad tid Vuxenutbildning 685 641 15 841 14 % Arbetsdrift 1 666 189 27 084 35 % Service 1 104 891 15 489 23 % Behandlingsprogram 211 267 13 038 4 % Annan strukturerad verksamhet 983 137 28 015 20 % Annan betald verksamhet 133 896 14 877 3 % Frigång 21 548 212 0 % Summa utnyttjad programtid 4 806 568 51 805 100 % 24 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

TABELLVERK 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN Sysselsättning och bostadssituation för frivårdsklienter TABELL 2.8. Klienter inom frivården 1 oktober 2016 efter sysselsättning. Sysselsättning Antal Andel Aktivitetsersättning/Sjukersättning 988 12 % Aktuell för arbetsmarknadsåtgärd 529 7 % Arbete 1 764 22 % Arbetslös 3 426 43 % Utbildning 447 6 % Vård eller behandlingsplacerad 260 3 % Sjukskriven 433 5 % Föräldraledig 27 0 % Ålderspensionär 148 2 % Totalt 8 022 100 % Tvärsnittsstatistik över klienter som verkställer skyddstillsyn eller villkorlig frigivning med övervakning som har en angiven sysselsättning. TABELL 2.9. Klienter inom frivården 1 oktober 2016 efter bostadssituation. Bostadssituation Antal Andel Egen bostad/sammanboende 3 763 47 % Andra hand 318 4 % Hos föräldrar/släktingar 1 744 22 % Övergångs- eller träningslägenhet 223 3 % Institution, familjevård, halvvägshus 396 5 % Hotell, härbärge 7 0 % Bostadslös (tillfällig bostad) 643 8 % Bostadslös (uteliggare) 703 9 % Annat 191 2 % Totalt 7 988 100 % Tvärsnittsstatistik över klienter som verkställer skyddstillsyn eller villkorlig frigivning med övervakning som har en angiven sysselsättning. Permissioner TABELL 2.10. Påbörjade permissioner respektive påbörjade särskilda permissioner 2014 2016. 2014 2015 2016 Påbörjade permissioner 19 049 17 017 15 724 Påbörjade särskilda permissioner 756 713 710 TABELL 2.11. Misskötta permissioner 2014 2016. 2014 2015 2016 Misskötta permissioner 542 462 498 Gäller både misskötta permissioner och misskötta särskilda permissioner. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 25

2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN TABELLVERK Behandlingsprogram TABELL 2.12. Klienter som avslutat verkställighet i anstalt 2016 samt varav antal och andel som deltagit i respektive fullföljt ett behandlingsprogram under verkställigheten. Klienter som avslutat verkställighet varav klienter som deltagit i något program varav klienter som har fullföljt något program Kön Antal Andel Antal Andel Antal Andel Kvinnor 607 8 % 158 26 % 133 22 % Män 7 411 92 % 1 838 25 % 1 483 20 % Totalt 8 018 100 % 1 996 25 % 1 616 20 % TABELL 2.13. Klienter som avslutat skyddstillsyn med övervakning 2016 samt varav antal och andel som deltagit i respektive fullföljt ett behandlingsprogram under verkställigheten. Klienter som avslutat verkställighet varav klienter som deltagit i något program varav klienter som har fullföljt något program Kön Antal Andel Antal Andel Antal Andel Kvinnor 1 000 18 % 274 27 % 205 21 % Män 4 663 82 % 1 525 33 % 1 211 26 % Totalt 5 663 100 % 1 799 32 % 1 416 25 % TABELL 2.14. Klienter som avslutat intensivövervakning med elektronisk kontroll 2016 samt varav antal och andel som deltagit i respektive fullföljt ett behandlingsprogram under verkställigheten. Klienter som avslutat verkställighet varav klienter som deltagit i något program varav klienter som har fullföljt något program Kön Antal Andel Antal Andel Antal Andel Kvinnor 232 13 % 11 5 % 8 3 % Män 1 584 87 % 102 6 % 49 3 % Totalt 1 816 100 % 113 6 % 57 3 % TABELL 2.15. Klienter som avslutat villkorlig frigivning med övervakning 2016 samt varav antal och andel som deltagit i respektive fullföljt ett behandlingsprogram under verkställigheten. Klienter som avslutat verkställighet varav klienter som deltagit i något program varav klienter som har fullföljt något program Kön Antal Andel Antal Andel Antal Andel Kvinnor 167 5 % 23 14 % 13 8 % Män 3 205 95 % 446 14 % 197 6 % Totalt 3 372 100 % 469 14 % 210 6 % 26 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

TABELLVERK 2. INFÖR OCH GENOM VERKSTÄLLIGHETEN Särskilda utslussningsåtgärder TABELL 2.16. Påbörjade särskilda utslussningsåtgärder 2008 2016 efter utslussningsform. Särskild utslussningsåtgärd 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Frigång Antal 246 205 140 154 113 100 83 74 78 Andel 15 % 11 % 8 % 11 % 9 % 9 % 8 % 7 % 8 % Utökad frigång Antal 706 827 768 695 616 566 531 597 549 Andel 43 % 43 % 45 % 47 % 47 % 49 % 51 % 57 % 56 % Vårdvistelse Antal 632 773 712 531 508 400 351 305 280 Andel 38 % 41 % 42 % 36 % 39 % 35 % 34 % 29 % 28 % Vistelse i halvvägshus Antal 64 97 81 86 68 82 73 79 81 Andel 4 % 5 % 5 % 6 % 5 % 7 % 7 % 7 % 8 % Totalt 1 648 1 902 1 701 1 466 1 305 1 148 1 038 1 055 988 TABELL 2.17. Hävda särskilda utslussningsåtgärder 2014 2016 efter utslussningsform. 2014 2015 2016 Särskild utslussningsåtgärd Antal Andel Antal Andel Antal Andel Frigång 5 5 % 8 7 % 5 5 % Utökad frigång 27 27 % 38 31 % 32 31 % Vårdvistelse 62 62 % 65 54 % 57 56 % Vistelse i halvvägshus 6 6 % 10 8 % 8 8 % Totalt 100 100 % 121 100 % 102 100 % TABELL 2.18. Fullföljda särskilda utslussningsåtgärder 2014 2016 efter utslussningsform. 2014 2015 2016 Särskild utslussningsåtgärd Antal Andel Antal Andel Antal Andel Frigång 92 10 % 70 7 % 81 9 % Utökad frigång 503 54 % 567 60 % 523 59 % Vårdvistelse 282 30 % 251 26 % 224 25 % Vistelse i halvvägshus 62 7 % 60 6 % 60 7 % Totalt 939 100 % 948 100 % 888 100 % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 27

3. HÄKTE 3. HÄKTE I detta kapitel redovisas häktesstatistik över platser och beläggning, inskrivna 1 oktober samt tid från dom till inskrivning i anstalt. Statistiken redovisas främst med fokus på utvecklingen över en längre period men förekommer även för kortare perioder på ett eller tre år. Den som misstänks för ett allvarligt brott kan häktas i väntan på att brottet utreds. Den häktade är enbart misstänkt för ett brott och betraktas som oskyldig fram till fällande dom. Domstolen kan besluta om häktning av en person som är skäligen misstänkt för brott (den lägre graden av misstanke) eller på sanno lika skäl misstänkt för brott (den högre graden av misstanke). Domstolens beslut om häktning om prövas var fjortonde dag. Häktning får beslutas i de fall: brottet ger ett års fängelse eller mer det finns risk att den misstänkte fortsätter begå brott det finns risk att den misstänkte håller sig undan rättegång och straff bevis kan förstöras om den misstänkte går fri utredningen försvåras på annat sätt om den misstänkte är på fri fot. Förutom häktade kan det i häktet även finnas personer som ska utvisas eller klienter som missskött sin villkorliga frigivning. Häkten finns vanligen placerade i anslutning till polishus, men tillhör Kriminalvården. En del häkten tar även emot gripna och anhållna, något som annars vanligen sköts via polisen och deras arrest. På häktena görs en del viktiga första insatser för de klienter som sedan kan komma att dömas till kriminal vårdspåföljd. Ett exempel är de upp sökare som samtalar med häktade med missbruksproblematik, unga häktade och häktade med våldsproblematik för att kartlägga behov och motivera till behandling. 3.1 INSKRIVNA 1 OKTOBER Antal inskrivna i häkte 1 oktober var som högst 2010 (1 849) och lägst 2015 (1 628), se diagram 3.1 och tabell 3.1. Fördelningen mellan de som var häktade och övriga i häkte (t ex förvartagna eller gripna/anhållna) 2008 2016 varierade där antalet häktade var relativt stabilt fram till och med 2014. År 2015 minskade antalet häktade till 1 337 vilket var det lägsta för perioden men ökade igen 2016. En större variation kan ses hos övriga inskrivna i häkte vilket främst berodde på att antalet verkställighetsfall minskade från 2009 till 2014 till följd av kortare väntetider för inskrivning på anstalt. Under 2015 och 2016 ökade antalet övriga i häkte jämfört med tidigare år vilket berodde på en ökning inom grupperna gripna/anhållna och i förvar tagna enligt utlänningslagen. DIAGRAM 3.1. Antal inskrivna i häkte 1 oktober 2008 2016. Källa: KLAS-häkte 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Totalt inskrivna varav häktade Kön I diagram 3.2 redovisas antalet kvinnor och män inskrivna i häkte samt hur många av dessa som var häktade (streckade linjer) 1 oktober 2008 2016. Antalet kvinnor inskrivna i häkte var runt 100 hela perioden. Antalet män varierade mer och var som lägst 1 518 (2015) och som högst 1 732 (2010). Av kvinnor inskrivna i häkte 1 oktober 2016 var 87 procent häktade. Motsvarande siffra för männen var 83 procent. Jämfört med föregående år var det ingen stor procentuell skillnad men antalsmässigt hade häktade kvinnor minskat medan häktade män hade ökat. Se tabell 3.2. 28 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

3. HÄKTE DIAGRAM 3.2. Antal inskrivna i häkte 1 oktober 2008 2016 efter kön. Källa: KLAS-häkte 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kvinnor Män varav häktade kvinnor varav häktade män 3.2 PLATSER OCH BELÄGGNING Det genomsnittliga antalet ordinarie platser i häkte ökade med 54 procent sett över en tidsperiod på 28 år, från 1989 då antalet genomsnittliga platser var 1 241 till 1 941 platser 2016. Medelbeläggningen ökade under samma period från 1 041 till 1 644, se tabell 3.3. Jämfört med 2015 minskade antalet ordinarie platser i genomsnitt under 2016 samtidigt som medelbeläggningen ökade något, se diagram 3.3. Kriminalvården utökade antalet platser under 2015 för att bemöta det dåvarande platsbehovet för specifika målgrupper. Till exempel ökades antalet arrestplatser samt särskilda platser för förvarstagna enligt utlänningslagen. Under 2016 konverterades ett antal häktesplatser avsedda för klienter i förvar åter till anstaltsplatser. Planerade och oplanerade platsförändringar ledde till att ett visst antal platser stängde. Detta medförde att medelantalet tillgängliga ordinarie platser minskade 2016. Utnyttjandegrad av platser Den genomsnittliga utnyttjandegraden av tillgängliga ordinarie platser i häkte minskade med nio procentenheter från 94 procent 2008 till 85 procent 2016. Den högsta utnyttjandegraden under perioden var 97 procent 2010 och den lägsta 79 procent 2013 och 2015, se diagram 3.4. Den låga utnyttjandegraden 2013 ledde till att Kriminalvården satsade på en flexiblare plats anpassning och utnyttjandegraden ökade därmed efterföljande år. Ned- och uppgången i utnyttjande graden 2015 2016 var en följd av de platsförändringar som gjordes. Se tabell 3.4. DIAGRAM 3.4. Genomsnittlig utnyttjandegrad av ordinarie platser i häkte 2008 2016. Källa: KLAS-häkte/Kriminalvårdens platsbeslut 100% 90% 94% 93% 97% 80% 87% 87% 84% 79% 79% 70% 85% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 DIAGRAM 3.3. Antal platser och beläggning i genomsnitt i häkte 1989 2016. Källa: KLAS-häkte/Kriminalvårdens platsbeslut, Verksamhetsstatistik 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Medelbeläggning KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 29

3. HÄKTE Månadsvariation i medelbeläggningen Medelbeläggningen i häkte varierar från månad till månad och mellan säsonger vilket beror på säsongsrelaterade skillnader i aktiviteten genom rättskedjan, från polis till domstol. Säsongsvariationen var kraftig men kontinuerlig i en årlig cykel med en markant minskning under sommarmånaderna och en nedgång vid årsskiftet. Spridningen mellan månaderna var inte lika stor 2015 jämfört med 2014, toppen under vårmånaderna var inte lika hög och beläggningen avtog inte lika mycket under juli augusti. Under 2016 ökade beläggningen under vårmånaderna igen medan den fortsatt var avtagande under sommaren jämfört med 2015. Se diagram 3.5 och tabell 3.5. 3.3 GEMENSAMHETSRESTRIKTIONER Om gemensamhetsrestriktioner Åklagaren kan begära hos domstolen att en häktad under tiden i häkte ska ha restriktioner som innebär begränsad kontakt med omvärlden under utredningen. Den häktade får restriktioner när utredningen av det misstänkta brottet kan försvåras om den häktade får ha kontakt med omvärlden. När den häktade med restriktioner inte heller får vistas med andra intagna klienter i häkte kallas det för gemensamhetsrestriktion. Att Kriminalvården endast visar statistik över gemensamhetsrestriktioner beror på att det är dessa som främst påverkar verksamheten. 4 Omkring hälften av de häktade klienterna 1 oktober 2008 2016 hade gemensamhetsrestriktioner. Andelen var som högst 2013 med 51 procent och som lägst 2009 och 2015 2016 med 46 procent, se tabell 3.6. DIAGRAM 3.5. Beläggning i genomsnitt per månad i häkte 2014 2016. Källa: KLAS-häkte/Kriminalvårdens platsbeslut 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 2014 2015 2016 4 För mer information om restriktioner, besök åklagarmyndighetens hemsida www.aklagare.se. 30 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

3. HÄKTE 3.4 TID FRÅN DOM TILL INSKRIVNING I ANSTALT I väntan på inskrivning i anstalt efter verkställbar dom hade klienter i häkte en mediantid på en vecka 2016 vilket var en dag längre jämfört med 2014 och 2015. Kvinnorna hade en väntetid på sex dagar 2016 vilket var en dag kortare än männen. Jämfört med 2014 hade tiden ökat med en dag både för kvinnor och för män 2016. Se tabell 3.7. verkställighetshinder men även på att tillgången till anstaltsplatser med rätt säkerhetsklass är begränsad. De flesta klienter med verkställbar dom 2016 blev inskrivna på en anstalt inom en månad och 52 procent inom en vecka. Motsvarande andelar 2014 och 2015 var 62 respektive 60 procent, se tabell 3.8. Väntetiden påverkas av beläggningen på anstalterna. Anledningen till att vissa klienter får längre väntetider kan till exempel bero på särskilda KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 31

3. HÄKTE TABELLVERK TABELLVERK KAPITEL 3 HÄKTE Inskrivna 1 oktober TABELL 3.1. Inskrivna i häkte 1 oktober 2008 2016. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Totalt inskrivna 1 692 1 800 1 849 1 807 1 767 1 635 1 673 1 628 1 676 varav häktade 1 362 1 412 1 472 1 521 1 512 1 420 1 460 1 337 1 399 varav häktade i % 80 % 78 % 80 % 84 % 86 % 87 % 87 % 82 % 83 % Källa: KLAS-Häkte TABELL 3.2. Inskrivna i häkte 1 oktober 2008 2016. Kön 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kvinnor Män Källa: KLAS-Häkte Inskrivna totalt varav häktade varav häktade i % Inskrivna totalt varav häktade varav häktade i % 100 87 87 % 1 592 1 275 80 % 104 91 88 % 1 696 1 321 78 % 117 106 91 % 1 732 1 366 79 % 97 87 90 % 1 710 1 434 84 % 117 99 85 % 1 650 1 413 86 % 104 97 93 % 1 531 1 323 86 % 100 81 81 % 1 573 1 379 88 % 110 97 88 % 1 518 1 240 82 % 87 76 87 % 1 589 1 323 83 % 32 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

TABELLVERK 3. HÄKTE Platser och beläggning TABELL 3.3. Platser och beläggning i genomsnitt i häkte 1989 2016. År Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Medelbeläggning 1989 1 241 1 041 1990 1 279 1 105 1991 1 346 1 098 1992 1 330 1 214 1993 1 435 1 346 1994 1 511 1 302 1995 1 478 1 207 1996 1 466 1 132 1997 1 439 1 123 1998 1 479 1 264 1999 1 480 1 276 2000 1 521 1 367 2001 1 601 1 507 2002 1 681 1 652 2003 1 771 1 762 2004 1 931 1 947 2005 1 780 1 898 2006 1 804 1 831 2007 1 839 1 741 2008 1 819 1 703 2009 1 864 1 725 2010 1 860 1 796 2011 2 021 1 759 2012 1 994 1 738 2013 2 010 1 592 2014 1 913 1 608 2015 2 038 1 604 2016 1 941 1 644 Källa: KLAS-häkte/Kriminalvårdens platsbeslut, Verksamhetsstatistik TABELL 3.4. Platser och beläggning i genomsnitt, utnyttjandegrad samt vårddygn i häkte 2008 2016. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Tillgängliga ordinarie platser 1 819 1 864 1 860 2 021 1 994 2 010 1 913 2 038 1 941 Tillfälliga platser i genomsnitt* 118 103 83 38 28 96 96 29 32 Medelbeläggning 1 703 1 725 1 796 1 759 1 738 1 592 1 608 1 604 1 644 Utnyttjandegrad ordinarie platser 94 % 93 % 97 % 87 % 87 % 79 % 84 % 79 % 85 % Utnyttjandegrad totalt 88 % 88 % 92 % 85 % 86 % 76 % 80 % 78 % 83 % Belagda vårddygn 623 464 629 650 655 569 642 012 636 147 581 009 586 948 585 289 601 598 Källa: KLAS-häkte/Kriminalvårdens platsbeslut *Tillfälliga platser är platser inrättade endast under perioder när ordinarie platser inte räcker till. Kan exempelvis innebära att hyra/låna arrestplatser eller inhysa häktade på anstalt för att på kort sikt öka tillgången till häktesplatser. Här avses inte avskildhetsplatser för tillfällig placering. Genomsnittliga antalet tillfälliga platser 2013 och 2014 har inte beräknats på samma sätt som övriga år, felet upptäcktes under 2015 och en korrigering gjordes för innevarande år men inte bakåt i tiden. En korrigering av siffrorna för 2013 och 2014 skulle dock innebära att de var i nivå med siffran för 2015. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 33

3. HÄKTE TABELLVERK TABELL 3.5. Beläggning i genomsnitt per månad i häkte 2014 2016. Medelbeläggning Månad 2014 2015 2016 Januari 1 569 1 544 1 546 Februari 1 638 1 672 1 653 Mars 1 692 1 709 1 755 April 1 745 1 669 1 750 Maj 1 775 1 701 1 771 Juni 1 668 1 660 1 696 Juli 1 437 1 501 1 558 Augusti 1 385 1 424 1 487 September 1 533 1 543 1 576 Oktober 1 611 1 559 1 630 November 1 635 1 656 1 670 December 1 617 1 615 1 637 Källa: KLAS-häkte/Kriminalvårdens platsbeslut Gemensamhetsrestriktioner TABELL 3.6. Häktade med gemensamhetsrestriktioner 1 oktober 2008 2016. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Andel gemensamhetsrestriktioner 47 % 46 % 49 % 49 % 50 % 51 % 48 % 46 % 46 % Källa: KLAS-häkte Tid från dom till inskrivning i anstalt TABELL 3.7. Mediantid från verkställbar dom till inskrivning i anstalt 2014 2016 efter kön. 2014 2015 2016 Kön Antal Median(dagar) Antal Median(dagar) Antal Median(dagar) Kvinnor 317 5 294 6 356 6 Män 4 841 6 4 838 6 4 618 7 Totalt 5 158 6 5 132 6 4 974 7 Gäller för de klienter som är häktade när domen faller. TABELL 3.8. Tid från verkställbar dom till inskrivning i anstalt 2014 2016. 2014 2015 2016 Tid Antal Andel Antal Andel Antal Andel Inom 7 dagar 3 191 62 % 3 062 60 % 2 567 52 % 8 14 dagar 1 256 24 % 1 297 25 % 1 474 30 % 15 30 dagar 521 10 % 467 9 % 578 12 % Mer än 30 dagar 190 4 % 306 6 % 355 7 % Totalt 5 158 100 % 5 132 100 % 4 974 100 % Gäller för de klienter som är häktade när domen faller. 34 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

4. ANSTALT 4. ANSTALT I detta kapitel redovisas statistik över nyintagna, inskrivna 1 oktober samt platser och beläggning på anstalter. I avsnittet om klienter inskrivna 1 oktober förekommer delvis jämförelser med nyintagna. Tidsperioden för redovisningen varierar i de olika avsnitten med fokus på 2016 för att ge en ögonblicksbild eller längre perioder för att visa utveckingen över tid. Ett fängelsestraff är en frihetsberövande kriminalvårdspåföljd som avtjänas i anstalt. Strafftiden för ett fängelsestraff kan vara från 14 dagar till livstid. Kriminalvården arbetar för att den som är intagen i anstalt ska kunna återanpassa sig till samhället. Insatserna är inriktade på att motverka de skador som kan följa av en inlåsning och att förhindra återfall i brott. Under verkställighetens gång ska den intagne vara sysselsatt med arbete, utbildning, behandling eller annan strukturerad sysselsättning. 4.1 NYINTAGNA Om nyintagna Nyintagna är klienter som börjat verkställa ett fängelsestraff i anstalt och utgör därmed inflödet till anstalt under givet år. I statistik som innehåller nyintagna kan en klient räknas flera gånger om klienten påbörjar flera verkställigheter i anstalt under samma år. Antalet nyintagna i anstalt minskade kraftigt fram till 1997 vilket till stor del kan förklaras av den utökade IÖV-verksamheten. IÖVverksamheten utökades till hela landet efter att tidigare varit en försöksverksamhet med syfte att fungera som alternativ till kortare fängelsestraff vid några av de dåvarande frivårdsmyndigheterna. Även strafftidskriterierna ändrades till att gälla klienter med fängelsestraff upp till och med tre månader jämfört med tidigare två månader. Detta har senare utökats till att gälla klienter med en strafftid upp till och med sex månader. DIAGRAM 4.1. Antal nyintagna i anstalt 1989 2016. Källa: Dokumentstatistik, KUM, KVR 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 35

4. ANSTALT En tydlig klientnedgång kan även ses under 2000-talet och efter 2004 minskade antalet nyintagna konstant med undantag för 2008 och 2012. Antalet nyintagna klienter 2016 var 8 495, det lägsta antalet under hela perioden. Se diagram 4.1 och tabell 4.1. Bakom det minskade klientinflödet ligger dels en förändrad brottsstruktur 5, dels påverkas Kriminal vårdens klientinflöde av tidigare led i rättskedjan; framförallt av förändringar i domstolarnas praxis, antal domar och utdömda strafftider. Genom åren har det därmed skett förändringar inom vissa huvudbrottskategorier, se bland annat delavsnittet om huvudbrott (4.1.1), respektive avsnitten om narkotikabrott/smuggling (7.4) och våldsbrott (7.5). Ålder Runt 50 procent av de nyintagna klienterna i anstalt 2014 2016 var yngre än 35 år och störst andel av dessa klienter var 25 29 år. Åldersfördelningen var relativt oförändrad under perioden. Antal klienter inom åldersintervallen under 2016 var ungefär lika många som 2015 bortsett från intervallet 20 24 där antalet minskade något. Se tabell 4.2. leda till att vissa brott, vissa år, är mer eller mindre representerade bland nyintagna. När det gäller exempelvis trafikbrott och rattfylleri kan inflödet påverkas av polisens och åklagarnas insatser och prioriteringar inom trafikområdet. Antalet bötesmål kan påverka domstolarnas kapacitet och därmed utflödet av brottmål som kommer vidare till Kriminalvården. En stor del av det minskande antalet nyintagna klienter 2008 2016 skedde inom gruppen dömda för våldsbrott. En jämförelse mellan 2008 och 2016 visar att antalet klienter minskade inom nästan alla huvudbrottskategorier. Den största minskningen skedde bland våldsbrotts- och rattfylleribrottsdömda. Det var endast inom huvudbrottskategorin narkotikabrott/smuggling som en ökning kunde ses. Se diagram 4.2 tabell 4.3. DIAGRAM 4.2. Antal nyintagna i anstalt 2008 2016 efter huvudbrott. 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 4.1.1 HUVUDBROTT Om huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Narkotikabrott/smuggling Rån, även grovt Tillgreppsbrott Våldsbrott Brott mot allmänhet och stat Rattfylleri, även grovt Sexualbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Övrigt Huvudbrott är baserat på det grövsta brottet i aktuell lagföring. När en klient begår och döms för flera brott av varierande svårighetsgrad redovisas det brott som har det strängaste straffet i straffskalan som huvudbrott. Om fler än ett brott har samma straffvärde anges slumpvis ett av dessa som huvudbrott. En mer detaljerad indelning av huvudbrottskategorierna finns på sidan 134. Förändringar i nyintagna per huvudbrott har framförallt att göra med flödet i rättskedjan i stort och eventuella förändringar gällande brottsstrukturen. Specifika prioriteringar i tidigare delar av rättskedjan och praxis i brottmål kan 5 Se www.bra.se för Brottsförebyggande rådets rapportserie Brottsutvecklingen i Sverige. Huvudbrott efter ålder Det vanligaste huvudbrottet bland nyintagna 2016 var narkotikabrott/smuggling inom de flesta åldersgrupper. Bland klienter under 20 år var dock rån det vanligaste huvudbrottet och bland klienter i åldern 65 år och uppåt var rattfylleri det vanligaste, se tabell 4.4. 4.1.2 STRAFFTIDER Drygt tre fjärdedelar av nyintagna klienter i anstalt 2008 2016 hade en strafftid upp till och med ett år. Antalet klienter minskade inom samtliga kategorier under perioden. Fördelningen av klienter förändrades något då andelen klienter med de allra kortaste strafftiderna, upp till två månader, ökade med tre procentenheter. Även klienter med strafftid över ett år men under två år ökade något med en procentenhet. 36 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

4. ANSTALT De två strafftidsgrupper som minskade i andel var klienter med strafftider över två månader upp till sex månader och över sex månader upp till ett år där andelen minskade med två respektive tre procentenheter, se tabell 4.5. Minskningen av antalet nyintagna klienter 2014 2016 syns framförallt inom de kortare strafftiderna upp till och med ett år och främst inom kategorin över två månader upp till sex månader. Inom strafftiderna över ett år var antalet klienter relativt oförändrat 2016 jämfört med 2014, se diagram 4.3. DIAGRAM 4.3. Antal nyintagna i anstalt 2014 2016 efter strafftid. 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 T<=2 mån 2 mån<t<=6mån 6 mån<t<=1 år 2014 2015 1 år<t<2 år 2 år<=t<4 år 4 år<=t<10 år 2016 T>=10 år (inkl livstid) 4.2 INSKRIVNA 1 OKTOBER Om inskrivna 1 oktober Inskrivna 1 oktober består av antalet klienter som verkställer ett fängelsestraff i anstalt vid den specifika mättidpunkten, ett så kallat tvärsnitt. Detta ger en ögonblicksbild av verksamheten i anstalt. Antalet inskrivna 1 oktober 2008 var 5 399 och 2016 var det 4 231 vilket innebar en minskning med 22 procent. De stora minskningarna skedde framförallt under perioden 2010 2013 för att sedan avta 2014 2016. Se diagram 4.4 och tabell 4.8. Antalet inskrivna i anstalt 1 oktober påverkas av inflödet av fängelseverkställigheter och de intagnas utdömda strafftider. Efter 2009 minskade antalet inskrivna i anstalt 1 oktober konstant vilket var en effekt av det minskande antalet nyintagna i anstalt i kombination med färre långa strafftider. DIAGRAM 4.4. Antal inskrivna i anstalt 1 oktober 2008 2016. KÄLLA: KVR 6 000 5 000 Strafftid efter ålder För nyintagna i anstalt under 2016 var det vanligast med korta strafftider på upp till och med sex månader inom samtliga åldersgrupper förutom för klienter under 20 år där det var något vanligare med en strafftid över två månader upp till och med sex månader. Klienter under 20 år var dock få jämfört med övriga åldersgrupper. Se tabell 4.6. 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Strafftid efter huvudbrott Narkotikabrott/smuggling var det vanligast förekommande huvudbrottet för nyintagna i anstalt under 2016 och två tredjedelar av klienterna dömda för detta hade en strafftid på upp till och med sex månader. Det var även det vanligaste huvudbrottet inom samtliga strafftidskategorier bortsett från strafftider mellan ett och två år samt tio år eller längre där våldsbrott var vanligast. Inom flertalet av huvudbrotten dömdes de flesta klienterna till en strafftid under ett år. Klienter dömda för rån och sexualbrott var däremot fler inom de längre strafftiderna över ett år, se tabell 4.7. Ålder Närmare hälften av klienterna inskrivna i anstalt 1 oktober 2014 2016 var under 35 år varav den största gruppen var klienter i åldrarna 25 29 år. Jämfört med 2014 minskade antalet med nästan 90 klienter 2016. Den största minskningen skedde inom åldersgrupperna 30 34 år och 45 49 år. Fördelningen mellan åldergrupperna under perioden var däremot relativt oförändrad, se tabell 4.9. Medel- och medianåldern för inskrivna i anstalt 1 oktober 2016 var 37 respektive 35 år. För nyintagna i anstalt var medelåldern densamma som för KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 37

4. ANSTALT inskrivna 1 oktober men medianåldern något lägre (37 respektive 34 år). Den lägre medianåldern för nyintagna visar på att unga i högre utsträckning dömdes till kortare strafftider. Medel- och medianålder för nyintagna inskrivna 1 oktober i anstalt 2016. Nyintagna i anstalt Inskrivna 1 oktober Medelålder 37 37 Medianålder 34 35 4.2.1 HUVUDBROTT Narkotikabrott/smuggling var det vanligaste huvudbrottet för inskrivna i anstalt 1 oktober 2008 2012 men minskade under perioden med en kraftig nedgång i antal under 2012 och 2013, se diagram 4.5. Av samtliga inskrivna 1 oktober 2016 utgjordes 26 procent av narkotikabrotts-/ smugglingsdömda vilket var en minskning med fem procentenheter jämfört med 2011. Även våldsbrott som varit det näst vanligaste huvudbrottet minskade i antal men inte i lika stor utsträckning och är sedan 2013 det vanligaste huvudbrottet. Detta förklaras bland annat av att klienter som dömts för narkotikabrott/ smuggling får kortare strafftider, samtidigt som klienter dömda för våldsbrott får längre strafftider. Gruppen med våldsbrott som huvudbrott minskade från 1 472 till 1271, en minskning med 14 procent, under perioden. Dessa utgjorde trots minskningen en större andel av de inskrivna 1 oktober 2016 (30 procent) jämfört med tidigare år (26 29 procent), se tabell 4.10. DIAGRAM 4.5. Antal inskrivna i anstalt 1 oktober 2008 2016 efter huvudbrott. 2 000 1 500 1 000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Narkotikabrott/smuggling Rån, även grovt Tillgreppsbrott Våldsbrott Brott mot allmänhet och stat Rattfylleri, även grovt Sexualbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Övrigt Fördelningen av huvudbrott skiljer sig åt mellan nyintagna i anstalt jämfört med inskrivna i anstalt 1 oktober, se tabell 4.11. Narkotikabrott/ smuggling följt av våldsbrott och tillgreppsbrott var de vanligaste huvudbrotten bland nyintagna 2016 (29 respektive 17 procent). För inskrivna 1 oktober 2016 var våldsbrott följt av narkotikabrott/smuggling vanligast (30 respektive 26 procent). För huvudbrott med lägre andel inskrivna än nyintagna, exempelvis trafikbrott och ratt fylleri, innebär det generellt att det dömdes ut kortare strafftider. Omvänt fanns det även huvudbrott med högre andel inskrivna än nyintagna vilket innebär att de huvudbrotten ledde till längre strafftider, till exempel våldsbrott, sexualbrott och rån. 4.2.2 STRAFFTIDER Antalet klienter inskrivna 1 oktober minskade inom samtliga strafftidskategorier 2016 jämfört med 2008. De största minskningarna under perioden sett till antal skedde för klienter med en strafftid på över sex månader upp till och med ett år, samt från fyra år och under tio år. Tre fjärdedelar av klienterna inskrivna 1 oktober hade en strafftid över ett år varav en stor andel var långtidsdömda, vilket innebär att de hade strafftider på fyra år eller mer. Se tabell 4.12. 4.3 PLATSER OCH BELÄGGNING Beläggning är antalet intagna i anstalt, inklusive de som är frånvarande under korta perioder (till exempel på grund av frigång, permission eller annan tillfällig vistelse utanför anstalt), med andra ord alla som upptar en plats på en anstalt. Antal tillgängliga platser på anstalt varierar från månad till månad och från år till år för att anpassas till rådande beläggning. En ökning av beläggningen och antalet platser ses i början/mitten av 1990-talet och under 2000-talet, se diagram 4.6 och tabell 4.13. 2004 var medelbeläggningen högre än antalet ordinarie platser i genomsnitt vilket innebar en genomsnittlig överbeläggning på anstalterna. Medelbeläggningen minskade därefter nästan konstant fram till 2016. Även antalet platser minskade fram till 2016 men nedgången började några år senare jämfört med medelbeläggningen. Sett till hela perioden 1989 2016 ökade däremot både 38 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

4. ANSTALT DIAGRAM 4.6. Antal platser och beläggning i genomsnitt på anstalt 1989 2016. Källa: KLAS-Anstalt/Kriminalvårdens platsbeslut, Verksamhetsstatistik 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Medelbeläggning medelbeläggningen och det genomsnittliga antalet tillgängliga ordinarie platser med tre respektive fem procent. Utnyttjandegrad av ordinarie platser Den genomsnittliga utnyttjandegraden av ordinarie platser minskade under större delen av perioden 2008 2013. Utnyttjandegraden ökade sedan från 85 till 89 procent 2016 jämfört med 2013 trots en fortsatt minskad klienttillströmning, se diagram 4.7 och tabell 4.14. Detta berodde på att antalet platser minskade till följd av Kriminalvårdens satsning på att anpassa platskapaciteten på häkte och anstalt. DIAGRAM 4.7. Genomsnittlig utnyttjandegrad av ordinarie platser på anstalt 2008 2016. Källa: KLAS-Anstalt/Kriminalvårdens platsbeslut 100% 90% 92% 92% 93% 92% 89% 80% 85% 85% 87% 89% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Säkerhetsklass Om säkerhetsklasser Kriminalvårdens anstalter är indelade i tre säkerhetsklasser (1, 2 och 3) där anstalter med säkerhetsklass 1 har den högsta säkerheten och anstalter med säkerhetsklass 3 har den lägsta säkerheten. Säkerhetsklassen ger vägledning om anstaltens grad av övervakning och kontroll och definieras utifrån en rad olika säkerhetsgraderande faktorer. För varje klient som ska påbörja verkställighet i anstalt görs en bedömning för att klienten ska hamna på rätt anstalt med rätt säkerhetsklassificering. Valet av säkerhetsnivå syftar till att identifiera vilka anstalter och avdelningar som har rätt grad av övervakning och kontroll baserat på risken för rymning, fritagning, fortsatt brottslighet, missbruk och annan misskötsamhet. Av de i genomsnitt 4 253 platserna på anstalt 2016 var hälften platser med säkerhetsklass 2. Tillsammans med platserna med säkerhetsklass 1 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 39

4. ANSTALT utgjorde de närmare 3 500 platser vilket var mer än fyra femtedelar av samtliga platser. Utnyttjandegraden var även högre i säkerhetsklass 1 och 2 (86 respektive 91 procent) i jämförelse med säkerhetsklass 3 (82 procent). Ett fåtal klienter saknade säkerhetsklass (i genomsnitt 27 klienter) vilket kan bero på att klienten var externplacerad eller satt på oklassad observationsplats, se tabell 4.15. Säkerhetsplatser och skyddsplatser Om säkerhetsplatser och skyddsplatser Kriminalvården har på ett fåtal anstalter säker hetsenheter med två olika typer av platser: säkerhetsplatser och skyddsplatser. Säkerhetsplatser är till för klienter med en varaktig risk för rymning eller fritagning och särskilt hög risk för fortsatt allvarlig brottslig verksamhet. Säkerhetsplatser finns därför på avdelningar med särskild hög grad av övervakning och kontroll. Skyddsplatser är till för klienter som är i behov av skydd av olika anledningar. Skyddsbehovet kan grunda sig i till exempel hot på grund av vittnesmål, att klienten varit polisinformatör, brottets art, tidigare anställning inom exempelvis polisen eller Kriminalvården, eller att klienten är avhoppare från ett kriminellt nätverk. Det krävs mycket specifika orsaker för att en klient ska placeras på en säkerhets- eller skyddsplats och antalet tillgängliga platser 2014 2016 var därför mycket begränsade. 2016 fanns det 43 säkerhetsplatser i genomsnitt och medelbeläggningen var 12 klienter. Det var en minskning jämfört med både 2014 och 2015, se tabell 4.16. Antalet säkerhetsplatser under perioden var 18 i genomsnitt och medelbeläggningen var mellan 9 och 11 klienter, se tabell 4.17. 40 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

TABELLVERK 4. ANSTALT TABELLVERK KAPITEL 4 ANSTALT Nyintagna TABELL 4.1. Nyintagna i anstalt 1989 2016. År Nyintagna i anstalt 1989 15 467 1990 15 833 1991 13 422 1992 13 836 1993 14 321 1994 14 198 1995 13 644 1996 12 123 1997 9 112 1998 9 497 1999 9 300 2000 9 178 2001 9 317 2002 10 173 2003 10 721 2004 11 343 2005 10 656 2006 10 428 2007 9 829 2008 10 370 2009 9 805 2010 9 679 2011 9 463 2012 9 500 2013 8 975 2014 8 943 2015 8 581 2016 8 495 Källa: Dokumentstatistik, KUM, KVR KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 41

4. ANSTALT TABELLVERK TABELL 4.2. Nyintagna i anstalt 2014 2016 efter ålder. 2014 2015 2016 Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel 15 19 182 2 % 235 3 % 189 2 % 20 24 1 473 16 % 1 441 17 % 1 309 15 % 25 29 1 591 18 % 1 545 18 % 1 539 18 % 30 34 1 329 15 % 1 283 15 % 1 268 15 % 35 39 1 046 12 % 1 046 12 % 1 051 12 % 40 44 862 10 % 847 10 % 852 10 % 45 49 900 10 % 761 9 % 790 9 % 50 54 701 8 % 626 7 % 622 7 % 55 59 409 5 % 405 5 % 446 5 % 60 64 272 3 % 217 3 % 224 3 % 65 178 2 % 175 2 % 205 2 % Totalt 8 943 100 % 8 581 100 % 8 495 100 % TABELL 4.3. Nyintagna i anstalt 2008 2016 efter huvudbrott. Huvudbrott 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal 501 525 565 541 481 515 516 505 422 Andel 5 % 5 % 6 % 6 % 5 % 6 % 6 % 6 % 5 % Antal 880 807 706 621 605 582 562 515 587 Andel 8 % 8 % 7 % 7 % 6 % 6 % 6 % 6 % 7 % Antal 2 341 2 314 2 348 2 238 2 182 2 081 2 247 2 351 2 430 Andel 23 % 24 % 24 % 24 % 23 % 23 % 25 % 27 % 29 % Antal 1 196 1 091 1 078 1 008 961 900 811 757 701 Andel 12 % 11 % 11 % 11 % 10 % 10 % 9 % 9 % 8 % Antal 430 465 470 493 491 396 455 425 413 Andel 4 % 5 % 5 % 5 % 5 % 4 % 5 % 5 % 5 % Antal 374 342 321 334 313 299 322 300 266 Andel 4 % 3 % 3 % 4 % 3 % 3 % 4 % 3 % 3 % Antal 1 500 1 371 1 360 1 509 1 650 1 686 1 533 1 475 1 421 Andel 14 % 14 % 14 % 16 % 17 % 19 % 17 % 17 % 17 % Antal 624 512 530 489 538 495 482 368 353 Andel 6 % 5 % 5 % 5 % 6 % 6 % 5 % 4 % 4 % Antal 1 928 1 760 1 744 1 679 1 703 1 530 1 538 1 410 1 459 Andel 19 % 18 % 18 % 18 % 18 % 17 % 17 % 16 % 17 % Antal 596 618 557 551 576 491 477 475 443 Andel 6 % 6 % 6 % 6 % 6 % 5 % 5 % 6 % 5 % Totalt 10 370 9 805 9 679 9 463 9 500 8 975 8 943 8 581 8 495 42 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

TABELLVERK 4. ANSTALT TABELL 4.4. Nyintagna i anstalt 2016 efter huvudbrott och ålder. Huvudbrott 15 19 20 24 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 55 59 60 64 65 Totalt Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 4 34 70 62 62 55 42 30 25 15 23 422 Brott mot allmänhet och stat 11 92 124 105 65 49 60 37 25 13 6 587 Narkotikabrott/smuggling 32 348 484 374 285 232 224 219 140 62 30 2 430 Rattfylleri, även grovt 3 33 47 74 73 72 113 83 75 46 82 701 Rån, även grovt 47 177 98 36 29 13 10 3 0 0 0 413 Sexualbrott 12 46 47 34 30 34 23 18 3 5 14 266 Tillgreppsbrott 40 238 275 253 217 154 101 89 33 18 3 1 421 Trafikbrott, ej rattfylleri 0 33 66 32 35 34 46 29 47 17 14 353 Våldsbrott 35 246 251 232 191 164 128 84 76 29 23 1 459 Övrigt 5 62 77 66 64 45 43 30 22 19 10 443 Totalt 189 1 309 1 539 1 268 1 051 852 790 622 446 224 205 8 495 TABELL 4.5. Nyintagna i anstalt 2008 2016 efter strafftid. Strafftid 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal 3 281 2 989 3 064 3 068 3 253 3 153 3 124 2 991 2 990 T<=2 mån Andel 32 % 30 % 32 % 32 % 34 % 35 % 35 % 35 % 35 % Antal 2 767 2 577 2 576 2 474 2 600 2 465 2 379 2 236 2 115 2 mån<t<=6 mån Andel 27 % 26 % 27 % 26 % 27 % 27 % 27 % 26 % 25 % Antal 1 942 1 850 1 809 1 671 1 628 1 485 1 393 1 374 1 343 6 mån<t<=1 å Andel 19 % 19 % 19 % 18 % 17 % 17 % 16 % 16 % 16 % Antal 981 965 927 971 867 789 882 805 876 1 år<t<2 år Andel 9 % 10 % 10 % 10 % 9 % 9 % 10 % 9 % 10 % Antal 886 911 849 852 773 757 789 796 790 2 år<=t<4 år Andel 9 % 9 % 9 % 9 % 8 % 8 % 9 % 9 % 9 % Antal 411 425 368 362 329 282 316 324 325 4 år<=t<10 år Andel 4 % 4 % 4 % 4 % 3 % 3 % 4 % 4 % 4 % Antal 102 88 86 65 50 44 60 55 56 T>=10 år (inkl. livstid) Andel 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 0 % 1 % 1 % 1 % Totalt 10 370 9 805 9 679 9 463 9 500 8 975 8 943 8 581 8 495 TABELL 4.6. Nyintagna i anstalt 2016 efter strafftid och ålder. Strafftid 15 19 20 24 25 29 30 34 35 39 40 44 45 49 50 54 55 59 60 64 65 Totalt T<=2 mån 4 34 70 62 62 55 42 30 25 15 23 422 2 mån<t<=6 mån 11 92 124 105 65 49 60 37 25 13 6 587 6 mån<t<=1 år 32 348 484 374 285 232 224 219 140 62 30 2 430 1 år<t<2 år 3 33 47 74 73 72 113 83 75 46 82 701 2 år<=t<4 år 0 33 66 32 35 34 46 29 47 17 14 353 4 år<=t<10 år 35 246 251 232 191 164 128 84 76 29 23 1 459 T>=10 år (inkl. livstid) 5 62 77 66 64 45 43 30 22 19 10 443 Totalt 189 1 309 1 539 1 268 1 051 852 790 622 446 224 205 8 495 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 43

4. ANSTALT TABELLVERK TABELL 4.7. Nyintagna i anstalt 2016 efter huvudbrott och strafftid. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat T<=2 mån 2 mån <T<= 6 mån 6 mån <T<= 1 år 1 år <T< 2 år 2 år <=T< 4 år 4 år <=T< 10 år T>=10 år Totalt 64 92 94 87 74 11 0 422 205 228 96 26 26 6 0 587 Narkotikabrott/smuggling 809 812 350 116 201 141 1 2 430 Rattfylleri, även grovt 627 72 2 0 0 0 0 701 Rån, även grovt 45 42 56 130 104 36 0 413 Sexualbrott 11 21 29 35 137 30 3 266 Tillgreppsbrott 549 417 299 107 42 7 0 1 421 Trafikbrott, ej rattfylleri 305 46 2 0 0 0 0 353 Våldsbrott 279 297 323 268 159 83 50 1 459 Övrigt 96 88 92 107 47 11 2 443 Totalt 2 990 2 115 1 343 876 790 325 56 8 495 Inskrivna 1 oktober TABELL 4.8. Inskrivna i anstalt 1 oktober 2008 2016. Huvudbrott 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Inskrivna 1 oktober 5 399 5 486 5 374 5 148 4 852 4 377 4 319 4 292 4 231 TABELL 4.9. Inskrivna i anstalt 1 oktober 2014 2016 efter ålder. 2014 2015 2016 Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel 15 19 40 1 % 57 1 % 49 1 % 20 24 617 14 % 642 15 % 597 14 % 25 29 788 18 % 734 17 % 772 18 % 30 34 665 15 % 687 16 % 630 15 % 35 39 565 13 % 565 13 % 567 13 % 40 44 467 11 % 486 11 % 471 11 % 45 49 405 9 % 376 9 % 359 8 % 50 54 328 8 % 316 7 % 323 8 % 55 59 194 4 % 217 5 % 228 5 % 60 64 138 3 % 121 3 % 121 3 % 65 112 3 % 91 2 % 114 3 % Totalt 4 319 100 % 4 292 100 % 4 231 100 % 44 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

TABELLVERK 4. ANSTALT TABELL 4.10. Inskrivna i anstalt 1 oktober 2008 2016 efter huvudbrott. Huvudbrott 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal 211 289 323 303 274 264 283 289 258 Andel 4 % 5 % 6 % 6 % 6 % 6 % 7 % 7 % 6 % Antal 256 243 239 206 177 165 153 170 165 Andel 5 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % Antal 1 649 1 662 1 692 1 637 1 413 1 196 1 120 1 149 1 106 Andel 31 % 30 % 31 % 32 % 29 % 27 % 26 % 27 % 26 % Antal 137 110 109 94 88 95 93 78 60 Andel 3 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % Antal 501 530 526 542 511 437 443 430 406 Andel 9 % 10 % 10 % 11 % 11 % 10 % 10 % 10 % 10 % Antal 469 457 442 425 421 403 407 393 382 Andel 9 % 8 % 8 % 8 % 9 % 9 % 9 % 9 % 9 % Antal 374 353 339 359 353 338 354 352 328 Andel 7 % 6 % 6 % 7 % 7 % 8 % 8 % 8 % 8 % Antal 63 69 54 37 49 46 43 33 35 Andel 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal 1 472 1 444 1 383 1 335 1 339 1 271 1 229 1 219 1 271 Andel 27 % 26 % 26 % 26 % 28 % 29 % 28 % 28 % 30 % Antal 267 329 267 210 227 162 194 179 220 Andel 5 % 6 % 5 % 4 % 5 % 4 % 4 % 4 % 5 % Totalt 5 399 5 486 5 374 5 148 4 852 4 377 4 319 4 292 4 231 TABELL 4.11. Nyintagna respektive inskrivna 1 oktober i anstalt 2016 efter huvudbrott. Nyintagna Inskrivna 1 oktober Huvudbrott Antal Andel Antal Andel Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 422 5 % 258 6 % Brott mot allmänhet och stat 587 7 % 165 4 % Narkotikabrott/smuggling 2 430 29 % 1 106 26 % Rattfylleri, även grovt 701 8 % 60 1 % Rån, även grovt 413 5 % 406 10 % Sexualbrott 266 3 % 382 9 % Tillgreppsbrott 1 421 17 % 328 8 % Trafikbrott, ej rattfylleri 353 4 % 35 1 % Våldsbrott 1 459 17 % 1 271 30 % Övrigt 443 5 % 220 5 % Totalt 8 495 100 % 4 231 100 % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 45

4. ANSTALT TABELLVERK TABELL 4.12. Inskrivna i anstalt 1 oktober 2008 2016 efter strafftid. Huvudbrott 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal 245 231 218 215 211 234 233 230 197 T<=2 mån Andel 5 % 4 % 4 % 4 % 4 % 5 % 5 % 5 % 5 % Antal 437 435 385 359 404 365 326 324 317 2 mån<t<=6 mån Andel 8 % 8 % 7 % 7 % 8 % 8 % 8 % 8 % 7 % Antal 804 775 785 669 626 550 507 556 524 6 mån<t<=1 år Andel 15 % 14 % 15 % 13 % 13 % 13 % 12 % 13 % 12 % Antal 801 845 801 791 701 594 681 625 677 1 år<t<2 år Andel 15 % 15 % 15 % 15 % 14 % 14 % 16 % 15 % 16 % Antal 1 269 1 324 1 312 1 275 1 187 1 085 1 124 1 112 1 115 2 år<=t<4 år Andel 24 % 24 % 24 % 25 % 24 % 25 % 26 % 26 % 26 % Antal 1 273 1 291 1 277 1 250 1 164 1 024 941 942 928 4 år<=t<10 år Andel 24 % 24 % 24 % 24 % 24 % 23 % 22 % 22 % 22 % Antal 570 585 596 589 559 525 507 503 473 T>=10 år (inkl. livstid) Andel 11 % 11 % 11 % 11 % 12 % 12 % 12 % 12 % 11 % Totalt 5 399 5 486 5 374 5 148 4 852 4 377 4 319 4 292 4 231 46 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

TABELLVERK 4. ANSTALT Platser och beläggning TABELL 4.13. Platser och beläggning i genomsnitt på anstalt 1989 2016. År Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Medelbeläggning 1989 4 110 3 574 1990 4 144 3 621 1991 4 175 3 582 1992 3 988 3 701 1993 4 285 4 001 1994 4 806 4 349 1995 4 947 4 327 1996 4 786 4 045 1997 4 477 3 593 1998 4 087 3 573 1999 4 085 3 596 2000 4 125 3 712 2001 4 228 3 892 2002 4 346 4 121 2003 4 712 4 452 2004 4 636 4 773 2005 4 914 4 847 2006 4 923 4 829 2007 4 965 4 676 2008 5 069 4 674 2009 5 050 4 667 2010 4 895 4 561 2011 4 895 4 503 2012 4 860 4 345 2013 4 754 4 020 2014 4 533 3 874 2015 4 355 3 801 2016 4 253 3 766 Källa: KLAS-anstalt/Kriminalvårdens platsbeslut, Verksamhetsstatistik TABELL 4.14. Utnyttjandegrad av ordinarie platser på anstalt 2008 2016. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Utnyttjandegrad 92 % 92 % 93 % 92 % 89 % 85 % 85 % 87 % 89 % Källa: KLAS-anstalt/Kriminalvårdens platsbeslut TABELL 4.15. Platser och beläggning i genomsnitt samt utnyttjandegrad på anstalt 2016 efter säkerhetsklass. Säkerhetsklass Tillgängliga ordinarie platser i genomsnitt Medelbeläggning Utnyttjandegrad 1 1 337 1 155 86 % 2 2 126 1 933 91 % 3 791 652 82 % Saknas* 0 27 - Totalt 4 253 3 766 89 % Källa: KLAS-Anstalt/Kriminalvårdens platsbeslut * Saknad säkerhetsklass kan bero på att klienten var externplacerad eller satt på oklassad observationsplats. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 47

4. ANSTALT TABELLVERK TABELL 4.16. Säkerhetsplatser enligt 2:4 FäL samt genomsnittlig beläggning och utnyttjandegrad 2014 2016. 2014 2015 2016 Tillgängliga säkerhetsplatser i genomsnitt 54 46 43 Medelbeläggning 22 17 12 Utnyttjandegrad 40 % 38 % 27 % Källa: KLAS Anstalt/Kriminalvårdens platsbeslut TABELL 4.17. Skyddsplatser samt genomsnittlig beläggning och utnyttjandegrad 2014 2016. 2014 2015 2016 Tillgängliga skyddsplatser i genomsnitt 18 18 18 Medelbeläggning 9 9 11 Utnyttjandegrad 48 % 49 % 59 % Källa: KLAS Anstalt/Kriminalvårdens platsbeslut 48 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

5. FRIVÅRD 5. FRIVÅRD I det här kapitlet redovisas statistik över inflödet av verkställigheter till frivården, det vill säga påbörjade verkställigheter. Statistiken redovisas både för frivården totalt och för enskilda verkställighets former. Det ingår även ett avsnitt om villkorligt frigivna som blir aktuella inom frivården efter ett fängelsestraff om de ställs under övervakning. Tidsperioden för redovisningen varierar i de olika avsnitten mellan en aktuell bild av de tre senaste åren och en längre period för att visa utvecklingen över tid. Frivården övervakar klienter som döms till skyddstillsyn, klienter som blir villkorligt frigivna från fängelse och klienter som har fotboja istället för fängelsestraff (intensivövervakning med elektronisk kontroll). Klienter dömda till villkorlig dom med samhällstjänst övervakas inte av Kriminalvården men frivården administrerar samhällstjänsten. Övervakning inom frivården innebär förutom kontroll även motivations- och påverkansarbete med utgångspunkt i en verkställighetsplan. En sådan plan ska finnas som grund för de åtgärder som ska genomföras, till exempel deltagande i behandlingsprogram. Klienten ska träffa sin handläggande tjänsteman regelbundet och ha strukturerade samtal som syftar till att fokusera på klientens kriminogena behov utifrån risk-, behov och mottaglighetsprincipen. Utöver detta kan klienten utifrån behov förordnas en lekmannaövervakare, som en typ av kontaktman, och/ eller genomgå andra insatser. 5.1 PÅBÖRJADE VERKSTÄLLIG HETER I FRIVÅRD Om påbörjade verkställigheter i frivård Påbörjade verkställigheter i frivård visar inflödet till frivården ett givet år och består av påföljderna skyddstillsyn och villkorlig dom med samhällstjänst, samt fängelsedömda som verkställer straffet genom intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV). En klient kan räknas flera gånger i statistiken om klienten påbörjar fler verkställigheter under samma år. Villkorligt frigivna räknas inte in i inflödet av påbörjade frivårdsverkställigheter eftersom de redan är kriminalvårdsklienter med fängelsedom. Det totala inflödet till frivården 1989 2016 visar en ökning av antalet klienter vilket främst beror på att möjligheten att verkställa straff genom villkorlig dom med samhällstjänst och intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) tillkommit under perioden, se tabell 5.1. Införandet av IÖV 1994 blev ett alternativ för fängelsedömda med kortare strafftider och från och med januari 1999 infördes möjligheten att få föreskrift om samhällstjänst även vid villkorlig dom. Ökningen av antalet klienter var även delvis en effekt av förändringar i domstolarnas val av påföljd med färre fängelsestraff och fler straff i frivård. Effekten av dessa påverkansfaktorer kan ses i mitten på 90-talet och under 00-talet då antalet påbörjade verkställigheter i frivård ökade samtidigt som antalet nyintagna i anstalt minskade (se avsnitt 4.1). Inflödet till frivården hade länge en uppåtgående trend men efter 2009 vände det för både skyddstillsyn och IÖV. Efter 2012 minskade även verkställigheter med villkorlig dom med samhällstjänst. Antalet påbörjade verkställigheter i frivård 2016 var det lägsta sedan 2000, se diagram 5.1. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 49

5. FRIVÅRD DIAGRAM 5.1. Antal påbörjade verkställigheter inom frivården 1989 2016 efter påföljd. Källa: Dokumentstatistik, KUM, KVR 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjad IÖV 5.2 SKYDDSTILLSYN Om skyddstillsyn Skyddstillsyn är en påföljd som äger rum ute i samhället. En skyddstillsynsdom innebär att klienten har en prövotid på tre år och ställs under övervakning av frivården första året. Vid skyddstillsyn bor klienten vanligtvis hemma med krav om regelbunden kontakt med frivården genom en frivårdshandläggare. Skyddstillsyn kan vara kombinerat med: föreskrift om samhällstjänst föreskrift om särskild behandlingsplan (även kallat kontraktsvård) fängelse i högst tre månader. Antalet påbörjade skyddstillsynspåföljder ökade 2009 för att därefter relativt konstant minska fram till 2016 då antalet var 5 801. Detta var det lägsta antalet under perioden och en total minskning med 1 430 klienter (20 procent) jämfört med 2008 då antalet klienter var 7 231. Se diagram 5.2 och tabell 5.2. DIAGRAM 5.2. Antal påbörjade skyddstillsyner 2008 2016. 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 50 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

5. FRIVÅRD Påföljdskategori i grunddom Ren skyddstillsyn, vilket innebär skyddstillsyn utan föreskrift om samhällstjänst eller kontraktsvård, var den vanligaste påföljdskategorin bland klienter som påbörjade skyddstillsyn 2008 2016. Av de totalt 5 801 klienterna 2016 hade 4 082 klienter ren skyddstillsyn varav 254 hade skyddstillsyn med fängelse. Skyddstillsyn med föreskrift om kontraktsvård var 2008 vanligare än skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst men har under perioden halverats från 1 361 till 675. Skyddstillsyn med samhällstjänst ökade fram till 2012 för att därefter minska igen och hade totalt minskat med cirka 200 klienter, från 1 241 till 1 044, 2016 jämfört med 2008. Se tabell 5.2. Ålder Hälften av klienterna som påbörjade skyddstillsyn 2014 2016 var mellan 20 och 34 år, de flesta var i åldrarna 20 24, se tabell 5.3. Det var även inom åldersgruppen 20 24 som antalet klienter minskade mest under treårsperioden. Tillsammans med de yngsta klienterna (under 20 år) minskade antalet med drygt 300 klienter och står för mer än hälften av den totala minskningen inom påbörjad skyddstillsyn på cirka 600 klienter. Huvudbrott Narkotikabrott/smuggling var det vanligaste huvudbrottet bland klienter med påbörjad skyddstillsyn 2008 2016 med undantag för 2010. Våldsbrott och narkotikabrott/smuggling var antalsmässigt lika stora fram till 2011 men därefter minskade antalet våldsbrott och 2016 uppmättes periodens lägsta antal. Narkotikabrott/smuggling ökade under perioden, en utveckling som skiljer sig från de övriga huvudbrotten där de flesta minskade. Trafikbrotten mer än halverades, och våldsbrott samt tillgreppsbrott minskade med en tredjedel 2016 jämfört med 2008. Se diagram 5.3 och tabell 5.4. DIAGRAM 5.3. Antal påbörjade skyddstillsyner 2008 2016 efter huvudbrott. 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Narkotikabrott/smuggling Rån, även grovt Tillgreppsbrott Våldsbrott 5.2.1 SKYDDSTILLSYN MED SAMHÄLLSTJÄNST Om skyddstillsyn med samhällstjänst Brott mot allmänhet och stat Rattfylleri, även grovt Sexualbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Övrigt Skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst innebär att klienten är skyldig att utföra ett samhällsnyttigt, oavlönat arbete ett visst antal timmar på sin fritid (utöver att sköta sin övervakning). För att domstolen ska döma till samhällstjänst krävs ett samtycke från den tilltalade. Domstolen kan döma ut mellan 40 och 240 timmars samhällstjänst. I domen ska det framgå hur mycket de utdömda timmarna skulle ha motsvarat i strafftid om fängelse valts istället. Detta benämns som den alternativa strafftiden och kan vara från 14 dagar och upp till ett år. Samhällstjänst ska genomföras på ungefär samma tid som det skulle ha tagit att verkställa det alternativa fängelsestraffet. Kriminal vården ansvarar för att klienten får en plats för sin samhällstjänst och att en arbetsplan upprättas. Arbetet ska inte inkräkta på den öppna arbetsmarknaden och arbetsuppgifterna bör så långt som möjligt vara av den arten att de normalt inte utförs av anställda. Alternativ strafftid Domstolen avgör den alternativa strafftiden och ska i domen ange det fängelsestraff som personen hade dömts till i det fall fängelse vore aktuellt. Runt 90 procent av klienterna som påbörjade skyddstillsyn med samhällstjänst under 2008 2016 fick en utdömd alternativ strafftid på upp KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 51

5. FRIVÅRD till och med sex månader. Av dessa hade 55 60 procentenheter en alternativ strafftid på upp till och med två månader, se tabell 5.5. Tid från verkställbar dom till start av samhällstjänst För klienter dömda till skyddstillsyn med samhällstjänst 2016 var mediantiden från det att domen blivit verkställbar till det att verkställigheten av samhällstjänst påbörjades 73 dagar. Jämfört med 2014 var detta en ökning i tid med fyra dagar. Kvinnorna hade två dagar kortare mediantid än männen 2014 men glappet minskade och 2016 var tiden densamma för kvinnor och män, se tabell 5.6. Enligt Kriminalvårdens regelverk bör verkställighet med föreskrift om samhällstjänst normalt påbörjas inom åtta veckor efter det att domen blivit verkställbar. Andelen klienter med skyddstillsyn 2014 2016 som fick påbörja sin samhällstjänst inom måltiden på åtta veckor var 37 40 procent, se tabell 5.7. Anledningen till att målet inte uppnåddes i många av fallen beror på att klienten misskött sig eller att det finns andra hinder för att verkställa samhällstjänsten. Åklagaren eller domstolen kan då behöva ta ny ställning till om samhällstjänst är aktuellt, vilket kan medföra en fördröjning av starttiden. 5.2.2 SKYDDSTILLSYN MED KONTRAKTSVÅRD Om skyddstillsyn med kontraktsvård Skyddstillsyn med föreskrift om särskild behandlingsplan, så kallad kontraktsvård, kan bli aktuellt om missbruk/beroende eller någon annan problematik som kräver behandling väsentligt bidragit till brottsligheten. Istället för att dömas till fängelse kan klienten då dömas till kontraktsvård och få behandling för sin problematik. Domstolen anger i domen hur långt fängelsestraff kontraktsvården motsvarar. Detta benämns som den alternativa strafftiden och kan vara upp till två års fängelse. samråd med exempelvis socialtjänst, läkare och/eller beroendevård. Vården kan ges i öppenvård, familjevård eller på institution. Alternativ strafftid Antalet klienter som påbörjade skyddstillsyn med kontraktsvård hade halverats 2016 jämfört med 2008. Nedgången kan ses inom samtliga kategorier för den alternativa strafftiden men framförallt inom de allra kortaste strafftiderna upp till och med två månader, se tabell 5.8. Denna nedgång beror huvudsakligen på ett minskat intresse bland rattfyllerister att genomgå behandling i stället för att dömas till fängelse eller samhällstjänst. I och med detta ändrades fördelningen inom strafftidskategorierna och de alternativa strafftiderna upp till och med sex månader minskade med tio procentenheter under perioden, från 61 till 51 procent. Alternativa strafftider över sex månader ökade med motsvarande andelar, från 36 till 46 procent, trots att de antalsmässigt blev färre. Påbörjade och avbrutna verkställigheter I tabell 5.9 redovisas antal påbörjade skyddstillsyner med kontraktsvård 2012 2014 och hur många av dessa som avbrutits inom en tvåårsperiod. Senare statistik finns inte tillgänglig då skyddstillsyn med kontraktsvård i regel kan pågå upp till och med två år. Det innebär att de verkställigheter som påbörjades 2015 eller senare fortfarande kan pågå och att avbrutna kontraktsvårdspåföljder kan tillkomma efter att denna publikation färdigställts. Antalet påbörjade skyddstillsyner med kontraktsvård minskade 2014 jämfört med tidigare år. Även antalet avbrutna verkställigheter av skyddstillsyn med kontraktsvård minskade under perioden. Andelen avbrutna skyddstillsyner med kontraktsvård var däremot relativt oförändrad under treårsperioden, under 2014 var andelen 28 procent, se diagram 5.4. En förutsättning för kontraktsvård är att klienten inser sitt problem och är villig att genomgå behandling för det. Vilken typ av vård som är lämplig bedöms vanligtvis av frivården i 52 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

5. FRIVÅRD DIAGRAM 5.4. Andel påbörjade skyddstillsyner med kontraktsvård 2014 efter helt verkställd respektive avbruten verkställighet. 5.3 VILLKORLIG DOM MED SAMHÄLLSTJÄNST 28 % Om villkorlig dom med samhällstjänst Helt verkställd skyddstillsyn med kontraktsvård 72 % Avbruten skyddstillsyn med kontraktsvård Villkorlig dom med samhällstjänst innebär att klienten är skyldig att utföra ett samhällsnyttigt och oavlönat arbete ett visst antal timmar på sin fritid. För att domstolen ska dömda till samhällstjänst krävs ett samtycke från den tilltalade. Domstolen bestämmer antalet timmar till minst 40 och högst 240. I domen ska det även framgå hur lång tid de utdömda timmarna skulle ha motsvarat i strafftid om fängelse valts istället. Detta benämns som den alternativa strafftiden och kan vara från 14 dagar och upp till ett år. 5.2.3 SKYDDSTILLSYN MED FÄNGELSE Om skyddstillsyn med fängelse Skyddstillsyn kan förenas med fängelse i lägst fjorton dagar och högst tre månader. Fängelse straffet verkställs i sin helhet vilket innebär att klienten inte friges villkorligt efter två tredjedelar av strafftiden. Detta fängelsestraff kan inte avtjänas genom IÖV. Vid dom till skyddstillsyn eller under pågående skyddstillsyn kan även ett separat fängelsestraff dömas ut vilket då verkställs enligt samma regler som för vanliga fängelsestraff. Dessa klienter återfinns även i redovisningen av fängelsedömda. Strafftid Strafftiden för klienter med påbörjad skyddstillsyn med fängelse 2008 2016 var relativt jämnt fördelad över strafftidskategorierna upp till och med tre månader. Strafftider upp till och med en månad var vanligast 2016. Tidigare år var strafftider på över två månader upp till och med tre månader vanligast. Se tabell 5.10. Villkorlig dom innefattar en prövotid om två år men klienten står inte under övervakning utan verkställer enbart samhällstjänsten genom Kriminalvården. Kriminalvården ansvarar för att klienten får en plats för sin samhällstjänst och att en arbetsplan upprättas. Samhällstjänsten ska genomföras under ungefär samma tid som det skulle ha tagit att verkställa det alternativa fängelsestraffet. Arbetet ska inte inkräkta på den öppna arbets marknaden och arbetsuppgifterna bör så långt som möjligt vara av den arten att de normalt inte utförs av anställda. Påbörjade verkställigheter med villkorlig dom med samhällstjänst var som högst under 2012 då antalet var 4 948. Därefter minskade antalet med nästan 1 600 klienter fram till 2016. Antalet påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst minskade från 4 268 till 3 362 (motsvarande 21 procent) 2016 jämfört med 2008, se diagram 5.5 och tabell 5.11. Ålder En minskning av antalet klienter med villkorlig dom med samhällstjänst skedde inom nästan samtliga åldersgrupper under 2014 2016. Åldersgruppen 20 24 som 2014 utgjorde en fjärdedel av klienterna stod för den största minskningen. Under 2015 2016 utgjorde de istället en femtedel av de som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst. En viss ökning kan ses bland klienterna som var 55 år eller äldre, se tabell 5.12. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 53

5. FRIVÅRD DIAGRAM 5.5. Antal påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst 2008 2016. 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Huvudbrott Bland klienter dömda till villkorlig dom med samhällstjänst under perioden 2008 2016 hade ungefär två tredjedelar våldsbrott eller rattfylleri som huvudbrott. Den kraftiga minskningen i inflödet 2013 2014 ses främst bland klienter som dömts för våldsbrott. Under 2015 avtog nedgången något som en följd av ett ökat inflöde av klienter som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst med huvudbrott narkotikabrott/smuggling eller rattfylleri. Antalet klienter med dessa huvudbrott minskade dock åter under 2016, se tabell 5.13. Alternativ strafftid Om den villkorliga domen misskötts kan domstolen döma klienten till ett fängelsestraff istället där hänsyn ska tas till den så kallade alternativa strafftiden. I domen till villkorlig dom ska det därför anges hur långt straffet skulle ha blivit om klienten hade dömts till fängelse. Den alternativa strafftiden för villkorligt dömda med samhällstjänst var oftast kort och en stor andel hade en alternativ strafftid på upp till och med en månad under perioden 2008 2016. Av de klienter som påbörjade villkorlig dom med samhälls tjänst 2016 hade 57 procent en strafftid på en månad eller mindre, se tabell 5.14. Tid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst För klienter dömda till villkorlig dom med samhällstjänst 2016 var mediantiden från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst 56 dagar, en ökning med en dag jämfört med de två föregående åren. Kvinnornas mediantid var 55 dagar 2016 vilket var fyra dagar längre jämfört med 2015. Männen hade en mediantid på 56 dagar 2016 och hade likt totalen ökat med en dag, se tabell 5.15. Under 2014 2016 påbörjade omkring hälften av klienterna sin samhällstjänst inom åtta veckor vilket är i överensstämmelse med Kriminalvårdens mål, se tabell 5.16. För klienter med villkorlig dom med samhällstjänst var medianen från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst kortare än för klienter med dom om skyddstillsyn med samhällstjänst (se delavsnitt 5.2.1). Även en större andel klienter med villkorlig dom uppnådde målet om att påbörja samhällstjänsten inom åtta veckor än klienter med skyddstillsyn. Det beror på att klienter som döms till skyddstillsyn har ett behov av stöd och kontroll med ett flertal insatsbehov som behöver tillgodoses utöver att samhällstjänsten ska verkställas. 5.4 INTENSIVÖVERVAKNING MED ELEKTRONISK KONTROLL (IÖV) Om intensivövervakning med elektronisk kontroll Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) är ett alternativt sätt att avtjäna ett fängelsestraff. Straffet avtjänas i hemmet och klienten övervakas med hjälp av en sändare (fotboja). Klienten får bara vistas utanför bostaden i samband med sysselsättning och vissa bestämda ändamål enligt ett individuellt schema. Frivården gör oanmälda hembesök, främst under kvällar och helger, för att kontrollera att klienten inte är påverkad av alkohol eller andra droger. Den som döms till fängelse i högst sex månader kan ansöka om att avtjäna straffet genom IÖV istället för i anstalt. Frivården utreder om den sökande är lämplig för denna verkställig hetsform utifrån personliga förhållanden. En förutsättning för att bli beviljad IÖV är att klienten har tillgång till bostad och syssel sättning. Om klienten tidigare verkställt ett straff genom IÖV måste det efter verkställig hetens slut ha passerat minst tre år under vilken klienten inte begått något brott (som lett till strängare påföljd än böter) för att klienten åter ska få verkställa ett straff genom IÖV. 54 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

5. FRIVÅRD Påbörjade verkställigheter med IÖV minskade från 3 087 verkställigheter till 1 817 verkställigheter mellan 2008 och 2016, se diagram 5.6 och tabell 5.17. En anledning till minskningen var att antalet lagakraftvunna domar upp till sex månaders fängelse minskade och därmed fick färre klienter ett erbjudande om IÖV. DIAGRAM 5.6. Antal fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll 2008 2016. Tid från verkställbar dom till påbörjad IÖV För klienter dömda till fängelse och som verkställde straffet genom IÖV 2016 var mediantiden från verkställbar dom till påbörjad verkställighet 88 dagar. För kvinnorna var mediantiden 83 dagar vilket var sex dagar kortare i jämförelse med männen. Jämfört med 2014 ökade den totala mediantiden med fem dagar, männens mediantid ökade med sex dagar medan kvinnornas tid var oförändrad, se tabell 5.21. 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kriminalvården anser att 60 procent av IÖVklienterna ska kunna påbörja sin verkställighet inom tre månader (90 dagar). Andelen som uppnådde detta 2016 var 54 procent, vilket är en minskning med sex procentenheter jämfört med 2014. Se tabell 5.22. Ålder Bland klienter som påbörjade IÖV 2014 var den största gruppen 20 24 år. Antalet i gruppen minskade därefter och 2015 2016 var klienter i åldrarna 25 29 år vanligast. Inom de övriga åldersgrupperna skedde inga större förändringar, se tabell 5.18. Huvudbrott Rattfylleri var det vanligaste huvudbrottet 2008 2016 och utgjorde mellan 43 och 48 procent av IÖV-klienterna som påbörjade verkställighet under perioden, se tabell 5.19. Detta skiljer IÖV-klienterna från övriga frivårdspåföljder där våldsbrott eller narkotikabrott/smuggling varit de vanligaste huvudbrotten under motsvarande period. Strafftider Klienter som påbörjar IÖV får inte ha en strafftid som är längre än sex månader. Mellan 2008 och 2016 hade cirka 50 procent av klienterna en strafftid upp till och med en månad. Drygt 30 procent hade en strafftid på över en månad upp till och med tre månader och resterande cirka 20 procent en strafftid på över tre månader. Inga större förändringar i fördelningen på strafftid skedde över åren, se tabell 5.20. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 55

5. FRIVÅRD 5.5 VILLKORLIG FRIGIVNING Om villkorlig frigivning Klienter som dömts till fängelse avtjänar vanligtvis två tredjedelar av sitt straff och blir sedan villkorligt frigivna med eller utan övervakning. Frivården beslutar om eventuell övervakning vid den villkorliga frigivningen. Vid långa fängelsestraff är huvudregeln att klienten får övervakning och vid kortare fängelsestraff är det klientens risk för återfall i brott som avgör om klienten ställs under övervakning. Övervakning innebär både stöd och kontroll och syftet är att frivården genom olika insatser ska bidra till att minska risken för återfall i brott. Det är främst klienter i anstalt som blir föremål för villkorlig frigivning men även klienter som verkställer fängelsedom genom IÖV kan bli villkorligt frigivna. Det finns undantag då klienten inte kan bli villkorligt frigiven vilket gäller klienter med fängelsestraff som är kortare än en månad, fängelsestraff i förening med skyddstillsyn och fängelsestraff som är ett förvandlingsstraff för böter. Antalet påbörjade villkorliga frigivningar med övervakning minskade konstant 2008 2016 med undantag för 2012. Totalt under perioden var minskningen nästan 2 000 klienter, se diagram 5.7 och tabell 5.23. Eftersom denna klientpopulation främst kommer från tidigare anstaltsverkställighet påverkas den till stor del av inflödet till anstalt som också minskade under motsvarande period. En annan förklaring till det minskande antalet kan vara att allt fler får strafftider kortare än en månad och därmed inte blir aktuella för villkorlig frigivning. Ålder Antalet klienter som påbörjade villkorlig frigivning 2014 2016 minskade inom de flesta åldersgrupperna men främst för klienter i åldrarna 20 24 och 45 49. Fördelningen mellan åldersgrupperna var däremot relativt oförändrad under treårsperioden, se tabell 5.24. DIAGRAM 5.7. Antal påbörjade villkorliga frigivningar 2008 2016. 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Huvudbrott Av de som påbörjade villkorlig frigivning 2008 2016 hade störst antal narkotikabrott/smuggling som huvudbrott följt av våldsbrott. Dessa två huvudbrottskategorier var även de som minskade mest i antal under perioden tillsammans med tillgreppsbrott. Antalet klienter med trafikbrott 56 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

5. FRIVÅRD och rattfylleri som huvudbrott var betydligt färre jämfört med till exempel narkotikabrott/smuggling men minskade drastiskt under perioden, se tabell 5.25. Villkorlig frigivning efter avgång från anstalt Den totala andelen klienter som villkorligt frigavs mellan 2008 och 2016 efter avgång från anstalt var relativt stabil under perioden med 76 80 procent. Av dessa utgjorde de villkorligt frigivna med övervakning den största andelen men minskade under perioden samtidigt som de villkorligt frigivna utan övervakning ökade. 2016 blev 42 procent villkorligt frigivna med övervakning och 34 procent utan övervakning. Motsvarande andel 2008 var 54 respektive 24 procent. Resterande andelar, mellan 20 och 24 procent under perioden, var övriga avgångar. Se diagram 5.8 och tabell 5.26. Villkorlig frigivning efter avslutad IÖV Cirka 50 procent av klienterna som avslutade sin IÖV 2008 2016 blev inte villkorligt frigivna vilket beror på de korta strafftiderna. Motsvarande andel av klienterna som påbörjade IÖV under perioden hade en strafftid på upp till och med en månad (se avsnitt 5.4) och blev därmed aldrig aktuella för villkorlig frigivning. Andelen villkorligt frigivna utan övervakning varierade mellan 41 och 44 procent och andel villkorligt frigivna med övervakning var mellan sex och nio procent av de avslutade IÖV-verkställigheterna under perioden. Se diagram 5.9 och tabell 5.27. DIAGRAM 5.8. Antal avgångar från anstalt 2008 2016 efter avgångstyp. DIAGRAM 5.9. Antal avslutade IÖV 2008-2016 efter avgångstyp. 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Villkorligt frigivna med övervakning Övriga avgångar, ej villkorligt frigiven Villkorligt frigivna utan övervakning Villkorligt frigivna med övervakning Helt verkställt, ej villkorligt frigiven Villkorligt frigivna utan övervakning KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 57

5. FRIVÅRD TABELLVERK TABELLVERK KAPITEL 5 FRIVÅRD Påbörjade verkställigheter i frivård TABELL 5.1. Påbörjade verkställigheter inom frivården 1989 2016 efter påföljd. År Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjad IÖV 1989 6 501 6 501 1990 6 694 6 694 1991 7 161 7 161 1992 6 610 6 610 1993 6 534 6 534 1994 6 835 84 6 919 1995 7 342 449 7 791 1996 6 612 500 7 112 1997 6 254 3 809 10 063 1998 6 534 3 930 10 464 1999 6 657 3 529 10 186 2000 6 435 2 569 2 515 11 519 2001 6 738 2 960 2 269 11 967 2002 6 795 3 344 2 103 12 242 2003 6 797 3 645 2 312 12 754 2004 6 664 3 236 2 684 12 584 2005 6 611 3 279 2 886 12 776 2006 6 947 3 492 3 034 13 473 2007 6 717 3 698 2 963 13 378 2008 7 231 4 268 3 087 14 586 2009 7 881 4 259 3 022 15 162 2010 7 737 4 041 2 905 14 683 2011 7 704 4 709 2 356 14 769 2012 7 211 4 948 2 289 14 448 2013 6 821 4 442 1 987 13 250 2014 6 405 3 844 1 877 12 126 2015 6 091 3 797 1 827 11 715 2016 5 801 3 362 1 817 10 980 Källa: Dokumentstatistik, KUM, KVR Totalt Skyddstillsyn TABELL 5.2. Påbörjad skyddstillsyn 2008 2016 efter påföljdskategori i grunddom. Påföljdskategori 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Skyddstillsyn exkl. kontraktsvård och samhällstjänst 4 629 5 025 5 005 5 085 4 735 4 453 4 330 4 249 4 082 varav antal skyddstillsyn med fängelse 237 274 256 293 261 211 231 218 254 varav andel skyddstillsyn med fängelse 5 % 5 % 5 % 6 % 6 % 5 % 5 % 5 % 6 % Skyddstillsyn med samhällstjänst 1 241 1 466 1 469 1 473 1 507 1 372 1 219 1 097 1 044 Skyddstillsyn med kontraktsvård 1 361 1 390 1 263 1 146 969 996 856 745 675 Totalt 7 231 7 881 7 737 7 704 7 211 6 821 6 405 6 091 5 801 58 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

TABELLVERK 5. FRIVÅRD TABELL 5.3. Påbörjad skyddstillsyn 2014 2016 efter ålder. 2014 2015 2016 Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel 15 19 648 10 % 542 9 % 513 9 % 20 24 1 418 22 % 1 303 21 % 1 239 21 % 25 29 1006 16 % 1046 17 % 1015 17 % 30 34 805 13 % 747 12 % 730 13 % 35 39 611 10 % 604 10 % 577 10 % 40 44 462 7 % 498 8 % 447 8 % 45 49 518 8 % 470 8 % 450 8 % 50 54 404 6 % 362 6 % 364 6 % 55 59 285 4 % 268 4 % 233 4 % 60 64 140 2 % 140 2 % 130 2 % 65 108 2 % 111 2 % 103 2 % Totalt 6 405 100 % 6 091 100 % 5 801 100 % TABELL 5.4. Påbörjad skyddstillsyn 2008 2016 efter huvudbrott. Huvudbrott 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal 340 401 443 412 382 390 337 280 254 Andel 5 % 5 % 6 % 5 % 5 % 6 % 5 % 5 % 4 % Antal 692 688 684 748 666 586 597 546 531 Andel 10 % 9 % 9 % 10 % 9 % 9 % 9 % 9 % 9 % Antal 1 609 1 743 1 735 1 787 1 760 1 754 1 944 2 068 2 066 Andel 22 % 22 % 22 % 23 % 24 % 26 % 30 % 34 % 36 % Antal 1 131 1 190 1 092 975 975 833 708 634 523 Andel 16 % 15 % 14 % 13 % 14 % 12 % 11 % 10 % 9 % Antal 175 220 219 207 196 192 205 150 160 Andel 2 % 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % 2 % 3 % Antal 75 92 112 117 115 119 97 107 86 Andel 1 % 1 % 1 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % Antal 1 290 1 469 1 346 1 331 1 176 1 168 1 026 907 856 Andel 18 % 19 % 17 % 17 % 16 % 17 % 16 % 15 % 15 % Antal 120 142 117 111 93 90 68 64 67 Andel 2 % 2 % 2 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal 1 569 1 683 1 741 1 761 1 661 1 475 1 247 1 174 1 056 Andel 22 % 21 % 23 % 23 % 23 % 22 % 19 % 19 % 18 % Antal 230 253 248 255 187 214 176 161 202 Andel 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % Totalt 7 231 7 881 7 737 7 704 7 211 6 821 6 405 6 091 5 801 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 59

5. FRIVÅRD TABELLVERK TABELL 5.5. Påbörjad skyddstillsyn med samhällstjänst i grunddom 2008 2016 efter alternativ strafftid. Alternativ strafftid 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal 1 0 1 0 0 0 2 2 2 Ej utsatt Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal 704 826 828 883 904 822 706 623 574 T<=2 mån Andel 57 % 56 % 56 % 60 % 60 % 60 % 58 % 57 % 55 % Antal 406 493 497 457 472 444 398 384 373 2 mån<t<=6 mån Andel 33 % 34 % 34 % 31 % 31 % 32 % 33 % 35 % 36 % Antal 126 147 138 128 125 104 109 86 95 6 mån<t<=1 år Andel 10 % 10 % 9 % 9 % 8 % 8 % 9 % 8 % 9 % Antal 4 0 5 5 6 2 4 2 0 1 år<t<=2 år Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Totalt 1 241 1 466 1 469 1 473 1 507 1 372 1 219 1 097 1 044 TABELL 5.6. Mediantid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst för klienter med skyddstillsyn 2014 2016. 2014 2015 2016 Kön Antal Median (dagar) Antal Median (dagar) Antal Median (dagar) Kvinnor 122 66 135 69 122 73 Män 1 158 68 968 70 890 73 Totalt 1 280 68 1 103 70 1 012 73 TABELL 5.7. Tid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst för klienter med skyddstillsyn 2014 2016. 2014 2015 2016 Kön Antal Andel Antal Andel Antal Andel T<=8 veckor 510 40 % 421 38 % 375 37 % 8 veckor<t<=16 veckor 419 33 % 384 35 % 336 33 % 16 veckor<t<=6 mån 169 13 % 173 16 % 136 13 % 6 mån<t<=1 år 150 12 % 108 10 % 127 13 % T>1 år 32 3 % 17 2 % 38 4 % Totalt 1 280 100 % 1 103 100 % 1 012 100 % 60 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

TABELLVERK 5. FRIVÅRD TABELL 5.8. Påbörjad skyddstillsyn med kontraktsvård i grunddom 2008 2016 efter alternativ strafftid. Alternativ strafftid 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal 36 36 40 26 31 34 35 35 21 Ej utsatt Andel 3 % 3 % 3 % 2 % 3 % 3 % 4 % 5 % 3 % Antal 439 470 388 340 292 321 251 193 161 T<=2 mån Andel 32 % 34 % 31 % 30 % 30 % 32 % 29 % 26 % 24 % Antal 393 371 352 327 279 276 221 183 182 2 mån<t<=6 mån Andel 29 % 27 % 28 % 29 % 29 % 28 % 26 % 25 % 27 % Antal 322 339 286 299 230 211 205 201 180 6 mån<t<=1 år Andel 24 % 24 % 23 % 26 % 24 % 21 % 24 % 27 % 27 % Antal 167 170 191 147 134 149 144 130 127 1 år<t<=2 år Andel 12 % 12 % 15 % 13 % 14 % 15 % 17 % 17 % 19 % Antal 4 4 6 7 3 5 0 3 4 T>2 år Andel 0 % 0 % 0 % 1 % 0 % 1 % 0 % 0 % 1 % Totalt 1 361 1 390 1 263 1 146 969 996 856 745 675 TABELL 5.9. Påbörjad skyddstillsyn med kontraktsvård i grunddom 2012 2014* samt antal och andel av dessa som avbrutit kontraktsvårdspåföljden. 2012 2013 2014 Antal påbörjade skyddstillsyn med kontraktsvård 969 996 856 varav antal som avbrutit 274 265 241 varav andel som avbrutit 28 % 27 % 28 % * Senare statistik finns inte tillgänglig då skyddstillsyn med kontraktsvård kan pågå upp till och med två år. Det innebär att de verkställigheter som påbörjades 2015 eller senare ännu kan pågå och därmed kan det tillkomma avbrutna kontraktvårdspåföljder efter att denna publikation går i tryck. TABELL 5.10. Antal påbörjad skyddstillsyn med fängelse 2008 2016 efter strafftid. Strafftid 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal 69 93 70 83 84 62 75 75 99 T<=1 mån Andel 29 % 34 % 27 % 28 % 32 % 29 % 32 % 34 % 39 % Antal 80 72 78 90 76 62 68 60 72 1 mån<t<=2 mån Andel 34 % 26 % 30 % 31 % 29 % 29 % 29 % 28 % 28 % Antal 88 108 108 119 101 87 87 83 83 2 mån<t<=3 mån Andel 37 % 39 % 42 % 41 % 39 % 41 % 38 % 38 % 33 % Antal 0 1 0 1 0 0 1 0 0 T>3 mån Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Totalt 237 274 256 293 261 211 231 218 254 Villkorlig dom med samhällstjänst TABELL 5.11. Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst 2008 2016. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal påbörjade 4 268 4 259 4 041 4 709 4 948 4 442 3 844 3 797 3 362 Påbörjade verkställigheter av villkorlig dom med samhällstjänst räknas från och med det första godkända arbetspasset. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 61

5. FRIVÅRD TABELLVERK TABELL 5.12. Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst 2014 2016 efter ålder. 2014 2015 2016 Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel 15 19 142 4 % 122 3 % 110 3 % 20 24 905 24 % 810 21 % 629 19 % 25 29 601 16 % 582 15 % 517 15 % 30 34 405 11 % 444 12 % 397 12 % 35 39 363 9 % 380 10 % 332 10 % 40 44 379 10 % 351 9 % 350 10 % 45 49 354 9 % 355 9 % 288 9 % 50 54 263 7 % 286 8 % 245 7 % 55 59 185 5 % 186 5 % 231 7 % 60 64 117 3 % 131 3 % 116 3 % 65 130 3 % 150 4 % 147 4 % Totalt 3 844 100 % 3 797 100 % 3 362 100 % TABELL 5.13. Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst 2008 2016 efter huvudbrott. Huvudbrott 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal 169 162 165 179 203 163 170 149 133 Andel 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % Antal 381 396 373 458 428 365 351 317 278 Andel 9 % 9 % 9 % 10 % 9 % 8 % 9 % 8 % 8 % Antal 280 275 314 391 520 498 483 617 549 Andel 7 % 6 % 8 % 8 % 11 % 11 % 13 % 16 % 16 % Antal 1 042 1 068 938 990 995 952 834 876 759 Andel 24 % 25 % 23 % 21 % 20 % 21 % 22 % 23 % 23 % Antal 11 20 14 17 17 8 11 9 9 Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal 34 48 47 30 50 55 33 48 50 Andel 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal 87 96 83 83 96 102 86 49 49 Andel 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % 1 % Antal 18 26 15 27 28 24 33 16 18 Andel 0 % 1 % 0 % 1 % 1 % 1 % 1 % 0 % 1 % Antal 1 898 1 846 1 800 2 188 2 263 2 034 1 623 1 495 1 337 Andel 44 % 43 % 45 % 46 % 46 % 46 % 42 % 39 % 40 % Antal 348 322 292 346 348 241 220 221 180 Andel 8 % 8 % 7 % 7 % 7 % 5 % 6 % 6 % 5 % Totalt 4 268 4 259 4 041 4 709 4 948 4 442 3 844 3 797 3 362 62 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

TABELLVERK 5. FRIVÅRD TABELL 5.14. Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst 2008 2016 efter alternativ strafftid. Alternativ strafftid 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal 2 638 2 599 2 459 2 827 2 907 2 656 2 241 2 131 1 900 T<=1 mån Andel 62 % 61 % 61 % 60 % 59 % 60 % 58 % 56 % 57 % Antal 759 797 752 867 952 857 737 762 655 1 mån<t<=2 mån Andel 18 % 19 % 19 % 18 % 19 % 19 % 19 % 20 % 19 % Antal 871 863 830 1 015 1 089 929 866 904 807 T>2 mån Andel 20 % 20 % 21 % 22 % 22 % 21 % 23 % 24 % 24 % Totalt 4 268 4 259 4 041 4 709 4 948 4 442 3 844 3 797 3 362 TABELL 5.15. Mediantid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst för klienter med villkorlig dom 2014 2016. 2014 2015 2016 Kön Antal Median (dagar) Antal Median (dagar) Antal Median (dagar) Kvinnor 462 55 446 51 437 55 Män 3 382 55 3 350 55 2 925 56 Totalt 3 844 55 3 796 55 3 362 56 TABELL 5.16. Tid från verkställbar dom till påbörjad samhällstjänst för klienter med villkorlig dom 2014 2016. 2014 2015 2016 Tid Antal Andel Antal Andel Antal Andel T<=8 veckor 2 023 53 % 2 004 53 % 1 715 51 % 8 veckor<t<=16 veckor 1 242 32 % 1 282 34 % 1 110 33 % 16 veckor<t<=6 mån 334 9 % 346 9 % 323 10 % 6 mån<t<=1 år 185 5 % 137 4 % 175 5 % T>1 år 60 2 % 27 1 % 39 1 % Totalt 3 844 100 % 3 796 100 % 3 362 100 % Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) TABELL 5.17. Fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll 2008 2016. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal påbörjade 3 087 3 022 2 905 2 356 2 289 1 987 1 877 1 827 1 817 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 63

5. FRIVÅRD TABELLVERK TABELL 5.18. Fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll 2014 2016 efter ålder. 2014 2015 2016 Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel 15 19 8 0 % 12 1 % 10 1 % 20 24 294 16 % 226 12 % 238 13 % 25 29 258 14 % 269 15 % 254 14 % 30 34 232 12 % 217 12 % 223 12 % 35 39 193 10 % 189 10 % 178 10 % 40 44 204 11 % 177 10 % 180 10 % 45 49 219 12 % 200 11 % 202 11 % 50 54 152 8 % 188 10 % 182 10 % 55 59 123 7 % 134 7 % 135 7 % 60 64 105 6 % 114 6 % 113 6 % 65 89 5 % 101 6 % 102 6 % Totalt 1 877 100 % 1 827 100 % 1 817 100 % TABELL 5.19. Fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll 2008 2016 efter huvudbrott. Huvudbrott 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal 83 58 96 62 77 78 59 73 49 Andel 3 % 2 % 3 % 3 % 3 % 4 % 3 % 4 % 3 % Antal 224 213 216 165 140 117 130 119 111 Andel 7 % 7 % 7 % 7 % 6 % 6 % 7 % 7 % 6 % Antal 322 310 367 299 288 288 286 297 340 Andel 10 % 10 % 13 % 13 % 13 % 14 % 15 % 16 % 19 % Antal 1403 1440 1336 1103 1037 860 826 836 876 Andel 45 % 48 % 46 % 47 % 45 % 43 % 44 % 46 % 48 % Antal 7 5 2 6 4 8 4 4 4 Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal 57 40 36 20 29 20 21 11 8 Andel 2 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 0 % Antal 127 127 139 109 120 95 94 77 92 Andel 4 % 4 % 5 % 5 % 5 % 5 % 5 % 4 % 5 % Antal 166 159 148 143 151 141 116 91 99 Andel 5 % 5 % 5 % 6 % 7 % 7 % 6 % 5 % 5 % Antal 513 506 432 351 337 306 285 232 181 Andel 17 % 17 % 15 % 15 % 15 % 15 % 15 % 13 % 10 % Antal 185 164 133 98 106 74 56 87 57 Andel 6 % 5 % 5 % 4 % 5 % 4 % 3 % 5 % 3 % Totalt 3 087 3 022 2 905 2 356 2 289 1 987 1 877 1 827 1 817 64 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

TABELLVERK 5. FRIVÅRD TABELL 5.20. Fängelsedömda som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll 2008 2016 efter strafftid. Strafftid 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal 1 504 1 479 1 424 1 170 1 133 941 925 918 904 T<=1 mån Andel 49 % 49 % 49 % 50 % 49 % 47 % 49 % 50 % 50 % Antal 649 669 608 530 500 442 407 406 439 1 mån<t<=2 mån Andel 21 % 22 % 21 % 22 % 22 % 22 % 22 % 22 % 24 % Antal 308 328 255 233 204 193 175 154 162 2 mån<t<=3 mån Andel 10 % 11 % 9 % 10 % 9 % 10 % 9 % 8 % 9 % Antal 626 546 618 423 452 411 370 349 312 T>3 mån Andel 20 % 18 % 21 % 18 % 20 % 21 % 20 % 19 % 17 % Totalt 3 087 3 022 2 905 2 356 2 289 1 987 1 877 1 827 1 817 TABELL 5.21. Mediantid från verkställbar dom till påbörjad intensivövervakning med elektronisk kontroll 2014 2016. 2014 2015 2016 Kön Antal Median(dagar) Antal Median(dagar) Antal Median(dagar) Kvinnor 215 83 235 83 229 83 Män 1 662 83 1 592 84 1 588 89 Totalt 1 877 83 1 827 84 1 817 88 TABELL 5.22. Tid från verkställbar dom till påbörjad intensivövervakning med elektronisk kontroll 2014 2016. 2014 2015 2016 Tid Antal Andel Antal Andel Antal Andel T<=3 mån 1 126 60 % 1 081 59 % 985 54 % 3 mån<t<=6 mån 521 28 % 539 30 % 609 34 % 6 mån<t<=1 år 131 7 % 132 7 % 150 8 % T>1 år 99 5 % 75 4 % 73 4 % Totalt 1 877 100 % 1 827 100 % 1 817 100 % Villkorlig frigivning TABELL 5.23. Påbörjad villkorlig frigivning 2008 2016. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal påbörjade 5 589 5 399 5 042 4 841 4 934 4 386 4 029 3 976 3 637 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 65

5. FRIVÅRD TABELLVERK TABELL 5.24. Påbörjad villkorlig frigivning 2014 2016 efter ålder. 2014 2015 2016 Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel 15 19 60 1 % 65 2 % 52 1 % 20 24 710 18 % 678 17 % 620 17 % 25 29 815 20 % 828 21 % 746 21 % 30 34 636 16 % 625 16 % 586 16 % 35 39 488 12 % 482 12 % 447 12 % 40 44 374 9 % 359 9 % 361 10 % 45 49 394 10 % 364 9 % 284 8 % 50 54 260 6 % 277 7 % 249 7 % 55 59 158 4 % 153 4 % 158 4 % 60 64 79 2 % 90 2 % 69 2 % 65 55 1 % 55 1 % 65 2 % Totalt 4 029 100 % 3 976 100 % 3 637 100 % TABELL 5.25. Påbörjad villkorlig frigivning 2008 2016 efter huvudbrott. Huvudbrott 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal 270 289 317 320 310 279 273 278 199 Andel 5 % 5 % 6 % 7 % 6 % 6 % 7 % 7 % 5 % Antal 496 439 371 359 371 289 256 250 257 Andel 9 % 8 % 7 % 7 % 8 % 7 % 6 % 6 % 7 % Antal 1 542 1 487 1 373 1 306 1 386 1 162 1 106 1 124 1 072 Andel 28 % 28 % 27 % 27 % 28 % 26 % 27 % 28 % 29 % Antal 199 152 151 123 96 70 59 45 36 Andel 4 % 3 % 3 % 3 % 2 % 2 % 1 % 1 % 1 % Antal 354 363 378 410 425 385 337 376 333 Andel 6 % 7 % 7 % 8 % 9 % 9 % 8 % 9 % 9 % Antal 247 305 253 269 254 251 216 253 218 Andel 4 % 6 % 5 % 6 % 5 % 6 % 5 % 6 % 6 % Antal 853 722 685 646 696 585 534 509 443 Andel 15 % 13 % 14 % 13 % 14 % 13 % 13 % 13 % 12 % Antal 184 130 92 86 88 69 46 34 30 Andel 3 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % 1 % 1 % Antal 1 254 1 246 1 183 1 092 1 115 1 106 1 021 931 867 Andel 22 % 23 % 23 % 23 % 23 % 25 % 25 % 23 % 24 % Antal 190 266 239 230 193 190 181 176 182 Andel 3 % 5 % 5 % 5 % 4 % 4 % 4 % 4 % 5 % Totalt 5 589 5 399 5 042 4 841 4 934 4 386 4 029 3 976 3 637 66 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

TABELLVERK 5. FRIVÅRD TABELL 5.26. Avgångar från anstalt 2008 2016 efter avgångstyp. Avgångstyp 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Villkorligt frigivna med övervakning Villkorligt frigivna utan övervakning Övriga avgångar, ej villkorligt frigiven Antal 5 463 5 272 4 917 4 731 4 844 4 303 3 917 3 868 3 562 Andel 54 % 53 % 50 % 49 % 49 % 46 % 44 % 44 % 42 % Antal 2 462 2 630 2 785 2 813 2 982 2 943 2 973 2 852 2 871 Andel 24 % 27 % 29 % 29 % 30 % 31 % 33 % 33 % 34 % Antal 2 172 2 000 2 043 2 033 2 155 2 126 2 047 1 974 1 983 Andel 22 % 20 % 21 % 21 % 22 % 23 % 23 % 23 % 24 % Totalt 10 097 9 902 9 745 9 577 9 981 9 372 8 937 8 694 8 416 TABELL 5.27. Avslutade IÖV 2008 2016 efter avgångstyp. Avgångstyp 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Villkorligt frigivna med övervakning Villkorligt frigivna utan övervakning Helt verkställt, ej villkorligt frigiven Antal 187 181 183 167 171 158 112 108 75 Andel 7 % 6 % 7 % 8 % 8 % 9 % 7 % 6 % 5 % Antal 1 213 1 228 1 162 904 868 774 711 726 713 Andel 43 % 44 % 44 % 42 % 41 % 43 % 43 % 43 % 43 % Antal 1 429 1 404 1 326 1 085 1 070 859 849 855 863 Andel 51 % 50 % 50 % 50 % 51 % 48 % 51 % 51 % 52 % Totalt 2 829 2 813 2 671 2 156 2 109 1 791 1 672 1 689 1 651 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 67

6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN Ett av Kriminalvårdens huvudsakliga uppdrag är att förebygga återfall i brott. Arbetet med återfallsförebyggande insatser pågår genom hela verkställigheten, trots det återfaller en del klienter i brott. Inflödet till Kriminalvården kan delas upp i två kategorier, klienter utan tidigare belastning och klienter med tidigare belastning (återfall). Det är naturligt att en del av inflödet till Kriminal vården direkt påverkas av utvecklingen av återfallsfrekvensen. Ett lyckat återfallasförebyggande arbete har därmed även effekt på inflödet av klienter till Kriminalvården. Återfall mäts efter att en viss tid passerat från tidigare verkställighet. I detta kapitel mäts återfall i brott till Kriminalvården, till fängelse eller frivård, med en uppföljningsperiod på tre år. Det innebär att statistiken redovisas för en grundpopulation, vilken består av klienter som avgått från anstalt eller påbörjat en verkställighet inom frivården, fram till och med 2013 och som återfallit i brott fram till utgången av 2016. Om återfall i brott Till återfall räknas enbart brott som begås under aktuell uppföljningsperiod och där klienten genom lagakraftvunnen dom döms till en ny kriminalvårdspåföljd. Även de fall där domen inte vunnit laga kraft men där klienten påbörjat verkställigheten räknas som återfall. Som återfall räknas inte domar som inte vunnit laga kraft och där verkställigheten inte har påbörjats eftersom de kan överklagas. Återintagning i anstalt efter att villkorlig frigivning avbrutits av övervaknings nämnden eller där tidigare verkställighet ändras till fängelse räknas inte heller som återfall eftersom inga nya brott begåtts. Påbörjad verkställig het av utländska domar räknas inte heller som återfall eftersom domarna inte är fullständiga, bland annat saknas brottstidpunkt. Figur 3 visar exempel på vad som räknas som återfall respektive inte återfall utifrån den angivna definitionen. Om återfall i brott fortsätter på nästa sida. FIGUR 3. Återfallsdefinition utifrån en starthändelse. (Med starthändelse menas tidpunkt för avslutad anstaltsverkställighet eller påbörjad frivårdsverkställighet.) Uppföljningsperiod 3 år Återfall Ej återfall Ej återfall Starthändelse!!! Brott Dom Laga kraft! 68 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN Fortsättning på Om återfall i brott Observera att informationen är begränsad och har strikta avgränsningar vilket medför att återfall som mått är något trubbigt. Det framkommer till exempel inte om den som återfaller har begått många brott under lång tid eller ett enstaka brott. Det framkommer inte heller om brottet är lindrigare eller grövre vid återfallet jämfört med tidigare brott. Ett grovt brott är ett återfall på samma sätt som ett mindre grovt brott. 6.1 ÅTERFALL I BROTT Andelen klienter som återfaller i brott med Kriminal vårdspåföljd var som högst 1999 då 42 procent återföll i brott. Andelen återfall har därefter en nedåtgående trend och minskar med 13 procentenheter fram till 2013. Av de klienter som avgick från anstalt eller påbörjade en frivårdspåföljd under 2013 var det 29 procent som återföll i brott inom tre år, vilket var i nivå med föregående år, se diagram 6.1. Andelen återfall beräknas utifrån en grundpopulation som består av de klienter som avgått från anstalt eller påbörjat en verkställighet inom frivården under året. Under perioden 2010 2012 varierade antalet klienter i grundpopulationen mellan 23 000 och 23 200. Antal klienter i grundpopulationen 2013 var 21 438 vilket var färre jämfört med åren innan, se tabell 6.1. DIAGRAM 6.1. Andel återfall i brott inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 1994 2013., KUM 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 2010 2011 2012 2013 69

6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN Återfallen i brott inom tre år minskade bland klienter som avgått från anstalt och bland klienter som påbörjade skyddstillsyn mellan 2005 och 2013. Andelen återfall bland klienter som avslutade anstaltsverkställighet 2013 var 40 procent och bland klienter som påbörjade skyddstillsyn 33 procent. Jämfört med 2005 hade återfallen då minskat med tio respektive sex procent enheter. Bland klienter som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst eller IÖV var andelen återfall i brott relativt oförändrad under perioden. Återfallsfrekvensen för dessa två påföljder var åtta respektive 19 procent 2013. Att andelen återfall var lägre bland klienter inom påföljderna villkorlig dom med samhällstjänst och IÖV beror på att dessa klienterna oftast döms för lindrigare brott och bedöms ha en mindre risk att återfalla i brott. Se diagram 6.2 och tabell 6.2. DIAGRAM 6.2. Andel återfall i brott inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2005 2013 efter påföljd. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Anstalt Villkorlig dom med samhällstjänst Skyddstillsyn IÖV Kön Andelen kvinnor som återföll i brott var något lägre än andelen män under perioden 2005 2013. Den kvinnliga grundpopulationen var betydligt färre i antal och mindre antalsmässiga förändringar kan därmed påverka andelen återfall i större utsträckning (vilket till viss del skulle kunna förklara nedgången 2008). Återfallen minskade med 8 procentenheter för båda könen under perioden. Se diagram 6.3 och tabell.6.3. DIAGRAM 6.3. Andel återfall i brott inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2005 2013 efter kön. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kvinnor Män Ålder Nedgången av återfall 2005 2013 skedde främst bland klienter under 50 år. Andelen klienter som återföll i brott inom åldersgrupperna under 50 år var mellan 30 och 32 procent 2013. Jämfört med 2005 hade återfallen då minskat med sju till åtta procentenheter inom respektive åldersgrupp. Inom den äldsta åldersgruppen skedde inga större förändringar under perioden, men de hade däremot en lägre andel återfall än övriga åldersgrupper, 21 procent år 2013. Se tabell 6.4. Återfall efter tidigare kriminalvård s verkställigheter Det finns ett tydligt samband mellan risken för återfall och antalet tidigare kriminalvårdsverkställigheter. En klient med flera tidigare kriminal vårdsverkställigheter visar en större risk att återfalla. Redovisningen nedan baseras på antalet tidigare kriminalvårdsverkställigheter under den senaste femårsperioden innan senaste verkställighet. Mindre än en femtedel av klienter utan tidigare kriminalvårdsverkställighet 2005 2013 återföll i brott inom en treårsperiod, se diagram 6.4. För klienter med en tidigare verkställighet minskade andelen återfall från 47 procent till 39 procent under perioden. Klienter med sex eller fler tidigare verkställigheter, vilket var en liten grupp, hade en återfallsfrekvens på runt 90 procent. Antalet klienter i grundpopulationen minskade kraftigt för de med fyra eller fler tidigare kriminalvårdsverkställigheter, se tabell 6.5. Detta bör ha en positiv effekt på den totala återfallsfrekvensen. 70 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN DIAGRAM 6.4. Andel återfall i brott inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2005 2013 efter antal tidigare kriminalvårdsverkställigheter. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 0 1 2 3 4 5 6 eller fler Tiden till återfall skiljer sig melan klienter utifrån hur många tidigare kriminalvårdsverkställig heter de haft. Efter ett år hade knappt 10 procent av klienterna utan tidigare kriminalvårdsverkställighet återfallit medan motsvarade siffra för klienter med sex eller fler tidigare kriminalvårdsverkställigheter var över 60 procent, se tabell 6.6. Klienter utan tidigare kriminalvårdsverkställighet hade en näst intill linjär utveckling av återfallen vilket tyder på att tiden inte har så stor påverkan på när klienten återfaller. Klienter med många tidigare kriminalvårdsverkställigheter hade en mycket brantare kurva under första året som sedan planar ut kraftigt mot slutet av treårsperioden vilket tyder på att dessa klienter återfaller mycket snabbare och att många har återfallit redan under första året, se diagram 6.5. Notera att återfall i brott räknas till det datum då klienten genom lagakraftvunnen dom dömts till en kriminalvårdspåföljd alternativt påbörjat verkställigheten och inte hur många dagar det tar innan klienten begår brott. 6.1.1 HUVUDBROTT Under 2011 2013 minskade återfallen inom samtliga huvudbrottskategorier med undantag för sexualbrott, se diagram 6.6. Sexualbrott är en liten grupp av klienter med relativt låg återfallsfrekvens vilket gör att återfallsfrekvensen bland dessa kan variera och avvikelser enstaka år är inte ovanligt. Under en längre tidsperiod, 2005 2013, hade återfallen i huvudbrottskategorin sexualbrott ökat med en procentenhet. Under perioden 2005 2013 minskade återfallen mest inom huvudbrottskategorierna trafikbrott, tillgreppsbrott och narkotikabrott/smuggling med 17, 12 respektive 10 procentenheter. Trots att trafikbrotten minskade med 17 procentenheter under perioden var det fortfarande den kate DIAGRAM 6.5. Andel återfall i brott efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2013 efter antal tidigare kriminalvårdsverkställigheter och tid till återfall. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 365 dagar 730 dagar 1 095 dagar 0 1 2 3 4 5 6 eller fler KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 71

6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN gori som hade högst återfallsfrekvens 2013 (56 procent). Även tillgreppsbrott och rån hade en hög återfallsfrekvens på 47 procent vardera 2013. Lägst andel återfall i brott hade klienter dömda för rattfylleri och sexualbrott med en återfallsfrekvens på 12 procent 2013. Se tabell 6.7. DIAGRAM 6.6. Andel återfall i brott inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2011 2013 efter huvudbrott. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Bedrägeri, förskingring, 2011 Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt 2012 Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott 2013 Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Återfall till samma huvudbrott I figur 4 redovisas utfallet inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet inom frivården 2013 för respektive huvudbrott. Utfallet är uppdelat på andel klienter som inte återfallit i brott, andel som återfallit till samma huvudbrott och andel som återfallit till annat huvudbrott. Ett exempel på hur fördelningen inom ett cirkeldiagram ska tolkas: Av de våldsbrottsdömda klienterna 2013 återföll 19 procent i brott varav sju procentenheter återföll i ett nytt våldsbrott och tolv procentenheter i annat brott. Storleken på cirkeldiagrammen i figuren visar huvudbrottskategoriernas storlek i förhållande till varandra utifrån grundpopulationen(där grundpopulationen för den största huvudbrottskategorin våldsbrott var cirka 5 300 klienter och för den minsta huvudbrottskategorin sexualbrott cirka 500 klienter). Det vanligaste huvudbrottet bland klienter som avgick från anstalt eller påbörjade frivårdsverkställighet var våldsbrott följt av narkotikabrott/ smuggling och rattfylleri. Den högsta återfallsfrekvensen återfinns inom huvudbrotten trafikbrott (56 procent), rån (47 procent), tillgreppsbrott FIGUR 4. Återfallsutfall inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2013. Våldsbrott Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Tillgreppsbrott 12 % 7 % 19 % 5 % 7 % 26 % 19 % 62 % 53 % 81 % 88 % 21 % Brott mot allmänhet och stat Bedrägeri, förskingring Övrigt Trafikbrott Rån, även grovt Sexualbrott borgenärsbrott 28 % 6 % 66 % 6 % 28 % 71 % 4 % 16 % 80 % 30 % 26 % 44 % 40 % 53 % 9 % 3 % 88 % 7 % Ej återfall Återfall till samma huvudbrott Återfall till annat huvudbrott 72 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN (47 procent) och narkotikabrott/smuggling (38 procent). Inom de fyra huvudbrotten, bortsett från rån, återföll cirka hälften av klienterna till samma huvudbrott. Inom huvudbrottet rån var det vanligare med återfall till en annan huvudbrottskategori. Lägst andel återfall var det för sexualbrottsdömda där tre procent återföll till samma huvudbrott och nio procent till annat huvudbrott, se tabell 6.8. 6.1.2 STRAFFTIDER Andelen återfall 2005 2013 minskade kraftigt bland klienter med strafftider på över två månader. Återfallen minskade mest bland klienter med strafftider över sex månader upp till och med ett år, där nedgången var 16 procentenheter under perioden. Återfallen för klienter med kortare strafftider, upp till och med två månader, minskade också under perioden men i lägre utsträckning, se diagram 6.7 och tabell 6.9. DIAGRAM 6.7. Andel återfall i brott inom tre år efter avgång från anstalt 2005 2013 efter strafftid. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 T<=2 mån 2 mån<t<=6 mån 6 mån<t<=1 år 1 år<t<2 år T>=2 år KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 73

6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN TABELLVERK TABELLVERK KAPITEL 6 ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN Återfall i brott TABELL 6.1. Återfall i brott inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 1994 2013. År Antal klienter i som avgått från anstalt eller påbörjat verkställighet i frivården Antal återfall i brott Andel återfall i brott 1994 20 130 7 922 39 % 1995 20 465 8 035 39 % 1996 18 769 7 566 40 % 1997 18 563 7 319 39 % 1998 18 871 7 752 41 % 1999 18 592 7 753 42 % 2000 19 076 7 576 40 % 2001 19 859 7 965 40 % 2002 20 395 7 720 38 % 2003 20 925 7 768 37 % 2004 21 614 8 065 37 % 2005 21 835 8 016 37 % 2006 22 729 8 105 36 % 2007 22 262 7 983 36 % 2008 23 432 7 879 34 % 2009 23 805 7 873 33 % 2010 23 240 7 477 32 % 2011 23 016 7 055 31 % 2012 23 192 6 788 29 % 2013 21 438 6 303 29 %, KUM TABELL 6.2. Återfall i brott inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2005 2013 efter påföljd. Påföljd 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal 4 810 4 739 4 565 4 333 4 156 3 914 3 711 3 801 3 448 Anstalt Andel 50 % 49 % 49 % 46 % 45 % 43 % 42 % 41 % 40 % Skyddstillsyn Villkorlig dom med samhällstjänst IÖV Antal 2 459 2 545 2 577 2 686 2 832 2 711 2 594 2 269 2 128 Andel 39 % 39 % 41 % 39 % 38 % 37 % 36 % 33 % 33 % Antal 258 302 320 339 340 336 337 322 359 Andel 8 % 9 % 9 % 8 % 8 % 8 % 7 % 7 % 8 % Antal 489 519 521 521 545 516 413 396 368 Andel 18 % 18 % 18 % 18 % 19 % 18 % 18 % 18 % 19 % TABELL 6.3. Återfall i brott inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2005 2013 efter kön. Kön 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal 679 705 683 652 707 652 578 566 529 Kvinnor Andel 30 % 30 % 29 % 26 % 27 % 25 % 23 % 22 % 22 % Män Antal 7 337 7 400 7 300 7 227 7 166 6 825 6 477 6 222 5 774 Andel 38 % 36 % 37 % 35 % 34 % 33 % 32 % 30 % 30 % 74 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

TABELLVERK 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN TABELL 6.4. Återfall i brott inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2005 2013 efter ålder. Ålder 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal 3 447 3 419 3 387 3 418 3 571 3 386 3 300 3 073 2 825 29 Andel 40 % 38 % 39 % 37 % 37 % 36 % 35 % 32 % 32 % 30 39 40 49 50 Antal 2 066 1 986 1 898 1 805 1 797 1 675 1 585 1 593 1 495 Andel 39 % 37 % 38 % 35 % 35 % 33 % 31 % 31 % 31 % Antal 1 818 1 916 1 846 1 775 1 659 1 495 1 356 1 300 1 219 Andel 37 % 38 % 37 % 34 % 32 % 31 % 29 % 29 % 30 % Antal 685 784 852 881 846 921 814 822 764 Andel 22 % 23 % 24 % 23 % 22 % 24 % 21 % 21 % 21 % TABELL 6.5. Återfall i brott inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2005 2013 efter antal tidigare kriminalvårdsverkställigheter. Antal tidigare kriminalvårdsverkställigheter 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 0 Antal 2 530 2 595 2 567 2 714 2 775 2 677 2 461 2 223 2 206 Andel 19 % 19 % 19 % 18 % 18 % 18 % 17 % 15 % 16 % 1 2 3 4 5 6 eller fler Antal 1 682 1 708 1 731 1 711 1 765 1 649 1 637 1 525 1 453 Andel 47 % 46 % 46 % 44 % 45 % 42 % 41 % 39 % 39 % Antal 2 183 2 166 2 129 2 044 2 016 1 964 1 910 1 964 1 753 Andel 70 % 68 % 67 % 65 % 65 % 64 % 62 % 63 % 63 % Antal 1 078 1 096 1 008 928 882 814 728 765 670 Andel 86 % 85 % 82 % 83 % 82 % 82 % 81 % 80 % 78 % Antal 543 540 548 482 435 373 319 311 221 Andel 93 % 90 % 92 % 90 % 93 % 91 % 93 % 91 % 87 % TABELL 6.6. Återfall i brott inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2013 efter antal tidigare kriminalvårdsverkställigheter och tid till återfall. Antal tidigare kriminalvårdsverkställigheter 0 1 2 3 4 5 6 eller fler Återfall inom 1 år (365 dagar) Återfall inom 2 år (730 dagar) Återfall inom 3 år (1 095 dagar) Antal 736 1 418 1 896 Andel 8 % 15 % 20 % Antal 546 1 047 1 393 Andel 16 % 30 % 40 % Antal 789 1 427 1 722 Andel 29 % 52 % 62 % Antal 409 604 669 Andel 48 % 71 % 78 % Antal 164 205 221 Andel 65 % 81 % 87 % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 75

6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN TABELLVERK TABELL 6.7. Återfall i brott inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2005 2013 efter huvudbrott. Huvudbrott 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Antal 428 438 380 341 366 409 378 332 311 Andel 37 % 37 % 38 % 33 % 35 % 34 % 33 % 29 % 29 % Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal 751 758 697 706 689 643 631 610 534 Andel 38 % 38 % 36 % 34 % 35 % 35 % 34 % 34 % 34 % Antal 1 532 1 864 2 004 2 020 1 998 1 958 1 813 1 828 1 736 Andel 49 % 49 % 51 % 48 % 46 % 44 % 41 % 39 % 39 % Antal 677 639 634 631 629 580 521 441 405 Andel 15 % 15 % 15 % 14 % 14 % 14 % 14 % 12 % 12 % Antal 332 297 320 318 343 344 338 328 308 Andel 51 % 50 % 57 % 53 % 52 % 51 % 49 % 47 % 47 % Antal 42 55 81 59 65 48 51 65 58 Andel 11 % 12 % 16 % 12 % 12 % 10 % 10 % 13 % 12 % Antal 2 003 1 832 1 760 1 611 1 607 1 500 1 424 1 439 1 331 Andel 59 % 58 % 61 % 57 % 55 % 54 % 51 % 50 % 47 % Antal 726 640 512 503 497 450 425 457 391 Andel 73 % 68 % 65 % 61 % 62 % 62 % 60 % 62 % 56 % Antal 1 309 1 353 1 350 1 449 1 405 1 305 1 229 1 102 1 020 Andel 28 % 26 % 26 % 25 % 24 % 23 % 21 % 19 % 19 % Antal 216 229 245 241 274 240 245 186 209 Andel 20 % 20 % 22 % 20 % 21 % 19 % 20 % 16 % 20 % TABELL 6.8. Återfallsutfall inom tre år efter avgång från anstalt eller påbörjad verkställighet i frivård 2013. Huvudbrott Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Antal klienter Ej återfall Andel ej återfall Återfall till samma huvudbrott Andel återfall till samma huvudbrott Återfall till annat huvudbrott Andel återfall till annat huvudbrott 1 066 755 71 % 64 6 % 247 23 % 1 575 1 041 66 % 100 6 % 434 28 % Narkotikabrott/smuggling 4 492 2 756 61 % 867 19 % 869 19 % Rattfylleri, även grovt 3 341 2 936 88 % 161 5 % 244 7 % Rån, även grovt 652 344 53 % 47 7 % 261 40 % Sexualbrott 495 437 88 % 15 3 % 43 9 % Tillgreppsbrott 2 825 1 494 53 % 584 21 % 747 26 % Trafikbrott, ej rattfylleri 696 305 44 % 182 26 % 209 30 % Våldsbrott 5 269 4 249 81 % 357 7 % 663 13 % Övrigt 1 027 818 80 % 44 4 % 165 16 % Totalt 21 438 15 135 71 % 2 421 11 % 3 882 18 % 76 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

TABELLVERK 6. ÅTERFALL I BROTT TILL KRIMINALVÅRDEN TABELL 6.9. Återfall i brott inom tre år efter avgång från anstalt 2005-2013 efter strafftid. Strafftid 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Antal 1 093 1 114 1 103 1 091 1 070 1 048 1 066 1 139 1 100 T<=2 mån Andel 42 % 40 % 41 % 38 % 40 % 38 % 40 % 38 % 39 % Antal 1639 1621 1488 1414 1359 1297 1224 1286 1121 2 mån<t<= 6 mån Andel 58 % 60 % 58 % 56 % 57 % 56 % 54 % 53 % 49 % Antal 1 149 1 119 1 044 958 879 812 699 646 607 6 mån<t<=1 år Andel 57 % 55 % 54 % 52 % 48 % 45 % 42 % 40 % 41 % Antal 531 520 521 496 497 411 390 368 322 1 år<t<2 år Andel 53 % 52 % 54 % 53 % 48 % 43 % 42 % 38 % 38 % Antal 398 365 409 374 351 346 332 362 298 T>=2 år Andel 35 % 29 % 32 % 31 % 27 % 27 % 26 % 27 % 24 % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 77

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2016 7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2016 I detta kapitel presenteras statistik över fokusområden särskilt utvalda för denna publikation. Statistiken redovisas för anstalt och/eller frivård och klientpopulationen varierar mellan nyintagna/påbörjade och inskrivna 1 oktober. De fokusområden som ingår i kapitlet är ungdomar, kvinnor, utländska medborgare, narkotikabrott/ smuggling, våldsbrott och strafftider. Till skillnad från övriga kapitel ligger tabellerna i anslutning till respektive avsnitt. 7.1 UNGDOMAR I detta avsnitt särredovisas ungdomar (klienter under 21 år) i inflödet till Kriminalvården för att få en bild av den yngsta klientpopulationen. Till ungdomar räknas de som var under 21 år vid nyintagning i anstalt eller vid påbörjad verkställighet i frivård. Jämförelser görs mot den totala populationen av nyintagna i anstalt (avsnitt 4.1) och inom påbörjade frivårdsverkställigheter (kapitel 5). 7.1.1 INFLÖDE Antalet nyintaga klienter i anstalt 2016 under 21 år var 415 och utgjorde fem procent av totala antalet nyintagna. Färre antal ungdomar (229) påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst, men utgjorde en större andel av totalpopulationen för villkorlig dom med samhällstjänst (7 procent). Endast ett fåtal ungdomar verkställde straffet genom IÖV. Av klienter som påbörjade skyddstillsyn 2016 var 14 procent ungdomar och det var även den verkställighetsform som flest antal klienter under 21 år verkställde sitt straff genom. Det beror till viss del på att denna påföljd används som alternativ för fängelsestraff vid förekomst av förmildrande omständigheter och då en påföljd i frivården är mer lämplig. Ung ålder är en faktor som får stor påverkan på påföljdsbedömningen. Många unga klienter är dessutom förstagångs förbrytare vilket kan påverka valet av påföljd. Inflödet av klienter under 21 år till anstalt och frivård minskade från 2 504 till 1 465 klienter mellan 2008 och 2016. Minskningen bestod till störst del av en nedgång i antal påbörjade frivårds verkställigheter. Skyddstillsyn var den påföljd som minskade i störst utsträckning, från 1 505 (2010) till 798 (2016). Antal ungdomar som påbörjade verkställighet genom villkorlig dom med samhällstjänst var i paritet med antal nyintagna i anstalt 2008 2013 men minskade därefter i större utsträckning. 2016 hade antal ungdomar med villkorlig dom med samhällstjänst mer än halverats och jämfört med antal ung domar nyintagna i anstalt var de nästan hälften så många. Även antal ungdomar ny intagna i anstalt minskade under perioden men i och med de stora minskningarna inom frivården ökade andelen ungdomar som påbörjade verkställighet i anstalt. 2008 påbörjade 22 procent av ung domarna en verkställighet i anstalt och 78 procent en verkställighet inom frivården, för 2016 var motsvarande fördelning 28 respektive 72 procent. Se diagram 7.1 och tabell 7.1. Minskningen av antalet nyintagna ungdomar i anstalt var densamma som för totala anstaltspopulationen 2008 2016. Inom frivården minskade däremot ungdomarna mer procentuellt än de totala klientpopulationerna inom frivården under perioden. Inflödet till Kriminalvården och varav ungdomar 2016 efter påföljd. Påföljd Antal klienter totalt varav antal ungdomar varav andel ungdomar Anstalt 8 495 415 5 % Skyddstillsyn 5 801 798 14 % Villkorlig dom med samhällstjänst 3 362 229 7 % IÖV 1 817 23 1 % 78 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2016 DIAGRAM 7.1. Antal klienter under 21 år i inflödet till Kriminalvården 2008 2016 efter påföljd. DIAGRAM 7.3. Antal klienter under 21 år som påbörjat skyddstillsyn 2008 2016 efter kön. 2 000 1 500 1 000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Nyintagna i anstalt Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom Påbörjad IÖV med samhällstjänst 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kvinnor Män Kön Antalet nyintagna män under 21 år i anstalt minskade från 517 år 2008 till 399 år 2016. Det var endast ett fåtal nyintagna klienter under 21 år som var kvinnor och antalet varierade mellan 12 och 24 under motsvarande period, se diagram 7.2. Fyra procent av de nyintagna unga klienterna 2016 var kvinnor. Se tabell 7.2. DIAGRAM 7.2. Antal nyintagna klienter i anstalt under 21 år 2008 2016 efter kön. 600 500 400 300 200 100 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Kvinnor Män Könsfördelningen mellan unga kvinnor och män som påbörjade skyddstillsyn var relativt stabil 2008 2016 där kvinnorna utgjorde 11 procent fram till 2012 och därefter varierade mellan 10 och 13 procent. Antalet ungdomar med skyddstillsyn minskade under perioden bland både unga män och unga kvinnor men tydligare för män som utgjorde en betydligt större grupp. Se diagram 7.3 och tabell 7.3. Ålder Av de 1 465 ungdomarna i inflödet till Kriminalvården 2016 var 44 procent 20 år, 34 procent 19 år och resterande 22 procent var 18 år eller yngre, se tabell 7.4. Huvudbrott Rån var det vanligast förekommande huvudbrottet bland nyintagna ungdomar i anstalt 2016 följt av våldsbrott, tillgreppsbrott och narkotikabrott/smuggling. Inom dessa fyra huvudbrottskategorier var det endast narkotikabrott/smuggling som ökade under hela treårsperioden. Rån och tillgreppsbrott ökade 2015 men minskade under 2016. Antalet våldsbrottsdömda var relativt stabilt under perioden med en knapp ökning 2016 jämfört med 2015, se diagram 7.4 och tabell 7.5. Att rån var det vanligaste huvudbrottet bland ungdomar skiljer dem från den totala anstaltspopulationen där narkotikabrott/smuggling var det vanligaste huvudbrottet. Inom skyddstillsyn där den största andelen unga klienter verkställde straff var våldsbrott följt av narkotikabrott/smuggling de vanligaste huvudbrotten 2014. Därefter minskade våldsbrotten kraftigt och stod därmed för en stor del av den totala minskningen 2014 2016. Samma utveckling för våldsbrotten kan ses bland ungdomar som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst. Här utgjorde däremot våldsbrotten en större andel eftersom dömda för narkotikabrott/smuggling inte var någon stor grupp. Totalt inom frivården var våldsbrott det vanligaste huvudbrottet 2014 2015 men de stora minskningarna medförde att narkotikabrott/smuggling var det vanligaste huvudbrottet 2016, se tabell 7.6. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 79

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2016 DIAGRAM 7.4. Antal nyintagna klienter i anstalt under 21 år 2014 2016 efter huvudbrott. 140 120 100 80 60 40 20 0 Bedrägeri, förskingring, Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Strafftider De flesta nyintagna ungdomar i anstalt 2008 2016 hade liksom den totala anstaltspopulationen korta strafftider. 2016 hade 53 procent en strafftid på upp till och med sex månader varav den största andelen hade en strafftid på över två månader upp till och med sex månader. Nedgången av antalet nyintagna ungdomar i anstalt under perioden kan ses inom samtliga strafftidskategorier under fyra år men främst bland den kortaste upp till två månader samt över sex månader upp till och med ett år. Se tabell 7.7. 2014 2015 2016 80 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

TABELLVERK 7.1. UNGDOMAR TABELLVERK AVSNITT 7.1 UNGDOMAR Inflöde TABELL 7.1. Klienter under 21 år i inflödet till Kriminalvården 2008 2016 efter påföljd. Påföljd 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Nyintagna i anstalt Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjad IÖV Antal 541 526 538 512 505 432 398 454 415 Andel 22 % 20 % 21 % 21 % 22 % 22 % 23 % 29 % 28 % Antal 1 352 1 494 1 505 1 393 1 228 1 045 975 826 798 Andel 54 % 56 % 58 % 56 % 54 % 53 % 56 % 52 % 54 % Antal 537 554 491 503 483 450 316 267 229 Andel 21 % 21 % 19 % 20 % 21 % 23 % 18 % 17 % 16 % Antal 74 81 72 67 60 41 38 32 23 Andel 3 % 3 % 3 % 3 % 3 % 2 % 2 % 2 % 2 % Totalt 2 504 2 655 2 606 2 475 2 276 1 968 1 727 1 579 1 465 TABELL 7.2. Nyintagna klienter i anstalt under 21 år 2008 2016 efter kön. KÖN 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal 24 14 13 20 23 15 14 12 16 Kvinnor Andel 4 % 3 % 2 % 4 % 5 % 3 % 4 % 3 % 4 % Antal 517 512 525 492 482 417 384 442 399 Män Andel 96 % 97 % 98 % 96 % 95 % 97 % 96 % 97 % 96 % Totalt 541 526 538 512 505 432 398 454 415 TABELL 7.3. Klienter under 21 år som påbörjat skyddstillsyn 2008 2016 efter kön. KÖN 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal 151 161 171 149 137 136 100 94 92 Kvinnor Andel 11 % 11 % 11 % 11 % 11 % 13 % 10 % 11 % 12 % Antal 1 201 1 333 1 334 1 244 1 091 909 875 732 706 Män Andel 89 % 89 % 89 % 89 % 89 % 87 % 90 % 89 % 88 % Totalt 1 352 1 494 1 505 1 393 1 228 1 045 975 826 798 TABELL 7.4. Klienter under 21 år i inflödet till Kriminalvården 2016 efter ålder. Ålder Antal Andel 18 326 22 % 19 496 34 % 20 643 44 % Totalt 1 465 100 % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 81

7.1. UNGDOMAR TABELLVERK TABELL 7.5. Nyintagna klienter i anstalt under 21 år 2014 2016 efter huvudbrott. 2014 2015 2016 Huvudbrott Antal Andel Antal Andel Antal Andel Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 11 3 % 13 3 % 7 2 % Brott mot allmänhet och stat 37 9 % 26 6 % 28 7 % Narkotikabrott/smuggling 54 14 % 60 13 % 76 18 % Rattfylleri, även grovt 7 2 % 6 1 % 6 1 % Rån, även grovt 102 26 % 120 26 % 96 23 % Sexualbrott 12 3 % 33 7 % 22 5 % Tillgreppsbrott 83 21 % 106 23 % 80 19 % Trafikbrott, ej rattfylleri 6 2 % 2 0 % 2 0 % Våldsbrott 75 19 % 72 16 % 81 20 % Övrigt 11 3 % 16 4 % 17 4 % Totalt 398 100 % 454 100 % 415 100 % TABELL 7.6. Klienter under 21 år som påbörjat verkställighet inom frivården 2014 2016 efter huvudbrott och påföljd. Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjade frivård totalt (inklusive IÖV)* Huvudbrott 2014 2015 2016 2014 2015 2016 2014 2015 2016 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal 43 40 22 5 3 2 48 44 24 Andel 4 % 5 % 3 % 2 % 1 % 1 % 4 % 4 % 2 % Antal 98 77 74 30 25 18 135 104 97 Andel 10 % 9 % 9 % 9 % 9 % 8 % 10 % 9 % 9 % Antal 222 224 246 27 16 32 256 245 281 Andel 23 % 27 % 31 % 9 % 6 % 14 % 19 % 22 % 27 % Antal 23 23 15 50 57 39 79 89 60 Andel 2 % 3 % 2 % 16 % 21 % 17 % 6 % 8 % 6 % Antal 121 73 84 6 7 7 130 83 92 Andel 12 % 9 % 11 % 2 % 3 % 3 % 10 % 7 % 9 % Antal 30 35 22 7 17 14 39 52 36 Andel 3 % 4 % 3 % 2 % 6 % 6 % 3 % 5 % 3 % Antal 154 137 131 14 4 10 169 145 144 Andel 16 % 17 % 16 % 4 % 1 % 4 % 13 % 13 % 14 % Antal 6 10 4 2 4 3 9 15 10 Andel 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal 230 168 148 171 129 100 408 302 249 Andel 24 % 20 % 19 % 54 % 48 % 44 % 31 % 27 % 24 % Antal 48 39 52 4 5 4 56 46 57 Andel 5 % 5 % 7 % 1 % 2 % 2 % 4 % 4 % 5 % Totalt 975 826 798 316 267 229 1 329 1 125 1 050 * IÖV särredovisas inte uppdelat på huvudbrott eftersom det är en antalsmässigt liten grupp, de ingår i totalen för frivård. 82 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

TABELLVERK 7.1. UNGDOMAR TABELL 7.7. Nyintagna klienter i anstalt under 21 år 2008 2016 efter strafftid. Strafftid 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal 142 145 127 126 144 115 116 135 100 T<=2 mån Andel 26 % 28 % 24 % 25 % 29 % 27 % 29 % 30 % 24 % Antal 140 133 133 143 141 128 126 128 122 2 mån<t<=6 mån Andel 26 % 25 % 25 % 28 % 28 % 30 % 32 % 28 % 29 % Antal 122 107 116 98 92 78 67 80 82 6 mån<t<=1 år Andel 23 % 20 % 22 % 19 % 18 % 18 % 17 % 18 % 20 % Antal 82 84 87 83 77 60 50 58 59 1 år<t<2 år Andel 15 % 16 % 16 % 16 % 15 % 14 % 13 % 13 % 14 % Antal 44 45 63 50 45 40 29 42 36 2 år<=t<4 år Andel 8 % 9 % 12 % 10 % 9 % 9 % 7 % 9 % 9 % Antal 11 12 12 8 6 11 10 10 16 4 år<=t<10 år Andel 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % 3 % 3 % 2 % 4 % Antal 0 0 0 4 0 0 0 1 0 T>=10 år Andel 0 % 0 % 0 % 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Totalt 541 526 538 512 505 432 398 454 415 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 83

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2016 7.2 KVINNOR I detta avsnitt särredovisas kvinnor i inflödet till Kriminalvården i syfte att ge en bild av den kvinnliga klientpopulationen. Statistiken redo visas för nyintagna i anstalt och påbörjade frivårdsverkställigheter genom skyddstillsyn, villkorlig dom med samhällstjänst och IÖV. Jämförelser görs mot totala populationen av nyintagna i anstalt (avsnitt 4.1) och inom påbörjade frivårdsverkställigheter (kapitel 5). 7.2.1 INFLÖDE I det totala inflödet till Kriminalvården 2016 var endast en mindre andel kvinnor. Av 8 495 ny intagna klienter i anstalt var åtta procent kvinnor. Andelen var något högre inom fri vården där 16 procent av klienterna som påbörjade skyddstillsyn och 13 procent av klienterna som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst respektive IÖV var kvinnor. Antalet kvinnliga klienter minskade i inflödet till Kriminalvården 2008 2016 från 2 653 till 2 276. Nyintagna kvinnor i anstalt och kvinnor som påbörjade verkställighet med skyddstillsyn samt IÖV minskade, medan kvinnor som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst ökade något 2016 jämfört med 2008. Samtliga verkställighetsformer hade en nedgång under de senare åren fram till 2015, därefter fortsatte antalet kvinnor inom frivården att minska medan antalet nyintagna kvinnor i anstalt ökade 2016. Se diagram 7.5. Utvecklingen för den kvinnliga populationen var snarlik den för den totala klientpopulationen. Under 2016 ses dock en ökning av nyintagna kvinnor i anstalt som inte ses för totala anstaltspopulationen. 29 procent av de kvinnliga klienterna 2016 var nyintagna i anstalt, 19 procent påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst och 10 procent påbörjade IÖV. Den största andelen av kvinnorna, 44 procent, påbörjade skyddstillsyn, se tabell 7.8. DIAGRAM 7.5. Antal kvinnor i inflödet till Kriminalvården 2008 2016 efter påföljd. 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Nyintagna i anstalt Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad IÖV Ålder Antalet nyintagna kvinnor i anstalt 2016 var relativt jämnt fördelat mellan åldrarna 20 och 54 år och endast ett fåtal var under 20 år. De yngsta klienterna verkställde straff genom skyddstillsyn istället där klienterna överlag var yngre i jämförelse med anstaltsklienterna. Inom frivårdspåföljderna villkorlig dom med samhällstjänst och IÖV var åldern liksom för anstaltsklienterna relativt jämnt fördelat inom ett längre åldersspann, se tabell 7.9. Jämfört med den totala klientpopulationen 2016 var kvinnorna något äldre med en högre andel klienter över 35 år, både bland de nyintagna i anstalt och inom samtliga tre påföljder som verkställs inom frivården. Huvudbrott Likt den totala anstaltspopulationen nyintagna i anstalt 2014 2016 var narkotikabrott/smuggling det vanligaste huvudbrottet för kvinnor. Däremot var det en mindre andel kvinnor som dömdes för våldsbrott och en större andel som dömdes för tillgreppsbrott. Jämfört med 2015 var antalet dömda för narkotikabrott/smuggling ungefär samma som under 2016 men ökningar inom andra huvudbrott som till exempel tillgreppsbrott medförde att andelen narkotikabrott/smuggling minskade med fyra procenteneheter, se tabell 7.10. Inflödet till Kriminalvården och varav kvinnor 2016 efter påföljd. Påföljd Antal klienter totalt varav antal kvinnor varav andel kvinnor Anstalt 8 495 656 8 % Skyddstillsyn 5 801 954 16 % Villkorlig dom med samhällstjänst 3 362 437 13 % IÖV 1 817 229 13 % 84 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2016 För kvinnor med skyddstillsyn var tillgreppsbrott det vanligaste huvudbrottet 2014 men 2015 2016 var antalet dömda för narkotikabrott/smuggling större. Bland det totala antalet klienter som påbörjade skyddstillsyn var narkotikabrott/ smuggling det absolut största huvudbrottet under samtliga tre år. Ingen av dessa huvudbrottskategorier var däremot bland de större huvudbrotten för kvinnor som påbörjade villkorlig dom med samhällstjänst eller IÖV. Istället var våldsbrott respektive rattfylleri de vanligaste huvudbrotten 2014 2016, se tabell 7.11, vilket även var fallet för den totala klientpopulationen för respektive påföljd. Strafftider Den kvinnliga klientpopulationen hade något kortare strafftid jämfört med den totala klientpopulationen. Omkring 80 procent av nyintagna kvinnor i anstalt 2008 2016 hade en strafftid på upp till ett år, vanligast var en strafftid på två månader eller mindre. Det var även bland de kortaste strafftiderna som den största ökningen av nyintagna kvinnor i anstalt skedde 2016 jämfört med 2015, se tabell 7.12 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 85

7.2. KVINNOR TABELLVERK TABELLVERK AVSNITT 7.2 KVINNOR Inflöde TABELL 7.8. Kvinnor i inflödet till Kriminalvården 2008 2016 efter påföljd. Påföljd 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Nyintagna i anstalt Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjad IÖV Antal 726 665 674 697 655 598 599 556 656 Andel 27 % 24 % 25 % 26 % 25 % 25 % 26 % 25 % 29 % Antal 1 179 1 296 1 264 1 238 1 144 1 096 1 051 1 018 954 Andel 44 % 47 % 47 % 46 % 43 % 45 % 45 % 45 % 42 % Antal 398 441 425 494 552 495 462 446 437 Andel 15 % 16 % 16 % 18 % 21 % 20 % 20 % 20 % 19 % Antal 350 329 339 255 281 241 215 235 229 Andel 13 % 12 % 13 % 10 % 11 % 10 % 9 % 10 % 10 % Totalt 2 653 2 731 2 702 2 684 2 632 2 430 2 327 2 255 2 276 TABELL 7.9. Kvinnor i inflödet till Kriminalvården 2016 efter påföljd och ålder. Nyintagna i anstalt Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjad IÖV Ålder Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel 15 19 6 1 % 54 6 % 11 3 % 2 1 % 20 24 75 11 % 168 18 % 78 18 % 19 8 % 25 29 100 15 % 172 18 % 47 11 % 27 12 % 30 34 91 14 % 112 12 % 40 9 % 22 10 % 35 39 66 10 % 103 11 % 65 15 % 15 7 % 40 44 83 13 % 89 9 % 55 13 % 27 12 % 45 49 90 14 % 100 10 % 42 10 % 28 12 % 50 54 67 10 % 76 8 % 37 8 % 31 14 % 55 59 36 5 % 41 4 % 27 6 % 27 12 % 60 64 19 3 % 18 2 % 17 4 % 17 7 % 65 23 4 % 21 2 % 18 4 % 14 6 % Totalt 656 100 % 954 100 % 437 100 % 229 100 % 86 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

TABELLVERK 7.2. KVINNOR TABELL 7.10. Nyintagna kvinnor i anstalt 2014 2016 efter huvudbrott. 2014 2015 2016 Huvudbrott Antal Andel Antal Andel Antal Andel Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 50 8 % 37 7 % 58 9 % Brott mot allmänhet och stat 30 5 % 29 5 % 44 7 % Narkotikabrott/smuggling 157 26 % 180 32 % 181 28 % Rattfylleri, även grovt 57 10 % 48 9 % 56 9 % Rån, även grovt 27 5 % 20 4 % 20 3 % Sexualbrott 4 1 % 2 0 % 2 0 % Tillgreppsbrott 139 23 % 125 22 % 160 24 % Trafikbrott, ej rattfylleri 38 6 % 28 5 % 29 4 % Våldsbrott 78 13 % 65 12 % 83 13 % Övrigt 19 3 % 22 4 % 23 4 % Totalt 599 100 % 556 100 % 656 100 % TABELL 7.11. Kvinnor som påbörjat verkställighet inom frivården 2014 2016 efter huvudbrott och påföljd. Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjad IÖV Huvudbrott 2014 2015 2016 2014 2015 2016 2014 2015 2016 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal 72 69 52 26 25 18 6 9 4 Andel 7 % 7 % 5 % 6 % 6 % 4 % 3 % 4 % 2 % Antal 108 103 100 68 52 60 15 15 12 Andel 10 % 10 % 10 % 15 % 12 % 14 % 7 % 6 % 5 % Antal 247 288 256 41 49 48 10 18 21 Andel 24 % 28 % 27 % 9 % 11 % 11 % 5 % 8 % 9 % Antal 161 124 107 128 147 114 127 148 149 Andel 15 % 12 % 11 % 28 % 33 % 26 % 59 % 63 % 65 % Antal 20 11 7 0 0 1 1 0 0 Andel 2 % 1 % 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal 2 1 0 0 0 2 0 0 0 Andel 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal 263 257 243 13 9 9 21 22 32 Andel 25 % 25 % 25 % 3 % 2 % 2 % 10 % 9 % 14 % Antal 6 4 6 2 0 5 8 6 2 Andel 1 % 0 % 1 % 0 % 0 % 1 % 4 % 3 % 1 % Antal 153 140 161 163 148 162 21 13 8 Andel 15 % 14 % 17 % 35 % 33 % 37 % 10 % 6 % 3 % Antal 19 21 22 21 16 18 6 4 1 Andel 2 % 2 % 2 % 5 % 4 % 4 % 3 % 2 % 0 % Totalt 1 051 1 018 954 462 446 437 215 235 229 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 87

7.2. KVINNOR TABELLVERK TABELL 7.12. Nyintagna kvinnor i anstalt 2008 2016 efter strafftid. Strafftid 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal 320 266 279 276 293 255 282 222 282 T<=2 mån Andel 44 % 40 % 41 % 40 % 45 % 43 % 47 % 40 % 43 % Antal 185 192 176 200 164 159 131 145 150 2 mån<t<=6 mån Andel 25 % 29 % 26 % 29 % 25 % 27 % 22 % 26 % 23 % Antal 108 95 91 81 76 75 72 88 93 6 mån<t<=1 år Andel 15 % 14 % 14 % 12 % 12 % 13 % 12 % 16 % 14 % Antal 49 44 50 65 53 51 50 41 56 1 år<t<2 år Andel 7 % 7 % 7 % 9 % 8 % 9 % 8 % 7 % 9 % Antal 44 44 54 46 54 39 43 39 58 2 år<=t<4 år Andel 6 % 7 % 8 % 7 % 8 % 7 % 7 % 7 % 9 % Antal 17 15 19 24 12 17 20 17 13 4 år<=t<10 år Andel 2 % 2 % 3 % 3 % 2 % 3 % 3 % 3 % 2 % Antal 3 9 5 5 3 2 1 4 4 T>=10 år (inkl. livstid) Andel 0 % 1 % 1 % 1 % 0 % 0 % 0 % 1 % 1 % Totalt 726 665 674 697 655 598 599 556 656 88 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2016 7.3 UTLÄNDSKA MEDBORGARE I detta avsnitt redovisas statistik över utländska medborgare inom Kriminalvården. För inflödet av klienter med utländskt medborgarskap redovisas utvecklingen med längre tidsserier och för att ge en ögonblicksbild av klienter med utländskt medborgarskap redovisas tvärsnittstatistik för 2016. Statistik redovisas både för anstalt och för frivård men med fokus på anstalt eftersom antal klienter med utländskt medborgarskap är fler där. Jämförelser görs mot totala klientpopulationen för nyintagna i anstalt (avsnitt 4.1), påbörjade frivårdsverkställigheter (kapitel 5) och för inskrivna i anstalt 1 oktober (avsnitt 4.2). Om medborgarskap Klienter utan svenskt medborgarskap benämns i Kriminalvårdens statistik som utländska medborgare. Klienter med fler medborgarskap, varav ett svenskt, räknas som svenska medborgare. Kriminalvården får inte registrera etniskt ursprung eller ha etniskt ursprung som sökbegrepp. 6 7.3.1 INFLÖDE Antal nyintagna klienter i anstalt med utländskt medborgarskap 2008 2016 varierade runt 3 000, det lägsta antalet uppmättes 2011 och det högsta 2013 (2 789 respektive ca 3 236). 2016 var antalet klienter på samma nivå som 2008. Utvecklingen skiljer sig därmed från det totala antalet nyintagna i anstalt som bortsett från 2012 minskade under hela perioden. Jämfört med de nyintagna i anstalt var det färre utländska medborgare som påbörjade en frivårdsverkställighet 2008 2016. Antalet som verkställde straff genom skyddstillsyn varierade mellan cirka 700 och 850 klienter. Antalet var relativt stabilt mellan åren bortsett från en liten nedgång efter 2012 fram till 2016. En större nedgång ses för utländska medborgare som påbörjade IÖV 2008 2013. Totalt minskade antalet med nästan 150 påbörjade verkställigheter, från 432 till 286. Villkorlig dom med samhällstjänst ökade däremot något bland de utländska medborgarna under perioden från 434 (2008) till 547 (2016). Det var större variation inom denna påföljd, med upp- och nedgångar mellan åren, jämfört med de två andra påföljderna som verkställs inom frivården, se diagram 7.6 och tabell 7.13. Jämfört med totalpopulationen var utvecklingen av inflödet till frivården för IÖV och villkorlig dom med samhällstjänst ungefär densamma. Vid en jämförelse mellan totalpopulationen och utländska medborgare som påbörjade skyddstillsyn påbörjades nedgången tidigare för den totala populationen. DIAGRAM 7.6. Antal utländska medborgare i inflödet till Kriminalvården 2008 2016 efter påföljd. 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Anstalt Villkorlig dom med samhällstjänst Skyddstillsyn IÖV Andel klienter i inflödet till Kriminalvården med utländskt medborgarskap ökade inom samtliga påföljder 2008 2016. 35 procent av de nyintagna klienterna i anstalt 2016 var utländska medborgare vilket var en ökning med sju procentenheter jämfört med 2008. Andel utländska medborgare ökade därmed under perioden trots nedgången i antal fram till 2011 och efter 2013. Den ökade andelen förklaras därmed inte av ett ökat antal nyintagna utländska medborgare utan av ett minskat antal nyintagna klienter med svenskt medborgskap. Andelen utländska medborgare ökade även inom frivårdspåföljderna 2008 2016 trots att antalet klienter bara ökade bland påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst under perioden. Det innebär att en större del av minskningen i totalpopulationen bestod av klienter med svenskt medborgarskap. Jämfört med anstalt var det däremot en mindre andel klienter inom frivården med utländskt medborgarskap. Variationen under perioden var mellan 10 och 16 procent för de tre 6 Enligt 5 Lag (2001:617) om behandling av personuppgifter inom Kriminalvården. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 89

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2016 DIAGRAM 7.7. Andel utländska medborgare i inflödet till Kriminalvården 2008 2016 efter påföljd. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Anstalt Villkorlig dom med samhällstjänst Skyddstillsyn IÖV frivårdspåföljderna beroende på påföljd, där IÖV och villkorlig dom med samhällstjänst hade den största andelen utländska medborgare 2016. Se diagram 7.7 och tabell 7.13 Huvudbrott Mellan 2008 och 2010 var narkotikabrott/smuggling det vanligaste huvudbrottet bland nyintagna utländska medborgare i anstalt. Tillgreppsbrotten ökade kraftigt efter 2010 och var från 2011 fram till 2016 det vanligaste huvudbrottet, se diagram 7.8 och tabell 7.14. Denna ökning av tillgreppsbrott ses även för det totala antalet nyintagna i anstalt, men var inte lika stor i jämförelse med de övriga huvudbrotten. Narkotikabrott/smuggling var det vanligaste huvudbrottet för totala klientpopulationen under hela perioden. DIAGRAM 7.8. Antal utländska medborgare nyintagna i anstalt 2008 2016 efter huvudbrott. 1 000 800 600 400 200 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Inom inflödet till frivården 2008 2016 var det vanligaste huvudbrottet för utländska medborgare våldsbrott följt av narkotikabrott/smuggling och rattfylleri. Våldsbrotten ökade med cirka 150 påbörjade verkställigheter i mitten av perioden men återgick sedan till samma nivåer som i början av perioden. Narkotikabrott/smuggling hade en ökande trend samtidigt som rattfylleri hade en minskande trend vilket ledde till att narkotikabrott/smuggling var vanligare från 2012 och framåt. Se tabell 7.15. Utvecklingen kan antas vara densamma som för den totala klientpopulationen som påbörjade verkställighet av en frivårdspåföljd genom skyddstillsyn, villkorlig dom med samhällstjänst eller IÖV 2008 2016. Vid jämförelser mellan respektive påföljd var våldsbrott bland de vanligaste huvudbrotten inom samtliga tre påföljder. Våldsbrotten ökade i mitten av perioden för klienter med villkorlig dom med samhällstjänst men minskade totalt sett under hela perioden. Ökningen av narkotikabrott/smuggling ses inom totalpopulationen för påbörjad skyddstillsyn och villkorlig dom med samhällstjänst, och nedgången av rattfylleri ses i den totala populationen inom samtliga påföljder. Strafftid Två tredjedelar av nyintagna utländska medborgare i anstalt 2008 2016 dömdes till en strafftid på sex månader eller mindre varav den större andelen fick en strafftid på två månader eller mindre, se tabell 7.16. Det var även inom dessa två strafftidsintervaller som den största andelen av klientökningen 2012 2013 skedde. Under 2016 minskade däremot antalet bland de kortare strafftiderna upp till och med sex månader medan antalet inom de längre strafftiderna över ett år ökade något jämfört med föregående år, se diagram 7.9. Jämfört med nyintagna i anstalt totalt var andelen utländska medborgare med strafftider upp till och med sex månader något större. Inom den totala klientpopulationen minskade strafftiderna över två månader upp till och med ett år tydligt, en utveckling som inte ses bland de utländska medborgarna. Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Narkotikabrott/smuggling Rån, även grovt Tillgreppsbrott Våldsbrott Brott mot allmänhet och stat Rattfylleri, även grovt Sexualbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Övrigt 90 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2016 DIAGRAM 7.9. Antal utländska medborgare nyintagna i anstalt 2008 2016 efter strafftid. 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 T<=2 mån 2 mån<t=6 mån 6 mån<t<=1 år 1 år<t<2 år 2 år<=t<4 år 4 år<=t<10 år T>=10 år (inkl. livstid) 7.3.2 INSKRIVNA I ANSTALT 1 OKTOBER Antalet utländska medborgare i anstalt 1 oktober 2016 var 1 274 vilket var 30 procent av totala antalet inskrivna i anstalt. Inskrivna i anstalt 1 oktober och varav utländska medborgare 2016 Antal Inskrivna i anstalt 1 oktober 4 231 varav antal utländska medborgare 1 274 varav andel utländska medborgare 30 % Huvudbrott Största andelen av de utländska medborgarna inskrivna i anstalt 1 oktober 2016 var dömda för narkotikabrott/smuggling följt av våldsbrott och tillgreppsbrott, se diagram 7.10 och tabell 7.17. Detta skiljer sig mot den totala anstaltspopulationen där en större andel var dömda för våldsbrott än för narkotikabrott/smuggling. Strafftid Bland klienter med utländskt medborgarskap inskrivna i anstalt 1 oktober 2016 hade 40 procent en strafftid under två år och 27 procent av klienterna hade en strafftid inom intervallet två år upp till fyra år. Resterande 33 procent var långtidsdömda med en strafftid på fyra år eller mer, se diagram 7.11 och tabell 7.18. Strafftidsfördelningen för den totala anstaltspopulationen vid tvärsnittet var ungefär densamma. DIAGRAM 7.10. Andel utländska medborgare inskrivna i anstalt 1 oktober 2016 efter huvudbrott. 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % 0 % 25 % 16 % 3 % 8 % 5 % 3 % 8 % Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej fylleri Våldsbrott Övrigt 30 % 2 % DIAGRAM 7.11. Andel utländska medborgare inskrivna i anstalt 1 oktober 2016 efter strafftid. T<=2 mån 2 mån<t<=6 mån 6 mån<t<=1 år 1 år<t<2 år 2 år<=t<4 år 4 år<=t<10 år T>=10 år Livstid Världsdel och utvisningsdom Den största andelen klienter inskrivna 1 oktober med utländskt medborgarskap, 35 procent, kommer från Europa (exklusive Norden) följt av klienter från Afrika och Asien (21 respektive 17 procent), se diagram 7.12. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 91

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2016 DIAGRAM 7.12. Andel utländska medborgare inskrivna i anstalt 1 oktober 2016 efter världsdel. DIAGRAM 7.13. Andel utländska medborgare inskrivna i anstalt 1 oktober 2016 efter världsdel och förekomst av utvisningsdom. 2 % 3 % 13 % 9 % 100% 80% 60% 40% 17 % 35 % 20% 21 % Norden Europa (exkl. Norden) Afrika Asien Nordamerika Sydamerika Upphört land/statslös/okänt land 0% Norden Europa (exkl. Norden) Afrika Asien Nordamerika Sydamerika Upphört land/statslös/okänt land Ej utvisning i dom Utvisning i dom Totalt Drygt 50 procent av klienterna med utländskt medborgarskap från Europa (exklusive Norden) och Nordamerika hade utvisning i domen. Med utvisning i dom menas att klienten måste lämna Sverige efter avtjänat straff. Detta var en något större andel än för klienter med medborgaskap från Afrika där 44 procent hade utvisning i domen. Lägst andel utvisning i dom hade klienter med utländskt medborgarskap från Norden. Totalt bland de utländska medborgarna inskrivna i anstalt 1 oktober 2016 hade 41 procent utvisning i domen. Se diagram 7.13 och tabell 7.19. 92 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

TABELLVERK 7.3. UTLÄNDSKA MEDBORGARE TABELLVERK AVSNITT 7.3 UTLÄNDSKA MEDBORGARE Inflöde TABELL 7.13. Inflöde till Kriminalvården och varav utländska medborgare 2008 2016 efter påföljd. Påföljd 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Nyintagna i anstalt totalt 10 370 9 805 9 679 9 463 9 500 8 975 8 943 8 581 8 495 varav antal utländska medborgare 2 951 2 838 2 809 2 789 3 127 3 236 3 082 3 047 2 975 varav andel utländska medborgare 28 % 29 % 29 % 29 % 33 % 36 % 34 % 36 % 35 % Påbörjad skyddstillsyn 7 231 7 881 7 737 7 704 7 211 6 821 6 405 6 091 5 801 varav antal utländska medborgare 763 829 807 805 847 795 778 707 706 varav andel utländska medborgare 11 % 11 % 10 % 10 % 12 % 12 % 12 % 12 % 12 % Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst 4 268 4 259 4 041 4 709 4 948 4 442 3 844 3 797 3 362 varav antal utländska medborgare 434 498 463 628 700 632 545 590 547 varav andel utländska medborgare 10 % 12 % 11 % 13 % 14 % 14 % 14 % 16 % 16 % Påbörjad IÖV 3 087 3 022 2 905 2 356 2 289 1 987 1 877 1 827 1 817 varav antal utländska medborgare 432 428 433 342 359 302 300 295 286 varav andel utländska medborgare 14 % 14 % 15 % 15 % 16 % 15 % 16 % 16 % 16 % TABELL 7.14. Nyintagna i anstalt med utländskt medborgarskap 2008 2016 efter huvudbrott. Huvudbrott 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal 121 104 155 121 113 142 154 166 128 Andel 4 % 4 % 6 % 4 % 4 % 4 % 5 % 5 % 4 % Antal 289 250 179 138 157 165 155 151 170 Andel 10 % 9 % 6 % 5 % 5 % 5 % 5 % 5 % 6 % Antal 588 641 660 636 670 661 636 648 632 Andel 20 % 23 % 23 % 23 % 21 % 20 % 21 % 21 % 21 % Antal 435 357 355 336 362 359 338 340 294 Andel 15 % 13 % 13 % 12 % 12 % 11 % 11 % 11 % 10 % Antal 97 98 86 95 132 84 100 102 88 Andel 3 % 3 % 3 % 3 % 4 % 3 % 3 % 3 % 3 % Antal 124 128 92 86 113 106 90 83 103 Andel 4 % 5 % 3 % 3 % 4 % 3 % 3 % 3 % 3 % Antal 518 541 537 647 805 949 856 862 853 Andel 18 % 19 % 19 % 23 % 26 % 29 % 28 % 28 % 29 % Antal 125 105 99 100 109 119 112 74 77 Andel 4 % 4 % 4 % 4 % 3 % 4 % 4 % 2 % 3 % Antal 459 423 419 409 415 411 416 392 468 Andel 16 % 15 % 15 % 15 % 13 % 13 % 13 % 13 % 16 % Antal 195 191 227 221 251 240 225 229 162 Andel 7 % 7 % 8 % 8 % 8 % 7 % 7 % 8 % 5 % Totalt 2 951 2 838 2 809 2 789 3 127 3 236 3 082 3 047 2 975 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 93

7.3. UTLÄNDSKA MEDBORGARE TABELLVERK TABELL 7.15. Utländska medborgare som påbörjade verkställighet inom frivården 2008 2016 efter huvudbrott. Huvudbrott 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott Brott mot allmänhet och stat Narkotikabrott/smuggling Rattfylleri, även grovt Rån, även grovt Sexualbrott Tillgreppsbrott Trafikbrott, ej rattfylleri Våldsbrott Övrigt Antal 57 69 63 69 67 54 66 45 46 Andel 3 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % 2 % Antal 173 167 175 147 154 130 128 127 130 Andel 11 % 6 % 6 % 5 % 5 % 4 % 4 % 4 % 4 % Antal 270 277 271 283 311 301 334 374 354 Andel 17 % 10 % 10 % 10 % 10 % 9 % 11 % 12 % 12 % Antal 322 380 341 309 308 277 264 281 277 Andel 20 % 13 % 12 % 11 % 10 % 9 % 9 % 9 % 9 % Antal 27 27 22 30 37 26 29 22 21 Andel 2 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal 18 18 24 21 21 24 19 23 24 Andel 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal 224 252 231 240 274 251 237 195 193 Andel 14 % 9 % 8 % 9 % 9 % 8 % 8 % 6 % 6 % Antal 47 49 51 53 57 39 36 33 29 Andel 3 % 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % 1 % 1 % 1 % Antal 431 447 450 565 602 567 458 432 416 Andel 26 % 16 % 16 % 20 % 19 % 18 % 15 % 14 % 14 % Antal 60 69 75 58 75 60 52 60 49 Andel 4 % 2 % 3 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % 2 % Totalt 1 629 1 755 1 703 1 775 1 906 1 729 1 623 1 592 1 539 TABELL 7.16. Nyintagna i anstalt med utländskt medborgarskap 2008 2016 efter strafftid. Strafftid 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal 1 143 1 044 998 990 1 126 1 224 1 145 1 161 1 118 T<=2 mån Andel 39 % 37 % 36 % 35 % 36 % 38 % 37 % 38 % 38 % Antal 728 704 718 757 905 959 891 882 786 2 mån<t<=6 mån Andel 25 % 25 % 26 % 27 % 29 % 30 % 29 % 29 % 26 % Antal 403 440 449 398 463 471 433 424 412 6 mån<t<=1 år Andel 14 % 16 % 16 % 14 % 15 % 15 % 14 % 14 % 14 % Antal 220 212 243 232 234 220 243 210 250 1 år<t<2 år Andel 7 % 7 % 9 % 8 % 7 % 7 % 8 % 7 % 8 % Antal 247 230 234 244 236 237 241 236 263 2 år<=t<4 år Andel 8 % 8 % 8 % 9 % 8 % 7 % 8 % 8 % 9 % Antal 162 164 129 137 152 112 116 118 125 4 år<=t<10 år Andel 5 % 6 % 5 % 5 % 5 % 3 % 4 % 4 % 4 % Antal 48 44 38 31 11 13 13 16 21 T>=10 år (inkl. livstid) Andel 2 % 2 % 1 % 1 % 0 % 0 % 0 % 1 % 1 % Totalt 2 951 2 838 2 809 2 789 3 127 3 236 3 082 3 047 2 975 94 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

TABELLVERK 7.3. UTLÄNDSKA MEDBORGARE Inskrivna i anstalt 1 oktober TABELL 7.17. Inskrivna i anstalt 1 oktober med utländskt medborgarskap 2016 efter huvudbrott. Huvudbrott Antal Andel Bedrägeri, förskingring, borgenärsbrott 61 5 % Brott mot allmänhet och stat 33 3 % Narkotikabrott/smuggling 380 30 % Rattfylleri, även grovt 22 2 % Rån, även grovt 102 8 % Sexualbrott 107 8 % Tillgreppsbrott 200 16 % Trafikbrott, ej rattfylleri 3 0 % Våldsbrott 323 25 % Övrigt 43 3 % Totalt 1 274 100 % TABELL 7.18. Inskrivna i anstalt 1 oktober med utländskt medborgarskap 2016 efter strafftid. Strafftid Antal Andel T<=2 mån 51 4 % 2 mån<t<=6 mån 116 9 % 6 mån<t<=1 år 157 12 % 1 år<t<2 år 186 15 % 2 år<=t<4 år 343 27 % 4 år<=t<10 år 293 23 % T>=10 år 85 7 % Livstid 43 3 % Totalt 1 274 100 % TABELL 7.19. Inskrivna i anstalt 1 oktober med utländskt medborgarskap 2016 efter världsdel och förekomst av utvisningsdom. Utvisning i dom Ej utvisning i dom Totalt Världsdel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Norden 3 3 % 106 97 % 109 9 % Europa (exkl. Norden) 249 55 % 201 45 % 450 35 % Afrika 118 44 % 149 56 % 267 21 % Asien 77 35 % 142 65 % 219 17 % Nordamerika 12 52 % 11 48 % 23 2 % Sydamerika 9 24 % 29 76 % 38 3 % Oceanien 0-1 - 1 0 % Upphört land/statslös/okänt land 48 29 % 119 71 % 167 13 % Totalt 516 41 % 758 59 % 1 274 100 % KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 95

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2016 7.4 NARKOTIKABROTT/SMUGGLING En stor del av Kriminalvårdens klienter är dömda för narkotikabrott/smuggling och förändringar i denna grupp påverkar därför Kriminalvården i stor utsträckning. Det var det vanligaste huvudbrottet för nyintagna i anstalt och tillsammans med våldsbrott det vanligaste huvudbrottet för klienter inskrivna i anstalt 1 oktober 2008 2016. Även många klienter inom frivården var dömda för narkotikabrott där de flesta verkställde straffet genom skyddstillsyn. Inom övriga frivården var antalet färre men ökade senaste åren. I avsnittet ligger fokus på inflödet av klienter till anstalt och frivård med huvudbrott narkotikabrott/smuggling och dess påverkan på klientpopulationen de senaste åren. Narkotikabrott/smuggling redovisas även uppdelat på de tre brottstyperna: narkotikabrott (ej grovt), grovt narkotikabrott och smuggling. Om narkotikabrott/smuggling Den som olovligen innehar, brukar eller befattar sig med narkotika kan straffas för narkotikabrott. Vid bedömning av om brottet är grovt eller inte tas hänsyn till om det: har utgjort ett led i en verksamhet som bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt avser särskilt stor mängd narkotika varit av särskilt farlig eller hänsynslös art. 7 Den som fört in en vara belagd med förbud eller villkor för införande, olovligt, kan dömas för smuggling. 8 Smugglingsbrott kan innefatta narkotikasmuggling men även andra typer av varor. I domar från och med juni 2011 har Högsta domstolen lyft fram betydelsen av att ta hänsyn till alla omständigheter inom varje enskilt fall av narkotikamål på samma sätt som görs i brottmål i allmänhet. Detta har inneburit en förändring i de kriterier/omständigheter (praxis) domstolarna tar hänsyn till när de dömer narkotikabrott samt för beslut av påföljd när det gäller narkotikamål. 9 7 Enligt narkotikastrafflagen (1968:64). 8 Enligt lagen om straff för smuggling (2000:1225). 9 Nilsson Hjort, B (2012). Förändringar i narkotikapraxis. Svensk Juridisk Tidskrift 2012 s. 845 863. Efter 2008 påbörjade de flesta klienter dömda för narkotikabrott/smuggling sin verkställighet inom frivården. Som en följd av ändrad praxis minskade inflödet till anstalt efter 2010 samtidigt som inflödet till frivården ökade. Från 2014 och framåt ökade narkotikabrott/smuggling åter bland nyintagna i anstalt och 2016 var antalet klienter 2 430, det högsta under perioden 2008 2016. Antal klienter dömda för narkotikabrott/smuggling inom frivården 2016 var 2 955, en svag minskning jämfört med 2015 men en ökning med drygt 700 klienter jämfört med 2008. Se diagram 7.14. DIAGRAM 7.14. Antal klienter i inflödet till Kriminalvården med huvudbrott narkotikabrott/ smuggling 2008 2016. 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Nyintagna i anstalt Påbörjade verkställigheter i frivård Inom frivården påbörjade den största andelen klienter dömda för narkotikabrott/smuggling 2008 2016 skyddstillsyn, se diagram 7.15. Den ökning som skedde inom frivården efter 2010 då inflödet till anstalt minskade återfinns främst inom villkorlig dom med samhällstjänst och skyddstillsyn. Inom villkorlig dom med samhällstjänst ökade antalet klienter fram till 2012 och under 2015 men minskade sedan något 2016. Antal klienter som påbörjade skyddstillsyn ökade främst under 2014 och 2015. Antal klienter som påbörjade IÖV låg på en mer stabil nivå under perioden men minskade, likt nyintagna i anstalt, efter 2010 och ökade något igen efter 2014. Se tabell 7.20. Brottstyper Av de nyintagna klienterna i anstalt 2008 2016 med huvudbrott narkotikabrott/smuggling var den största andelen dömda för narkotikabrott som inte bedömdes vara grova. Denna grupp varierade något över tid men minskade fram till och med 2013. Därefter ökade antalet igen och 2016 uppmättes det högsta antalet under perioden med 96 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2016 DIAGRAM 7.15. Antal klienter i inflödet till Kriminalvården med huvudbrott narkotikabrott/ smuggling 2008 2016 efter påföljd. 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Nyintagna i anstalt Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad IÖV 1 887 klienter. De grova narkotikabrotten minskade under större delen av perioden men även här ökade antalet 2015 och 2016 jämfört med föregående år. Smugglingsbrotten hade en annan utveckling under perioden jämfört med de två övriga brottstyperna. Denna grupp ökade fram till och med 2013 för att därefter minska, se diagram 7.16. Fördelningen mellan de tre brottstyperna varierade en del under perioden och främst i den stora gruppen dömda för ej grova narkotikabrott, se tabell 7.21. Dessa utgjorde 78 procent av de nyintagna i anstalt dömda för narkotikabrott/ smuggling 2016, vilket var den största andelen under perioden och en ökning med 10 procentenheter jämfört med 2011. Grova narkotikabrott och smuggling utgjorde därmed en mindre andel och påverkade inte det totala inflödet i samma utsträckning. DIAGRAM 7.16. Antal nyintagna i anstalt med huvudbrott narkotikabrott/smuggling 2008 2016 efter brottstyp. 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Även i inflödet av narkotikabrott/smuggling till frivården 2008 2016 utgjordes den största andelen av narkotikabrott som ej ansågs grova, se diagram 7.17. Jämfört med inflödet av denna brottstyp till anstalt under perioden var utvecklingen en annan då antalet ökade nästan konstant. Grova narkotikabrott förekom i princip inte inom frivården eftersom de i normala fall leder till fängelsestraff. Smugglingsbrott ökade konstant på samma sätt som narkotikabrott (ej grova) bortsett från 2009 och 2014 men var betydligt färre antalsmässigt. Narkotikabrotten som inte ansågs grova utgjorde en större andel av inflödet till frivården jämfört med nyintagna i anstalt och låg mer stabilt runt 90 procent under perioden. Se tabell 7.22. DIAGRAM 7.17. Antal påbörjade verkställigheter i frivården med huvudbrott narkotikabrott/smuggling 2008 2016 efter brottstyp. 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Narkotikabrott (ej grovt) Smuggling Grovt narkotikabrott 7.4.1 STRAFFTIDER De vanligast utdömda strafftiderna för nyintaga klienter i anstalt dömda för narkotikabrott/ smuggling 2008 2016 var över två månader och upp till och med sex månader. De kortaste strafftiderna på upp till och med två månader ökade stort och var 2016 i princip lika vanliga som strafftidskategorin över två månader upp till och med sex månader. Totalt hade 66 procent av de nyintagna klienterna i anstalt dömda för narkotikabrott/smuggling en strafftid på sex månader eller mindre 2016, motsvarande andel 2008 var 52 procent. Se tabell 7.23. Narkotikabrott (ej grovt) Smuggling Grovt narkotikabrott En ändring i praxis förklarar troligtvis förändringarna inom strafftidskategorierna under och efter 2011. Efter 2011 skedde en tydlig ökning av strafftider upp till och med sex månader sam KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 97

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2016 tidigt som strafftider över sex månader minskade. Framförallt syns en förändring av antalet ut dömda strafftider på över ett år upp till och med fyra år. Efter 2012 fortsatte de kortare strafftiderna på upp till och med sex månader att öka samtidigt som nivån för de längre strafftiderna över sex månader och under fyra år stabiliserades, se diagram 7.18. DIAGRAM 7.18. Antal nyintagna i anstalt med huvudbrott narkotikabrott/smuggling 2008 2016 efter strafftid. 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 T<=2 mån 2 mån<t<=6 mån 6 mån<t<=1 år 1 år<t<4 år T>=4 år började efter 2009 och framförallt under 2011 var främst en effekt av att allt fler kortare strafftider dömdes ut. Vid en jämförelse mellan 2008 och 2016 ses att antalet klienter ökade samtidigt som straffmassan minskade med 1 100 utdömda år. Se diagram 7. 19 och tabell 7.24. Klienter dömda för grovt narkotikabrott utgjorde, i och med långa strafftider, flest antal utdömda år i straffmassan 2016 trots att de antalsmässigt var betydligt färre än klienter med övriga narkotika brott (258 respektive 1 887 klienter). Antal klienter dömda för smugglingsbrott 2016 var något fler (285) än klienter dömda för grova narkotikabrott men hade ändå en straffmassa med endast hälften så många utdömda år, se tabell 7.25. DIAGRAM 7.19. Straffmassa i år för nyintagna i anstalt med huvudbrott narkotikabrott/ smuggling 2008 2016. Antal klienter 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 Antal år Medianstrafftid Narkotikabrott/smuggling är ett huvudbrott där det finns ett fåtal klienter med mycket långa strafftider som påverkar medelstrafftiden. Därför redovisas endast medianstrafftiden för dessa klienter för att ge en bättre bild av normalfallet. Medianstrafftiden 2008 2011 var stabil och låg på sex månader (180 dagar). Därefter minskade medianstrafftiden till fyra månader 2013 och låg kvar på den nivån under resten av perioden fram till 2016, se tabell 7.24. 1 000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal klienter Straffmassa (år) 1 000 500 0 Det finns tydliga skillnader i strafftid mellan de tre brottstyperna och 2016 gav de grova narkotika brotten en medianstrafftid på tre år. Medianstrafftiden för övriga narkotikabrott var tre månader och för smuggling åtta månader. Se tabell 7.25. Straffmassa Förändringar i straffmassan påverkas delvis av antalet klienter i inflödet men även av längden på de utdömda strafftiderna. Som tidigare nämnts minskade inflödet av klienter till anstalt med huvudbrott narkotikabrott/smuggling efter 2010. Detta medförde en minskning av antalet utdömda år men den tydliga nedgången i straffmassan som 98 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

TABELLVERK 7.4. NARKOTIKABROTT/SMUGGLING TABELLVERK AVSNITT 7.4 NARKOTIKABROTT/SMUGGLING TABELL 7.20. Klienter i inflödet till Kriminalvården med huvudbrott narkotikabrott/smuggling 2008 2016 efter påföljd. Påföljd 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Nyintagna i anstalt Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjad IÖV Antal 2 341 2 314 2 348 2 238 2 182 2 081 2 247 2 351 2 430 Andel 51 % 50 % 49 % 47 % 46 % 45 % 45 % 44 % 45 % Antal 1 609 1 743 1 735 1 787 1 760 1 754 1 944 2 068 2 066 Andel 35 % 38 % 36 % 38 % 37 % 38 % 39 % 39 % 38 % Antal 280 275 314 391 520 498 483 617 549 Andel 6 % 6 % 7 % 8 % 11 % 11 % 10 % 12 % 10 % Antal 322 310 367 299 288 288 286 297 340 Andel 7 % 7 % 8 % 6 % 6 % 6 % 6 % 6 % 6 % Totalt 4 552 4 642 4 764 4 715 4 750 4 621 4 960 5 333 5 385 varav frivård totalt 2 211 2 328 2 416 2 477 2 568 2 540 2 713 2 982 2 955 TABELL 7.21. Nyintagna i anstalt med huvudbrott narkotikabrott/smuggling 2008 2016 efter brottstyp. Brottstyp 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal 1 733 1 642 1 665 1 527 1 573 1 476 1 706 1 799 1 887 Narkotikabrott (ej grovt) Andel 74 % 71 % 71 % 68 % 72 % 71 % 76 % 77 % 78 % Antal 331 354 304 307 203 203 186 224 258 Grovt narkotikabrott Andel 14 % 15 % 13 % 14 % 9 % 10 % 8 % 10 % 11 % Antal 277 318 379 404 406 402 355 328 285 Smuggling Andel 12 % 14 % 16 % 18 % 19 % 19 % 16 % 14 % 12 % Totalt 2 341 2 314 2 348 2 238 2 182 2 081 2 247 2 351 2 430 TABELL 7.22. Påbörjade verkställigheter inom frivården med huvudbrott narkotikabrott/smuggling 2008 2016 efter brottstyp. Brottstyp 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal 1 985 2 124 2 198 2 207 2 262 2 221 2 433 2 675 2 647 Narkotikabrott (ej grovt) Andel 90 % 91 % 91 % 89 % 88 % 87 % 90 % 90 % 90 % Antal 13 7 9 6 5 5 6 6 3 Grovt narkotikabrott Andel 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % Antal 213 197 209 254 301 314 274 301 305 Smuggling Andel 10 % 8 % 9 % 10 % 12 % 12 % 10 % 10 % 10 % Totalt 2 211 2 328 2 416 2 467 2 568 2 540 2 713 2 982 2 955 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 99

7.4. NARKOTIKABROTT/SMUGGLING TABELLVERK Strafftider TABELL 7.23. Nyintagna i anstalt med huvudbrott narkotikabrott/smuggling 2008 2016 efter strafftid. Strafftid 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal 491 467 494 491 590 594 693 766 809 T<=2 mån Andel 21 % 20 % 21 % 22 % 27 % 29 % 31 % 33 % 33 % Antal 735 715 717 710 774 734 778 793 812 2 mån<t<=6 mån Andel 31 % 31 % 31 % 32 % 35 % 35 % 35 % 34 % 33 % Antal 459 464 451 377 361 327 339 336 350 6 mån<t<=1 år Andel 20 % 20 % 19 % 17 % 17 % 16 % 15 % 14 % 14 % Antal 417 401 454 455 302 298 292 301 317 1 år<t<4 år Andel 18 % 17 % 19 % 20 % 14 % 14 % 13 % 13 % 13 % Antal 239 267 232 205 155 128 145 155 142 T>=4 år Andel 10 % 12 % 10 % 9 % 7 % 6 % 6 % 7 % 6 % Totalt 2 341 2 314 2 348 2 238 2 182 2 081 2 247 2 351 2 430 TABELL 7.24. Medianstrafftid och straffmassa i år för nyintagna i anstalt med huvudbrott narkotikabrott/smuggling 2008 2016. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal klienter 2 341 2 314 2 348 2 238 2 182 2 081 2 247 2 351 2 430 Medianstrafftid (dagar) 180 180 180 180 140 120 120 120 120 Straffmassa (år) 3 199 3 282 3 114 2 827 2 168 1 915 2 039 2 124 2 099 TABELL 7.25. Medianstrafftid och straffmassa i år för nyintagna i anstalt med huvudbrott narkotikabrott/smuggling 2016 efter brottstyp. Brottstyp Antal klienter Medianstrafftid (dagar) Straffmassa (år) Narkotikabrott (ej grovt) 1 887 90 727 Grovt narkotikabrott 258 1 080 918 Smuggling 285 240 454 100 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2016 7.5 VÅLDSBROTT Våldsbrott är ett av de vanligaste huvudbrotten bland klienterna i inflödet till Kriminalvården. Från och med 2013 är det dessutom det vanligaste huvudbrottet för inskrivna i anstalt 1 oktober mot tidigare då det var narkotikabrott/smuggling. Inflödet av klienter med huvudbrott våldsbrott har däremot minskat både till anstalt och inom frivården. Den minskning som skedde för nyintagna i anstalt dömda för våldsbrott ses däremot inte i samma utsträckning på tvärsnittet. I avsnittet ligger fokus på inflödet av klienter till anstalt och frivården med huvudbrott våldsbrott och utvecklingen inom denna klientpopulation. Våldsbrotten delas upp i sex brottstyper: brott mot frihet och frid, misshandel, grov misshandel, dråp, mord och övrigt brott mot frid och hälsa. Dråp och mord ska leda till fängelsestraff, men det finns klienter dömda för mord och dråp som påbörjat verkställighet i frivård. De är dock väldigt få och vid närmare granskning visar det sig att de är dömda för försök till mord eller försök till dråp. Därför särredovisas inte mord och dråp inom frivården utan ingår i kategorin övrigt brott mot frid och hälsa. Av klienterna med huvudbrottet våldsbrott i inflödet 2008 2016 påbörjade en större del verkställighet inom frivården, se diagram 7.20. Efter 2011 minskade däremot antalet påbörjade verkställigheter inom frivården relativt kraftigt, från 4 300 till 2 574 klienter. Antalet klienter minskade även i inflödet till anstalt under perioden men i mindre utsträckning. Totalt minskade antalet våldsbrottsdömda från 5 908 till 4 033 mellan 2008 och 2016, se tabell 7.26. DIAGRAM 7.20. Antal klienter i inflödet till Kriminalvården med huvudbrott våldsbrott 2008 2016. 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Inflödena av våldsbrottsdömda till anstalt, skyddstillsyn och villkorlig dom med samhällstjänst var ungefär lika stora 2010. Antalet våldsbrottsdömda i inflödet till anstalt och skyddstillsyn hade därefter en nedåtgående trend medan det skedde en tydlig ökning för villkorlig dom med samhällstjänst 2011 2012. Därefter minskade även inflödet till denna påföljd fram till periodens lägsta antal 2016. Våldsbrottsdömda som påbörjade IÖV var betydligt färre men även här minskade antalet klienter och mer än halverades under perioden. Se diagram 7.21 och tabell 7.26. DIAGRAM 7.21. Antal klienter i inflödet till Kriminalvården med huvudbrott våldsbrott 2008 2016 efter påföljd. 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Nyintagna i anstalt Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad IÖV Brottstyper För nyintagna i anstalt var misshandel den vanligaste brottstypen bland våldsbrotten men minskade 2008 2016 från 817 till 550. Även grov misshandel minskade under större delen av perioden och den totala minskningen för våldsbrott bestod därmed främst av dessa två brottstyper. Inom övriga brottstyper skedde inga större antalsmässiga förändringar 2016 jämfört med 2008. Se diagram 7.22. Även inom frivården utgjordes den största andelen våldsbrott av misshandel, se diagram 7.23. Antalet ökade fram till och med 2012 men minskade därefter. För de tre övriga brottstyperna var antalet relativt stabilt över tiden men även grov misshandel och brott mot frihet och frid minskade något efter 2012. Nyintagna i anstalt Påbörjade verkställigheter i frivård KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 101

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2016 DIAGRAM 7.22. Antal nyintagna i anstalt med huvudbrott våldsbrott 2008 2016 efter brottstyp. 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Brott mot frihet och frid Grov misshandel Mord Misshandel Dråp Övrigt brott mot frid och hälsa DIAGRAM 7.23. Antal påbörjade verkställigheter i frivård med huvudbrott våldsbrott 2008 2016 efter brottstyp 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Brott mot frihet och frid Grov misshandel Misshandel Övrigt brott mot frid och hälsa Både bland nyintagna i anstalt och inom påbörjade verkställigheter i frivåden var misshandel det vanligaste våldsbrottet trots att det minskade kraftigt. De flesta klienter dömda för misshandel 2016 fick en frivårdspåföljd. För brott mot frihet och frid eller övriga brott mot frid och hälsa hamnade cirka 50 procent i anstalt respektive i frivård medan grov misshandel, dråp och mord i de flesta fall ledde till verkställighet i anstalt. Se tabell 7.27 och tabell 7.28. 7.5.1 STRAFFTIDER En straffmätningsreform genomfördes 2010 vilket ledde till ett antal lagändringar med syftet att höja straffen för allvarliga våldsbrott och för grovt vållande till annans död. Reformen skulle även öka bredden mellan straffen för brott i allmänhet samt skärpa straffen vid återfall i brott. Bland annat höjdes straffvärdet för allvarliga våldsbrott generellt med 20 30 procent 10 Detta skulle kunna vara en bidragande orsak till förändringar gällande våldsbrottsdömda nyintagna i anstalt. Brottsförebyggande rådet (Brå) gjorde 2014 en utvärdering av straffmätningsreformen där de kom fram till att reformen fått genomslag för de allra grövsta brotten gällande hårdare strafftider, att strafflängdernas bredd ökat och att återfallsskärpningen inte fått någon statistiskt mätbar effekt. 11 Minskningen i inflödet av våldsbrottsdömda till anstalt pågick från 2008 och ingen tydlig effekt av reformen kan ses under eller efter 2010 i antal inom något av de längre strafftidsintervallen. Det är däremot tänkbart att det dömts ut hårdare straff för klienter inom strafftidsintervallerna än innan reformen. De flesta nyintagna i anstalt med huvudbrott våldsbrott hade en strafftid under fyra år 2008 2016. Klienter med en strafftid på fyra år eller mer (inklusive livstid) utgjorde nio procent av de nyintagna våldsbrottsdömda 2014 2016 vilket var en ökning med cirka två procentenheter jämfört med tidigare år. Detta berodde på att antalet klienter inom de kortare strafftiderna minskade, främst inom strafftidsintervallerna över två månader upp till och med sex månader samt över sex månader upp till och med ett år, se tabell 7.29. Medianstrafftid Medianstrafftiden var länge oförändrad men ökade med en månad under 2015 och en månad under 2016 från tidigare åtta till tio månader. Det tyder på att strafftiderna ökade något för normalfallet av våldsbrottsdömda. Strafflängden för normalklienten skiljer sig mycket åt mellan de olika brottstyperna där till exempel medianstrafftiden för misshandel var tre månader (90 dagar) och för mord drygt nio år (3 319 dagar) 2016. Se tabell 7.30 och 7.31. Straffmassa Straffmätningsreformen gav ingen synlig effekt på antalet klienter inom strafftidsintervallerna men kan till viss del förklara den ökade medianstrafftiden. Ett ökat avstånd mellan antal intagna och antal utdömda år i straffmassan kan ses från och med 2010 (utrymmet mellan den blå och gula 10 Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. (prop. 2009/10:147). 11 Skärpta straff för allvarliga våldsbrott Utvärdering av 2010 års straffmätningsreform, rapport 2014:6. 102 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2016 linjen i diagram 7.24). Detta indikerar att de nyintagna klienterna i anstalt dömdes till längre straff efter 2010 vilket främst påverkade klienter med de längre strafftiderna. DIAGRAM 7.24. Straffmassa i år för nyintagna i anstalt med huvudbrott våldsbrott 2008 2016. 2 500 2 500 Den samlade strafftiden för klienter dömda för mord och grov misshandel utgjorde tillsammans två tredjedelar av det totala antalet utdömda år i straffmassan 2016. Mord hade ett högt antal utdömda år på grund av långa strafftider. Grov misshandel hade ett högt antal utdömda år till stor del på grund av ett större antal klienter men även medellånga strafftider. De utdömda åren i straffmassan för klienter dömda för misshandel utgjorde endast en mindre andel av de utdömda åren trots att de var flest till antal, se tabell 7.31. Antal klienter 2 000 1 500 1 000 500 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal klienter Straffmassa (år) Exklusive livstidsdömda utan angiven strafftid. 2 000 1 500 1 000 500 0 Antal år KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 103

7.5. VÅLDSBROTT TABELLVERK TABELLVERK AVSNITT 7.5 VÅLDSBROTT TABELL 7.26. Klienter i inflödet till Kriminalvården med huvudbrott våldsbrott 2008 2016 efter påföljd. Påföljd 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Nyintagna i anstalt Påbörjad skyddstillsyn Påbörjad villkorlig dom med samhällstjänst Påbörjad IÖV Antal 1 928 1 760 1 744 1 679 1 703 1 530 1 538 1 410 1 459 Andel 33 % 30 % 31 % 28 % 29 % 29 % 33 % 33 % 36 % Antal 1 569 1 683 1 741 1 761 1 661 1 475 1 247 1 174 1 056 Andel 27 % 29 % 30 % 29 % 28 % 28 % 27 % 27 % 26 % Antal 1 898 1 846 1 800 2 188 2 263 2 034 1 623 1 495 1 337 Andel 32 % 32 % 31 % 37 % 38 % 38 % 35 % 35 % 33 % Antal 513 506 432 351 337 306 285 232 181 Andel 9 % 9 % 8 % 6 % 6 % 6 % 6 % 5 % 4 % Totalt 5 908 5 795 5 717 5 979 5 964 5 345 4 693 4 311 4 033 varav frivård totalt 3 980 4 035 3 973 4 300 4 261 3 815 3 155 2 901 2 574 TABELL 7.27. Nyintagna i anstalt med huvudbrott våldsbrott 2008 2016 efter brottstyp. Brottstyp 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Brott mot frihet och frid Misshandel Grov misshandel Dråp Mord Övrigt brott mot frid och hälsa Antal 408 356 341 327 411 394 388 362 362 Andel 21 % 20 % 20 % 19 % 24 % 26 % 25 % 26 % 25 % Antal 817 746 799 759 712 612 624 514 550 Andel 42 % 42 % 46 % 45 % 42 % 40 % 41 % 36 % 38 % Antal 540 526 461 489 457 406 389 413 411 Andel 28 % 30 % 26 % 29 % 27 % 27 % 25 % 29 % 28 % Antal 46 25 56 24 35 20 24 21 20 Andel 2 % 1 % 3 % 1 % 2 % 1 % 2 % 1 % 1 % Antal 84 73 67 67 60 70 91 80 90 Andel 4 % 4 % 4 % 4 % 4 % 5 % 6 % 6 % 6 % Antal 33 34 20 13 28 28 22 20 26 Andel 2 % 2 % 1 % 1 % 2 % 2 % 1 % 1 % 2 % Totalt 1 928 1 760 1 744 1 679 1 703 1 530 1 538 1 410 1 459 TABELL 7.28. Påbörjade verkställigheter inom frivården med huvudbrott våldsbrott 2008 2016 efter brottstyp. Brottstyp 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Brott mot frihet och frid Misshandel Grov misshandel Övrigt brott mot frid och hälsa Antal 412 444 447 423 442 425 360 354 331 Andel 10 % 11 % 11 % 10 % 10 % 11 % 11 % 12 % 13 % Antal 3 355 3 392 3 313 3 698 3 638 3 244 2 663 2 406 2 117 Andel 84 % 84 % 83 % 86 % 85 % 85 % 84 % 83 % 82 % Antal 179 178 181 159 149 113 113 112 99 Andel 4 % 4 % 5 % 4 % 3 % 3 % 4 % 4 % 4 % Antal 34 21 32 20 32 33 19 29 27 Andel 1 % 1 % 1 % 0 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Totalt 3 980 4 035 3 973 4 300 4 261 3 815 3 155 2 901 2 574 104 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016

TABELLVERK 7.5. VÅLDSBROTT Strafftider TABELL 7.29. Nyintagna i anstalt med huvudbrott våldsbrott 2008 2016 efter strafftid. Strafftid 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal 302 300 322 344 338 292 326 264 279 T<=2 mån Andel 16 % 17 % 18 % 20 % 20 % 19 % 21 % 19 % 19 % Antal 507 442 476 387 419 359 360 309 297 2 mån<t<=6 mån Andel 26 % 25 % 27 % 23 % 25 % 23 % 23 % 22 % 20 % Antal 516 447 445 427 405 392 336 325 323 6 mån<t<=1 år Andel 27 % 25 % 26 % 25 % 24 % 26 % 22 % 23 % 22 % Antal 462 448 377 405 424 388 380 388 427 1 år<t<4 år Andel 24 % 25 % 22 % 24 % 25 % 25 % 25 % 28 % 29 % Antal 94 97 93 79 80 66 86 72 83 4 år<=t<=10 år Andel 5 % 6 % 5 % 5 % 5 % 4 % 6 % 5 % 6 % Antal 35 16 27 32 35 31 44 37 41 T>=10 år Andel 2 % 1 % 2 % 2 % 2 % 2 % 3 % 3 % 3 % Antal 12 10 4 5 2 2 6 15 9 Livstid Andel 1 % 1 % 0 % 0 % 0 % 0 % 0 % 1 % 1 % Totalt 1 928 1 760 1 744 1 679 1 703 1 530 1 538 1 410 1 459 TABELL 7.30. Medianstrafftid och straffmassa i år för nyintagna i anstalt med huvudbrott våldsbrott 2008 2016. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Antal klienter 1 916 1 750 1 740 1 674 1 701 1 528 1 532 1 395 1 450 Medianstrafftid (dagar) 240 240 240 240 240 240 240 270 300 Straffmassa (år) 2 371 2 091 2 186 2 170 2 249 2 073 2 277 2 110 2 294 Exklusive livstidsdömda utan angiven strafftid. TABELL 7.31. Medianstrafftid och straffmassa i år för nyintagna i anstalt med huvudbrott våldsbrott 2016 efter brottstyp. Brottstyp Antal klienter Medianstrafftid (dagar) Straffmassa (år) Brott mot frihet och frid 362 330 417 Misshandel 550 90 196 Grov misshandel 411 540 687 Dråp 20 1 620 107 Mord 81 3 319 847 Övrigt brott mot frid och hälsa 26 390 41 Exklusive livstidsdömda utan angiven strafftid. KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016 105

7. FOKUSOMRÅDEN KOS 2016 7.6 STRAFFTIDER I detta avsnitt presenteras statistik över strafftider för nyintagna klienter i anstalt och för klienter inskrivna i anstalt 1 oktober. Jämfört med den strafftidsfördelning som redovisas i kapitel 4 (Anstalt) används här en finare och en grövre strafftidsfördelning för att titta på strafftider ur flera perspektiv. Den fina strafftidsfördelningen är uppdelad i månadsintervall upp till och med två år och därefter årsintervall och den grova strafftidsfördelningen är uppdelad i fyra intervall. Utöver strafftidsfördelningarna redovisas även medelstrafftid, medianstrafftid och straffmassa. Det sistnämnda är den totala strafftiden för en klientpopulation. Observera att strafftiden är det som anges i strafftidsbeslutet för klientens verkställighet och inte den faktiskt avtjänade strafftiden med hänsyn till exempelvis villkorlig frigivning. 7.6.1 NYINTAGNA I ANSTALT Nästan 90 procent av klienter nyintagna i anstalt 2016 hade en strafftid på två år eller mindre. Många av dessa klienter hade de kortaste strafftiderna på upp till en månad och antalet klienter minskade därefter, se diagram 7.25 (samtliga strafftider över två år redovisas sammanslagna i en stapel). Vissa strafftider var dock mer vanligt förekommande, till exempel halvårs- och helårsmånaderna 6,12, 18 och 24 som döms ut i större utsträckning än övriga. Mellan 2014 och 2016 skedde inga större förändringar inom spridningen av de nyintagnas strafftider, se tabell 7.32. Om strafftider Strafftid är den utdömda tiden för att verkställa ett fängelsestraff. Fängelse döms ut på viss tid eller på livstid och bestämmandet av strafftiden varierar beroende på vilka strafftidsgränser som är stadgade för brottet. Fängelse på viss tid får inte understiga fjorton dagar och inte överstiga tio år om det inte är föreskrivet för brottet, i sådant fall får fängelse på viss tid bestämmas till högst arton år. Fängelse kan även bestämmas till över tio år (men högst arton år) om strafftiden är en summering av strafftider för flera domar som ska verkställas samtidigt. 12 Strafftiden anges i hela antal år, månader eller dagar. Omräkning av år och månader kan göras till dagar varvid ett år motsvarar 360 dagar och en månad 30 dagar. 12 Beträffande bestämmandet av fängelsestraffets längd m.m., se 26 kap 1-3 BrB. 106 KRIMINALVÅRD OCH STATISTIK 2016