Vård- och omsorgsnämndens Tillämpningsregler

Vård- och omsorgsnämndens Tillämpningsregler - för Sollentuna författningssamlings (SFS) Taxa för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) m.m. i Sollentuna kommun

INNEHÅLL 1. Allmänt 5 1.1 Lagrum 5 1.2 Huvudprinciper i avgiftssystemet 5 1.2.1 Förbehållsbelopp 5 1.2.2 Högkostnadsskydd 5 1.2.3 Avgiftsutrymme 6 1.2.4 Negativt avgiftsutrymme 6 2. A vgifter 7 2.1 Avgifter som ingår i framräkningen av avgiftsutrymmet 7 2.2 Avgifter som inte ingår i framräkning av avgiftsutrymmet 7 2.3 Avgiftsfri service och vård 7 3. Inkomstbegrepp 8 3.1 Inkomster och skatter 8 3.1.1 Allmänna principer 8 3.1.2 Inkomster 8 3.1.2.1 Inkomst av tjänst 8 3.1.2.2 Inkomst av näringsverksamhet 9 3.1.2.3 Inkomst av kapital 9 3.1.2.4 Bostadsstöd 9 3.1.3 Skatter och avgifter 9 3.2 Inkomstberäkning för makar och andra sammanboende som inte är gifta 10 3.3 Barns inkomster 10 3.4 Inkomstinsamling 10 3.4.1 Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten 10 3.4.2 Skatteverket 10 3.4.6 Uppgifter genom servicemottagaren 11 4. Bostadskostnader 12 4.1 Förbehåll för bostadskostnad 12 4.2 Beräkning av bostadskostnad 12 5. Förbehållsbelopp 13 5.1 Kostnadsposter i förbehållsbeloppet 13 5.2 Förbehållsbelopp - minimibelopp 13 5.3 Tillägg för hushåll med barn eller ungdom 0-18 år 13 5.4 Individuella tillägg till minimibeloppet 14 5.5 Förbehållsbelopp i särskilt boende 14 5.5.1 Generellt tillägg till förbehållsbeloppet Error! Bookmark not defined. 6. Nedsättning av avgift och avgiftsbefrielse 15 6.1 Allmän inriktning 15 2

6.2 Nedsättning av omvårdnadsavgiften vid dubbla bostadskostnader i samband med flytt till särskild boendeform 15 6.2.1 Uppsägningsregler m.m. 15 6.2.2 Avräkningsregler 15 6.3 Nedsättning av omvårdnadsavgiften när en av två makar/sammanboende flyttar till en särskild boendeform 16 6.3.1 Kvarboendeskydd för hemmavarande make eller sammanboende 16 6.3.2 Omprövning vid ändrad pensionsstatus 16 6.4 Privata underhållsavtal. 16 6.5 Sammanboende 17 7. Avgifter i ordinärt boende 18 7.1 Hemtjänstavgift 18 7.2 Avgift för trygghetslarm 18 7.3 Avgift för dagverksamhet 18 7.4 Leverens av matlåda 18 7.6 Avgifter inom LSS 18 7.6.1 Personer som erhållit personlig assistans 18 7.6.3 Avgifter för måltider i olika vistelseformer för personer med funktionsnedsättning 18 7.6.4 Kostnader för fritids- och kulturaktiviteter 19 8 Hyra och avgifter i särskilda boendeformer 19 8.1 Hyra 20 8.1.1 Fastställande av hyra 20 8.1.2 Debiteringsregler för hyra 20 8.1.3 Städning vid utflyttning 20 8.2 Matabonnemang 20 8.2.1 Innehåll och kostnad 20 8.2.2 Näringslösning och specialkoster 20 8.3.3 Tillägg till förbehållsbeloppet för matkostnader 20 8.3.4 Debitering av matabonnemang vid frånvaro 21 8.4 Omvårdnadsavgift 21 8.4.1 Debitering vid frånvaro på grund av sjukhusvistelse 21 8.4.3 Debitering vid annan frånvaro 21 8.5 Avgift för korttidsvistelse 21 8.5.2 Omvårdnadsavgift 21 8.5.3 Avgift för mat 21 8.5.4 Näringslösning och specialkoster 22 8.5.5 Tillägg till förbehållsbeloppet för matkostnader 22 8.6 Avgift för vårdplats hos annan vårdgivare 22 9. Allmänna bestämmelser 22 9.1 Debiteringsrutiner 22 9.2 Försäkringsfall 23 9.3 Anmälningsskyldighet 23 9.4 Retroaktiv debitering eller återbetalning av avgift 23 9.4.1 Retroaktiv debitering 23 9.4.2 Återbetalning av avgift 23 3

9.5 Försenade uppgifter eller uppgiftsvägran 23 9.5.1 Försenade uppgifter 23 9.5.2 Uppgiftsvägran 23 9.6 Omprövning och ändring av avgifter 24 9.6.1 Årlig omprövning 24 9.6.2 Ändring av beslut om avgift 24 9.7 Delegering av olika beslut om avgifter 24 9.8 Utformning av avgiftsbeslut 25 9.9 Överklagande 25 9.9.1 Överklagande av kommunens avgiftssystem 25 9.9.2 Överklagande av enskilt avgiftsbeslut 25 9.9.3 Besvärstid 25 4

1. Allmänt 1.1 Lagrum Komunfullmäktige fattar beslut om kommunens avgiftssystem. Detta återfinns som Sollentuna författningssamlings (SFS) Taxa för insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) m.m. Vård- och omsorgsnämnden fattar beslut om tillämpningsanvisningarna för denna SFS. Både beslut om avgiftssystem och tillämpningsanvisningar för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen styrs av flera olika lagar och förordningar. Till dessa hör följande: SoL Socialtjänstlagen (2001:453) HSL Hälso-och sjukvårdslagen (1992:567) LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) BTPL Lag om bostadstillägg för pensionärer (2001:761) IL Inkomstskattelagen (1999:1229) KL Kommunallagen (1991:900) 1.2 Huvudprinciper i avgiftssystemet 1.2.1 Förbehållsbelopp Utgångspunkten för avgiftssystemet är att de samlade avgifterna för hemtjänst, dagverksamhet m fl. samt sådan bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen inte far uppgå till så stort belopp att servicemottagaren inte förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader. Detta kallas förbehållsbelopp. Kommunen skall beräkna detta förbehållsbelopp utifrån ett minimibelopp som fastställts av riksdagen. Till minimibeloppet skall även läggas servicemottagarens bostadskostnader. De avgifter som skall räknas samman finns redovisade under kapitel 2. 1.2.2 Högkostnadsskydd Ett lagstadgat (SoL, 5, 8 kap.) högkostnadsskydd gäller i form av ett avgiftstak för de sammanlagda avgifterna för hemtjänst, dagverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård. Avgifterna per månad far högst uppgå till en tolftedel av 48 procent av prisbasbeloppet. Avgiftstaket gäller för varje servicemottagare för sig, således även för makar och sammanboende oavsett om båda eller en av parterna har en biståndsbedömd insats. 5

1.2.3 Avgifts utrym me För att beräkna avgiftsutrymmet skall från bruttoinkomsterna avräknas skatter, bostadskostnad samt förbehållsbelopp. Avgiftsutrymmet utgör ett skydd för servicemottagaren. De sammanlagda avgifterna far inte överstiga beloppet för avgiftsutrymmet och ej heller avgiftstaket enligt föregående punkt. I de fall de sammanlagda avgifterna är högre än avgiftsutrymmet måste därför korrigering av avgifterna ske ned till detta belopp. Beräkningen av servicemottagarens avgiftsutrymme går till på följande sätt: bruttoinkomster inkl. ev. bostadstillägg el. motsvarande minus skatter som ingår i inkomstbegreppet minus bostadskostnad minus generellt förbehållsbelopp minus individuellt förbehållsbelopp 1 = disponibelt avgiftsutrymme 1.2.4 Negativt avgiftsutrymme Om det totala förbehållsbeloppet överstiger servicemottagarens nettoinkomst uppstår ett s.k. negativt avgiftsutrymme. I ordinärt boende sker i regel inget annat än att alla avgifter nollställs. I särskilt boende skall servicemottagaren i sådant fall hänvisas till prövning av behov av försörjningsstöd enligt Socialtjänstlagen. 1 I förekommande fall för förhöjda levnadskostnader. 6

2. Avgifter 2.1 Avgifter som ingår i framräkningen av avgiftsutrymmet De olika avgifter som skall räknas samman och jämföras med servicemottagarens avgiftsutrymme är följande: Avgift för hemtjänst Avgift för trygghetslarm Avgift för omvårdnad i dagverksamhet Avgift för omvårdnad i korttidsboende Avgift för heldygnsomsorg i särskilt boende 2.2 Avgifter som inte ingår i framräkning av avgiftsutrymmet Följande avgifter utgör kostnader som förbehållsbeloppet skall täcka (se punkt 5.1). Därför ligger de utanför maxtaket för avgifter: Avgift för förbrukningsvaror och husgeråd Avgift för matabonnemang i särskilt boende inkl. avgift för mat under korttidsvistelse Avgift för måltider i dagverksamhet Avgift för matlådor i hemtjänst Avgift för måltider i LSS-verksamheter 2.3 Avgiftsfri service och vård Följande insatser och stöd är helt avgiftsfria: Ej biståndsbedömd öppen dagverksamhet Kommunal hälso- och sjukvård Insatser beslutade enligt LSS» Turbundna resor 7

3. Inkomstbegrepp 3.1 Inkomster och skatter 3.1.1 Allmänna principer Huvudtillämpningen av avgiftssystemets nettoinkomstbegrepp är att servicemottagarens olika aktuella bruttoinkomster läggs samman på årsbasis varefter olika skatter avräknas. Därefter divideras beloppet med tolv för att komma fram till en månadsinkomst efter skatt. Inkomstberäkningen skall följa samma principer som gäller i den nya lagen om bostadstillägg för pensionärer m.fl. enligt proposition 2000/01:140 med undantag för regler om s.k. förmögenhetstillägg som gäller enbart för bostadstilläggen. Beräkningen skall ske med utgångspunkt från sådana inkomster som är skattepliktiga enligt Inkomstskattelagen med tillägg av vissa typer av ersättningar som är undantagna från beskattning i Sverige. Så kallade allmänna avdrag 2 medges inte vid inkomstberäkningen 3.1.2 Inkomster 3.1.2.1 Inkomst av tjänst Till inkomst tjänst (se 11 kap, inkomstskattelagen) räknas exempelvis följande: - inkomst och utgift 3 av tjänst (t ex lön, arvoden, sjukpenning, vissa förmåner och andra skattepliktiga ersättningar) - pension - livränta (vanligen del därav) - vårdbidrag (till den del bidraget utgör skattepliktig inkomst av tjänst; den del som utgör ersättning för merutgifter räknas inte som inkomst) - utländska inkomster, pensioner och andra ersättningar som beskattas i Sverige 2 Se "Allmänna avdrag", 62 kap, Inkomstskattelagen. 3 Utgift för att förvärva och bibehålla inkomster skall dras av som kostnader (om inte annat anges i kap 9, 12 eller 60 i inkomstskattelagen). 8

3.1.2.2 Inkomst av näringsverksamhet Inkomst av näringsverksamhet skall beräknas enligt 14 kap. 21 i inkomstskattelagen, dock endast begränsat till uppkomna överskott. Inkomsten skall korrigeras på så sätt att avdrag för tidigare års underskott, och avdrag för kostnader för egen pension till den del det inte överstiger ett halvt prisbasbelopp skall öka den beräknade näringsinkomsten. 3.1.2.3 Inkomst av kapital Beräkning av överskottet i inkomstslaget kapital skall beräknas på den faktiska inkomsten per den 31 december året innan hjälpåret, dvs. på de kontrolluppgifter som servicemottagaren i regel erhåller i januari. Det är endast uppkomna nettoöverskott i inkomstslaget kapital som ingår. Sådana inkomster som utgör kapitalinkomster enligt inkomstskattelagen (se kap 41) skall efter det att gjorda avdrag har återlagts ingå i inkomsten. Dock skall ingen återläggning ske vid uppskovsavdrag, negativ räntefördelning och för realisationsförlust som minskat realisationsvinst. De senare posterna är således avdragsgilla mot kapitalinkomsterna, men högst i nivå med kap ital i nkom sterna. 3.1.2.4 Bostadsstöd Bostadsbidrag skall inte ingå i inkomstbegreppet. Bostadstillägg 4 och särskilt bostadstillägg skall ingå i inkomstbegreppet enligt följande: BTP - Statligt bostadstillägg till pensionärer SBTP - Särskilt bostadstillägg till pensionärer (med låg inkomst) 3.1.3 Skatter och avgifter En skatteberäkning görs med statlig och kommunal inkomstskatt, skatt på kapitalinkomster enligt gällande regler för slutlig skatteberäkning. Kyrkoavgift utöver den s.k. begravningsavgiften skall inte avräknas från inkomsterna. Fastighetsskatt för permanentbostad enligt senaste taxering räknas som en bostadskostnad (se Bostadskostnadsbegrepp, kap 4). Fastighetsskatt för annan fastighet avräknas inte generellt från inkomstunderlaget. Förmögenhet skall inte påverka inkomstberäkningen annat än genom den eventuella avkastning som uppstår. 4 För den som har flyttat till särskilt boende utgår bostadstillägg för den hyra som är högst, maxa tre månader i en övergångsperiod. 9

3.2 Inkomstberäkning för makar och andra sammanboende som inte är gifta Inkomster hos makar 5 läggs samman och fördelas med hälften på vardera person. Var och en debiteras avgift efter det bistånd som har beviljats. Sammanboende som inte är gifta räknas som ensamstående oavsett om man har delad ekonomi. Vars och ens av deras inkomster ligger således till grund för avgiftsberäkningen. Specialregler (kvarboendeskydd) gäller för makar och sammanboende när en av dem flyttat till särskilt boende, (se p 6.3) 3.3 Barns inkomster Barns inkomster skall inte påverka avgifterna. 3.4 Inkomstinsamling Avgiftsunderlaget skall i möjligaste mån grundas på aktuella inkomst- och bostadskostnadsuppgifter. För att underlätta uppgiftsinsamlingen inhämtas olika uppgifter så långt det är möjligt via en system integration från Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan. Uppgifter som inte kan eller får inhämtas via system integrationen insamlas direkt från servicemottagaren genom en särskild inkomstblankett. Uppgifter till avgiftssystemet kan inhämtas enligt nedan. 3.4.1 Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten -Garantipension, tilläggspension, efterlevandepension, inkomstpension, premiepension, ej skattepliktig efterlevandepension, äldreförsörjningsstöd - Sjuk och aktivitetsersättning - Bostadstillägg (BTP) och Särskilt bostadstillägg (SBTP) 3.4.2 Skatteverket - Kommunalskatt - Landstingsskatt 5 Observera att makar som stadigvarande vistas i olika boendeformer likställs med ogifta pensionsberättigade av försäkringskassan och far då ålderspension utbetalad med belopp som motsvarar beloppet för ogift dvs ett högre pensionsbelopp. 10

3.4.6 Uppgifter genom servicemottagaren -privata pensioner -utländska inkomster, pensioner och ersättningar som beskattas i Sverige -lön, skattepliktiga traktamenten -utgifter för inkomstens förvärvande -inkomst av näringsverksamhet jämte vissa avdrag -inkomst av kapital; räntor, utdelningar m.m. -bostadskostnad och andra uppgifter om bostaden En särskild inkomstblankett samt information om kommunens avgiftssystem skickas till servicemottagaren eller dennes företrädare (god man, närstående). 11

4. Bostadskostnader 4.1 Förbehåll för bostadskostnad Vid avgiftsberäkningen skall servicemottagarens bostadskostnad ingå i det totala förbehålisbeloppet och avräknas från nettoinkomsten. 4.2 Beräkning av bostadskostnad Den faktiska bostadskostnaden för olika bostadstyper beräknas på vård- och omsorgskontoret enligt samma regler som tillämpas av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. 12

5. Förbehållsbelopp 5.1 Kostnadsposter i förbehållsbeloppet Med förbehållsbelopp avses de medel servicemottagaren behöver för att klara utgifter för sitt personliga behov utöver bostadskostnader. Förbehållsbeloppet skall (tillsammans med bostadskostnaderna) avräknas mot servicemottagarens aktuella nettoinkomster innan avgiften bestäms. Förbehållsbeloppen är anpassade till att täcka normala levnadskostnader 6 enligt följande poster: Kostnader för mat Kläder, skor Fritid, böcker m.m. Hygien Förbrukningsvaror Möbler, husgeråd Dagstidning, telefon, TV-Iicens, Hemförsäkring Hushållsel Läkarvård Mediciner Tandvård Resor 5.2 Förbehållsbelopp - minimibelopp Riksdagen har fastställt förbehållsbelopp dels för ensamstående, dels gifta/sammanboende, som utgör minimibelopp och är inskrivna i Socialtjänstlagen, 7, 8 kap. 5.3 Tillägg för hushåll med barn eller ungdom 0-18 år För hushåll med hemmavarande barn eller ungdomar utgår tillägg till förbehållsbeloppen med de belopp som beräknats för olika åldrar enligt Konsumentverkets hushållsbudget för olika åldrar och med uppräkning för 6 Följer de belopp som årligen redovisas i Konsumentverkets hushållsbudget. 13

hushållsstorleken dvs. barns individuella kostnader, gemensamma hushållskostnader och tilläggsposter. Undantag görs för ungdomar över 18 år som studerar på gymnasienivå, där studierna påbörjats innan fyllda 19 år. Tillägg ges t o m den månad som studierna avslutas. För ungdomar under 18 år i eget boende med egna inkomster och som är servicemottagare gäller samma förbehållsbelopp som vuxna. 5.4 Individuella tillägg till minimibeloppet Kommunen kan i vissa situationer bestämma minimibeloppet till en högre nivå genom individuell prövning. Detta kan gälla om servicemottagaren har ett varaktigt behov av ett inte oväsentligt högre belopp än det som omfattas av minimibeloppet. Med varaktigt behov avses minst sex sammanhängande månader och beloppet måste minst uppgå till 300 kr per månad. Följande poster är exempel på levnadskostnader som kan föranleda beslut om individuellt tillägg till det generella förbehållsbeloppet: - fördyrad kost, t ex på grund av att maten erhålls via hemtjänsten i ordinärt eller särskilt boende eller i dagverksamhet eller på grund av att omsorgstagaren är yngre och av det skälet har en högre kostnad för sin matkonsumtion eller på grund av att omsorgstagaren har extra matkostnader till följd av glutenfri eller komjölksproteinfri kost 7, -resekostnader för de som är yngre än 65 år och inte har färdtjänst 8, -familje- och arbetssituationen, t ex underhållskostnad för minderåriga barn, arbetsresor samt andra kostnader som behövs för en familjs underhåll, -kostnader för god man. Kostnader som täcks av annat bidrag eller ersättning t ex handikappersättning kan inte föranleda tillägg till förbehållsbeloppet. Skulder kan inte heller föranleda tillägg till förbehållsbeloppet. Med skulder avses utmätning, avbetalningsplan enligt skuldsanering eller avbetalningsplan för övriga skulder t ex obetalda fakturor till kommunen avseende vårdavgifter och matkostnader. 5.5 Förbehållsbelopp i särskilt boende För servicemottagare i kommunens särskilda boendeformer med boende enligt hel inackorderingsprincipen skall ett generellt tillägg till förbehållsbeloppet göras med mellanskillnaden mellan kommunens matabonnemang och det belopp som ingår i livsmedelsposten i förbehållsbeloppet. 7 Merkostnaden vid glutenfri och komjölks proteinfri kost beräknas genom att använda Konsumentverkets jämförelse mellan matkorgen och matkorgen anpassad för särskild kost. 8 Tillägget utgör skillnaden mellan den faktiska resekostnaden och resekostnaden i förbehållsbeloppet. 14

6. Nedsättning av avgift och avgiftsbefrielse 6.1 Allmän inriktning Servicemottagaren har alltid rätt att få en individuell prövning och eventuell nedsättning alternativt befrielse av omvårdnadsavgiften då speciella skäl åberopas. Till dessa speciella skäl räknas exempelvis dubbla bostadskostnader och hänsyn till kvarboende makes/makas ekonomi. För alla sådana prövningssituationer gäller att, det är endast i de fall där förbehålisbeloppet inte uppnås, som nedsättning eller befrielse av avgifter kan förekomma. 6.2 Nedsättning av omvårdnadsavgiften vid dubbla bostadskostnader i samband med flytt till särskild boendeform 6.2.1 Uppsägningsregler m.m. Vid ensamboendes stadigvarande flytt till bostad i särskild boendeform skall denne ha ekonomisk möjlighet att avveckla sin tidigare bostad. Under denna avvecklingstid, som får uppgå till högst tre månader kan nedsättning av omvårdnadsavgift ske på grund av dubbla bostadskostnader. Vid särskilda skäl så som om försäljning av bostad inte är genomförbar kan omvårdnadsavgift skjutas upp under högst sex månader. Nedsättning av omvårdnadsavgift på grund av dubbla bostadskostnader skall ske utifrån följande förutsättningar: Eventuell nedsättning gäller ensamboende servicemottagare och under den eller de månader som servicemottagaren har faktiska dubbla bostadskostnader, det vill säga betalar för två boenden under en och samma månad. Om fakturorna för boendena skall betalas olika månader räknas det ej som dubbla bostadskostnader, även om fakturorna avser samma månad. Vid försäljning av bostadsrätt skall försäljning påbörjas inom en månad efter inflytt och detta skall kunna styrkas, exempelvis genom försäljningsavtal med mäklare. Vid enbart överlåtelse av bostaden medges ingen nedsättning eller befrielse av avgift eftersom bostaden inte sägs upp eller lämnas till försäljning. För att nedsättning ska bli aktuellt måste den enskilde skicka in en inkomstblankett, eftersom det inte går att räkna fram ett förbehållsbelopp utan inkomstuppgifter. 6.2.2 Avräkningsregler Under den tid som servicemottagaren har dubbla bostadskostnader kan bostadskostnaderna för båda bostäderna komma att avräknas mot nettoinkomsterna i sådan 15

omfattning att servicemottagaren uppnår fastställt förbehållsbelopp. Hyran/avgiften för den gamla bostaden läggs således till som ett individuellt förbehållsbelopp. Vid behov sker minskning av omvårdnadsavgiften så att servicemottagaren i möjligaste mån kan klara sina dubbla bostadskostnader under övergångsperioden. I de fall som servicemottagaren redan har full reducering genom inkomstprövning så kan kommunen vid särskilda skäl bevilja avbetalningsplan av hyran på det särskilda boendet. Om hyran betalas till annan hyresvärd än kommunen, kan avbetalningsplan beviljas på matabonnemanget. Avbetalningsplanen avser hyra eller matabonnemang för den tid som servicemottagaren har faktiska dubbla bostadskostnader, se definition på sidan 15. 6.3 Nedsättning av omvårdnadsavgiften när en av två makar eller sammanboende flyttar till en särskild boendeform 6.3.1 Kvarboendeskydd för hemmavarande make eller sammanboende Om hemmavarande make eller sammanboende (person l) är beroende för sitt uppehälle av den andre (person 2) som flyttar till särskild boendeform, skall kommunen enligt lag (8 kap, 6, SoL) försäkra sig om att person 1 inte drabbas av "en oskäligt försämrad situation" när avgifterna bestäms. Följande beräkningsregler skall då gälla: 1) Personernas inkomster (inkl eventuellt BTP) räknas samman och tudelas därefter, varvid förbehållet för person 1 kontrolleras. 2) Vid behov skall ytterligare medel från beräknat avgiftsutrymme för person 2 föras över på person 1 så att förbehållsbeloppet för ensamstående plus dennes bostadskostnader garanteras. Samma beräkning görs även i det omvända fallet, så att person 2:s förbehållsbelopp och bostadskostnad garanteras. Dessa beräkningsregler skall tillämpas utan att servicemottagaren påkallar behov om detta. 6.3.2 Omprövning vid ändrad pensionsstatus När Pensionsmyndigheten beslutat om ändrad pensionsstatus för makar som lever med skild hushållsgemenskap skall ny avgiftsberäkning ske i och med att makarna då får ändrade inkomster och i förekommande fall även ändrade bostadstillägg. 6.4 Privata underhållsavtal Privata avtal om underhåll mellan servicemottagaren och annan person, tex make eller sammanboende skall inte medföra någon förändring av avgiftsberäkningen eller 16

jämkning av avgifterna för servicemottagaren. S.k. civilrättsliga avtal har ingen rättsverkan på kommunens lagbundna avgiftsregler. 6.5 Sammanboende Vad som sägs om makar i detta kapitel angående nedsättning av avgift och avgiftsbefrielse gäller även för de som är sammanboende och lever under äktenskapsliknande förhållanden. Observera att vid beräkning av avgiften ska makars inkomst läggas samman och fördelas med hälften på vardera maken, medan sammanboendes inkomster räknas var för sig såsom ensamstående oberoende om de lever "under äktenskapsliknande förhållanden". 17

7. Avgifter i ordinärt boende 7.1 Hemtjänstavgift Omvårdnadsavgift tas ut för utförd tid. Om servicemottagaren har avbokat en beställning senare än 48 timmar i förväg tas avgift ut. 7.2 Avgift för trygghetslarm Avgift för innehav av trygghetslarm debiteras med ett fast belopp per kalendermånad. Hel avgift debiteras även för innehav under del av månad. 7.3 Avgift för dagverksamhet Avgift tas enbart ut för dagar då servicemottagaren deltar i dagverksamheten. 7.4 Matlåda För servicemottagare som har ett varaktigt (minst 10 portioner/mån) behov av matlåda skall förbehållsbeloppet höjas med mellanskillnaden mellan avgiften för matlådan och den livsmedelspost som redan finns i det fastställda generella förbehållsbeloppet. 7.5 Avgifter inom LSS 7.6.1 Personer som erhållit personlig assistans För personer som omfattas av lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och har beviljats personlig assistans utgår ingen egenavgift för de insatser som utförs av den personliga assistenten. I de fall normal hemtjänstinsats (enligt SoL) ges utöver det som ingår i den personliga assistansen sker debitering. 7.6.3 Avgifter för måltider i olika vistelseformer för personer med funktionsnedsättning Servicemottagaren debiteras för kosten i följande verksamheter med ett fast belopp per dag: korttidshem korttidsvistelse (motsvarande) Servicemottagaren debiteras för kosten i följande verksamhet i de fall hen har beställt denna service: 18

daglig verksamhet 7.6.4 Kostnader för fritids- och kulturaktiviteter Servicemottagaren svarar själv för egna kostnader i samband med fritidskulturaktiviteter. 8 Hyra och avgifter i särskilda boendeformer 19

Rubricerade boendeformer avser kommunens särskilda boendeformer som bedrivs med heldygnsomsorg och full kost för de boende. 8.1 Hyra 8.1.1 Fastställande av hyra Den boende skall betala fastställd hyra per månad för den bostad som tillhandahålls i den särskilda boendeformen. 8.1.2 Debiteringsregler för hyra Vid in- och utflyttning som inte sker vid ett månadsskifte debiteras hyran per dag inklusive in- och utflyttningsdag. Vid uträkning av hyresbeloppet per dag anses varje månad omfatta 30 dagar oberoende av vilken månad in- och utflyttning sker. Om boendet upphör (vid dödsfall eller definitiv flyttning) under löpande kalendermånad debiteras bostadskostnad motsvarande det antal dagar fram till det att bostaden utrymts från den boendes lösöre. Bostaden ska vara utrymd inom 14 dagar. Vid särskilda skäl kan förlängd tid beviljas. Hyra debiteras som efterskottshyra. Vid frånvaro från bostaden görs inga avdrag från hyran. 8.1.3 Städning vid utflyttning Den boende alternativt dödsboet efter den boende ansvarar för att bostaden är adekvat urstädad, om inte en överenskommelse görs med boendet att ta in en städfirma eller liknande. 8.2 Matabonnemang 8.2.1 Innehåll och kostnad I äldreboenden med helinackordering ingår heldagskost bestående av frukost, lunch, kvällsmål och mellanmål. Avgiften för detta tas ut i form av ett månatligt matabonnemang enligt kommunens måltidsprislista för heldagskost och kan inte delas upp per måltid. Matabonnemanget tas ut för samtliga närvarodagar. 8.2.2 Näringslösning och specialkoster Boende som erhåller näringslösning via sond debiteras normal matabonnemang Specialkoster ingår i matabonnemanget. 8.3.3 Tillägg till förbehållsbeloppet för matkostnader 20

Se punkt 5.5. 8.3.4 Debitering av matabonnemang vid frånvaro Vid frånvaro på grund av sjukhusvistelse eller en annan planerad frånvaro ska frånvaroavdrag för matabonnemanget göras från och med den första frånvarodagen. I de fall avgiften för sjukhusvistelsen är högre än matabonnemanget i den särskilda boendeformen, reduceras matabonnemanget med den faktiska patientavgiften för sluten vård på sjukhuset enligt punkt 8.4.2 nedan. 8.4 Omvårdnadsavgift 8.4.1 Debitering vid frånvaro på grund av sjukhusvistelse Vid frånvaro på grund av sjukhusvistelse görs avdrag högst motsvarande kostnaden för sjukhusvistelsen (inkl. avdrag för matabonnemang). 8.4.3 Debitering vid annan frånvaro Vid annan frånvaro än sjukhusvistelse som omfattar minst sju kalenderdagar i följd (även över månadsskiften) görs avdrag från omvårdnadsavgiften med 1/30 för varje frånvarodag. Vid kortare frånvaro än en vecka görs inget avdrag alls från omvårdnadsavgiften. 8.5 Avgift för korttidsvistelse 8.5.2 Omvårdnadsavgift En omvårdnadsavgift debiteras med ett fast belopp per vistelsedag, inklusive in- och utflyttningsdag. 8.5.3 Avgift för mat Vid korttidsvistelse i kommunens särskilda boenden ingår heldagskost bestående av frukost, lunch, kvällsmål och mellanmål. Den enskilde debiteras för heldagskost som i särskilt boende och kostnaden kan inte delas upp per måltid. Priset på måltid tas ut för samtliga närvarodagar som en heldygnskostnad med samma belopp som gäller för permanent vistelse i omvårdnadsboende. Samma debiteringsregler för pris på måltid vid in- och utflyttning gäller som vid permanentboende i särskild boendeform, se punkt 8.4.2 21

8.5.4 Näringslösning och specialkoster Korttidsboende som erhåller näringslösning via sond debiteras normal pris på måltid. Specialkoster ingår i måltidsersättningen. 8.5.5 Tillägg till förbehållsbeloppet för matkostnader Tillägg till förbehålisbeloppet skall göras per vistelsedag enligt punkt 5.5. 8.6 Avgift för vårdplats hos annan vårdgivare Om en person, för vilken kommunen har betalningsansvaret för vården, vistas i särskild boendeform hos annan vårdgivare skall fastställd hyra/bostadsavgift för den aktuella bostaden och avgifter enligt Sollentuna kommuns avgiftssystem användas. Den boende har också rätt till samma förbehållsbelopp och högkostnadsskydd som gäller i kommunens avgiftssystem. 9. Allmänna bestämmelser 9.1 Debiteringsrutiner Debitering av avgifter och ersättningar för tjänster, service, måltider och omvårdnad sker månadsvis i efterskott. Betalning skall ske den sista dagen i nästkommande månad efter den månad som avgiften eller priset gäller. 22

Kommunen beslutar årligen om vilket lägsta belopp som faktureras per månad. Vid små avgiftsbelopp per månad kan kommunen besluta om att fakturering skall ske för en längre period. 9.2 Försäkringsfall I de fall biståndsinsatserna skall bekostas av annan än den som får biståndet, på grund av skadeståndsrättsliga skäl eller försäkring, debiteras kommunens faktiska kostnader för insatserna. Omfattning, ersättning och typ av insatser som försäkringen täcker måste avgöras från fall till fall varvid kommunen måste förhandla med berört försäkringsbolag. 9.3 Anmälningsskyldighet Servicemottagare är skyldig att anmäla sådana förändrade inkomst, förmögenhets och bostadsförhållanden eller andra förändringar som kan medföra ändring av avgift. 9.4 Retroaktiv debitering eller återbetalning av avgift 9.4.1 Retroaktiv debitering Om uppgifter framkommer som visar att för låg avgift debiterats under en period, kan kommunen komma att besluta om att retroaktiv debitering skall ske, dock inte längre tillbaka än för de tre senaste debiteringsmånaderna. 9.4.2 Återbetalning av avgift Om uppgifter framkommer som senare visar att för hög avgift debiterats under en period och inte har överklagats, kan kommunen komma att besluta att retroaktiv återbetalning skall ske, dock inte längre tillbaka än för de sex senaste debiteringsmånaderna. 9.5 Försenade uppgifter eller uppgiftsvägran 9.5.1 Försenade uppgifter I de fall servicemottagare eller dennes ombud väntar med att lämna erforderliga uppgifter som behövs för avgiftsunderlaget skall en retroaktiv debitering ske, dock längst för tre månader. 9.5.2 Uppgiftsvägran 23

I de fall servicemottagare vägrar att lämna erforderliga uppgifter eller lämnar uppenbart felaktiga uppgifter för att avgiftsprövningen skall kunna göras på ett korrekt sätt, utgår högsta avgift enligt gällande taxa. 9.6 Omprövning och ändring av avgifter 9.6.1 Årlig omprövning En allmän omprövning av avgifterna skall normalt ske en gång per år med tillämpning av ändrade basbelopp, skattebestämmelser, inkomstuppgifter, bostadskostnader m.m. vid lämplig tidpunkt som kommunen bestämmer. 9.6.2 Ändring av beslut om avgift Beslut om avgift skall ändras om något förhållande som påverkar avgiftens storlek ändras. Detta kan gälla t ex: -ändrade inkomstförhållanden -ändrat civilstånd -behov av högre förbehållsbelopp -beviljande, ändring eller upphörande av bostadstillägga-bidrag -ändring av prisbasbelopp -ändring av bostadskostnad Ändring av avgift på grund av ändrat prisbasbelopp får göras utan underrättelse till servicemottagaren. föregående Huvudregeln är att ändring av avgift skall gälla från och med månaden efter det att anledningen till ändringen inträffade. Ändringen av avgiften skall dock gälla från och med samma månad som anledning till ändringen uppkom, om ändringen avser hela månaden. Kommunen skall försäkra sig om att servicemottagaren far information på ett sådant sätt att det tydligt framgår vad ändringen beror på. Det ankommer dock på servicemottagaren att själv medverka till omräkning av avgiftsunderlaget och lämna nytt underlag för sådan omräkning. 9.7 Delegering av olika beslut om avgifter Beslut om avgifter, förbehållsbelopp m.m. sker enligt vård- och omsorgsnämndens årligen fastställda delegationsordning. 24

9.8 Utformning av avgiftsbeslut Servicemottagaren skall erhålla ett skriftligt avgiftsbeslut där det framgår vilka uppgifter som använts i avgiftsunderlaget och beloppen för de slutliga avgifterna och ersättningarna. Vidare skall avgiftsbeslutet innehålla uppgift om vilken eller vilka lagparagrafer som ligger till grund för avgiftsbeslutet och uppgift om hur och inom vilken tid servicemottagaren kan besvära sig över beslutet. Besluten skall normalt ges en giltighetstid på högst ett år d v s tills nästa generella omprövning av avgifterna. Avgifterna styrs utifrån vilket beslut servicemottagaren har fått. Varje avgiftsbeslut skall personligen undertecknas av utsedd delegat. 9.9 Överklagande 9.9.1 Överklagande av kommunens avgiftssystem Beslut om avgiftssystemet fattas av kommunfullmäktige. Sådana beslut överklagas genom laglighetsprövning enligt kap 10 (laglighetsprövning), Kommunallagen hos förvaltningsrätten. 9.9.2 Överklagande av enskilt avgiftsbeslut Beslut om avgifter i ett enskilt fall enligt 8 kap, 4-9, SoL överklagas genom förvaltningsbesvär, enligt 16 kap, 3, SoL hos allmän förvaltningsdomstol. Det kan gälla beslut om avgiftens storlek, avgiftsändring, beräkning av avgiftsunderlag, boendekostnad (flerbäddsrum som inte omfattas av hyreslagen) och förbehållsbelopp. Vid bifall till den överklagande kan domstolen ersätta det överklagade beslutet med ett nytt beslut. 9.9.3 Besvärstid Överklagande skall inkomma till behörig domstol inom tre veckor från det att beslutet tillkännagivits eller att protokoll över beslutet har justerats. Kommunens handläggare skall vid behov vara behjälpliga med överklagande om servicemottagaren begär detta. 25