utredarhuset Handbok med tillämpningsregler för avgiftssystemet inom äldreomsorgen Avgifter och tillämpningsregler

Transkript

1 utredarhuset Handbok med tillämpningsregler för avgiftssystemet inom äldreomsorgen SOLLENTUNA KOMMUN Avgifter och tillämpningsregler ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN I SOLLENTUNA KOMMUN Senast uppdaterad

2 INNEHÅLL 1. Allmänt Lagrum Huvudprinciper i avgiftssystemet Högkostnadsskydd Avgiftsutrymme Negativt avgiftsutrymme 6 2. Avgifter och ersättningar som ingår i avgiftssystemet Insatser som är avgiftsbelagda och skall räknas samman Kostnadsersättningar m m Avgiftsfri service och vård 7 3. Inkomstbegrepp Inkomster och skatter Allmänna principer Inkomstslag Inkomst av tjänst Vissa skattefria ersättningar Inkomst av näringsverksamhet Inkomst av kapital Bostadsstöd Beräkning av fiktivt bostadsstöd Skatter och avgifter Inkomstberäkning för makar, registrerade partners och andra sammanboende som inte är gifta Barns inkomster Inkomstinsamling RF V (Riksförsäkringsverket) KPA (Kommunernas pensionsanstalt) SPV (Statens pensionsverk) SCB (Statistiska centralbyrån) RSV (Riksskatteverket) Uppgifter genom servicemottagaren Bostadskostnader Förbehåll för bostadskostnad Beräkning av bostadskostnad Förbehållsbelopp Kostnadsposter i förbehållsbeloppet Förbehållsbelopp - minimibelopp Tillägg för hushåll med barn eller ungdom 0-18 år Individuella tillägg till minimibeloppet Förbehållsbelopp i särskilt boende 16 2

3 5.5.1 Generellt tillägg till förbehållsbeloppet Generell minskning av förbehållsbeloppet Beslut om förbehållsbelopp Nedsättning av avgift och avgiftsbefrielse Allmän inriktning Nedsättning av omvårdnadsavgiften vid dubbla bostadskostnader i samband med flytt till särskild boendeform Uppsägningsregler m m Avräkningsregler Nedsättning av omvårdnadsavgiften när en av två makar/ sammanboende flyttar till en särskild boendeform Kvarboendeskydd för hemmavarande make/sammanboende Omprövning vid ändrad pensionsstatus Privata underhållsavtal Sammanboende Avgifter i ordinärt boende Omvårdnadsavgift Beräkning av avgift Debitering i samband med korttidsboende Debitering vid annat uppehåll med personlig omvårdnad Avgift för trygghetslarm Avgifter för dagverksamhet Omvårdnadsavgift Debitering vid dagverksamheten Måltidsersättning för matdistribution Leverans av matlåda Kostnadsersättningar inom LSS Personer som erhållit personlig assistans Resor till och från daglig verksamhet Måltidsersättning i olika vistelseformer för funktionshindrade Kostnader för fritids- och kulturaktiviteter 22 8 Hyra, avgifter och kostnadsersättningar i särskilda boendeformer Hyra Fastställande av hyra Debiteringsregler för hyra Städning vid utflyttning Generell kostnadsersättning Måltidsersättning Innehåll och ersättning Näringslösning och specialkoster Tillägg till förbehållsbeloppet för matkostnader Debitering av måltidsersättning vid frånvaro Omvårdnadsavgift Beräkning av omvårdnadsavgiften Debitering vid frånvaro på grund av sjukhusvistelse Debitering vid annan frånvaro 25 3

4 8.4.4 Debitering vid frånvaro på grund av korttidsboende Avgift för korttidsvistelse Definition Omvårdnadsavgift Måltidsersättning Näringslösning och specialkoster Tillägg till förbehållsbeloppet för matkostnader Person från särskild boendeform med korttidsboende Avgift för vårdplats hos annan vårdgivare Allmänna bestämmelser Debiteringsrutiner Försäkringsfall Anmälningsskyldighet Retroaktiv debitering eller återbetalning av avgift Retroaktiv debitering Återbetalning av avgift Försenade uppgifter eller uppgiftsvägran Försenade uppgifter Uppgiftsvägran Omprövning och ändring av avgifter Årlig omprövning Ändring av beslut om avgift Delegering av olika beslut om avgifter Utformning av avgiftsbeslut Överklagande Överklagande av kommunens avgiftssystem Överklagande av enskilt avgiftsbeslut Besvärstid 30 BILAGOR Bilaga 1 Försäkringskassans bostadskostnadsbegrepp Bilaga 2 Förbehållsbelopp inom äldreomsorgen i Sollentuna kommun år 2003 Bilaga 3 Avgifter och ersättningar inom äldreomsorgen i Sollentuna kommun år 2003 Bilaga 4 Beräkningsexempel 4

5 1. Allmänt 1.1 Lagrum Kommunens avgiftssystem och dess tillämpningsregler för avgifter inom äldre- och handikappomsorgen styrs av flera olika lagar och förordningar. Till dessa hör följande: SoL Socialtjänstlagen (2001:453) HSL Hälso-och sjukvårdslagen (1992:567) LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) BTPL Lag om bostadsti llägg för pensionärer (2001:761) IL Inkomstskattelagen (1999:1229) KL Kommunallagen (1991:900) 1.2 Huvudprinciper i avgiftssystemet Utgångspunkten för avgiftssystemet är att de samlade avgifterna för hemtjänst, dagverksamhet m fl samt sådan bostad i särskilt boende som inte omfattas av hyreslagen inte får uppgå till så stort belopp att servicemottagaren inte förbehålls tillräckliga medel för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader. Detta kallas förbehållsbelopp. Kommunen skall beräkna detta förbehållsbelopp utifrån ett minimibelopp som fastställts av riksdagen. Till minimibeloppet skall även läggas servicemottagarens bostadskostnader. De avgifter som skall räknas samman finns redovisade under kapitel Högkostnadsskydd Ett lagstadgat (SoL, 5, 8 kap.) högkostnadsskydd har införts i form av ett avgiftstak för de sammanlagda avgifterna för hemtjänst, dagverksamhet och kommunal hälsooch sjukvård. Avgifterna per månad får högst uppgå till en tolftedel av 48% av prisbasbeloppet. Avgiftstaket gäller för varje servicemottagare för sig, således även för makar och sammanboende oavsett om båda eller en av parterna har en biståndsbedömd insats Avgifts utrym me För att beräkna avgiftsutrymmet skall från bruttoinkomsterna avräknas skatter, bostadskostnad samt förbehållsbelopp. Avgiftsutrymmet utgör ett högkostnadsskydd för servicemottagaren och de sammanlagda avgifterna får således inte överstiga detta belopp och ej heller avgiftstaket enligt föregående punkt. I de fall de sammanlagda avgifterna är högre än avgiftsutrymmet måste därför korrigering av avgifterna ske ned till detta belopp. 5

6 Beräkningen av servicemottagarens avgiftsutrymme går till på följande sätt: bruttoinkomster inkl ev bostadstillägg el. motsvarande minus skatter som ingår i inkomstbegreppet minus bostadskostnad minus generellt förbehållsbelopp minus individuellt förbehållsbelopp 1 = disponibelt avgiftsutrymme Negativt avgifts utrymme Om det totala förbehållsbeloppet överstiger servicemottagarens nettoinkomst uppstår ett s k negativt avgiftsutrymme. I ordinärt boende sker i regel inget annat än att alla avgifter nollställs. I särskilt boende skall servicemottagaren i sådant fall hänvisas till prövning av behov av försörjningsstöd enligt Socialtjänstlagen. 1 I förekommande fall för förhöjda levnadskostnader t ex för måltidsersättningen i särskilt boende. 6

7 2. Avgifter och ersättningar som ingår i avgiftssystemet 2.1 Insatser som är avgiftsbelagda och skall räknas samman De olika avgifter som skall räknas samman och jämföras med servicemottagarens avgiftsutrymme är följande: Avgift för personlig omvårdnad Avgift för trygghetstelefon Avgift för omvårdnad i dagverksamhet Avgift för omvårdnad i korttidsboende Avgift för omvårdnad m fl insatser i särskilt boende (heldygnsomsorg) 2.2 Kostnadsersättningar m m Följande kostnadsersättningar ligger utanför maxtaket för avgifter: Kostnadsersättning för förbrukningsvaror och husgeråd Måltidsersättning i särskilt boende inkl korttidsvistelse Måltidsersättning i dagverksamhet Måltidsersättning för matdistribution av färdiglagad mat i ordinärt boende Måltidsersättningar i LSS-verksamheter Reseavgifter till dagverksamhet (motsv) 2.3 Avgiftsfri service och vård Följande insatser och stöd är helt avgiftsfria: Ej biståndsbedömd öppen dagverksamhet Kommunal hälso- och sjukvård Insatser beslutade enligt LSS 7

8 3. Inkomstbegrepp 3.1 Inkomster och skatter Allmänna principer Huvudtillämpningen av avgiftssystemets nettoinkomstbegrepp är att servicemottagarens olika aktuella bruttoinkomster läggs samman på årsbasis varefter olika skatter avräknas. Därefter divideras beloppet med tolv för att komma fram till en månadsinkomst efter skatt. Inkomstberäkningen skall följa samma principer som gäller i den nya lagen om bostadstillägg för pensionärer m fl enligt proposition 2000/01:140 med undantag för regler om s k förmögenhetstillägg som gäller enbart för bostadstilläggen. Beräkningen skall ske med utgångspunkt från sådana inkomster som är skattepliktiga enligt Inkomstskattelagen med tillägg av vissa typer av ersättningar som är undantagna från beskattning i Sverige. S k allmänna avdrag 2 medges inte vid inkomstberäkningen Inkomstslag Förvärvsinkomster skall beräknas med utgångspunkt från de bestämmelser som gäller för inkomstslagen tjänst respektive näringsverksamhet enligt 10 kap, 16 samt 14 kap. 21 i Inkomstskattelagen. Lagparagraferna ovan anger att intäktsposterna skall minskas med kostnadsposterna Inkomst av tjänst Till inkomstslaget tjänst (se 11 kap, inkomstskattelagen) räknas exempelvis följande: -inkomst och utgift 3 av tjänst (t ex lön, arvoden, sjukpenning, vissa förmåner och andra skattepliktiga ersättningar) -pension -livränta (vanligen del därav) -vårdbidrag (till den del bidraget utgör skattepliktig inkomst av tjänst; den del som utgör ersättning för merutgifter räknas inte som inkomst) 2 Se "Allmänna avdrag", 62 kap, Inkomstskattelagen. 3 Utgift för att förvärva och bibehålla inkomster skall dras av som kostnader (om inte annat anges i kap 9, 12 eller 60 i inkomstskattelagen). 8

9 Vissa skattefria ersättningar Tillägg skall göras för vissa skattefria 4 ersättningar och inkomster, t ex -stipendier till den del de överstiger 3000 kr -studiemedel i form av studiebidrag -avtalsgruppsjukförsäkringar (AGS-ersättningar) som inträffat före år alla utländska inkomster, pensioner och andra ersättningar som beskattas i Sverige eller i utlandet eller skattefria sådana. -underhål Isbidrag/bidragsförskott Inkomst av näringsverksamhet Inkomst av näringsverksamhet skall beräknas enligt 14 kap. 21 i inkomstskattelagen, dock endast begränsat till uppkomna överskott. Inkomsten skall korrigeras på så sätt att avdrag för tidigare års underskott, och avdrag för kostnader för egen pension till den del det inte överstiger ett halvt prisbasbelopp skall öka den beräknade näringsinkomsten Inkomst av kapital Beräkning av överskottet i inkomstslaget kapital skall beräknas på den faktiska inkomsten per den 31 december året innan hjälpåret, dvs på de kontrolluppgifter som servicemottagaren i regel erhåller i januari. Det är endast uppkomna nettoöverskott i inkomstslaget kapital som ingår. Sådana inkomster som utgör kapitalinkomster enligt inkomstskattelagen (se kap 41) skall efter det att gjorda avdrag har återlagts ingå i inkomsten. Dock skall ingen återläggning ske vid uppskovsavdrag, negativ räntefördelning och för realisationsförlust som minskat realisationsvinst. De senare posterna är således avdragsgilla mot kapitalinkomsterna, men högst i nivå med kapitalinkomsterna Bostadsstöd Bostadsbidrag, bostadstillägg 3 och särskilt bostadstillägg skall ingå i inkomstbegreppet enligt följande: BTP - Statligt bostadstillägg till pensionärer SBTP - Särskilt bostadstillägg till pensionärer (med låg inkomst) Bostadsbidrag till barnfamiljer Här bör observeras att andra skattefria ersättningar och bidrag som ej är skattepliktiga, t ex 4 handikappersättning, hemsjukvårdsbidrag, assistansersättning samt flera andra ersättningar i inkomstskattelagen inte ingår i inkomstbegreppet eftersom de inte heller ingår i inkomstberäkningarna för bostadstillägget. 5 För den som har flyttat till särskilt boende utgår bostadstillägg för den ursprungliga permanentbostaden högst sex månader från det att försäkringskassan bedömt vistelsen i den särskilda boendeformen som stadigvarande. 9

10 Beräkning av fiktivt bostadsstöd Om servicemottagaren är berättigad till bostadsstöd (eller höjt stöd), men trots det avstår från att söka sådant stöd skall avgiftsunderlaget beräknas som om bostadsstöd har erhållits. Servicemottagaren skall härvid informeras om denna tillämpning och om möjligheten att söka bostadstillägg hos Försäkringskassan Skatter och avgifter En skatteberäkning görs med statlig och kommunal inkomstskatt, skatt på kapitalinkomster enligt gällande regler för slutlig skatteberäkning. Kyrkoavgift utöver den s k begravningsavgiften skall inte avräknas från inkomsterna. Fastighetsskatt för permanentbostad enligt senaste taxering räknas som en bostadskostnad (se Bostadskostnadsbegrepp, kap 4). Fastighetsskatt för annan fastighet avräknas inte generellt från inkomstunderlaget. Förmögenhet skall inte påverka inkomstberäkningen annat än genom den eventuella avkastning som uppstår. Förmögenhetsskatten skall inte tas med som en generell faktor vid inkomst- och skatteberäkningen. Servicemottagare som anser att deras betalningsförmåga att klara kommunens avgifter påverkas betydligt av förmögenhetsskatten ges i stället möjlighet att ta upp detta för en individuell prövning om deras förbehållsbelopp är garanterat eller inte. 3.2 Inkomstberäkning för makar, registrerade partners och andra sammanboende som inte är gifta Inkomster hos makar 6 och registrerade partner läggs samman och fördelas med hälften på vardera personen. Var och en debiteras avgift efter det bistånd som har beviljats. Sammanboende som inte är gifta räknas som ensamstående från avgiftssynpunkt oavsett om man har delad ekonomi. Vars och ens av deras inkomster ligger således till grund för avgiftsberäkningen. Specialregler (kvarboendeskydd) gäller för makar och sammanboende när en av dem flyttat till särskilt boende, (se p 6.3) 3.3 Barns inkomster Barns inkomster skall inte påverka avgifterna. 6 Observera att makar som stadigvarande vistas i olika boendeformer likställs med ogifta pensionsberättigade av försäkringskassan och får då ålderspension utbetalad med belopp som motsvarar beloppet för ogift dvs ett högre pensionsbelopp. 10

11 3.4 Inkomstinsamling Avgiftsunderlaget skall i möjligaste mån grundas på aktuella inkomst- och bostadskostnadsuppgifter. För att underlätta uppgiftsinsamlingen inhämtas olika uppgifter så långt det är möjligt via datamedia från Riksförsäkringsverket och olika pensionsinstitut där så är möjligt och lämpligt. Uppgifter som inte kan eller tar inhämtas via datamedia insamlas direkt hos servicemottagaren genom en särskild uppgiftsblankett. Uppgifter till avgiftssystemet kan inhämtas enligt nedan RFV (Riksförsäkringsverket) -Garantipension, tilläggspension och änkepension -Livränta (statlig) -Vårdbidrag -Bostadskostnad (för de som har BTP) -BTP och SBTP KPA (Kommunernas pensionsanstalt) 7 - Kommunala pensioner SPV (Statens pensionsverk) 8 - Statliga pensioner SCB (Statistiska centralbyrån) Uppgifter om skatter och avgifter på forsamlingsnivå: Kommunalskatt (lika för alla församlingar i en kommun) Landstingsskatt (lika för alla församlingar i länet) Kyrkoavgift (olika för olika församlingar) Begravningsavgift (olika för olika församlingar) RSV (Riksskatteverket) OBS! Endast taxerade uppgifter 9 7 Inhämtas f n inte av Sollentuna kommun. 8 Inhämtas f n inte av Sollentuna kommun. II

12 -Taxerad förvärvsinkomst -Beskattningsbar förvärvsinkomst -Överskott och underskott av kapitalinkomster -Skattepliktig förmögenhet -Skatter (alla olika skatteslag är offentliga) Uppgifter genom servicemottagaren -privata pensioner -utländska inkomster, pensioner och ersättningar -lön, skattepliktiga traktamenten -utgifter för inkomstens förvärvande -inkomst av näringsverksamhet jämte vissa avdrag -stipendier och studiebidrag -inkomst av kapital; räntor, utdelningar m m -bostadskostnad och andra uppgifter om bostaden -uppgift om förmögenhet (-skatt) -uppgift om förhöjda levnadskostnader En särskild uppgiftsblankett jämte information om kommunens avgiftssystem tillställs servicemottagaren eller dennes företrädare (god man, närstående). 9 OBS. RSV:s uppgifter är i princip oanvändbara vad gäller avgiftsberäkningarna eftersom beräkningarna skall bygga på aktuella inkomstuppgifter. Dels är RSV:s uppgifter 1-2 år gamla i snitt, dels är inga delkomponenter offentliga uppgifter annat än vad gäller skatterna. För övriga uppgifter finns bara sammanräknade poster, inga detaljer. Uppgifterna kan i vissa särfall användas i kontrollsyfte för att jämföra inrapporterade uppgifter (eller frånvaro av sådana) med nivå på t ex taxerad förvärvsinkomst eller skattepliktig förmögenhet. 12

13 4. Bostadskostnader 4.1 Förbehåll för bostadskostnad Vid avgiftsberäkningen skall servicemottagarens bostadskostnad ingå i det totala förbehållsbeloppet och avräknas från nettoinkomsten. 4.2 Beräkning av bostadskostnad Den faktiska bostadskostnaden för olika bostadstyper beräknas enligt samma regler som tillämpas av Försäkringskassan vid beräkning av bostadstillägg for pensionärer, BTP. Dessa regler sammanfattas i bilaga 1. 13

14 5. Förbehållsbelopp 5.1 Kostnadsposter i förbehållsbeloppet Med förbehållsbelopp avses de medel servicemottagaren behöver för att klara utgifter för sitt personliga behov utöver bostadskostnader. Förbehållsbeloppet skall (tillsammans med bostadskostnaderna) avräknas mot servicemottagarens aktuella nettoinkomster innan avgiften bestäms. Förbehållsbeloppen är anpassade till att täcka normala levnadskostnader 10 enligt följande poster: Kostnader för mat Kläder, skor Fritid, böcker mm Hygien Förbrukningsvaror Möbler, husgeråd Dagstidning, telefon, TV-licens, Hemförsäkring Hushållsel Läkarvård Mediciner Tandvård Resor 5.2 Förbehållsbelopp - minimibelopp Riksdagen har fastställt förbehållsbelopp dels för ensamstående, dels gifta/sammanboende, som utgör minimibelopp och är inskrivna i Socialtjänstlagen, 7, 8 kap. Nivån på minimibeloppen per månad är bestämda till följande: Ensamstående >65 år 129,4 % av prisbasbeloppet/12 Gifta/sambor >65 år Ensamstående <65 år Gifta/sambor <65 år 108,4 % av prisbasbeloppet/12 142,4 % av prisbasbeloppet/12 119,3 % av prisbasbeloppet/12 Följer de belopp som årligen redovisas i Konsumentverkets hushållsbudget. 14

15 5.3 Tillägg för hushåll med barn eller ungdom 0-18 år För hushåll med hemmavarande barn eller ungdomar utgår tillägg till förbehållsbeloppen med de belopp som beräknats för olika åldrar enligt Konsumentverkets hushållsbudget för olika åldrar och med uppräkning för hushållsstorleken dvs barns individuella kostnader, gemensamma hushållskostnader och tilläggsposter. Undantag görs för ungdomar över 18 år som studerar på gymnasienivå, där studierna påbörjats innan fyllda 19 år. Tillägg ges tom den månad som studierna avslutas. För ungdomar under 18 år i eget boende med egna inkomster och som är servicemottagare gäller samma förbehållsbelopp som vuxna. 5.4 Individuella tillägg till minimibeloppet Kommunen kan i vissa situationer bestämma minimibeloppet till en högre nivå genom individuell prövning. Detta kan gälla om servicemottagaren har "ett varaktigt behov av ett inte oväsentligt högre belopp" än det som omfattas av minimibeloppet. Med varaktigt behov avses minst sex sammanhängande månader och beloppet måste minst uppgå till 300 kr per månad. Följande poster är exempel på levnadskostnader som kan föranleda beslut om individuellt tillägg till det generella förbehållsbeloppet: - fördyrad kost, t ex på grund av att maten erhålls via hemtjänsten i ordinärt eller särskilt boende eller i dag verksamhet eller på grund av att omsorgstagaren är yngre och av det skälet har en högre kostnad för sin matkonsumtion eller på grund av att omsorgstagaren har extra matkostnader till följd av glutenfri eller komjölks proteinfri kost", -resekostnader för de som är yngre än 65 år och inte har färdtjänst 12, -familje- och arbetssituationen, t ex underhållskostnad för minderåriga barn, arbetsresor samt andra kostnader som behövs för en familjs underhåll, -kostnader till följd av funktionshinder, bl a för rehabi 1 itering/habi l i tering inkl resor, -yngre funktionshindrade personers rätt till fritidsaktiviteter som är naturliga för yngre personer, -yngre funktionshindrades personers behov av medel för bosättning, familjebildning etc, -kostnader för god man. Kostnader som täcks av annat bidrag eller ersättning t ex handikappersättning kan inte föranleda tillägg till förbehållsbeloppet. Skulder kan inte heller föranleda tillägg till förbehållsbeloppet. Med skulder avses utmätning, avbetalningsplan enligt skuldsanering eller avbetalningsplan för övriga skulder t ex obetalda fakturor till kommunen avseende vårdavgifter och matkostnader. Merkostnaden vid glutenfri och komjölks proteinfri kost beräknas genom att använda Konsumentverkets jämförelse mellan matkorgen och matkorgen anpassad för särskild kost. 12 Tillägget utgör skillnaden mellan den faktiska resekostnaden och resekostnaden i förbehållsbeloppet. 15

16 5.5 Förbehållsbelopp i särskilt boende Generellt tillägg till förbehållsbeloppet För servicemottagare i kommunens särskilda boendeformer med boende enligt helinackorderingsprincipen skall ett generellt tillägg till förbehållsbeloppet göras med mellanskillnaden mellan kommunens måltidsersättning och det belopp som ingår i livsmedelsposten i förbehållsbeloppet. Detta utgör en fördyrad levnadskostnad enligt punkt 5.4 ovan Generell minskning av förbehållsbeloppet För servicemottagare i kommunens särskilda boendeformer med boende enligt helinackorderingsprincipen skall en generell minskning av förbehållsbeloppet göras med sådan kostnadsposter som ingår i hyran och avgifterna. Till dessa hör Kostnadsfria läkemedel Beslut om förbehållsbelopp Kommunen fastställer vid årets slut, när nytt prisbasbelopp är känt, vilka förbehållsbelopp som skall gälla för nästkommande år. Förbehållsbelopp och övriga belopp för innevarande år redovisas i bilaga Läkemedel tillhandahålls kostnadsfritt för de boende i Gillbogården, Norrgården, Lenalundsgården, Nytorp och Sollentuna Omsorg. 16

17 6. Nedsättning av avgift och avgiftsbefrielse 6.1 Allmän inriktning Servicemottagaren har alltid rätt att få en individuell prövning och eventuell nedsättning alternativt befrielse av omvårdnadsavgiften då speciella skäl åberopas. Till dessa speciella skäl räknas exempelvis dubbla bostadskostnader och hänsyn till kvarboende makes ekonomi. För alla sådana prövningssituationer gäller att, det är endast i de fall där förbehållsbeloppet inte uppnås, som nedsättning eller befrielse av avgifter kan förekomma. 6.2 Nedsättning av omvårdnadsavgiften vid dubbla bostadskostnader i samband med flytt till särskild boendeform Uppsägningsregler m m Vid ensamboendes stadigvarande flyttning till bostad i särskild boendeform skall denne ha ekonomisk möjlighet att avveckla sin tidigare bostad. Denna avvecklingstid far uppgå till högst tre månader, men vid särskilda skäl så som försäljning av bostad inte är genomförbar. Nedsättning för dubbla bostadskostnader skall ske utifrån följande förutsättningar: Eventuell nedsättning gäller ensamboende servicemottagare och under den eller de månader som servicemottagaren har faktiska dubbla hyror. Uppsägning/försäljning av bostaden skall ske senast en månad efter inflyttning till särskilt boende. Vid försäljning av bostadsrätt räknas tre månader som motsvarar uppsägningstiden på en hyresrätt. För att nedsättning skall kunna medges måste handlingar lämnas, som visar att bostaden är uppsagd eller under försäljning och där sista hyres-/besittningsmånad framgår. Vid enbart överlåtelse av bostaden medges ingen nedsättning eller befrielse av avgift eftersom bostaden inte sägs upp eller lämnas till försäljning. inte sägs upp i tid, men enbart avseende de tre första månaderna efter in flytt till särskilt boende. Nedsättning eller befrielse av avgift kan i vissa fall medges retroaktivt även om den ordinära bostaden 17

18 6.2.2 Avräkningsregler Under den tid som servicemottagaren har dubbla bostadskostnader kan bostadskostnaderna för båda bostäderna komma att avräknas mot nettoinkomsterna i sådan omfattning att servicemottagaren uppnår fastställt förbehållsbelopp. Hyran för den gamla bostaden läggs således till som ett individuellt förbehållsbelopp. Vid behov sker minskning av omvårdnadsavgiften så att servicemottagaren i möjligaste mån kan klara sina dubbla bostadskostnader under övergångsperioden. I de fall som servicemottagaren redan har full reducering genom inkomstprövning så kan kommunen vid särskilda skäl bevilja avbetalningsplan av hyran på det särskilda boendet. Om hyran betalas till annan hyresvärd än kommunen, kan avbetalningsplan beviljas av matabonnemanget. Avbetalningsplanen avser hyra eller matabonnemang för den tid som servicemottagaren har faktiska dubbla hyror. 6.3 Nedsättning av omvårdnadsavgiften när en av två makar/ sammanboende flyttar till en särskild boendeform Kvarboendeskydd för hemmavarande make/sammanboende Om hemmavarande make (make 1) är beroende för sitt uppehälle av den andre maken (make 2) som flyttar till särskild boendeform, skall kommunen enligt lag (8 kap, 6, SoL) försäkra sig om att make 1 inte drabbas av "en oskäligt försämrad situation" när avgifterna bestäms. Följande beräkningsregler skall då gälla: 1) Makarnas inkomster (inkl eventuellt BTP) räknas samman och tudelas därefter, varvid förbehållet för make 1 kontrolleras. 2) Vid behov skall ytterligare medel från beräknat avgiftsutrymme för make 2 föras över på make 1 så att förbehållsbeloppet för ensamstående plus dennes bostadskostnader garanteras. Samma beräkning görs även i det omvända fallet, så att make 2:s förbehållsbelopp och bostadskostnad garanteras. Dessa beräkningsregler skall tillämpas utan att servicemottagaren påkallar behov om detta Omprövning vid ändrad pensionsstatus När Försäkringskassan beslutat om ändrad pensionsstatus för makar som lever med skild hushållsgemenskap skall ny avgiftsberäkning ske i och med att makarna då får ändrade inkomster och i förekommande fall även ändrade bostadstillägg. 18

19 6.4 Privata underhållsavtal Privata avtal om underhåll mellan servicemottagaren och annan person, t ex make/sammanboende skall inte medföra någon förändring av avgiftsberäkningen eller jämkning av avgifterna för servicemottagaren. S k civilrättsliga avtal har ingen rättsverkan på kommunens lagbundna avgiftsregler. 6.5 Sammanboende 14 Vad som sägs om makar i detta kapitel angående nedsättning av avgift och avgiftsbefrielse gäller även för de som är sammanboende som lever under äktenskapsliknande förhållanden. 14 Observera att vid beräkning av avgiften ska makars inkomst läggas samman och fördelas med hälften på vardera maken, medan sammanboendes inkomster räknas var för sig såsom ensamstående oberoende om de lever "under äktenskapsliknande förhållanden" 19