Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd
Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton
Lokala koldioxidutsläpp år 2006 fördelade på sektorer energiförsörjning 33% transporter 57% arbetsmaskiner 10% Utsläpp av koldioxid per invånare: år 1990 5,8 ton år 2006 3,9 ton
Viktiga beslut Biobränslebaserad fjärrvärme Miljöpolicy 1998 Att ansöka om LIP och KLIMP-bidrag Lokal klimatstrategi antogs 2005 (energi, transporter, jordbruk, avfall och information)
Nyckelprojekt för att minska utsläppen av koldioxid Fjärrvärme kraftvärmeverket Allöverket och två lokala värmeverk Biogasproduktion till drivmedel och uppvärmning samt en metod för att ta hand om avfall Konvertering av kommunala och privata byggnader till fjärrvärme eller pellets
Fjärrvärme Fjärrvärme prioriteras i tätbebyggt område, byggs ut hela tiden. Allöverket i Kristianstad (270 GWh) + två lokala nät i Fjälkinge och Åhus (16 GWh). 450 400 350 300 Hetvatten Bioolja Olja GWh 250 200 150 100 50 0 1980 1982 1984 1986 1988 98,6 % biobränsle 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 El Gasol Pellets Rökgaskond Biobänsle Biogas
Förnybar uppvärmning till 93 % Uppvärmning av kommunala fastigheter MWh 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1998 2000 2002 2004 2006 Elvärme Fjärrvärme Biobränsle Olja Fjärrvärme Pellets har prioriterats utanför fjärrvärmeområden. Finns i drygt 40 kommunala byggnader.
Uppvärmning av småhus Fossilbränslefria småhus 92,5 % (2007) Pågående bidrag - Konvertering från olja till fjärrvärme - Vindsisolering Tidigare bidrag - Pellets - Fönstereffektivisering
Vindkraft 2007 fanns 18 st vindkraftverk Ansökningar om cirka 100 nya kraftverk Kan ge 70 % av elbehovet i kommunen Vindbruksplan på gång
Transporter i hela Kristianstad 3,6 % förnybara bränslen år 2006 Biogas och etanol Stadsbussar drivs med biogas Kommunal bilpool som drivs med biogas Svår nöt att knäcka eftersom det beror mycket på individuella val
Biogas Kristianstad Deponigas, gas från reningsverket och biogasanläggningen i Karpalund Fordonsbränsle (11 GWh) och som bränsle i fjärrvärmeverket (44 GWh) Drygt 200 fordon drivs med biogas 250 200 antal fordon 150 100 Bussar biogas Tunga fordon biogas Personbilar biogas 50 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 LIP-kansliet, Kristianstads kommun
Transporter Utbyggnad av cykelvägar cykelkommunen Informationsprojekt om hållbart resande till allmänhet och skolor t.ex. - hälsotrampare - testresenärer - trafikantveckan Bilpool
Kommunens egna transporter Bilpool biogas Ecodriving/uppföljning av bränsleförbrukning Resepolicy Tjänstecyklar Fordonspolicy Krav vid inköp kan förbättras
Reduktion av CO 2 -utsläpp, 1990 till 2006 CO 2- reduktion ton/år Procent av utsläppen i kommunen 1990 Fjärrvärme 115 000 32,5 % Pellets, halm 12 000 3,4 % Biogas för transporter 3 300 0,9 %
Aktuella åtgärder Biogasmack i Åhus Klimatallians för företag Energieffektivisering i kommunala fastigheter Energikampanj för kommunala arbetsplatser Klimatbantande hushåll
Kristianstads läge Invallning av Nosabyviken för att göra mark tillgänglig Sveriges lägsta markpunkt: -2,41 m F d Nosabyviken Hammarsjön
Om invallningarna kring Kristianstad inte håller: Ca 12 000 människor m drabbas direkt, gamla Nosabysjön fylls upp på p några timmar Avloppsreningsverket för r Kristianstad och 18 andra orter slås s ut Centralsjukhuset måste m utrymmas E 22 blockeras
Framtiden i Kristianstad med en förstärkt växthuseffekt Ökad risk för översvämningar Höjda grundvattennivåer vid havet Ökad erosion vid havet Ökat bevattningsbehov sommartid Minskat behov av uppvärmning vintertid Ökat kylbehov sommartid
Lokal klimatanpassning Sedan några år tillbaka pågår aktivt arbete med att säkra staden Kristianstad mot översvämningar Klimatstrategi kompletteras troligtvis med klimatanpassningsdel i ett vidare perspektiv
Klimatsmart på jobbet! En kampanj för f r att minska onödig energianvändning ndning och minska utsläppen av växthusgaser från n arbetsplatser inom Kristianstads kommun.
Vad går kampanjen ut på? Effektivisera energianvändningen vårt beteende har stor betydelse Minska utsläppen av växthusgaser Förmedla kunskap till alla som deltar Inspirera till nya vanor och idéer
Uppdragen 4 områden fram till juni 2009 Mat, kök och klimat Energianvändning på arbetsplatsen Resor i tjänsten och inköp av transporttjänster Resor till och från jobbet
Mat, kök och klimat, del 1 Två olika delar Energi och vattenanvändning i kök, matsalar, personalrum
Mat, kök och klimat, del 2 Mat och klimat Val av olika livsmedel
Arbetsplatsens energianvändning Belysning Kontorsapparater Energikrav vid inköp
Två uppdrag om transporter Transporter i tjänsten Transporter till och från jobbet
Vad ska man göra? Gå igenom en checklista för att se hur ni ligger till i nuläget Förslag på olika åtgärder som ni kan testa men också utrymme för egna idéer Hur mycket som görs kan variera mellan olika arbetsplatser beroende på engagemang och typ av arbetsplats Redovisa vad som görs
Vad kan man jobba med i skolan? Gå och cykla till skolan-åtgärder
Varför gå och cykla till skolan? Positiva hälsoeffekter genom att barnen rör sig mer i sin vardag. Biltrafiken minskar utanför skolorna och därmed blir trafiksituationen utanför skolorna säkrare. Minskade klimatpåverkande koldioxidutsläpp.
Piggelin Webbaserad tävling Poäng för varje resa Vinst: fågelexkursion
Övrigt Nationella tävlingar Samlat klimatundervisningsmaterial i First Class Klimatolympiad för åk 8 Framtagna klimat- och energiuppgifter för F-6
Hemuppgift F-3 Dra streck! Para ihop rätt förpackning med rätt soptunna. Glas Metall Plast Papper Kartong
Mer information finns på vår kommunens hemsida www.kristianstad.se/klimat