den april, 17 (Nationella nätverket) användningen i Sverige och övriga Europa Upplägg Ulf Gu'ormsson CAN Konferens om cannabis; risker och åtgärder Stockholm, april, 17 Nationella cannabisnätverket Tillgänglighet/utbud/marknad Användningen i Sverige Sverige vs. omvärlden Torkade (hon-) blomställningar och toppskott från cannabis sativa/indica, ibland också blad och delar av stammen. Liknar torkat, hackat gräs/ örtkryddor. Kåda från cannabis sativa/indica pressad till hårda kakor, med ett varierande innehåll av växtdelar. Färgen kan variera från ljust brunt till nästan svart. Import/ Egen prod. Import! Spice Rökmixar med syntetiskt framställda cannabinoider. Upplöst i tobak eller andra rökbara växtdelar. Tidigare färdiga doser numera förekommer leveranser för egen beredning. Minst 13 kända varianter. Klassas successivt, som narkotika eller hälsofarlig vara. Peaken är över? Postorder? Tillgänglighet Antal beslag (av tull och polis) av cannabis, amfetamin, läkemedel, heroin, kokain och spice. 1988 1. Antal 1 Heroin Läkemedel Amfetamin Kokain "Spice" (polisen) 1 1988 1993 1998 3 8 13 Källa: Polisen (NOA) och Tullverket 1
den april, 17 (Nationella nätverket) Kilo 1 8 Mängden beslagtagen cannabis (av tull och polis) fördelad på hasch respekove marijuana. 199 1. Prisutveckling för hasch och marijuana i kronor per gram. Gatupriser rapporterade av polisen. Reala priser (SCB:s KPI). 1988 16. Kronor kr/gram kr/gram 1 1 1 6 Tullen tar ca 3 av marijuanan 199 199 1998 1 7 1 13 1988 1991 199 1997 3 6 9 1 1 Källa: Polisen (NOA) och Tullverket Summering marknaden Vissa prisökningar på hasch och marijuana senaste åren, dock forzarande lägre priser än 199-talets början. Idag relaovt hög Ollgänglighet av cannabis. Mera inhemsk marijuana men inte självförsörjande. lika vanligt som hasch nuföroden? Starkare marijuanasorter Ollgängliga. På senare år även hasch. Spice /synteosk cannabis Ollgängligt i Sverige sedan flera år. Dock mindre vanligt senaste åren? Konsumtionsutvecklingen Svårt att mäta användningen: Illegalt/ej socialt accepterat. Frågeundersökningar och indikatorer. Enda regelbundna frågeundersökningen bland vuxna: Nationella folkhälsoenkäten (FoHm). Postenkät, 16 8 år,, över svarsbortfall senaste åren. Ungdomar: Främst CANs skolundersökningar. Klassrum, 16 o 18 år, 1971, 1 ind.bortfall. Befolkningen (16 8 år) 1/16 Andelen vuxna (16 8 år) som använt cannabis senaste 1 månaderna. 1/16. Cirka 1 har prövat cannabis någon gång (m 1, kv 9) De'a motsvarar ca 9 personer i åldersintervallet,6 har använt cannabis senaste året (ca ) 1 8 6 Män Kvinnor,8 har använt cannabis senaste månaden (ca 6 ) RelaOvt stabilt läge sedan i befolkningen i stort (ca 1) Högre nivåer jämfört med 198- och 9-talen 16 9 3 6 6 8 Ålder Källa: Folkhälsomyndigheten och STAD Källa: Folkhälsomyndigheten
Åhörarkopior från konferens om risker och åtgärder, den april, 17 (Nationella nätverket) Sextonåriga svenska skolungdomars svar om tre olika substanser. ESPAD 1. 1 Lätt få tag på Använt någon gång Använt ggr+ 13, 11, 1, Alkohol Cigaretter Andelen svenska sextonåriga skolelever som anser a' det är stor risk a' ta skada om man Har testandet av cannabis bland unga ökat under senare år? Livstidserfarenhet....dricker eller fler "drinkar" varje helg prövar cannabis några gånger röker cannabis regelbundet 1 9 89 83 Grundsk åk 9 76 6,6 1 1 1999 3 HLV 16-9 år 79 199 Gymn åk 7 11 1 6 8 1 1 1 16 och Folkhälsomyndigheten (ESPAD) 8 Andelen cannabiserfarna skolelever som använt cannabis mer än gånger. 16. Erfarenhet av olika narkotikasorter bland elever som använt narkotika i årskurs 9 och gymnasiets år. 1. Procent Årskurs 9 1 Gymnasiets år 3, Årskurs 9 Gymnasiets år 1,1 1 6 8 1 1 1 16 Ej svar Heroin GHB Vet ej Annat Kokain Ecstasy Amfetamin Sömn/lugnande totalt Spice el. likn. 1 3
den april, 17 (Nationella nätverket) Procent 6 Har testandet av spice eller liknande rökmixar bland unga ökat senare år? Livstidserfarenhet. Grundsk åk 9 Gymn åk Egenskaper hos användare Unga vuxna, män, storstadsbor, sämre socioekonomisk status, i högre grad studerande eller arbetslösa Använder större kvanoteter alkohol (Läs artikel om spice i A&N nr 1, 16) 1 13 1 1 16 Även mera omfa'ande erfarenheter/konsumoon av tobak, annan narkooka, sniffningsmedel etc (skolundersökningen) Skolungdomar som använder cannabis rapporterar flera riskfaktorer än andra (skoltrivsel, riskbedömning av droganvändning, familjerelaooner, umgänge). De'a gäller i synnerhet dem med mera frekvent konsumoon. Skevt fördelad konsumoon. Mindre grupp konsumerar merparten. Storkonsumenterna har debuterat Odigare (Trautman F, et al 13 -websurvey, begränsad generaliserbarhet) Europeisk jämförelse Andelen 1 16-åriga elever i olika länder som använt cannabis senaste 3 dagarna. 1. Mer hasch än marijuana, ca 3 ggr mer i beslagsmängd har dock go' om i antal beslag. Spanien tar ca 7 av haschet (i vikt) - Marocko EU-priserna relaovt stabila sedan (något ökande) Ca har prövat cannabis i EU av dem 1-6 år (ca miljoner). Cirka har använt senaste 1 månaderna. Stabiliserat eller aningen förbä'rat läge av användningen (mer utjämnat läge länder emellan). Använt cannabis senaste 3 dagarna efter kön. 1. Procent. Erfarenhet av narkooka bland mönstrande, elever i gymnasiets åk och 1th grade-elever i USA. 19 16. Mönstrande (Sve) Gy (Sve) 1th grade (USA) 19 198 198 199 199 1 1 och NIDA
den april, 17 (Nationella nätverket) Avrundning Idag hög Ollgänglighet, trots vissa prisuppgångar senare år Minst 6. använder cannabis minst en gång i månaden KonsumOonsutvecklingen bland ungdomar inte fullt så illa som man skulle kunna tro? Undersökningarna fångar dock inte allt; miniminivåer (borzall etc) Tack för uppmärksamheten Kontakt: ulf.gu.ormsson@can.se Tecken på försämrad situaoon: anv.frekvens, utbud, styrka, synteoska cannabinoider ( spice ) Ollkommit Låga konsumoonsnivåer i Sverige/Norden (utom Danmark) jämfört med Västeuropa och USA Källa: Folkhälsomyndigheten och STAD Varför låga narkookaerfarenheter i Sverige? (UNODC, 7) Utbud/Ollgänglighet 1. PosiOvt drogmarknadsläge. Utbudsbekämpning 3. Begränsade inkomstskillnader Eqerfrågan 1. Stark ekonomi/resurser. Hög hälsomedvetenhet 3. Starkt avståndstagande mot narkooka. Låg (ungdoms-) arbetslöshet