Promemoria 2017-05-15 Press-PM: Regeringens prioriterade frågor inför Havskonferensen Sverige har tillsammans med Fiji tagit initiativ till en unik konferens för att rädda världshaven. Havskonferensen, The Ocean Conference, äger rum i New York 5-9 juni 2017 och är den första stora FN-konferensen som fokuserar på haven och dess resurser och också den första som handlar om ett av de 17 globala målen för hållbar utveckling (Agenda 2030). Syftet med Havskonferensen är att havsmålet (mål 14) och dess delmål uppmärksammas av världens länder och alla aktörer som kan bidra till att nå målet. Konferensen ska mobilisera engagemang hos regeringar, företag och civilsamhälle som leder till att de vidtar kraftfulla åtgärder för att nå målen. Nu handlar det om att få konkreta åtgärder på plats. Friska hav är grundläggande för fattigdomsbekämpning och tryggad livsmedelsförsörjning. För mer än tre miljarder människor är fisk en betydande proteinkälla och cirka 300 miljoner människor försörjer sig på havsfiske. Av dessa är 90 procent småskaligt och traditionellt fiske. Ett huvudsyfte med konferensen är att visa på lösningar på havsrelaterad fattigdom och hunger och bidra till en hållbar, blå ekonomisk utveckling för de fattigaste och mest sårbara. FN:s havskonferens ska resultera i: Frivilliga åtaganden från alla länder och andra aktörer för att bidra till att mål 14 och dess delmål uppnås. Call for Action, en politisk deklaration som förhandlas mellan FNländerna. En sammanställning av identifierade behov och åtgärder kopplade till delmålen i mål 14. Sammanställningen görs under sju partnerskapsdialoger som hålls under konferensen på olika teman - från hållbart fiske och försurning till marint skräp och behovet av forskning.
Sveriges prioriteringar Marin nedskräpning och plast i haven Upp emot 13 miljoner ton skräp hamnar i haven varje år. Den största delen är plast. Plasten är ett hot mot den biologiska mångfalden i haven, både eftersom djur fastnar i den, och för att den smulas sönder till mikroplast som fiskar och djur misstar för föda. Forskare har hittat mikroplaster i fisk och skaldjur på våra mattallrikar och plasten är därmed på lång sikt ett hot även mot vår hälsa. Plast som hamnar i haven är också en källa till att farliga kemikalier sprids. Upp mot 80 procent av all plast i havet kommer från källor på land. Mikroplaster, till exempel från kosmetiska produkter och tvätt av textilier, kan spolas ut i sjöar och hav via reningsverken. Ett välfungerande avfallshanteringssystem är en av de viktigaste förutsättningarna för att minska tillförseln av plast till havet. Den Bohuslänska kusten är en av de skräpigaste i Europa. Årliga mätningar visar att omkring 8000 kubikmeter marint skräp flyter i land utmed Bohuskusten varje år. Nedskräpningen av plast innebär negativa effekter på turistnäringar, handel, företagande och friluftsliv. Den mest effektiva metoden att samla in skräp från haven är att städa stränderna och ta iland det skräp som tas upp av fiskeindustrin. - Regeringen förbereder ett nationellt förbud mot mikroplast i kosmetiska produkter som sköljs av. - Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att identifiera de viktigaste källorna till utsläpp av mikropartiklar av plast i havet. Myndighetens rapport lämnas till regeringen i juni 2017. - Det är kommunernas ansvar att ta hand om avfall och skräp, men där problemen är som störst krävs nationella insatser. Ett förslag om statlig medfinansiering av strandstädning är ute på remiss. - Regeringen har beslutat om en ny förordning om plastbärkassar. Den som i en yrkesmässig verksamhet tillhandahåller plastbärkassar till konsumenter måste från och med den 31 maj 2017 informera om plastbärkassarnas miljöpåverkan och fördelarna med en minskad förbrukning. 2 (5)
- Regeringen ser också över hur Sverige kan bidra globalt till minskad nedskräpning av haven genom det internationella utvecklingssamarbetet. Hav och klimat Haven är jordens lungor. Haven tar upp stora mängder av den koldioxid som orsakar klimatförändringar och står för hälften av syret vi andas. Klimat- och havsfrågorna är nära sammankopplade. Klimatförändringar leder bland annat till havsförsurning, havsnivåhöjning och uppvärmning av haven. Försurningen utgör ett av de allvarligaste hoten mot havsmiljön. Den biologiska mångfalden i haven hotas. Arter dör ut, ekosystem skadas och samspelet mellan organismer rubbas. Klimatförändringarna bidrar till havsnivåhöjning och därmed till ökad sårbarhet för kustnära ekosystem och samhällen. Miljontals människors hem och försörjning hotas om inte den negativa utvecklingen hejdas. Haven är extremt känsliga för högre temperaturer, ekosystemen förändras, arter hotas och fiskars utbredning förändras vilket även påverkar människors försörjningsmöjligheter. Att klimatförändringen hejdas är avgörande för den biologiska mångfalden i havet. Skydd och restaurering av ekosystem är viktigt för att höja havets motståndskraft mot klimatförändringarna. Den viktigaste åtgärden för att lösa klimatrelaterade problem i haven är att minska utsläppen av växthusgaser. Regeringen bedriver en ambitiös klimatpolitik för att Sverige ska vara i det globala arbetet med att förverkliga Parisavtalets målsättningar och ta ansvar för våra utsläpp. Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen om ett klimatpolitiskt ramverk med förslag på klimatlag och nya klimatmål. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Regeringen har infört en rad styrmedel för att minska klimatutsläppen i Sverige, däribland stöd till lokala klimatinvesteringar, stadsmiljöavtal och elbusspremie. Regeringen har aviserat ett bonus-malus-system för nya bilar och ett reduktionspliktsystem för att gynna förnybara drivmedel. Sverige arbetar med resiliens, motstånds- och återhämtningskraft, i marina och kustnära ekosystem. Det handlar bland annat om att inrätta 3 (5)
fler marina skyddade områden och stärka arbetet med kunskapsinhämtning och forskning. Sverige bidrar stort till internationell klimatfinansiering, vilket stödjer åtgärder i utvecklingsländer för att minska utsläppen av växthusgaser och för klimatanpassning, såsom bevarande, restaurering och förvaltning av mangroveskogar. Sverige är största givare per capita till FN:s Gröna klimatfond. Hållbar blå ekonomi Den maritima strategin som antogs 2015 är en viktig grund för Sveriges arbete med blå ekonomi. Visionen är konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima näringar som kan bidra till ökad sysselsättning, minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö. Strategin är ett inriktningsdokument för en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling. Den innehåller vision och inriktning för arbetet samt en struktur för uppföljning. Genom fokus på hållbarhet, innovation och utveckling bidrar den maritima strategin även till att främja Sverigebilden i utlandet. Strategin har också kopplingar till regeringens arbete med särskilda strategier för export, nyindustrialisering och livsmedel. Strategin riktas in på följande sex områden: Friskt och säkert hav, Kunskap och innovation, Planering med maritimt perspektiv, Funktionella regler och väl fungerande tillståndsprocesser, Internationellt samarbete samt Förutsättningar för näringslivet och branschspecifika åtgärder. Utöver detta finns en pågående process inom det nordiska samarbetet för att ta fram en nordisk strategi för blå bioekonomi. - Regeringen har inom ramen för den maritima strategin tagit fram en åtgärdsplan inom de sex områdena som listas ovan, som man jobbar vidare med sedan strategins antagande. Regeringen har också gett HaV i uppdrag att ta fram indikatorer för uppföljning av strategin. Uppdraget ska redovisas senast i februari 2018. - Inom EU är Sverige aktivt i de pågående diskussionerna om internationell havsförvaltning, där ministerrådet nyligen antog gemensamma slutsatser om den framtida havsförvaltningen. 4 (5)
- Även inom biståndet jobbar Sverige aktivt för att stödja främjandet av en hållbar blå ekonomi i utvecklingsländer, bl.a. genom ett SIDAfinansierat projekt i Norra Moçambique-kanalen. - I ett globalt perspektiv är det centralt att komma tillrätta med ohållbara fiskesubventioner och illegalt, oreglerat och orapporterat fiske. Här verkar Sverige för internationella överenskommelser inom WTO och FAO. Det är också viktigt att stödja utvecklingsländer så att de kan leva upp till internationella avtal. 5 (5)