Bedömningsstöd. Historia 1b. Elevhäfte

Relevanta dokument
Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIEBRUK I KURSPLANEN DAVID ROSENLUND

Momentguide: Kalla kriget

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Ämnesproven i grundskolans årskurs 6. Historia Årskurs 6 Vårterminen 2013

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Verksamhetsrapport. eni Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Norråsaskolan i Nässjö kommun

Arkiv som läromedel. Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013

Bedömningsstöd. Historia 1b. Elevhäfte

Innehåll. BEDÖMNINGSSTÖD FÖR GYMNASIESKOLAN Historia. Syfte sid. 2. Disposition sid. 2. Att tolka och granska källor i ett sammanhang sid.

PRÖVNINGSANVISNINGAR

KATSAUKSET. Historiemedvetande på prov nationella ämnesprov i historia i Sverige. Per Eliasson Ny kursplan och nationella ämnesprov i historia

Förslag den 25 september Historia

UPPGIFT 8 A OCH B KÄLLANVÄNDNING - KLÄDERNAS HISTORIA

PRÖVNINGSANVISNINGAR

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Inledning. Provbeskrivning. Historia åk 6

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia årskurserna 7-9 vid Sandåkerskolan i Landskrona kommun

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2015

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Västra hamnens skola i Malmö kommun

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Kommentarer till gymnasieskolans ämnesplan historia

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

Arbetsmaterial! Får ej citeras eller refereras. PROV PÅ PROV - En studie av validitetsaspekter i externa historieprov

Källkritik i de nationella proven. Catrin Eriksson, skolbibliotekschef Liselott Drejstam, fokusbibliotekarie

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

Verksamhetsrapport. 9 Skolinspektionen. tu> efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Häggvallskolan i Tjörns kommun

Om ämnet Historia. Bakgrund och motiv

(U2009/2114/G, U2009/5688/G)

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2014

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2016

r'n Verksamhetsrapport Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Ytterlännässkolan i Kramfors kommun

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94. Period för planering: Åk 7

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Centralskolan i Perstorps kommun

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2018

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Provuppgifter och experimentella prov

Bedömning och betygssättning på Kungsholmens Gymnasium/Stockholms musikgymnasium

Kursplan: Samhällskunskap

Ämnesproven i grundskolans årskurs 9 och specialskolans årskurs 10. Religionskunskap Årskurs 9 Vårterminen 2013

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Alphaskolan i Västerviks kommun

Ämnesprov för grundskolan

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i historia vid Tärendö centralskola i Pajala kommun

Tummen upp! Religion ÅK 6

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet

Historiska institutionen. HIS A 02/HIS A 22, uppsatskurs (7,5 hp): Att skriva uppsats. En liten vägledning

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Kursplanen i ämnet historia

Bedömningsstöd. Historia 7-9. Bedömningsanvisningar

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Regeringen beslutar om förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena med den lydelse som framgår av bilagan.

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

-En uppgift i historiebruk samt den svenska demokratiseringsprocessen.

!!!!!!!!!! Franska revolutionen!

Likvärdighet och rättvisa. Likvärdig bedömning i åk 9. Resultat från några olika undersökningar. Provbetyg Slutbetyg Likvärdig bedömning?

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson

Det första nationella kursprovet

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

Historia Årskurs 9 Vårterminen 2017

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Är det en myndighet? Är det en organisation? Är det ett företag? Är det en privatperson? Är det någon som kan ämnet? Är det någon du litar på?

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Syfte och mål med kursen

Matematik. Kursprov, höstterminen Delprov B. Elevens namn och klass/grupp

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

INFÖR PROV PÅ ANTIKEN

Ämnesproven i grundskolans årskurs 6. Religionskunskap Årskurs 6 Vårterminen 2013

Lärarhandledning: Medicinens Historia Vetenskaplig tradition. Författad av Jenny Karlsson

Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv

Sammansta llning av la rarenka t

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov. Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson

hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet (i biologi) energi, teknik, miljö och samhälle (i fysik) energi, miljö, hälsa och samhälle (i kemi).

Dokumentation för lärande

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisning i historia vid Trollbodaskolan i Stockholms kommun

FÖRMÅGAN ATT UNDERSÖKA

Transkript:

Bedömningsstöd Historia 1b Elevhäfte

kursprov i gymnasieskolan Historia 1b Delprov 2 Information Delprov 2 består av två uppgifter. Skrivtiden är 80 minuter. Börja med att bläddra igenom provet så att du får en överblick över uppgifterna. Tänk på att disponera din tid så att du hinner med att besvara alla uppgifter. Vid varje uppgift i provet finns en kunskapsmatris som visar vilken del eller vilka delar av kunskapskravet som uppgiften ger dig möjlighet att visa kunskaper i relation till. De vita rutorna anger vilken del av kunskapskravet som bedöms och på vilka nivåer du kan din visa kunskap. Gör själv inga anteckningar i rutorna. Referens Begrepp Källor Användning Den första raden visar den del av kunskapskravet som handlar om historiska kunskaper (i kursplanen kallas dessa för en historisk referensram). Den andra raden visar den del av kunskapskravet som handlar om att använda historiska begrepp. Den tredje raden visar den del av kunskapskravet som handlar om att tolka och värdera historiska källor. Den fjärde raden visar den del av kunskapskravet som handlar om att undersöka användning av historia. Det övergripande ämnesområdet i detta delprov är: Slaveri en fråga om både kontinuitet och förändring Du ska i de två uppgifterna arbeta med att dra slutsatser om det förflutna med hjälp av olika källor, på det sätt som historiker gör när de arbetar. Det innebär att du ska använda dina kunskaper i historia, historiska källor och historiska begrepp för att skapa historia. 1 Skolverket 2015

Uppgift 10. Att värdera historiska källors användbarhet Läs källorna 5 och 7 i materialhäftet. I denna uppgift ska du bara behandla dessa två källor och inga andra. Referens Begrepp Källor Användning Uppgift Om man vill besvara en historisk frågeställning måste man först avgöra vilka styrkor och svagheter de källor man vill använda har. Beskriv och motivera styrkor och svagheter i källorna 5 och 7 om du skulle besvara frågan: Hur kunde levnadsvillkoren vara för människor som var slavar under perioden 1790-1820? Tänk på att: Använda lämpliga källkritiska kriterier och dina kunskaper i historia för att motivera din värdering av källorna. Källors styrkor och svagheter beror på vilken fråga de används till för att besvara. Så här bedöms ditt svar på uppgift 10 Du använder ett källkritiskt kriterium för att visa om de båda källorna är användbara. Du kopplar uttryckligen värderingen av källorna till frågeställningen och använder dig då av minst tre källkritiska kriterier för att visa på båda källornas styrkor eller svagheter. Du kopplar uttryckligen värderingen av källorna till frågeställningen och använder dig då av minst tre källkritiska kriterier för att visa på båda källornas styrkor och svagheter. 2 Skolverket 2015

Uppgift 11. Att använda källor för att besvara historiska frågeställningar Referens Begrepp Källor Användning Uppgift Läs nu resten av källorna i materialhäftet. Använd källorna och dina kunskaper i historia för att besvara följande frågeställning: Har slaveriets historia främst kännetecknats av kontinuitet eller av förändring? För att ditt svar ska bli mer tydligt ska du bara skriva om något eller några av följande områden när du besvarar frågeställningen: Vilka orsaker som har legat bakom slaveri. Hur slavar har behandlats. Hur motstånd mot slaveri har visat sig. Något annat intressant område som du hittar i källorna. Tänk på att: Du kan använda historiska exempel från källorna eller från dina egna kunskaper när du visar att slaveriet kännetecknats av både kontinuitet och förändring. Tala om vilka källor du använder (till exempel genom att ange källans nummer). Du behöver inte använda alla källor dock minst tre. Kontinuitet och förändring behöver inte visas inom ett och samma område. Du ska använda något/några av begreppen i materialhäftet när du drar dina slutsatser. Att skapa historiska sammanhang innebär att historiska exempel kopplas samman. Så här bedöms ditt svar på uppgift 11 Du visar på både kontinuitet och förändring med hjälp av rimliga historiska exempel. Du kopplar vid ett tillfälle samman historiska exempel eller tolkningar av källorna med ett begrepp från materialhäftet. Du baserar ett exempel på kontinuitet eller förändring på tolkningar av minst två källor. Du visar på både kontinuitet och förändring med hjälp av rimliga historiska exempel som används för att skapa historiska sammanhang. Du kopplar vid två tillfällen samman historiska exempel eller tolkningar av källorna med ett begrepp från materialhäftet. Du baserar ett exempel på kontinuitet och förändring på tolkningar av minst tre källor. Du visar på både kontinuitet och förändring med hjälp av rimliga historiska exempel som används för att skapa historiska sammanhang. Du kopplar vid två tillfällen samman historiska exempel eller tolkningar av källorna med ett begrepp från materialhäftet. Du väger även inslagen av kontinuitet och förändring mot varandra med hjälp av något begrepp från materialhäftet. Du baserar ett exempel på kontinuitet och förändring på tolkningar av minst tre källor. Du visar också att en källa kan tolkas på olika sätt och/eller att vissa källor kan förstärka varandra. 3 Skolverket 2015

4 Skolverket 2015

5 Skolverket 2015

6 Skolverket 2015

Elevens namn: Resultatrapportering Historia Referenskunskaper Begreppsanvändning Källhantering Historieanvändning Referenskunskaper Delprov A F F F F Uppgift 1 Uppgift 2 Uppgift 3:1 Uppgift 3:2 Uppgift 4 Begreppsanvändning Uppgift 5 Eleven kan använda historiska begrepp för att formulera, Uppgift 6 utreda, förklara och dra slutsatser om historiska Uppgift 7:1 frågeställningar utifrån olika perspektiv. Uppgift 7:2 Uppgift 8 Uppgift 9 Källhantering Delprov B F F F F Uppgift 10 Uppgift 11:1 Uppgift 11:2 Uppgift 11:3 Historieanvändning F F F F Max. antal belägg 4 4 4 5 4 2 3 2 2 3 2 1 Antal belägg E Antal belägg C Eleven kan redogöra för förändringsprocesser(...) samt för olika tolkningar av dem. (...) Eleven (..)förklarar samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden. Eleven kan öka, granska och tolka källmaterial för att besvara frågor om historiska skeenden samt göra reflektioner över materialets relevans. I värderingen utgår eleven från något källkritiskt kriterium om källans användbarhet och dess betydelse för tolkningen. Eleven kan redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt förklara varför de har använts olika och ge exempel på olika sätt att använda historia och värderar deras betydelse för nutida skeenden. Antal belägg A Summeringar Totalt antal belägg Max. antal belägg E 15 Antal delar av kunskaps kravet det finns belägg på. Belägg på nivå A för referens- C 12 A 9 Totalt antal belägg 36 Ja Nej Provbetyg