Föräldrapenning. Vägledning 2002:1 Version 10

Föräldrapenning Vägledning 2002:1 Version 10

En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information om vad som gäller på det aktuella området, uppdelat på tillämpnings- och metodstödsavsnitt. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser allmänna råd förarbeten rättspraxis JO:s beslut En vägledning kan även innehålla beskrivningar av hur man ska handlägga ärenden på det aktuella området och vilka metoder som då ska användas. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Den elektroniska versionen hittar du på http://www.forsakringskassan.se/om försäkringskassan/ladda ner vägledningar. Du som arbetar på Försäkringskassan hittar dem också på Fia. Upplysningar: Försäkringskassan Rättsavdelningen Version 10. Beslutad 2015-07-29. Finns ej i tryckt form

Innehåll Förkortningar... 6 Sammanfattning... 7 Läsanvisningar... 10 1 Inledning föräldrapenning... 11 2 Anmälnings- och uppgiftsskyldighet... 12 3 Begränsad möjliget att ansöka om föräldrapenning retroaktivt från den 1 januari 2015... 13 4 Försäkrad enligt SFB, EU-rätten eller konvention... 14 4.1 SFB... 14 4.1.1 Förordning 883/2004 och 1408/71... 14 4.1.2 Tillämplig lagstiftning... 17 4.1.3 Sammanläggning av försäkringsperioder... 18 4.2 Nordisk konvention om social trygghet... 18 4.3 Rätt till föräldrapenning när barnet vårdas utomlands... 19 5 Grundläggande förutsättningar för rätt till föräldrapenning... 20 5.1 Föräldrabegreppet... 20 5.2 Att vårda barn... 21 5.2.1 Krav på att vårda barn födda 2013 och tidigare... 21 5.2.2 Krav på att vårda barn födda 2014 och senare... 23 5.3 Rätt till föräldrapenning utan krav på att vårda barnet.... 24 5.4 Åldersgränser för barn födda 2013 och tidigare... 26 5.4.1 Adopterade barn... 27 5.5 Åldersgränser för barn födda eller adopterade 2014 och senare... 28 5.5.1 Fyraårsgränsen... 29 5.5.2 Adopterade barn... 29 5.6 Barnets bosättning... 30 6 Ersättningsdagar för barn födda eller adopterade 2013 och tidigare... 31 6.1 Antal ersättningsdagar... 31 6.1.1 Flerbarnsfödsel eller adoption av flera barn samtidigt... 31 6.2 Avstående eller återtagande av dagar... 32 6.2.1 Avstående av dagar... 32 6.2.2 Återtagande av dagar... 33 6.3 När har en förälder rätt till alla ersättningsdagarna?... 33 6.3.1 När ingen av föräldrarna har rätt till föräldrapenning... 34 6.3.2 Den ena föräldern får rätt till föräldrapenning vid ett senare tillfälle... 35 6.4 Avräkning av ersättning enligt utländsk lagstiftning... 36 7 Ersättningsdagar för barn födda eller adopterade 2014 och senare... 42 7.1 Antal ersättningsdagar... 42 7.1.1 Fördelning av ersättningsnivåer mellan föräldrarna... 42 7.1.2 Minskning av antalet dagar vid fyraårsgränsen... 42 7.1.3 Proportionell fördelning av ersättningsdagar vid fyraårsgränsen... 43 3

7.1.4 Ersättningsnivå efter fyraårsgränsen... 43 7.2 Avstående och återtagande av dagar... 45 7.2.1 Förändrad fördelning av dagar genom avstående... 45 7.2.2 Avstående av dagar... 45 7.2.3 Avstående av dagar efter fyraårsgränsen... 46 7.2.4 Återtagande av dagar... 47 7.2.5 Återtagande av dagar efter fyraårsgränsen... 48 7.2.6 Avrundning av dag... 48 7.2.7 Flerbarnsfödsel eller adoption av flera barn samtidigt... 49 7.3 När har en förälder rätt till alla ersättningsdagarna?... 50 7.3.1 När ingen av föräldrarna har rätt till föräldrapenning... 51 7.3.2 När den ena föräldern får rätt till föräldrapenning vid ett senare tillfälle... 51 7.3.3 När ena föräldern får rätt till föräldrapenning först efter fyraårsgränsen... 53 7.4 När båda föräldrarna får rätt till förmånen först efter fyraårsgränsen... 54 7.5 Avräkning av ersättning enligt utländsk lagstiftning... 54 7.5.1 Avräkning av utländsk ersättning när den ena föräldern blir försäkrad efter fyraårsgränsen... 59 7.5.2 Avräkning av utländsk ersättning då båda föräldrarna blir försäkrade efter fyraårsgränsen... 60 8 Föräldrapenningens ersättningsnivå... 62 8.1 Föräldrapenningens ersättningsnivåer... 62 8.1.1 Sjukpenningnivå... 62 8.1.2 Grundnivå... 62 8.1.3 Lägstanivå... 63 8.2 Ersättningsnivån för barn födda 2013 och tidigare... 63 8.3 Ersättningsnivån för barn födda 2014 och senare... 63 8.3.1 Föräldrapenning för de första 180 dagarna och 240-dagarsvillkoret, för barn födda 2013 och tidigare... 64 8.3.2 240-dagarsvillkoret för barn födda 2014 och senare... 68 8.4 SGI vid förvärvsavbrott på grund av graviditet och vård av barn.... 69 8.4.1 SGI-skydd före barnets födelse... 70 8.4.2 SGI vid vård av barn som inte fyllt ett år... 70 8.4.3 SGI från barnets ettårsdag... 71 8.4.4 Särskild beräkningsgrund för föräldrapenning... 72 9 Föräldrapenningens omfattning... 75 9.1 Uttag av hel dag eller del av dag... 75 9.2 Normal arbetstid... 77 9.2.1 Normal arbetstid för egna företagare... 79 9.3 Begränsningar för uttag av föräldrapenning... 79 9.3.1 Uttag av föräldrapenning för arbetsfria dagar... 79 9.3.2 Uttag av föräldrapenning vid semester... 81 9.3.3 Uttag av föräldrapenning för en föräldraledig lärare... 81 9.3.4 Uttag av föräldrapenning vid jour och beredskap... 82 10 Flera ersättningar för samma barn eller till samma förälder... 83 10.1 Föräldrapenningsförmåner till båda föräldrarna samtidigt... 83 10.2 Samtidigt uttag av föräldrapenning dubbeldagar... 84 10.2.1 Dubbeldagar... 84 10.2.2 De 60 reserverade dagarna kan inte tas ut som dubbeldagar... 86 10.2.3 Metodstöd för gemensam ansökan om dubbeldagar... 86 4

10.2.4 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser för dubbeldagar... 89 10.2.5 Dubbeldagar ger inte rätt till jämställdhetsbonus... 89 10.3 Oavsett antalet barn kan en förälder inte få mer än sammanlagt hel föräldrapenning per dag (11 kap. 9 SFB). Utbyte av föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenning... 90 10.4 Föräldrapenning och sjukpenning eller sjuklön m.m.... 90 11 Beslut och utbetalning... 93 12 Regeländringar och övergångsbestämmelser... 94 12.1 1 juli 1989... 94 12.2 1 juli 1994... 94 12.3 1 januari 1995... 94 12.4 1 januari 1996... 95 12.5 1 januari 1997... 95 12.6 1 januari 1998... 95 12.7 1 januari 2000... 96 12.8 1 januari 2002... 96 12.9 1 januari 2003... 96 12.10 1 januari 2004... 96 12.11 1 juli 2006... 96 12.12 1 januari 2007... 97 12.13 1 januari 2008... 97 12.14 1 juli 2008... 97 12.15 1 januari 2009... 97 12.16 1 januari 2012... 97 12.17 1 januari 2013... 97 12.18 1 januari 2014... 97 Källförteckning... 99 Sakregister... 103 5

Förkortningar EES EU Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Europeiska unionen FB Föräldrabalken (1949:381) FbL Folkbokföringslagen (1991:481) FKFS Försäkringskassans föreskrifter (2010:30) FL Förvaltningslagen (1986:223) FÖD HFD JK KPI KR KRG KRNS LJB Prop. RAR RegR RFV SFB SFBP SGI SOU Försäkringsöverdomstolen Högsta förvaltningsdomstolen Justitiekanslern Konsumentprisindex Kammarrätten Kammarrätten i Göteborg Kammarrätten i Stockholm Lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus Proposition Riksförsäkringsverkets allmänna råd Regeringsrätten (sen 1 januari 2011 HFD) Riksförsäkringsverket Socialförsäkringsbalken Lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken Sjukpenninggrundande inkomst Statens offentliga utredningar 6

Sammanfattning Socialförsäkringsbalken (SFB) är en sammanhållen och heltäckande socialförsäkringslag. Den trädde i kraft den 1 januari 2011 och ersätter ungefär 30 av de tidigare gällande socialförsäkringsförfattningarna. SFB omfattar i stort sett samtliga socialförsäkringsförmåner som administreras av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Jämställdhetsbonus, Aktivitetsstöd och statligt tandvårdsstöd är exempel på ersättningar som inte omfattas av SFB. SFB är indelad i åtta avdelningar som benämns A till H. Avdelning A innehåller övergripande bestämmelser för socialförsäkringen som helhet. Det är bestämmelser om personkrets, försäkringsskydd och generella definitioner. I avdelning B G finns bestämmelser om de olika förmånerna. I avdelning H finns vissa gemensamma bestämmelser för de olika förmånerna, bestämmelser om handläggning samt administrativa och organisatoriska bestämmelser. I SFB har språket moderniserats och vissa nya begrepp har införts. Viss rättspraxis från Regeringsrätten och tidigare Försäkringsöverdomstolen samt några allmänna förvaltningsrättsliga principer har blivit inskrivna i lagtexten. Men syftet med SFB har inte varit att genomföra några ändringar i sak så kallade materiella ändringar utan tidigare lagstiftning har i princip oförändrad förts över till SFB. SFB innehåller alltså samma bestämmelser som tidigare lagstiftning när det gäller förutsättningarna för att få en förmån. Ersättningsnivåerna är också oförändrade. Det finns dock några ändringar i sak som beror på att vissa bestämmelser har blivit gemensamma för de olika förmånerna. Syftet med dessa ändringar har varit att ta bort obefogade skillnader mellan förmånerna. Föräldrapenningens regler finns i huvudsak i avdelning B i SFB. I föräldraförsäkringen ingår föräldrapenning som är en förmån i socialförsäkringen som delvis ska täcka föräldrarnas inkomstförlust vid föräldraledighet. När ett barn föds eller adopteras får föräldrarna 240 föräldrapenningdagar var. Det går att avstå upp till 180 dagar till den andra föräldern. De 60 dagar som är förbehållna var och en av föräldrarna är dagar på sjukpenningnivån. Föräldrapenningen består av 390 dagar med ersättning på sjukpenningnivån, dock lägst 225 kronor per dag, samt 90 dagar med ersättning på lägstanivå, det vill säga 180 kronor per dag. Denna ersättningsnivå gäller för barn som fötts eller adopterats efter den 30 juni 2006. För barn födda eller adopterade till och med den 30 juni 2006 är ersättningen på lägstanivå 60 kronor per dag. För varje barn som föds eller adopteras utöver det första barnet får föräldrarna ytterligare 180 dagar gemensamt. 7

Mamman kan ta ut föräldrapenning från och med 60 dagar före barnets beräknade födelse. Båda föräldrarna kan också före barnets födelse ta ut föräldrapenning vid föräldrautbildningar. Föräldrapenningen kan tas ut fram till dess att barnet fyllt 8 år eller gått ut det första skolåret. För barn som adopteras kan föräldrapenningen tas ut först efter det att föräldrarna fått barnet i sin vård och åtta år framåt. Föräldrapenning betalas dock inte efter att barnet fyllt 10 år. Från den 1 januari 2012 har föräldrarna möjlighet att vara föräldralediga samtidigt med föräldrapenning i 30 dagar under barnets första levnadsår. Försäkringskassan har valt att kalla det samtida uttaget av föräldrapenning för dubbeldagar. Från den 1 januari 2014 gäller delvis nya bestämmelser inom föräldrapenningen. Bestämmelserna tillämpas på barn födda 2014 och senare. Vid adoption gäller de nya bestämmelserna barn som adoptivföräldrarna har fått i sin vård från och med den 1 januari 2014. De nya bestämmelserna innebär bland annat att antalet dagar på de olika ersättningsnivåerna fördelas jämnt mellan föräldrarna. De innebär också att tidsramen inom vilken föräldrapenning kan beviljas förlängs till dess barnet har fyllt 12 år, eller till den senare tidpunkt då barnet slutat femte klass. I och med att tidsgränsen för hur länge föräldrapenning kan betalas ut har höjts, har även kravet på att vårda barn förändrats och anpassats till barnets ålder och utveckling. En annan förändring är att föräldrapenning bara kan betalas ut under högst 96 dagar för barn som har fyllt 4 år. För adopterade barn räknas fyraårsgränsen från den dag då föräldrarna har fått barnet i sin vård. Ytterligare en förändring är att möjligheten att ansöka om föräldrapenning retroaktivt begränsas från den 1 januari 2015. Föräldrapenning kan tas ut för hela dagar, men också för tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels dag. Reglerna om föräldrapenning finns i socialförsäkringsbalken (SFB) och i Försäkringskassans föreskrifter (FKFS). Det svenska socialförsäkringsskyddet är enligt (SFB) uppdelat i en bosättningsbaserad försäkring arbetsbaserad försäkring Den arbetsbaserade försäkringen består av sådana förmåner som är inkomstbortfallsförsäkringar. Den bosättningsbaserade försäkringen består av förmåner som utgör ett grundskydd. Föräldrapenningen är dels arbetsbaserad, dels bosättningsbaserad. Som bosättningsbaserad förmån räknas föräldrapenning på lägstanivå. Som arbetsbaserad förmån räknas föräldrapenning på sjukpenningnivå. Föräldrapenning på grundnivå kan vara antingen arbetsbaserad eller bosättningsbaserad. När yrkesverksamma personer eller deras familjemedlemmar flyttar mellan Sverige och andra EU-länder kan EU:s förordningar och andra socialförsäkringskonventioner vara aktuella. 8

Föräldrars rätt till ledighet regleras inte i SFB och beskrivs därför inte i denna vägledning. Bestämmelserna om en förälders rätt att vara ledig med och utan föräldrapenningsförmåner finns i föräldraledighetslagen (1995:584). Föräldraledighetslagen tillhör den arbetsrättsliga lagstiftningen. Den finns i regelboken och kan exempelvis nås via www.lagrummet.se. Bestämmelserna om försäkringstillhörighet beskrivs närmare i vägledning 2004:11 Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner, m.m. samt vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete. 9

Läsanvisningar Denna vägledning ska vara ett hjälpmedel för Försäkringskassans medarbetare i handläggningen. Den kan också vara ett stöd vid utbildning av Försäkringskassans personal och vid information till enskilda om föräldrapenning. Vägledningen redovisar och förklarar lagar och andra bestämmelser. Den redogör för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Den redogör också för rättspraxis samt för Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden och interna styrdokument, förarbeten, rättsfall, JO-beslut och andra vägledningar. Hänvisningen finns antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. I en bilaga till vägledningen finns en källförteckning som redovisar de lagar, förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen. Exempel Vägledningen innehåller också exempel. De är komplement till beskrivningarna och åskådliggör hur en regel ska tillämpas. Historikbilaga Denna vägledning har reviderats. I en bilaga till vägledningen finns en historikbilaga. Den innehåller en kortfattad beskrivning av de sakliga ändringar som gjorts i respektive version av vägledningen. Genom att läsa historik informationen får man en överblick över de viktigaste nyheterna i denna version av vägledningen. Att hitta rätt i vägledningen I vägledningen finns en innehållsförteckning och ett alfabetiskt sakregister. Innehållsförteckningen är placerad först och ger en översiktsbild av vägledningens kapitel och avsnitt. Sakregistret finns sist i vägledningen och innehåller sökord med sidhänvisningar. 10

1 Inledning föräldrapenning Föräldrapenning är ett ekonomiskt stöd som föräldrar får i samband med att ett barn föds eller adopteras. Ersättningen ska göra det möjligt för föräldrar att vara hemma med sina barn såväl kortare som längre sammanhängande perioder genom att den täcker upp en del av inkomstbortfallet vid föräldraledighet. Föräldrapenningen ska göra det möjligt för både män och kvinnor att kombinera förvärvsarbete med familjeliv. 11

2 Anmälnings- och uppgiftsskyldighet Föräldrapenning får inte lämnas för tid innan anmälan gjorts till Försäkringskassan. Detta gäller dock inte om det har funnits hinder för en sådan anmälan eller det finns särskilda skäl för att förmånen ändå bör lämnas (11 kap.12 SFB). Syftet med anmälningsplikten är i första hand att Försäkringskassan ska ha möjlighet att kontrollera att den försäkrade uppfyller villkoren för ersättningen. Vidare ska samordning av olika förmåner kunna ske. När undantag från anmälningsplikten kan göras bestäms av i vilka situationer Försäkringskassans behov av kontroller och samordning av förmåner kan anses tillgodosett trots att anmälan uteblivit eller försenats (prop. 1984/85:78 Förbättringar inom föräldraförsäkringen och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen, s. 75 76). Anmälan behöver inte göras av den som övergår direkt från en föräldrapenningsförmån (föräldrapenning eller tillfällig föräldrapenning) till en annan föräldrapenningsförmån (2 Försäkringskassans föreskrifter [FKFS 2010:30] om föräldrapenningsförmåner). Den som har rätt till föräldrapenning är skyldig att lämna de uppgifter som är av betydelse för bedömningen av frågan om ersättning eller i övrigt för tillämpningen av SFB. Uppgifter om faktiska förhållanden ska lämnas på heder och samvete om det inte finns särskilda skäl som talar emot det (110 kap. 13 andra stycket SFB). Det är inte bara den enskilde som har skyldighet att lämna uppgifter. Även Försäkringskassan har en skyldighet att utreda ärendena och se till att nödvändiga uppgifter kommer in. Enligt SFB ska den handläggande myndigheten se till att ärendena blir utredda i den omfattning som deras beskaffenhet kräver (110 kap. 13 första stycket SFB). I vägledning (2004:7) Försäkringskassan och förvaltningslagen finns en närmare beskrivning av utredningsskyldigheten. 12

3 Begränsad möjliget att ansöka om föräldrapenning retroaktivt från den 1 januari 2015 En ny bestämmelse, som begränsar möjligheten att ansöka om föräldrapenning retroaktivt, ska tillämpas första gången för tid från och med den 1 januari 2015. Då kan föräldrapenning inte beviljas för längre tid tillbaka än 90 dagar, räknat från det datum då ansökan kommit in till Försäkringskassan. Men om det finns synnerliga skäl kan föräldrapenning beviljas för längre tid tillbaka (12 kap. 12 a SFB). Synnerliga skäl kan till exempel vara hälsoskäl, som hindrar en förälder att ansöka inom 90 dagar. Synnerliga skäl kan också vara särskilt ömmande omständigheter i det enskilda fallet. Ansökan måste lämnas in kort tid efter att hindret har upphört. I annat fall kan det angivna hindret inte anses ha varit ett synnerligt skäl för att betala ut föräldrapenning för längre tid tillbaka än 90 dagar innan ansökan kom in. Det är den som ansöker om föräldrapenning som måste visa att det finns synnerliga skäl för att Försäkringskassan ska bevilja föräldrapenning för längre tid tillbaka än 90 dagar innan ansökan kom in (prop. 2013/14:4 Nya åldersgränser och ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen, s. 73). 13

4 Försäkrad enligt SFB, EU-rätten eller konvention Innan rätten till föräldrapenning prövas ska Försäkringskassan ta ställning till om den som begär föräldrapenning uppfyller villkoren för att omfattas av den svenska socialförsäkringen. En person kan vara omfattad av svensk försäkring enligt EU-förordningar, socialförsäkringskonventioner eller SFB. I de fall förordningarna ska tillämpas har de företräde framför SFB i fråga om tillämplig lagstiftning. Vid bedömning av om en person uppfyller villkoren att vara försäkrad i Sverige hänvisas till Vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete och Vägledning 2004:11 Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner, m.m. Beskrivningen nedan är endast övergripande och kan inte ses som ett tillräckligt stöd för handläggningen när försäkringstillhörigheten ska avgöras. Om en förälder uppfyller villkoren för att omfattas av den svenska socialförsäkringen med stöd av EU-rätten kan det vara aktuellt att betala ut föräldrapenning som en moderskaps- eller likvärdig faderskapsförmån. 4.1 SFB SFB reglerar vem som omfattas av svensk socialförsäkring, den är uppdelad i en bosättningsbaserad och en arbetsbaserad försäkring. Föräldrapenning enligt lägstanivå är en bosättningsbaserad försäkring sjukpenningnivå är en arbetsbaserad försäkring grundnivå är en bosättningsbaserad eller arbetsbaserad försäkring beroende på om föräldern uppfyller det så kallade 240-dagarsvillkoret eller inte, se avsnitt 8.3.1 och 8.3.2. Vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete beskriver reglerna i SFB. 4.1.1 Förordning 883/2004 och 1408/71 För EU-medborgare, EES-medborgare, schweiziska medborgare samt tredjelandsmedborgare som uppfyller kraven i personkretsen och som rör sig mellan Sverige och minst ett annat EU-land och/eller EES-land och/eller Schweiz ska förordning 883/2004 samt förordning 987/2009 tillämpas vid bedömning av anspråk på föräldrapenning. I förhållande till EU-medborgare gäller detta sedan den 1 maj 2010, för tredjelandsmedborgare sedan den 1 januari 2011 (förordning 1231/2010), 14

för schweiziska medborgare sedan den 1 april 2012 (beslut 1/2012) och för EES-medborgare (Island, Norge och Lichtenstein) sedan den 1 juni 2012 (beslut 76/2011). Förordning 883/2004 gäller alla medborgare som är bosatta i ett medlemsland och som omfattas eller har omfattats av lagstiftningen i en eller flera medlemsländer, samt deras familjemedlemmar eller efterlevande. För att omfattas av förordning 1408/71(som främst gäller för äldre ärenden) räcker inte enbart bosättning utan man måste vara förvärvsaktiv eller studerande. Förordningen gäller också för statslösa och flyktingar som är bosatta i ett medlemsland samt för familjemedlemmar och efterlevande till dessa personer (artikel 2.1 i förordning 883/2004 och artikel 2.1 i förordning 1408/71). I dessa fall finns inget krav på att barnet ska vara bosatt i Sverige för att ha rätt till föräldrapenning. Bestämmelserna i förordning 883/2004 innebär också att en person som är bosatt i Sverige men som arbetar i ett annat medlemsland och omfattas av det landets lagstiftning inte ska vara försäkrad för bosättningsbaserade förmåner i Sverige enligt SFB. Det gäller dock bara för de förmåner som är omfattade av förordningen. Därför har det förts in en bestämmelse i SFB med innebörden att den som enligt förordning 883/2004 omfattas av ett annat medlemslands lagstiftning inte ska vara försäkrad enligt SFB för de förmåner som avses i förordning 883/2004 (4 kap. 5 SFB). Så påverkas föräldrapenning av förordning 883/2004 och 1408/71 Föräldrapenning omfattas av förordning 883/2004 och förordning 1408/71. Om en förälder är försäkrad i Sverige men barnet och resten av familjen bor i ett annat EU/EES-land kan den försäkrade föräldern få svensk föräldrapenning. I vissa fall kan även den försäkrade förälderns familjemedlem få föräldrapenning från Sverige. Föräldrapenning tillhör sakområdet moderskaps- eller likvärdig faderskapsförmån. Det innebär att Sverige ska betala ut föräldrapenning om en förälder är försäkrad i Sverige, oavsett var barnet bor inom EU/EES (artikel 21 i förordning 883/2004). Om föräldrarna till ett barn arbetar i två olika länder och är försäkrade i var sitt land ska föräldrapenning betalas ut av landet där den ansökande föräldern är försäkrad. En förälder som bor i ett annat EU/EES-land och som inte är självständigt försäkrad i Sverige måste betraktas som en familjemedlem om hon eller han ska få föräldrapenning från Sverige. Det betyder att föräldern ska vara gift eller leva tillsammans med en förälder som är bosatt och/eller arbetar i Sverige och som är omfattad av svensk försäkring (Försäkringskassans rättsliga ställningstagande [FKRS 2010:04] om familjemedlemsbegreppet avseende föräldrar i samband med familjeförmåner enligt förordning 883/2004 eller 1408/71). Familjemedlemmen får inte vara försäkrad i något annat medlemsland. Familjemedlemmen har rätt till föräldrapenning i Sverige endast om det inte finns rätt till likvärdig förmån från det andra medlemslandet. Men familjemedlemmen har inte någon självständig rätt till föräldrapenningdagar utan den försäkrade måste avstå från sina föräldra- 15

penningdagar till förmån för familjemedlemmen (Försäkringskassans rättsliga ställningstagande [FKRS 2011:01] om rätt till föräldrapenning för familjemedlem enligt förordning 883/2004 och förordning 1408/71). Konsekvenser för familjemedlem men i olika situationer En familjemedlem kan endast få föräldrapenning från Sverige vid en specifik situation. Föräldrapenning kan betalas ut från Sverige om det inte finns rätt för familjemedlemmen till en förmån vid moderskap eller faderskap från något annat medlemsland och om den förälder som är försäkrad avstår av sina föräldrapenningdagar till familjemedlemmen. Martin arbetar i Sverige och bor i Litauen. Martins fru Magdalena är hemmafru i Litauen och tar hand om deras gemensamma barn Johan. Magdalena har ingen pågående utbetalning av någon moderskapsförmån från Litauen. Hon kan inte heller få någon sådan förmån därifrån eftersom hon inte arbetar. Hon har tidigare inte heller fått någon likvärdig förmån från något annat land. Magdalena har rätt att få föräldrapenning från Sverige om Martin avstår av sina föräldrapenningdagar till Magdalena. Om det andra medlemslandet inte har någon förmån som motsvarar moderskaps- eller likvärdig faderskapsförmån men senare inför en ny socialförsäkringsförmån som ingår i det sakområdet, och familjemedlemmen skulle ha rätt till den förmånen om han eller hon ansökte om den, så upphör rätten till föräldrapenning från Sverige vid samma tidpunkt som det finns möjlighet att erhålla en sådan förmån i bosättningslandet. Litauen har ingen moderskaps- eller likvärdig faderskapsförmån men inför en ny förmån den 1 juli 2011 som ska ingå i det sakområdet. Denna förmån är bosättningsbaserad. Magdalena har inte längre rätt till föräldrapenning från Sverige från och med den 1 juli 2011 eftersom hon kan få en likvärdig förmån i sitt bosättningsland från och med detta datum. Om en familjemedlem har en pågående moderskaps- eller likvärdig faderskapsförmån från sitt bosättningsland, finns det inte någon rätt till föräldrapenning från Sverige. 16 Jesper bor med sin fru Anna-Lena i Tyskland. Anna-Lena är föräldraledig med deras son Per. Jesper får ett arbete i Sverige och får på så sätt veta att Anna-Lena kan ha rätt till föräldrapenning trots att de bor i Tyskland.

Anna-Lena har moderskapsförmån från Tyskland. Hon har därför inte rätt till föräldrapenning från Sverige. Om familjemedlemmen tidigare har fått en moderskaps- eller likvärdig faderskapsförmån i något annat medlemsland, finns det inte någon rätt till föräldrapenning från Sverige. Det gäller även om ersättningen som har utbetalats från det andra medlemslandet är mindre än föräldrapenningen från Sverige. Jesper arbetar i Sverige och Anna-Lena får inte längre någon moderskapsförmån från Tyskland eftersom den har tagit slut. Anna-Lena har tagit reda på att Sverige har fler föräldrapenningdagar än Tyskland och hon ansöker om föräldrapenning från Sverige. Anna-Lena har inte rätt till föräldrapenning från Sverige eftersom hon redan har fått en sådan förmån i sitt bosättningsland. Det spelar inte någon roll att medlemsländerna har olika antal föräldrapenningdagar eller omfattning på sina förmåner. Däremot om familjemedlemmen inte längre kan få en moderskaps- eller likvärdig faderskapsförmån på grund av ändrad lagstiftning i sitt bosättningsland, kan det finnas rätt till svensk föräldrapenning. Den del av förmånen som familjemedlemmen tidigare har fått från sitt bosättningsland ska då avräknas från den svenska förmånen (12 kap. 33 SFB, se även avsnitt 6.4, 7.6, 7.6.1 och 7.6.2). Jesper arbetar i Sverige och Anna-Lena är föräldraledig och får moderskapsförmån från Tyskland. Lagstiftningen ändras i Tyskland och det kommer inte längre att finnas någon moderskapsförmån att få för Anna-Lena. Anna-Lena har rätt till föräldrapenning från Sverige eftersom det inte längre finns någon likvärdig förmån i hennes bosättningsland. 4.1.2 Tillämplig lagstiftning En huvudprincip i förordning 883/2004 och förordning 1408/71 är att endast ett lands lagstiftning ska gälla. Jon arbetar i Sverige men bor i Norge. Eftersom han arbetar i Sverige ska hans rätt till föräldrapenning prövas enligt svensk lagstiftning. 17

Vägledning 2004:11 Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner, m.m. beskriver reglerna i förordning 883/2004 och 1408/71. 4.1.3 Sammanläggning av försäkringsperioder En annan viktig princip är sammanläggningsprincipen. Den syftar till att anställda och egenföretagare som arbetar i ett medlemsland inte ska gå miste om förmåner eller rättigheter som de tidigare har tjänat in i ett annat medlemsland. Det gäller även om de inte är bosatta i det landet. Om det för rätt till moderskaps- eller likvärdig faderskapsförmån enligt ett medlemslands lagstiftning krävs en viss tids försäkring eller arbete ska försäkrings- eller arbetsperioder som fullgjorts i ett annat land räknas med. Villkoret kan då uppfyllas genom perioder i ett annat medlemsland (artikel 6 förordning 883/2004 och artikel 18 förordning 1408/71). Sammanläggningsprincipen kan till exempel tillämpas när det gäller att uppfylla 240-dagarsvillkoret för rätt till föräldrapenning över grundnivå under de första 180 dagarna, se avsnitt 8.3.1 och 8.3.2. 4.2 Nordisk konvention om social trygghet En konvention om social trygghet har tecknats mellan de nordiska länderna Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge. Sedan den 2 november 2004 gäller den nordiska konventionen som lag i Sverige (förordningen [2004:747] om ikraftträdande av lagen [2004:114] om nordisk konvention om social trygghet). Även Färöarna, Grönland och Åland omfattas av den nordiska konventionen. Konventionen har trätt i kraft för Åland den 1 september 2004, för Grönland den 28 maj 2005 och för Färöarna den 1 juli 2005. Den nordiska konventionen om social trygghet är uppbyggd med utgångspunkt i reglerna i förordningarna 1408/71 och 574/72. Den omfattar dock en vidare personkrets i och med att den täcker alla som är eller varit omfattade av lagstiftningen i ett nordiskt land och inte knyter an till förvärvsverksamhet i ett land. Den gäller alla personer som aldrig har förvärvsarbetat i något medlemsland och som är eller har varit omfattade av ett nordiskt lands lagstiftning (artikel 3). Sen den 1 juni 2012 tillämpar även Norge och Island förordning 883/2004, vilket gör att den nordiska konventionen förlorar lite av sin betydelse. De regler i förordning 1408/71 som den nordiska konventionen vidgar, är även utvidgade i förordning 883/2004. Konventionen pekar ut bosättningslandets socialförsäkringslagstiftning för de fall 883/2004 eller 1408/71 inte tar över (jfr 2 kap. 5 SFB). Konventionen har företräde före SFB: s regler. (I bilaga 5 till konventionen har Danmark infört begränsningar i tillämpningen i fråga om bland annat familjeförmåner för tredjelandsmedborgare.) 18

Sinikka är norsk medborgare. Hon flyttar från Norge för att studera i Sverige under tre år. Hon blir folkbokförd i Sverige. Hon förvärvsarbetar inte och svensk lagstiftning kan därför inte tillämpas med stöd av förordning 1408/71. Eftersom hon omfattas av den nordiska konventionen blir hon försäkrad för bosättningsbaserade förmåner, till exempel föräldrapenning på lägstanivå. Vägledning 2004:11 Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner, m.m. beskriver reglerna i förordning 883/2004 och 1408/71 och Sveriges socialförsäkringskonventioner. 4.3 Rätt till föräldrapenning när barnet vårdas utomlands Det finns inte något krav i SFB på att barnet ska vårdas i Sverige. En grundläggande förutsättning för att få ersättning på lägstanivå och grundnivå under utlandsvistelse är dock att föräldern är försäkrad under utlandsvistelsen, det vill säga att föräldern fortfarande är att anse som bosatt i Sverige. Den som vistas inom EU kan få bosättningsbaserade förmåner under hela utlandsvistelsen om vistelsen i utlandet inte antas vara längre än ett år. Möjligheten att få ersättning på lägstanivå och grundnivån under utlandsvistelse är ytterligare begränsad när föräldern vistas i ett land utanför EU. På samma sätt är möjligheten att få föräldrapenning på sjukpenningnivån begränsad under utlandsvistelse. Föräldrapenning över grundnivån kan betalas ut under utlandsvistelse så länge rätten till förmånen består och barnet är bosatt i Sverige. Föräldrapenning över grundnivån kan också betalas ut i de fall Försäkringskassan medger det när ett barn hämtas i samband med adoption. Se vidare vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete. När en arbetsbaserad förmån utbetalas gäller särskilda efterskyddstider. Generellt så finns en efterskyddstid om tre månader om en person upphör att arbeta, men efterskyddstiden kan bli längre om en person uppbär en arbetsbaserad förmån eller då bestämmelserna om SGI-skyddad tid är tillämpliga (6 kap. 8 10 SFB). Se vidare vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete. 19

5 Grundläggande förutsättningar för rätt till föräldrapenning Föräldrapenning får föräldrar som ett ekonomiskt stöd när de vårdar barn. Föräldrar har rätt till föräldrapenning när ett barn föds eller adopteras. Mamman kan ta ut föräldrapenning från och med 60 dagar före barnets beräknade födelse. Båda föräldrarna kan också före barnets födelse ta ut föräldrapenning vid föräldrautbildningar. I det här kapitlet beskrivs de grundläggande förutsättningar och villkor, som förutom att man är försäkrad enligt vad som beskrivs i kapitel 4, måste uppfyllas för att föräldrapenning ska kunna beviljas. Kapitlet tar upp föräldrabegreppet att vårda barn barnets ålder barnets bosättning. 5.1 Föräldrabegreppet Ett av villkoren för att ha rätt till föräldrapenning är att man är förälder till barnet. Inom föräldrapenningen är det skillnad på dem som räknas som föräldrar och de som räknas som rättsliga vårdnadshavare. Båda grupperna kan ta ut föräldrapenning, men bara den förälder som har rättslig vårdnad om ett barn får en självständig rätt till föräldrapenning. Vårdnadshavare har dock möjlighet att avstå föräldrapenning till en annan förälder, se vidare avsnitt 6.2.1, 7.2.2 och 7.2.3. Med förälder likställs förälders make som stadigvarande sammanbor med föräldern förälders sambo som tidigare har varit gift med eller har eller har haft barn med föräldern särskild förordnad vårdnadshavare som har vård om barnet blivande adoptivföräldrar. (11 kap. 4 SFB) En registrerad partner likställs med den person som en förälder är gift med eller har varit gift med om de stadigvarande bor tillsammans (3 kap.1 lagen [1994:1117] om registrerat partnerskap). Lesbiska par har möjlighet att få barn genom assisterad befruktning på sjukhus i Sverige (lagen [2006:351] om genetisk integritet m.m.). Om 20

partnern eller sambon samtyckt till befruktningen ska hon anses som barnets förälder. I stället för faderskap fastställs föräldraskap för barnet. (1 kap. 9 Föräldrabalken [1949:381] [FB]) Bestämmelserna om vem eller vilka som är ett barns vårdnadshavare finns i FB. Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden om ett barn. Det kan vara en eller båda föräldrarna eller en person utsedd av domstol. Är föräldrarna gifta när barnet föds får de gemensam vårdnad som består vid en eventuell skilsmässa. Om föräldrarna inte är gifta är mamman ensam vårdnadshavare. Ogifta föräldrar kan, i samband med att faderskapet fastställs hos socialnämnden, anmäla att de önskar gemensam vårdnad om barnet. Svenska medborgare kan även anmäla gemensam vårdnad till Skatteverket vid ett senare tillfälle. Gifter sig föräldrarna efter barnets födelse får de i och med giftermålet gemensam vårdnad om barnet. Om en av föräldrarna vill att vårdnaden ska ändras måste det avgöras av domstol. Är föräldrarna överens kan vårdnaden däremot ändras i ett avtal som ska godkännas av socialnämnden. I vissa fall kan en domstol flytta över vårdnaden av ett barn till en eller två personer som utses som särskilt förordnade vårdnadshavare. Uppgift om vem som är särskilt förordnad vårdnadshavare framgår av personuppgifterna i din Arbetsplats. Uppgiften hämtas maskinellt från Skatteverket. Domstolar och Skatteverket aviserar också ändringar till Försäkringskassan. Kerstin bor tillsammans med sin registrerade partner Maria. Kerstin har en son som heter Viktor tillsammans med Leif. Kerstin har ensam vårdnad om Viktor. Kerstin kan avstå föräldrapenningdagar till både Leif och Maria eftersom Leif är biologisk förälder och Maria likställs med en förälder på grund av partnerskapet. 5.2 Att vårda barn Förutom att vara förälder till barnet, så måste man i regel även vårda barnet för att ha rätt till föräldrapenning. Se avsnitt 5.2.1 om vad som gäller barn födda 2013 och tidigare, och avsnitt 5.2.2 om barn födda 2014 och senare. I vissa fall kan föräldern ha rätt till föräldrapenning utan att vårda barnet, se avsnitt 5.2.3. 5.2.1 Krav på att vårda barn födda 2013 och tidigare Den av föräldrarna som till huvudsaklig del faktiskt vårdar barnet har rätt till föräldrapenning (12 kap. 3 SFB). Från den regeln finns följande undantag. Båda föräldrarna kan få föräldrapenning vid besök i förskola eller 21

sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800), som kompletterar eller erbjuds i stället för förskola och som barnet deltar i (11 kap. 10 och 12 kap. 7 SFB). Båda föräldrarna kan även få föräldrapenning samtidigt för samma barn och tid i högst 30 dagar under barnets första levnadsår (12 kap. 4a SFB). Försäkringskassan har valt att kalla dessa dagar för dubbeldagar, se avsnitt 10.2. För att föräldern ska uppfylla kravet på att vårda barnet ska det finns en rumslig kontakt mellan föräldern och barnet under större delen av den tid som föräldrapenningen avser. Det hindrar inte att föräldern kan uträtta ärenden eller uppgifter som normalt ingår i hushållet och som bara minskar umgängestiden med barnet i en begränsad omfattning (prop. 1978/79:168 om föräldrautbildning och förbättringar av föräldraförsäkringen m.m., s. 47). Enligt en dom från Kammarrätten i Göteborg ska det finnas en rumslig kontakt mellan förälder och barn under huvuddelen av den normala arbetstid från vilken föräldern är ledig. Enligt kammarrättens bedömning krävs att det finns rumslig kontakt som i vart fall överstiger tre fjärdedelar av den normala arbetstiden för att föräldern ska ha rätt till hel föräldrapenning. Den rumsliga kontakten får brytas endast av nödvändiga hushållsgöromål. (KRG mål nr 7552-1999 och 4110-2000). Martin skolar in sin dotter Saga på hennes förskola. Under inskolningen är Saga ensam på förskolan några timmar per dag, den övriga tiden är de tillsammans. De två första dagarna är hon på förskolan en och en halv timme per dag. Dessa dagar har Martin rätt till hel föräldrapenning på sjukpenningnivån eftersom han vårdar Saga mer än tre fjärdedelar av den normala arbetstiden. Under tre dagar är Saga på förskolan tre timmar per dag. Martin kan då som mest få halv föräldrapenning på sjukpenningnivån eftersom han inte vårdar Saga under den tid som hon vistas på förskolan. Martin kan i stället välja att ta ut en hel lägstanivådag, eller motsvarande på grundnivå om han har sådan ersättning att ta ut. Jill som är polis arbetar normalt mellan klockan 14.00 och 22.00. Hon begär hel föräldrapenning på sjukpenningnivån för en dag då hennes dotter Inez kommer hem från skolan kl. 13.00. Jill har rätt till hel föräldrapenning eftersom hon vårdar Inez under den tid hon annars skulle ha arbetat. 22

Mikael arbetar natt inom vården mellan klockan 21.00 och 07.00. På måndagen arbetar han till klockan 07.00. Han tar ledigt ett arbetspass som sträcker sig från måndag 21.00 till tisdag 07.00. Han börjar arbeta igen 21.00 på tisdag. Mikaels son Björn är under måndagen på förskolan mellan klockan 09.00 och 12.00. Mikael hämtar sedan Björn och de är tillsammans resten av dagen. De är också tillsammans under tisdagen fram till att Mikael börjar arbeta på kvällen. Mikael har rätt till föräldrapenning för den tid som han vårdar Björn i stället för att arbeta. Det motsvarar tre timmar på måndagen och sju timmar på tisdagen. I detta exempel är den normala arbetstiden tio timmar per dag. Mikael begär föräldrapenning på sjukpenningnivån. Han har rätt till högst en fjärdedels föräldrapenning för måndagen och halv föräldrapenning för tisdagen. Se vidare avsnitt 9.2 om normal arbetstid. En förälder som bedriver bundna heltidsstudier kan normalt inte anses uppfylla kravet på att samtidigt vårda barn i den utsträckningen att föräldrapenning kan betalas ut. Om studierna är förlagda så att föräldern ändå kan anses uppfylla vårdnadskravet kan dock föräldrapenning betalas ut (prop. 1978/79:168 s. 56). Sjukpenning och tillfällig föräldrapenning betalas inte ut när den försäkrade är häktad eller intagen på kriminalvårdsanstalt(106 kap. 4 och 12 SFB). Motsvarande begränsning finns inte när det gäller föräldrapenning. Har en frihetsberövad förälder barnet i sin vård kan föräldrapenning betalas ut. 5.2.2 Krav på att vårda barn födda 2014 och senare För barn födda 2014 och senare förlängs tidsramen inom vilken föräldrapenning kan beviljas till dess barnet fyllt 12 år, eller till den senare tidpunkt då barnet slutat femte klass (12 kap. 13 SFB). För att ha rätt till föräldrapenning måste föräldern till huvudsaklig del faktiskt vårda barnet på det sätt som krävs med hänsyn till barnets ålder (12 kap. 3 SFB). Även för äldre barn gäller, liksom hittills, att föräldern till huvudsaklig del faktiskt vårdar barnet, men den höjda åldersgränsen medför att vården kan ha en annan utformning. Anledningen är att behovet av rumslig kontakt minskar när barnet utvecklas och blir äldre. Väsentligt för att uppfylla förutsättningarna för att ha rätt till föräldrapenning för lite äldre barn är dock att barnet står under förälderns tillsyn. Så kan det vara, även om barnet vistas utanför hemmet för att till exempel leka med andra barn men inte när någon annan ansvarar för barnet, till exempel när barnet är i skolan eller deltar i lägerverksamhet. Däremot kan det finnas rätt till föräldrapenning när en förälder faktiskt är i skolan för att följa barnet i dess skolgång 23

(prop. 2013/14:4 Nya åldersgränser och ökad flexibilitet i föräldraförsäkringen s. 37). Eva är hemma med sin 11-åriga dotter Naomi. Naomi går och leker hemma hos en vän och är borta i 5 timmar under dagen medan Eva är hemma och städar. Resten av dagen är Eva och Naomi tillsammans. Vården av Naomi är anpassad till hennes ålder och kravet på rumslig kontakt är därför mindre än för yngre barn. Den här dagen har Eva rätt att få upp till hel föräldrapenning på sjukpenningnivå, eftersom hon till huvudsaklig del har vårdat Naomi på det sätt som krävs med hänsyn till åldern. Nästa dag är Eva också hemma men Naomi är 6 timmar på sportkollo i idrottshallen. Under de 6 timmar som Naomi är på sportkollot ansvarar idrottsledarna för tillsynen. Eva har rätt till högst en fjärdedels föräldrapenning på sjukpenningnivå för den dagen, eftersom hon inte anses vårda Naomi när hon är på sportkollot. Eva kan i stället välja att ta ut en hel lägstanivådag, eller motsvarande på grundnivån, om hon har sådan ersättning att ta ut, se avsnitt 9.1. 5.3 Rätt till föräldrapenning utan krav på att vårda barnet. Enligt SFB och Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2010:30) om föräldrapenningsförmåner, finns rätt till föräldrapenning trots att föräldern inte vårdar barnet under en period före barnets födelse (mamman) under en period efter barnets födelse (mamman) vid föräldrautbildning vid förälderns sjukhusvistelse. I övrigt krävs särskilda skäl för att en förälder ska ha rätt till föräldrapenning utan att vårda barnet. Mamman har rätt till föräldrapenning från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse (12 kap. 5 SFB). Sara är gravid, beräknat förlossningsdatum är den 15 november 2008. Hon har rätt till föräldrapenning från och med den 16 september 2008. Mamman har rätt till föräldrapenning till och med den tjugonionde dagen efter förlossningsdagen (12 kap. 5 SFB). 24

Kvinnan ska efter förlossningen hinna återhämta krafterna även om hennes arbetsförmåga inte är så nedsatt att hon har rätt till sjukpenning och oavsett om hon vårdar barnet eller inte (prop. 1973:47 angående förbättrade familjeförmåner om den allmänna försäkringen m.m. s. 61). Anmälan av ett barns födelse ska göras till Skatteverket om barnet föds i Sverige eller om det föds utomlands av en kvinna som är folkbokförd i Sverige. Anmälan ska göras för ett nyfött barn som efter födelsen andats eller visat något annat livstecken, samt ett dödfött barn som avlidit efter utgången av tjugoandra havandeskapsveckan. Den inrättning där barnet föds ska göra anmälan. Om en barnmorska hjälper till vid födelsen i annat fall ska hon göra anmälan. Anmälan ska göras så snart som möjligt. I andra fall ska barnets vårdnadshavare göra anmälan inom en månad från födelsen (24 folkbokföringslagen [1991:481]). Födelse av ett barn ger mamman rätt till föräldrapenning till och med den tjugonionde dagen efter förlossningsdagen. Under denna period finns, som framgår ovan, inget krav på att mamman ska vårda barnet. Anna får missfall den 1 november, i den tjugofemte havandeskapsveckan. Hon har rätt till föräldrapenning längst till och med den 30 november som är den tjugonionde dagen efter förlossningsdagen. Föräldrapenning kan normalt inte betalas ut till båda föräldrarna för samma barn och tid, se avsnitt 9.1. Om barnet lämnas till blivande adoptivföräldrar i samband med förlossningen påverkar inte de dagar den biologiska mamman tagit ut föräldrapenning antalet dagar med föräldrapenning för de blivande adoptivföräldrarna. Den biologiska mamman och en av de blivande adoptivföräldrarna kan ha rätt till föräldrapenning för samma tid och barn. Detta gäller under förutsättning att det inte är fråga om en adoption där den ena maken adopterar den andra makens barn 12 kap. 8 och 11 kap. 7 SFB). Karin föder ett barn som lämnas till barnets blivande adoptivföräldrar direkt efter förlossningen den 1 november. Hon har rätt till föräldrapenning under förlossningsdagen samt under de följande 29 dagarna, det vill säga till och med den 30 november. De blivande adoptivföräldrarna har rätt till föräldrapenning för samma tid. En förälder som deltar i föräldrautbildning har rätt till föräldrapenning även om inte barnet är med (12 kap. 6 SFB). Med föräldrautbildning menas den utbildning som anordnas för blivande och nyblivna föräldrar av bland annat huvudmännen för sjukvården. Båda föräldrarna kan få ersättning samtidigt. En adoptivförälder har dock ingen möjlighet att få ersättning i samband med föräldrautbildning före barnets ankomst eller adoptionen. (prop. 1978/79:168 s. 59 60) 25

En förälder som deltar i Försäkringskassans informationer till blivande föräldrar har inte rätt till föräldrapenning. Informationen handlar om de ersättningar som kan bli aktuella vid graviditet och barns födelse. Den är inte en föräldrautbildning i den mening som ges till exempel via landstinget. En förälder som har föräldrapenning och läggs in på sjukhus har rätt till föräldrapenning för de första sju dagarna av sjukhusvistelsen, trots att han eller hon inte vårdar barnet. För mamman gäller detta utöver den rätt till föräldrapenning som hon har till och med den tjugonionde dagen efter förlossningsdagen enligt 12 kap. 5 SFB. (8 FKFS 2010:30) När det finns särskilda skäl ska en förälder även i andra fall kunna få föräldrapenning trots att han eller hon inte uppfyller villkoret att vårda barn (12 kap. 4 SFB). De särskilda skäl som avses är när barnet vistas på sjukhus under obestämd tid och föräldern inte tillfälligt kan återgå i förvärvsarbete, eller att mamman ammar eller i övrigt behöver hålla kontakt med barnet medan det vistas på sjukhus (prop. 1975/76:133 om utbyggnad av föräldraförsäkringen m.m. s. 57). 5.4 Åldersgränser för barn födda 2013 och tidigare Föräldrapenning kan tas ut längst till dess att barnet har fyllt 8 år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret i grundskolan. (12 kap. 13 SFB). Med första skolårets utgång avses den dag då den andra skolterminen enligt fastställd skolplan är avslutad (prop. 1976/77:117 om utbyggnad av föräldraförsäkringen m.m. s. 51). Det första skolåret är alltså årskurs ett i grundskolan. Vid slutet av läsåret ska varje elev flyttas till närmast högre årskurs (4 kap. 4 skolförordningen [2011:185]). Under vissa förutsättningar får rektorn dock besluta att en elev inte ska flyttas till den högre årskursen, med stöd av 4 kap. 5 6 skolförordningen. En elev som inte flyttats upp till den högre årskursen kan inte sägas ha avslutat den lägre årskursen. Om detta innebär att eleven inte kommer att flyttas till årskurs två utan i stället ska gå om årskurs ett, så kan eleven inte anses ha avslutat årskurs ett. Föräldrapenning betalas då ut längst till dess att eleven avslutat årskurs ett. Rektorn får besluta att en elev ska flyttas till en högre årskurs än den som eleven redan tillhör eller normalt ska tillhöra (4 kap. 7 skolförordningen). Om detta innebär att eleven inte börjar sin skolgång i årskurs ett utan i stället i årskurs två, så anser Försäkringskassan att eleven har avslutat årskurs ett. Föräldrapenning betalas då ut längst till dess att eleven fyllt 8 år. Tilde slutar årskurs ett den 12 juni 2016. Hon fyller 8 år den 16 november samma år. Föräldrapenning betalas ut längst till och med den 16 november. 26

Jonathan fyller 8 år den 7 januari 2017. Han slutar årskurs ett den 12 juni samma år. Föräldrapenning betalas ut längst till och med den 12 juni. Sigge fyller 8 år den 7 januari 2018. Han får hoppa över årskurs ett och börja direkt i årskurs två. Eftersom han inte kommer att gå årskurs ett anses han ha avslutat den årskursen. Föräldrapenning betalas ut längst till dess Sigge fyller 8 år den 7 januari. Jasmin är 9 år när hon blir försäkrad i Sverige den 15 juni 2019. Den 1 juli samma år får hennes föräldrar reda på att hon har placerats i årskurs ett. Föräldrapenning kan då betalas ut längst till dess Jasmin avslutar årskurs ett. Rektorn beslutar att Samuel som är 8 år inte ska flyttas upp till årskurs två utan i stället ska få gå om årskurs ett. Föräldrapenning kan då betalas ut längst till dess Samuel avslutar årskurs ett. 5.4.1 Adopterade barn Adoptivföräldrar likställs med föräldrar redan från den dag då de med socialnämndens medgivande tar emot ett barn för stadigvarande vård och fostran och där syftet är att adoptera barnet (11 kap. 7 första stycket SFB). Vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenningsförmåner likställs den tidpunkt när den som adopterat ett barn har fått barnet i sin vård med tidpunkten för ett barns födelse, dock inte vid beräkning av barnets ålder. Föräldrapenning betalas längst ut till dess adoptivbarnet har fyllt 10 år. (11 kap. 7 andra stycket och 12 kap. 8 p. 1 SFB). William föddes den 21 februari 2002. Adoptivföräldrarna fick honom i sin vård den 16 augusti 2003. Han slutar det första skolåret den 12 juni 2010 och fyller 10 år den 21 februari 2012. Föräldrapenning kan betalas ut i åtta år från och med den dag föräldrarna fick honom i sin vård, det vill säga från och med den 16 augusti 2003 och längst till och med den 16 augusti 2011. 27