Miljöredovisning för VA-avdelningen, Karlskrona kommun MILJÖREDOVISNING FÖR VA/RENHÅLLNINGSAVDELNINGEN KARLSKRONA KOMMUN 21 Sammanställd av Mats Strand 211-5-4
Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen, Karlskrona kommun 1(13) VA/RENHÅLLNINGSAVDELNINGENS MILJÖREDOVISNING 21 Miljöbelastande verksamhet Avdelningens kärnverksamhet är att för alla kommunalt anslutna abonnenter producera och distribuera ett hälsosamt och rent dricksvatten, avleda och rena avloppsvatten för minimal miljöpåverkan vid utsläpp till recipient samt att ha det övergripande ansvaret för kommunens renhållningsverksamhet. Verksamheten genererar en negativ miljöpåverkan främst i form av elförbrukning, kemikalieförbrukning samt transporter. Dricksvattenproduktion sker från elva vattenverk (VV) med tillhörande distributionsnät. Karlskrona VV är det enda som är anmälningspliktigt. Den kommunala avloppsvattenhanteringen klassas som så kallad miljöfarlig verksamhet. Verksamheten genererar emellertid stor miljönytta i och med reningen av avloppsvatten. Totalt omfattar verksamheten vid 21 års slut fyra tillståndspliktiga och åtta anmälningspliktiga avloppsreningsverk (ARV) av varierande storlek, med tillhörande avloppsledningsnät. Söremåla och Koholmen ARV har tillstånd med slutliga villkor utfärdade från Länsstyrelsen, för Koholmen utfärdades de slutliga villkoren under 21. Ramdala och Hasslö ARV har dispensregler utfärdade av Naturvårdsverket. Ansökningar om tillstånd med förslag på slutliga villkor lämnades till Länsstyrelsen 26. Övriga åtta mindre ARV är anmälningspliktiga och lyder under beslut i Miljö- och Byggnadsnämnden. Organisation och dokumentation VA/Renhållningschefen är ytterst ansvarig för miljöarbetet på avdelningen. Avdelningen är certifierad enligt ISO 141. Inom avdelningen ansvarar processingenjören, biologen och miljöingenjören för det löpande miljöarbetet. Miljö- och årsrapporter sammanställs årligen för alla anläggningar och lämnas till tillståndsmyndigheten innan mars månads utgång nästkommande år. I dessa finns detaljerad miljöinformation för respektive anläggning. Avdelningen har vid miljöutredning identifierat sex betydande miljöaspekter; avfall, elanvändning, processkemikalier, slam, transporter samt utsläpp till recipient. Under 21 har miljöaspekterna samordnats inom Tekniska förvaltningen. Detta innebär att miljöaspekten slam inordnas under hantering av naturresurser samt att miljöaspekten materialförbrukning tillkommer som en sjunde miljöaspekt. Till miljöaspekterna är miljömålen knutna. Målen har under 21 reviderats i och med samordningen. Uppnådda miljöprestanda beskrivs nedan under respektive miljöaspekt. Miljöinvesteringar 21 Anslutning av ca 16 personer till det kommunala VA-nätet har gjorts genom sanering eller exploatering, framför allt av områdena Trummenäs, Torsnäs, Sturkö, Mölletorp/Lyckeåborg och Aspö. De små och underdimensionerade reningsverken Kristianopel och Sanda har lagts ned och avloppsvattnet har överförts till Söremåla respektive Koholmen ARV. I samband med fjärrvärmeutbyggnad på Hästö, Björkholmen och Saltö har kombinerade ledningar bytts till separerade. Totalt har ca 16 m 2 hårdgjorda ytor kopplats bort från spillvattennätet. Miljöinformation angående VA/Renhållning har visats på några av kommunens stormarknader.
Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen, Karlskrona kommun 2(13) Miljöaspekt Avfall Inriktningsmål Öka andelen sorterat avfall Effektmål 1 Minska mängden osorterat avfall från hushåll med 2 % senast 214 med startår 28. 3 Minska brännbart avfall från hushåll med 25 %, en minskning med 47 ton/år, senast 214 med startår 28. 4 Kommunal latrinhantering skall upphöra senast 214. 5 Senast vid utgången av 212 skall alla permanenta containers för osorterat avfall vara avvecklat och vid relevanta anläggningar skall källsortering ha införts All insamling och hantering av hushållsavfall görs på entreprenad åt VA/Renhållningsavdelningen. Därför har inte avdelningen någon nämnvärd kontroll över den miljöpåverkan som genereras, huvudsakligen transporter. Avfallshanteringens miljöpåverkan kan påverkas vid upphandling av entreprenör samt genom information och ekonomiska styrmedel. Upphandling av renhållningen har gjorts under 28, i vilken avdelningens miljöinriktning tydliggörs. Avtalet började gälla under 29. 21 lämnades 1659 ton hushållsavfall som osorterat, 11 ton deponerades och 7292 ton sorterades som brännbart. Mängden osorterat avfall, effektmål 1, minskar och har sedan 28 sjunkit med ca 14 %. Mängden brännbart avfall, i effektmål 3, fortsätter att öka, en trend som snart måste vändas om målet skall uppnås. Ökningen från 28 är 16 %. Effektmål 4 uppnåddes inte 29. Målet har behållits och sluttiden justerats till 214. 21-12-31 fanns fortfarande 124 sommarabonnemang och 5 helårsabonnemang kvar för latrin. De senaste åren så sjunker minskningstakten. Sedan 29 har även deponiresten ökat, för första året sedan 26. I diagram nedan redovisas de huvudsakliga avfallsfraktionernas inbördes storlek samt antalet latrinabonnemang de senaste åren. Viss osäkerhet finns för flera av uppgifterna 21, några insamlade fraktioner är möjligen redovisade för hela Blekinge. Insamlad mängd Bubbetorp Latrinabonnemang Ton 8 7 6 5 4 3 2 1 Brännb. Kompb. Dep.rest Osort. 23 24 25 26 27 28 29 21 Antal 45 4 35 3 25 2 15 1 5 31 21 13 1 7 Latrin året runt 5 417 354 256 194 157 124 Latrin sommar 25 26 27 28 29 21 Effektmål 5 avser avdelningens egna hantering av avfall och har genererats utifrån övergripande förvaltningsmål. Inventering av osorterat avfall pågår.
Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen, Karlskrona kommun 3(13) Miljöaspekt Elanvändning Inriktningsmål Minska miljöpåverkan från elanvändningen. Effektmål 1 Minska elanvändningen i befintlig verksamhet som ett rullande 5-års medelvärde med 1 % senast 214 med startår 28. 2 Minska andelen tillskottsvatten av totala avloppsvolymen med 1 % som rullande 5-års medelvärden, senast 214 med startår 22. 3 Vid all projektering av nya byggnader eller anläggningar samt vid effektivisering av uppvärmning för befintliga anläggningar skall möjligheterna till alternativa energikällor beaktas. Elförbrukningen är en av avdelningens viktigaste miljöaspekter. Såväl den faktiska som specifika elanvändningen uppvisar en långsamt minskande trend. Minskningen beror på långsam minskning av tillskottsvattnet till avloppsreningsverken, den ständigt pågående effektiviseringen av el-utrustning samt centralisering av verksamheten till större enheter. Den totala elförbrukningen i befintlig verksamhet registrerad 21 var 11 393 MWh fördelat på 7 315 MWh för avloppsvattenhanteringen och 4 79 MWh för dricksvattenförsörjningen. Av detta producerades 834 MWh el i turbin vid Karlskrona VV. De senaste åren har åtgärder gjorts för att öka elproduktionen i turbinen. Under ombyggnad har elproduktionen varit låg men från och med 21 ger turbinen full effekt. Projekt Johannishusåsen kommer att innebära en stor ökning av elförbrukningen och är därför undantaget elförbrukningen i långtidstrender. 21 förbrukades bara 35 MWh vid försöken i Johannishusåsen eftersom arbetet ligger nere i väntan på tillstånd från m iljödomstolen. I diagrammen nedan redovisas total elförbrukning i befintlig verksamhet (utan Johannishus) från och med 26 samt producerad el i turbin. Elförbrukning i befintlig verksamhet från och med 26 (MWh/år) Elproduktion i turbin vid Karlskrona VV (kwh/år) 13 12 5 12 11 853 12 885 12 19 11 886 1 2 1 8 877 55 1 51 39 771 3 678 938 86 794 5 833 977 6 11 5 11 11 393 4 2 225 156 297 5 3 193 58 1 5 26 27 28 29 21 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Redovisningen av elförbrukningen har historiskt varit mycket osäker och ofullständig. Först från och med 26 är redovisningen tämligen komplett. Bäst tillförlitlighet för åren före 26 har redovisningen av förbrukningen på vattenverk och avloppsreningsverk. Därför kan elförbrukningen på verken vara en god indikation på med vilken takt den totala förbrukningen egentligen minskar. Dessutom står förbrukningen på verken för lejonparten av avdelningens totala elanvändning.
Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen, Karlskrona kommun 4(13) I diagram nedan redovisas den specifika och faktiska elförbrukningen för dricksvattenhanteringen. Från och med 26 är redovisningen tämligen komplett. Hög förbrukning de senaste åren beror till stor del på ombyggnad av Karlskrona VV. kwh/m 3 vatten Elförbrukning dricksvattenförsörjningen 1, 7,9,8,8,82,78 6,8,74,7,71,7,66,63,61,63,63,63,68 5,6,5 3635 3653 3372 3367 3496 324 333 349 3646 3443 3444 3254 3257 327 4,4 3,3 2,2 455 432 47 414 433 1,1 83 199,16,39,85,83,75,76,81, 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Specifik elförbrukning i VV Specifik elförbrukning vattendistributionen Faktisk elförbrukning i VV Faktisk elförbrukning vattendistributionen MWh I diagram nedan redovisas den specifika och faktiska elförbrukningen för avloppsvattenhanteringen. Från och med 25 är redovisningen tämligen komplett. Den faktiska förbrukningen beror till stor del av mängden tillskottsvatten. Elförbrukningen för pumpning av avloppsvatten var oväntat låg 21. Elförbrukning avloppsvattenhanteringen kwh/m 3 beh. vatten 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, 5676 5531 5579 5628 5265 572,76,7,71,72,67,69 429,66,66,68,66,6,61,61,58 4448 4656 459 476 5155 571 4859 57 3188 3169 2681 338 238 115,2,38,43,45,43,5,3 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Specifik elförbrukning i ARV Specifik elförbrukning i pumpstationer Faktisk elförbrukning i ARV Faktisk elförbrukning i pumpstationer 7 6 5 4 3 2 1 MWh Effektmål 2 kommenteras vidare under Miljöaspekt utsläpp till recipient. Gällande effektmål 3 pågår utredningar om energieffektivisering av verks anläggningar. Detta innebär bland annat installation av värmepumpsteknik för uppvärmning.
Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen, Karlskrona kommun 5(13) Miljöaspekt Processkemikalier Inriktningsmål Minska miljöbelastningen från processkemikalieanvändningen. Effektmål 2 Minska andelen tillskottsvatten av den totala avloppsvolymen med 1 % som rullande 5-års medelvärden senast år 214 med startår 22. 3 Minska den specifika användningen av processkemikalier inom VA-verksamheten med 1 % senast 214 (mängd/volymenhet) till,11 kg/kbm producerat och behandlat vatten räknat som rullande femårsmedelvärde med startår 28. 4 Effektivisera kemikalieanvändningen genom nedläggning av mindre avloppsanläggningar Användning av processkemikalier är en viktig miljöaspekt för VA/Renhållningsavdelningen. Dels genom användning av resurser då kemikaliernas råvaror nyttjas, dels genom den ofta mycket energikrävande processindustri som krävs vid tillverkningen samt även genom de ofta långväga transporter som användningen av processkemikalier för med sig. Avdelningens totala användning av processkemikalier har de senaste 13 åren halverats. Användningen av fällningskemikalier på avloppsreningsverken har fortsatt minska även de senaste åren även om 21 innebär ett trendbrott med något ökande förbrukning, vilket även slår igenom i totalförbrukningen. Variationen i avloppsreningsverkens faktiska förbrukning mellan åren beror till stor del av mängden tillskottsvatten (effektmål 2). Detta kommenteras vidare under Miljöaspekt Utsläpp till recipient och har del i den långsiktiga minskningen. I diagram nedan redovisas den totala förbrukningen av processkemikalier sedan 1997. kg/m 3 prod & beh vatten,2,18,16,14,12,1,8,6,4,2,,186 1997 1998 1999 Total kemikalieförbrukning 2261,152,155,15 2,134 198 1932,127,13,124,13 1858,19,118,125 1676 1667 1475 158 1578 1669 1619 15,97 1435,92 2 21 22 23 24 25 Specifik kemikalieförbrukning 1152 1189 26 27 28 29 21 Faktisk kemikalieförbrukning 25 1 21 är ändå ett mycket bra år tack vare en fortsatt låg förbrukning av processkemikalier på Karlskrona VV. Detta beror dels på den mycket bra råvattenkvaliteten i början av året. Dels på att intrimningen av nya kemikalier på Karlskrona VV fortsätter. Effektmål 3 är därmed på god väg att uppnås. 5 ton
Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen, Karlskrona kommun 6(13) I diagram nedan redovisas den totala kemikalieförbrukningen på vattenverken, varav Karlskrona VV står för ca 98 %. Kemikalieförbrukning i VV g/m 3 producerat vatten 243 25 223 212 216 22 226 225 228 215 2 185 193 179 16 156 15 1176 1238 139 968 918 13 139 146 115 1 1 962 865 868 83 5 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 ton Specifik kemikalieförbrukning i VV Faktisk kemikalieförbrukning i VV Gällande effektmål 4 så lades Sanda och Kristianopel ARV ned under året, vilket innebär en liten och svåruppskattad minskning av kemikalieförbrukningen. Framför allt innebär nedläggningarna att transporterna minskar för att leverera kemikalier till dessa verk som låg långt från centralorten. Miljöaspekt Hantering av naturresurser Inriktningsmål Minska mängden slam som inte nyttiggörs. Effektmål 1 Öka TS-halten med 3 % senast 211 med startår 2. Avdelningens miljöaspekt Slam ersattes under 21 av den förvaltningsgemensamma miljöaspekten Hantering av naturresurser. Slamhantering är en betydande miljöaspekt för avdelningen dels beroende på det resursslöseri som det innebär att ej tillvarata värdefulla näringsämnen i slammet och dels på att hanteringen även påverkar miljöaspekterna elförbrukning, kemikaliehantering och transporter. 21 har totalt 9 76 ton slam producerats motsvarande 1 557 ton angivet som torrsubstans (TS). Av detta, angivet i TS, har ca 1 475 ton slam deponerats som sluttäckning, ca 17 ton har lagrats på vassbäddar och ca 65 ton (412 ton våtmängd) har komposterats för användning som anläggningsjord. För att effektmål 1 skall kunna uppnås krävs att ny avvattningsutrustning installeras på Koholmen ARV. Projektering av ny slamhantering på Koholmen ARV pågår och upphandling kommer att göras under 211. Effektmålet kommer dock sannolikt inte att uppnås eftersom entreprenaden inte blir klar under året. Även lagring av slam från reningsverken i norra kommundelen på vassbäddar invid Nävragöl ARV innebär långsiktigt en något ökad TS även om slammängderna där är små i jämförelse med den totala slammängden.
Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen, Karlskrona kommun 7(13) TS-haltens utveckling totalt för allt slam redovisas i diagram nedan. Torrhalt i kommunens avloppsslam (% TS) 18 17,6 17 17 16,6 16,5 16,5 16,6 16,6 16,4 16,9 16 15,4 16,1 15,9 15,4 16 15 14 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Karlskronas avloppsslam håller en hög kvalitetsnivå. Halterna ligger mellan 15 6 % av överenskomna gränsvärden för samtliga metallparametrar. Halterna de senaste åren har legat relativt stabilt även om en svag ökning kan ses för vissa ämnen, speciellt koppar. Svängningarna mellan åren kring låga nivåer indikerar att utsläppen av metaller nu är mer av bakgrundsnivåer och att det kommer bli svårt att ytterligare sänka halterna. Ett mer aktivt uppströmsarbete i samarbete med övriga kommuner i Blekinge har så smått påbörjats de senaste åren. Detta innebär hittills bland annat utskick av information till företag och privatpersoner. Slamkvaliteten i relation till gränsvärdet för respektive metall redovisas i diagram nedan. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1997 Slamkvalitet i Karlskrona Procent av gränsvärde 1998 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Bly Kadmium Koppar Krom Kvicksilver Nickel Hushållningssällskapet har under ett antal år genomfört en opartisk slamrevision för kommunerna i Blekinge. En slamsamrådsgrupp är inrättad i länet för att granska revisionerna och driva på i det ständiga förbättringsarbetet. Avtal finns tills vidare för sluttäckning av kommunens deponi samt deponi i Ronneby kommun, vilket innebär att inga stora ansträngningar att nyttiggöra slammet från Karlskrona kommuns avloppsreningsverk görs för närvarande. Zink
Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen, Karlskrona kommun 8(13) Miljöaspekt Transporter Inriktningsmål Minska miljöpåverkan från transporter. Effektmål 3 Minskning av interna transporter med 1 % senast 211 med startår 28. 4 Alla som är anställda på tekniska förvaltningen och som utnyttjar våra tjänstefordon skall erbjudas kurs i Eco-driving senast 211-6-3. Förbrukningen av fossila bränslen har 21 åter vänt uppåt. Detta beror på att inga etanolbilar uppfyllde kraven för de tjänstebilar som används av driftpersonal. Istället har under året ett antal dieselbilar introducerats i verksamheten. Den totala bränslevolymen för de transporter som beaktas i miljömålen minskade något för 21. Se diagram nedan. Årlig användning av bränsle (liter) 7 6 5 4 3 57534 43791 48448 45199 47251 4549 5669 4684 38648 4219 34797 2433 Fossilt bränsle, tunga transporter Fossilt bränsle, tjänstebilar Fossilt bränsle, totalt Förnyelsebart bränsle, tjänstebilar 2 17616 17641 1 1125 2533 2489 399 74 2219 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 I entreprenadavtal för renhållningen ställs krav på att alla tunga fordon skall vara av högsta miljöklass. Ännu viktigare är att slamtömning från trekammarbrunnar delvis görs av en slambil som kan avvattna slammet direkt vid tömning. Detta innebär att transportvolymen som genereras från tömning av trekammarbrunnar kommer att minska med ca en tredjedel. Eftersom transporten inom renhållningen inte omfattas av avdelningens miljömål framgår tyvärr inte dessa förbättringar då användningen av bränsle redovisas. Nedläggning av några mindre anläggningar under 21 har möjligen bidragit till att minska andelen interna transporter något. Antal tjänstebilsmil har minskat med ca 1 % under 21. Någon annan översyn av tillsynsfrekvens o.dyl. har emellertid inte gjorts, varför effektmål 3 sannolikt inte kommer att kunna uppnås. Effektmål 4, som är ett förvaltningsgemensamt mål, kommer sannolikt inte att uppnås eftersom inbjudan till eco-driving ännu inte skickats ut.
Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen, Karlskrona kommun 9(13) Miljöaspekt Materialförbrukning Inriktningsmål Vi skall minska vår materialförbrukning genom nyttjande av senaste teknik och undvikande av engångsmaterial. Effektmål 1 Vi skall inte använda engångsartiklar från och med 211, där alternativ finns. 2 Alla lokala bordsskrivare skall vara avvecklade från och med 21, där tillgång till serverskrivare finns 3 Vi skall ha minskat pappersförbrukningen med 25 % till utgången av 214. Denna nivå motsvarar 344 kopior i genomsnitt per kontorsanställd. Utgångspunkt är förbrukningen 28, som var 4587 kopior per kontorsanställd. Miljöaspekten materialförbrukning är en förvaltningsgemensam miljöaspekt, liksom effektmålen. Under 21 har VA/Renhållningsavdelningen tagit fram produktionsmål / förbättringsprojekt för att kunna uppfylla effektmålen. Ingen uppföljning av måluppfyllelsen har ännu gjorts. Åtgärder som genomförts under 21 är bland annat inköp av porslinsmuggar till konferenslokal, inventering av befintliga bordsskrivare i verksamheten samt inställning till dubbelsidig utskrift som standardläge för samtliga kontorsdatorer i Lyckeby. Miljöaspekt Utsläpp till recipient Inriktningsmål Minska mängden föroreningar till recipient. Effektmål 1 Minska andelen bräddad volym av total avloppsvolym med 2 % som rullande 5- årsvärden senast 214 med startår 24. 2 Minska andelen tillskottsvatten av totala avloppsvolymen med 1 % som rullande 5-års medelvärden senast år 214 med startår 22. 3 Öka reningseffektiviteten i avloppsreningsverken; av BOD 7 med 5 %, totalfosfor med 3 % och totalkväve med 1 % som rullande 5-årsmedelvärde senast 214 med startår 25. 4 Ansluta 25 enskilda avlopp per år till kommunal avloppsvattenrening. 5 Minska påverkan på recipient så att god ekologisk status kan upprätthållas eller uppnås VA/Renhållningsavdelningens miljöpåverkan är för miljöaspekten utsläpp till recipient i själva verket av miljöförbättrande art på grund av reningen av avloppsvattnet. Detta bedöms som en betydande miljöaspekt dels som varande en kärnverksamhet, dels för att utsläppen till stor del omfattas av lagkrav med tillhörande tillstånd. Dessutom påverkar avloppsvattenvolymerna även miljöaspekterna elanvändning och processkemikalier. Utsläppen via bräddning av orenat avloppsvatten, effektmål 1, se diagram nästa sida. Bräddmängderna är stora 21 trots att det har varit få dagar med hög havsnivå. Mängden nederbörd samt tillskottsvattenmängden är relativt stor. Huvudsakligen orsakas bräddningarna av några få dagar med kraftig nederbörd i juli samt en för årstiden extremt stor nederbörd i slutet av november. Dessa bägge tillfällen genererade merparten av registrerad bräddning. Registreringen av bräddmängderna på ledningsnätet har förbättrats de senaste åren men är fortfarande relativt osäker. Åtgärder för att minska bräddning av avloppsvatten är prioriterat.
Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen, Karlskrona kommun 1(13) Bräddade volymer (m 3 /år) 2 188 186 16 15549 12 128 8 74 65 4 42 44 36 23 27 3366 23 22 26 2484 14 6 77 2 75 1967 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Bräddning verk Bräddning ledningsnät Effektmål 2 är gemensamt med miljöaspekterna elförbrukning och processkemikalier eftersom tillskottsvattnet till reningsverken till stor utsträckning påverkar dessa. Även miljöaspekten transporter påverkas indirekt genom mängden använda processkemikalier. Av detta följer alltså att de högst prioriterade åtgärderna i VA/Renhållningsavdelningens miljöarbete bör vara de som minskar mängden tillskottsvatten. Som tidigare noterats beror variationer i tillskottsvolymen till största delen på mängden nederbörd och antal dagar med högt vattenstånd. Som kan ses av diagrammet nedan är dock inte sambandet så enkelt. Om regnet kommer som stilla långvariga regn eller vid få kortvariga men kraftiga tillfällen samt vilken faktisk nivå högvattnet har är naturligtvis avgörande och svårbedömda faktorer. Genom att basera miljömålet minskad mängd tillskottsvatten på ett rullande 5-års medelvärde kan förhoppningsvis dessa variationer jämnas ut. I diagrammet nedan redovisas mängden tillskottsvatten, nederbörd och högvatten. Tillskottsvatten, nederbörd och högvatten Miljoner m 3 tillskottsvatten / år 6, 5, 4, 3, 2, 1,, 3,5 4, 4,4 3,8 4,2 4,6 2,9 3,8 3,2 4, 5,2 3,6 2,6 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Totalvolym tillskottsvatten Nederbörd (cm) SMHI Havsnivå (dagar > +,3) 3,9 12 1 8 6 4 2 (cm nederbörd/år) & (antal dagar med högvatten/år)
Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen, Karlskrona kommun 11(13) Avdelningen arbetar långsiktigt med minskning av tillskottsvattnet. Årligen utreds inläckaget och de kritiska punkterna identifieras. Från denna utredning tas en årlig prioriterad åtgärdsplan fram. Kommunens reningsverk renar avloppsvattnet från merparten av de föroreningar som orsakar övergödning och därmed potentiell syrebrist. För att nå effektmål 3 kommer de närmaste åren ytterligare effektivisering av avloppsreningen att ske, bland annat genom nedläggning av några äldre ARV och överföring av avloppsvattnet till större reningsverk. 21 las reningsverken Sanda och Kristianopel ned. I diagrammet nedan redovisas genomsnittliga flödesvägda utsläppshalter från alla ARV. Utsläppshalter från samtliga reningsverk (mg/l) 16, 12, 8, 4,, 16,1 12,8 13,2 11,9,31,3,31,27,3,23 8,8 8,6 6,4 6,6 6,9 5,6 3,9 3,8,32,28,24,23,24 9,3 8,7 8,1 7,2 7,3,22,2 8,6,19 7,7 6,9 3, 2,9 3,3 3,1 3,1 3,1 3,3 2,7 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 BOD Ntot Ptot,5,4,3,2,1, I diagrammen på nästa sida redovisas totala utsläppsmängder från såväl renat avloppsvatten som bräddade mängder i verken och på ledningsnätet. Utsläppsmängderna för 21 är höga, f.a. avseende BOD 7 men även totalfosfor. Detta beror huvudsakligen på stora bräddmängder, där nästan hälften av utsläppta BOD 7 -mängder genererades via bräddning. Det skall noteras att mängden BOD 7 från och med 23 är absolutvärden medan det tidigare år endast kunnat redovisas som ett mindre än värde. 21 anslöts fler än 75 hushåll (ca 22 personer) till det kommunala avloppsnätet. Av dessa tillkom ca 67 personer genom sanering av enskilda avlopp (ca 22 hushåll), vilket med mycket god marginal uppfyller effektmål 4 som i förbättringsprojektet anger att 25 hushåll per år med enskilt avlopp skall anslutas. 21 var därmed det överlägst bästa året hittills avseende sanerade avlopp. Detta innebär i och med effektivare rening en minskning av utsläppen från kommunens invånare för BOD 7 med ca 4 ton, för fosfor med ca 2 kg och kväve med ca 1,3 ton. Arbete med effektmål 5 kommer att påbörjas i och med utredning av bräddpunkter från pumpstationer. Detta skall göras som följd av nya villkor för Koholmen ARV. Avdelningen har även tagit fram en långsiktig strategisk plan för avloppshanteringen. Planen innebär att flertalet mindre avloppsringsverk med mindre vattendrag eller inre vikar som recipient kommer att läggas ned. Överföring kommer att ske till några få reningsverk. Antalet känsliga utsläppspunkter kommer därmed att minska.
Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen, Karlskrona kommun 12(13) Utsläpp syreförbrukande ämnen (BOD 7 ) (ton/år) röda siffror är mindre än värden 6 4 2 57 53 48 43 32 32 22 23 24 2 28 25 2 2 19 16 14 9 1 8 6 7 6 7 3,8 5 5 2 2 2 22,6 2,7,5,13 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Efter rening Bräddning verk Bräddning nät Utsläpp totalfosfor (ton/år) 3 2 2,3 2,4 2,2 1,8 2,5 2,6 1,9 2,4 1,7 1,8 2,1 1,5 1,2 1,7 1,5,4,3,31,19,1,11,11,5,5,5,1,13,8,14,5,5,4,45,8,5,31 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Efter rening Bräddning verk Bräddning nät Utsläpp totalkväve Ntot (ton/år) 15 121 1 95 16 13 5 72 73 62 55 61 63 65 52 55 59 1,1 1,9,8,6,53,4,3,4,2,3,7,61,4 3,5,63,37,23 3,1,3 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 Efter rening Bräddning verk Bräddning nät
Miljöredovisning för VA/Renhållningsavdelningen, Karlskrona kommun 13(13) Sammanfattning Sammanfattningsvis kan konstateras att 21 var ett mindre bra miljöår för avdelningen. Mycket berodde detta på mycket tillskottsvatten och stora bräddmängder. Framför allt miljöaspekten Utsläpp till recipient uppvisade det sämsta resultatet på många år. Undantaget var miljöaspekterna elförbrukning samt förbrukad mängd processkemikalier där utfallet blev oväntat bra. Målen för miljörecipienten Avfall är svåra att påverka eftersom renhållningen sköts på entreprenad. Nya taxor som infördes under 21 tycks inte heller ha påverkat kunderna till ett mer miljövänligt beteende. Under 21 har avdelningen intensifierat arbetet med information. Förhoppningen är att detta skall få effekt på sikt. Den oväntat låga elförbrukningen 21 berodde huvudsakligen på att mycket mindre el än förväntat förbrukades vid pumpning av avloppsvatten till Koholmen ARV. Att turbinen på Karlskrona VV under året kunnat leverera för fullt är också en positiv förändring mot föregående år. Miljöaspekten Transporter visar en fortsatt negativ trend. 21 beror detta främst på att dieseldrivna bilar ersatt etanoldrivna i verksamheten. Det är svårt att tro på någon positiv förändring de kommande åren. Miljöaspekterna Hantering av naturresurser och Materialförbrukning är nya för 21. Inom slamhanteringen har dessvärre fortfarande ingen ny slamavvattning kommit till stånd på Koholmen ARV. Arbetet i projektet har emellertid intensifierats under 21 och det finns gott hopp om att detta skall ge betydligt högre TS-halter inom något år. Som bonus kommer sannolikt samtidigt både el- och polymerförbrukningen att minska märkbart. Den riktigt positiva miljöutvecklingen för avdelningen är de enskilda avlopp som anslutits till kommunalt avlopp. Från 2 till 21 har ca 6 5 personer anslutits till den kommunala avloppsreningen. Den totala föroreningsbelastningen till kommunens reningsverk har trots detta bara ökat marginellt under denna period på grund av en betydande minskning av industribelastningen. Uppskattningsvis 2 5 av totala antalet anslutna personer är sanering av enskilda avlopp. Minskade utsläpp till recipient som följd av denna anslutning (förbättrad rening jämfört med enskilda avlopp) är försiktigt räknat 15 ton BOD 7,,8 ton fosfor och 5 ton kväve. För BOD 7 och fosfor är detta i samma storleksordning som det totala utsläppet från kommunal avloppsrening! Mer än en fjärdedel av saneringarna de senaste 1 åren genomfördes under 21! Saneringstakten under 211 väntas bli i samma storleksordning. Mats Strand, Processingenjör