Europeiska unionens råd Bryssel den 12 december 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0389 (COD) 15485/16 ADD 2 FÖLJENOT från: inkom den: 9 december 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: AGRI 674 AGRIORG 104 AGRISTR 77 STATIS 104 AGRIFIN 124 Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Jeppe TRANHOLM-MIKKELSEN, generalsekreterare för Europeiska unionens råd SWD(2016) 429 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Strategi för jordbruksstatistik 2020 och därefter och eventuell lagstiftning För delegationerna bifogas dokument SWD(2016) 429 final. Bilaga: SWD(2016) 429 final 15485/16 ADD 2 /ub DGB 1B
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.12.2016 SWD(2016) 429 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Strategi för jordbruksstatistik 2020 och därefter och eventuell lagstiftning {COM(2016) 786 final} {SWD(2016) 430 final}
Sammanfattning Konsekvensbedömning av en strategi för jordbruksstatistik 2020 och därefter och eventuell lagstiftning A. Behov av åtgärder Varför? Vilket problem behöver åtgärdas? Globaliseringen, klimatförändringarna och förändringarna av samhället påverkar världens jordbruk. Därför ändras även EU:s gemensamma jordbrukspolitik och andra av EU:s politiska insatser. Det leder till nya behov av uppgifter för jordbruksstatistiken som för närvarande inte tillgodoses på grund av stelbent lagstiftning och bristande samstämmighet mellan olika insamlingar av uppgifter. Den officiella statistiken förändras också på grund av teknikens framåtskridande och nya uppgiftskällor, samtidigt som resurserna fortsätter att minska. Detta innebär att lagstiftningen om jordbruksstatistik måste anpassa sig för att nå högre kostnadseffektivitet och minska den börda som uppgiftslämnandet innebär. Om de här problemen inte kan lösas äventyras evidensbasen för jordbrukspolitiken och annan EU-politik, vilket begränsar EU:s handlingsutrymme på områden av enorm betydelse för alla EU-medborgare. De parter som mest berörs av detta initiativ är kommissionens politiska generaldirektorat som GD Jordbruk och landsbygdsutveckling, GD Miljö, GD Klimatpolitik och GD Hälsa och livsmedelssäkerhet, liksom EU-ländernas statistikmyndigheter. Vad förväntas initiativet leda till? Initiativet går ut på att förnya lagstiftningen för att tillgodose nya uppgiftsbehov på ett flexibelt sätt, göra jordbruksstatistiken mer harmoniserad och samstämmig samt åtgärda bördorna med uppgiftslämnande genom att sammanställa högkvalitativ statistik som tillfredsställer användarnas behov ändamålsenligt och effektivt, öka jordbruksstatistikens flexibilitet och reaktionsförmåga, förbättra integrationen mellan statistik om jordbruk, skogsbruk, markanvändning och miljö, utveckla en lyhörd och ansvarsfull styrstruktur för jordbruksstatistiken, öka den europeiska jordbruksstatistikens harmonisering och samstämmighet, och sammanställa mer statistik och samtidigt minska uppgiftslämnarnas bördor genom att överväga alternativa uppgiftskällor och effektiviseringar. Vad är mervärdet med åtgärder på EU-nivå? Harmoniserad EU-politik som jordbrukspolitiken, som står för nästan 40 % av EU:s budget, behöver naturligtvis uppgifter av hög kvalitet som är jämförbara mellan medlemsstaterna så att de politiska insatserna kan bli resurseffektiva, ändamålsenliga och rättvisa. Det kan bara säkerställas genom gemensamma, samordnade insatser i det europeiska statistiksystemet. B. Lösningar Vilka alternativ, både lagstiftning och andra åtgärder, har övervägts? Finns det ett rekommenderat alternativ? Varför? Fyra alternativ har övervägts: 1. Nollalternativ. Inga EU-åtgärder beträffande statistiken om jordbrukets struktur. Enligt alternativet får medlemsstaterna ansvaret för insamling av uppgifter, vilket leder till ett lapptäcke av olika upplägg och kvalitet. 2. Jordbruksstatistikförordningen (EG) nr 1166/2008 förlängs, vilket innebär att allt fortsätter som förut. 3. En samlad rättslig ram för all jordbruksstatistik, vilket innebär att alla bestämmelser om insamling av uppgifter om jordbruket samlas i en enda ny ramförordning. 4. Integration av jordbruksstatistiken i två steg. Detta alternativ har samma fördelar som i alternativ 3, men ökar flexibiliteten och minskar tidspressen genom att två ramförordningar införs successivt. Alternativ 4 rekommenderas, eftersom det ger störst möjligheter att nå målen. 2
Vem stöder vilka alternativ? Efter omfattande samråd stöder en bred majoritet av de berörda parterna på området alternativ 4. De flesta berörda parter skulle egentligen föredra alternativ 3, men det betraktas inte som genomförbart att införa det redan 2020. En liten minoritet av de berörda parterna föredrar alternativ 2 på grund av de längre initialkostnaderna. C. Det rekommenderade alternativets konsekvenser Vad är nyttan med det rekommenderade alternativet (om ett sådant alternativ finns, annars anges för huvudsakliga alternativ)? Statistiklagstiftingen är främst förvaltningsrättslig och påverkar användarna (främst politiska GD vid kommissionen), producenterna (de nationella statistikmyndigheterna) och uppgiftslämnarna (jordbrukare), så den har begränsade ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter. Beträffande andra konsekvenser: Alt. Mål Kostnads effektivite t EU-mål Risker Indirekta konsekv enser 3 Berörda parter Totalt Alt. 1 Mkt negativ Negativ Mkt neg. Mkt neg. Mkt neg. Negativ Mkt neg. Alt. 2 Negativ Negativ Negativ Neutral Negativ Negativ Negativ Alt. 3 Positiv Positiv Mkt pos. Negativ Positiv Positiv Positiv Alt. 4 Positiv Positiv Mkt pos. Positiv Positiv Positiv Positiv Vad är kostnaderna för det rekommenderade alternativet (om ett sådant alternativ finns, annars anges för huvudsakliga alternativ)? De berörda parternas största direkta kostnader avser anpassning till nya statistiska och tekniska system. På medellång och lång sikt torde åtgärderna leda till något lägre börda och till besparingar genom att knappt en femtedel färre jordbruksföretag än nu behöver ingå i undersökningen (en besparing på omkring 56 miljoner euro av totala skattade kostnader på 320 miljoner euro för jordbruksräkningen 2010, medan omställningskostnaderna på kort sikt uppskattas till cirka 26 miljoner euro). Kostnaden för statistiken måste också ställas mot kostnaden för att inte ha statistik eller att bara ha statistik av låg kvalitet. Alternativen 3 och 4 är alltså billigare än alternativ 2, där man fortsätter som förut. Alternativ 1 är antagligen också billigare än alternativ 2, men utgör ett steg tillbaka jämfört med i dag. Hur påverkas företagen, särskilt små och medelstora företag och mikroföretag? Merparten jordbruksföretag i EU är mycket små. Uppgifter om dem krävs för utformning, genomförande och övervakning av jordbrukspolitiken och landsbygdsutvecklingen. De företagen kan därför inte undantas från undersökningarna. Däremot eftersträvas i initiativet att bördan ska minskas genom lämpliga trösklar, målstyrda urval m.m., och teknikens utveckling och nya uppgiftskällor ska användas så att uppgifter bara behöver samlas in en gång men kan användas flera gånger. Påverkas medlemsstaternas budgetar och förvaltningar i betydande grad? Bidragen från EU-budgeten till de nationella insamlingarna av jordbruksstatistik förväntas fortsätta ungefär som i dag, och de nationella utgifterna torde också bli ungefär lika stora som nu. När systemet är helt genomfört kan minskade bördor och besparingar samt den förväntade minskningen av antalet jordbruksföretag (enligt dagens tendenser) leda till lägre kostnader. Allmänt sett är statistik en förhållandevis billig offentlig tjänst, som betalar sig själv genom många viktiga och mångsidiga användningsområden. Uppstår andra betydande konsekvenser? Jordbruksstatistiken kan ha stora indirekta konsekvenser för bl.a. livsmedelssäkerhet, klimatförändringar, turism och EU:s utrikespolitik genom att möjliggöra bättre, evidensbaserad utformning, implementering och övervakning av politiken på grundval av uppgifter av hög kvalitet som är jämförbara mellan länderna. Dessa konsekvenser är dock svåra att förutse och mäta. Statistiklagstiftningens direkta konsekvenser är små. D. Uppföljning När kommer åtgärderna att ses över? Årliga bedömningar av efterlevnaden, ett löpande utbyte med de berörda parterna och övervakningsrapporter
vart tredje år utifrån ett antal indikatorer ska tjäna som underlag för översyn av åtgärderna. Den andra övervakningsrapporten ska fungera som utvärdering. 4