Tobaks-, alkohol- och narkotikavanor bland unga i Stockholms län och föräldrars möjlighet att spela roll Resultaten från Stockholmsenkäten 16 ett samarbete mellan 22 kommuner i Stockholms län och Länsstyrelsen Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen
Upplägg Stockholmsenkäten - några resultat om ANT och föräldrars direkta betydelse Nya data om samvariation mellan föräldrastil och utfall Diskussionsfrågor
Stockholmsenkäten Undersökningen är beställd och genomförd i 22 kommuner i Stockholms län (inkl. Stockholms stad), Länsstyrelsen har sammanställt kommunjämförande data. Ej deltagande kommuner är Huddinge, Norrtälje, Nykvarn och Tyresö. Enkät till elever i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2, 25 0 svarande Totalt 79 % svarsfrekvens bland 416 deltagande skolor Genomfördes under våren 16 efter sportlovet Frågor om Drogvanor Brott och utsatthet för brott Skola och fritid Psykisk hälsa Föräldrar
Tobaksbruk
Total tobakskonsumtion samt frekvent total tobakskonsumtion i årskurs 9 och gymnasiets år 2. 00 16. Procent 60 Röker och/eller snusar 60 Röker och/eller snusar frekvent 50 50 40 40 10 Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 10 0 Pojkar, gy 2 Flickor, gy 2 00 02 04 06 08 10 12 14 16 0 00 02 04 06 08 10 12 14 16 Skolelevers drogvanor Källa: CAN
Elever som röker och/eller snusar (dagligen eller ibland) 100 Pojke årskurs 9 Flicka årskurs 9 90 80 70 60 % 50 40 10 0 16 17 9 9 9 9 4 10 9 8 13 15 15 18 12 411 17 17 10 10 4 12 10 10 109 1817 15 12 18 14 13 8 11 9 23 21 12 1312 14 11 1213 Årskurs 9, år 16
Elever som får röka eller snusa för sina föräldrar (bland de elever som röker/snusar dagligen eller ibland och är under 18 år) 100 Pojke årskurs 9 Flicka årskurs 9 90 80 70 60 % 50 40 10 0 28 10 4 0 33 * 38 24 33 24 100 8 42 38 34 27 22 22 21 1719 18 18 11 13 14 4 10 3 * * * * 27 0 119 4 22 21 18 14 14 14 Årskurs 9, år 16
Elever som får röka eller snusa för sina föräldrar (bland de elever som röker/snusar dagligen eller ibland och är under 18 år) 100 90 80 70 60 Pojke årskurs 2 gymnasiet Flicka årskurs 2 gymnasiet % 50 40 10 0 2321 21 6 29 13 39 38 29 25 24 7 8 11 45 28 40 39 32 25 4 810 0 13 13 36 23 27 8 24 17 14 40 7 * 38 17 33 23 29 15 26 28 8 12 Årskurs 2 gymnasiet, år 16
Alkoholkonsumtion
Andelen alkoholkonsumenter i årskurs 9 och gymnasiets år 2. 1971 16. Procent 100 80 74% 60 40 Flickor, gy 2 Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 Pojkar, gy 2 40% 0 71 74 77 80 83 86 89 92 95 98 01 04 07 10 13 16 Skolelevers drogvanor Källa: CAN
Elever som inte dricker alkohol 100 Pojke årskurs 9 Flicka årskurs 9 90 % 80 70 60 50 40 69 66 59 50 73 63 6160 73 62 55 43 59 47 66 53 84 56 5657 78 70 68 59 59 57 70 66 64 6566 58 55 54 61 53 51 70 67 50 65 64 67 65 54 58 58 58 10 0 Årskurs 9, år 16
Hur får du vanligen tag på alkohol? (av de som dricker alkohol och är under 18 år) % 100 90 80 70 60 50 40 Åk 9 - Totalt Åk 9 - Pojkar Åk 9 - Flickor 51 45 39 10 0 3 3 2 1 2 0 7 7 7 13 15 12 13 16 9 8 7 8 24 21 17 3 4 3 17 17 17 3 2 3 21 21
Elever som tycker att någon i familjen dricker för mycket 100 Pojke årskurs 9 Flicka årskurs 9 90 80 70 60 % 50 40 10 0 17 17 15 8 7 7 9 119 10 811 710 6 12 10 13 13 9 7 7 5 12 811 7 5 8 710 11 11 7 10 12 12 14 16 4 9 11 811 811 811 Årskurs 9, år 16
Narkotika
Andelen i årskurs 9 och gymnasiets år 2 som någon gång använt narkotika. 1971 16. Procent 40 35 Pojkar, åk 9 Pojkar, gy 2 Flickor, åk 9 Flickor, gy 2 25 15 17% 10 5 5% 0 71 74 77 80 83 86 89 92 95 98 01 04 07 10 13 16 Skolelevers drogvanor Källa: CAN
Elever som någon gång använt narkotika 100 Pojke årskurs 9 Flicka årskurs 9 90 80 70 60 % 50 40 10 0 16 12 13 8 5 6 1 9 2 8 8 4 3 107 4 8 2 5 108 8 3 4 7 8 7 5 4 107 9 8 5 6 7 4 9 116 6 6 8 5 117 9 6 Årskurs 9, år 16
Elever som någon gång haft en möjlighet att prova narkotika (av dem som inte använt narkotika) 100 Pojke årskurs 9 Flicka årskurs 9 90 80 70 60 % 50 40 10 0 22 19 16 17 26 11 22 24 19 17 32 27 2425 26 23 1617 2827 21 16 14 21 15 15 13 21 23 22 17 14 23 21 28 14 18 24 18 21 23 22 Årskurs 9, år 16
Samvariation mellan föräldrastil och utfall? OBS! Vi kan inte tala om orsakssamband, utan endast om samvariation.
Föräldrastil (påståenden och frågor om föräldrar/vårdnadshavare) Uppmärksamhet De ger mig beröm när jag gör något bra De brukar uppmuntra och stötta mig De märker när jag gör något bra Anknytning Om du har ett personligt problem, kan du be någon av dina föräldrar om hjälp Jag bryr mig om vad mina föräldrar säger Mina föräldrar är en förebild för mig Kontroll Vet dina föräldrar var di är när du ät ute med kamprater på kvällar? Vet dina föräldrar vilka kamrater du umgås med på din fritid?
Utfallsvariabler Storkonsumerar alkohol minst en gång i månaden Röker dagligen eller ibland Någon gång använt narkotika Ledsen och deppig utan att veta varför väldigt eller ganska ofta Snattat de senaste 12 månaderna Begått allvarligt egendomsbrott de senaste 12 månaderna Stulit bil, motorcykel eller moped Gjort inbrott i bil, kiosk, butik eller annan byggnad
Samvariation föräldrastil och ANT Utfall Uppmärksamhet Anknytning Kontroll Svag Medel Stark Svag Medel Stark Låg Hög Storkonsumerar alkohol (%) 22 19 23 18 26 15 Röker (%) 21 15 14 21 15 14 22 12 Använt narkotika (%) 18 13 12 19 13 11 10
Summering ANT och föräldrar För storkonsumtion av alkohol och finns en samvariation framför allt med föräldrakontroll För rökning och narkotikaanvändning finns en samvariation framför allt med föräldrakontroll, men också med anknytning och uppmärksamhet Tes: Föräldrar har betydelse för barnens ANTanvändning både direkt och indirekt
Samvariation föräldrastil och brott, psykisk ohälsa Utfall Uppmärksamhet Anknytning Kontroll Svag Medel Stark Svag Medel Stark Låg Hög Snattat (%) 21 14 11 22 14 10 22 10 Egendomsbrott (%) 7 3 3 7 3 3 6 2 Ledsen och deppig (%) 37 26 38 24 22 31 25
Summering brott, psykisk hälsa och föräldrar För brott (både snatteri och allvarliga egendomsbrott) finns en stor, och ungefär lika stor, samvariation med uppmärksamhet, anknytning och kontroll För psykisk ohälsa (ledsen och deppig) finns en stor samvariation med uppmärksamhet och anknytning, betydligt mindre med kontroll
Diskussionsfrågor Används Stockholmsenkäten för att följa upp effekter av föräldrastöd? I vilken utsträckning inkluderas ANDTfrågorna och föräldrars betydelse i ert föräldraskapsstödsabete? Vilka vinster ser ni med att inkludera ANDT? Hur skulle det kunna göras? Den nationella folkhälsopolitiken lyfter vikten av att öka jämlikheten i hälsa vilka tankar har ni kring föräldraskapsstödets betydelse och möjligheter?
Kontaktinformation Kaisa Snidare 010-22 315 66, 070-690 40 78 kaisa.snidare@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/stockholm