2017-05-17 Örebro läns gemensamma stöd för RSA redovisning
Länsgemensamt arbete Ljusnarsberg Ett initiativ från länets kommuner med stöd från Länsstyrelsen i Örebro Hällefors Lindesberg Örebro län 12 kommuner 295 000 invånare varav 147 000 i Örebro kommun och 148 000 fördelade på övriga 11 kommuner Minsta kommun Ljusnarsberg med 4970 invånare Syfte Jämförbara och likvärdiga Höja kvaliteten Synergi och effektivisering gemensamma ramar, matriser, ingångsvärden och mallar RSA mer värdefull om den går att ställa i relation till andra Nora Karlskoga Örebro Lekeberg Degerfors Kumla Hallsberg Laxå Askersund
Länsgemensamt dokument Arbete under två år En huvudgrupp med representanter från länets kommuner, Region Örebro län och Länsstyrelsen i Örebro Tre arbetsgrupper, med varsitt fokusområde, tog fram förslag som presenterades, diskuterades och antogs i stora gruppen Nya föreskrifter från MSB mars 2015, när huvuddelen av arbetet gjorts
Träffar och struktur Initiativ och grund för arbetet hösten 2013 Träff 4-5 gånger under 2014 i storgrupp samt i arbetsgrupperna Länsstyrelsen var sammankallade Merparten av arbetet var för sig (utkast/förslag som diskussionsunderlag på träffarna) Alla kommuner deltog i den mån de hade möjlighet Problematiskt att MSB:s föreskrifter dröjde till våren 2015. En stor det av arbetet fick omarbetas men tidigare grunden som lagts i gruppen under 2014 hjälpte avsevärt. 2-3 träffar i storgrupp och arbetsgrupperna våren 2015
Uppdelning i arbetsgrupper
Uppdelning i arbetsgrupper
Uppdelning i arbetsgrupper
Identifierade och värderade risker Riskområden Naturolyckor Andra olyckor Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Antagonistiska hot och social oro Sjukdomar Typrisker Naturolyckor: 1.Värmebölja 2.Storm 3.Snöoväder 4.Översvämning till följd av höga flöden 5.Skyfall 6.Ras och Skred 7.Skogsbrand 8.Åska*
Gemensamma definitioner av typhändelser Skyfall Med ett förändrat klimat kommer troligen skyfallen bli kraftigare och öka i antal. Skyfall kan leda till att vägar och järnvägsbankar spolas bort vilket i sin tur kan leda till stora störningar i transporter, med stopp och långa omledningar av trafiken. Fasta el-, gas- och telenät och de mobila tele- och datanäten kan slås ut på grund av skyfall eller åsknedslag. De kommunala vattenledningsnäten kan påverkas och även avloppsreningsverken. Varje år drabbas delar av länet av översvämningar till följd av skyfall under sommaren som lokalt kan ställa till med stora problem för bland annat tätorter, vägar och jordbruk. Lindesberg har råkat ut för flera skyfall men även Örebro drabbades när E18 utanför Örebro flygplats översvämmandes på grund av ett skyfall sommaren 2010.
Lokal nivå Örebro kommun Örebro - Sommaren 2010 översvämmades delar av E18 i Örebro kommun på grund av ett skyfall och sommaren 2011 översvämmades flera platser i centrala Örebro tillfälligt. Skyfall kan leda till att vägar och järnvägsbankar spolas bort, vilket i sin tur kan leda till stora störningar i transporter, med stopp och långa omledningar av trafiken. El-, gas- och teleavbrott på de fasta näten och de mobila tele- och datanäten kan inträffa på grund av skyfall eller åsknedslag. De kommunala ledningsnäten kan påverkas och även avloppsreningsverken. Till kritiska platser hör också vissa så kallade instängda områden, dvs. områden varifrån dagvatten inte kan avledas i markytan med självfall. Skebäcks reningsverk är hotat av översvämning och invallningen skulle kunna kompletteras. Örebro kommun har varit modellkommun i ett pilotprojekt som myndigheten för samhällsskydd och beredskap genomförde och har igenom det fått en skyfallskartering att utgå ifrån vid stadsplanering och byggnation.
Gemensamma definitioner av skalor Sannolikhet Konsekvens (liv o hälsa/ekonomi) Mycket låg sannolikhet (1 ggr per 1000 år) Låg sannolikhet (1 ggr per 100 år) Medelhög sannolikhet (1 ggr per 50 år) Hög sannolikhet (1 ggr per 10 år) Mycket hög sannolikhet (1 ggr per år) Begränsade: 0 döda och/eller 5 drabbade <100 000 SEK Betydande: 1 döda och/eller 10 drabbade 100 000-1 000 000 SEK Allvarliga: 5 döda och/eller 15 drabbade 1-10 miljoner SEK Mycket allvarliga: 10 döda och/eller 25 drabbade 10-50 miljoner SEK Katastrofala: 25-29 döda och/eller 25-99 drabbade >50 miljoner SEK
Gemensam mall för osäkerhetsbedömning Osäkerhetsbedömning Hög: Det finns ytterst lite statistik, data och erfarenhet att stödja sig på i frågan och möjligheten för fel är överhängande. Alternativt att experter är oeniga. Medel: Det finns tillgång till viss statistik och data. Experter anser att bedömningen som är gjord är den rimligaste, men det finns ett klart utrymme för att den skulle vara felaktig. Låg: Stor erfarenhet, god tillgång på statistik och datakällor talar för bedömningen. Det finns ändå möjlighet att bedömningen är felaktig men det är inte troligt. Experter är eniga om att bedömningen är korrekt.
Örebro läns gemensamma stöd för redovisning av RSA Matris & skalor Riskmatris Skala sannolikhet/konsekvens Osäkerhetsbedömning Sjukdomar Hällefors Ljusnarsberg Andra olyckor Presentation/layout /definitioner Disposition i en RSA Vad ska ingå i varje riskområde Vilka gemensamma typhändelser Definitioner för typhändelser Tekniskinfrastruktur & försörjningssystem Karlskoga Nora Lindesberg Örebro Antagonistiska hot & social oro Övrigt Gemensamma förmågebedömningar Intern implementering Nationella nivån Studiebesök Erfarenhetsutbyte Naturolyckor & extrema väderhändelser Lekeberg Degerfors Kumla Hallsberg Laxå Askersund Januari 2014 juni 2015
Gruppens fokus Identifierat typrisker inom varje riskområde Definierat typriskerna i löptext Gemensam definition av sannolikhet- och konsekvensnivåer Samma matris för redovisning av risker Gemensam definition av osäkerhetsbedömning Gemensamma utgångspunkter för klimatanpassning och social oro Gemensam struktur för disposition och samsyn på kapitlens innehåll Samsyn kring sekretess Gemensamma metoddiskussioner och erfarenhetsutbyte
Erfarenheter Några personer/kommunrepresentanter var mycket drivande och engagerade. Sannolikt nyckelfaktor eftersom det drivit arbetet framåt. Alla har inte förutsättningar att bidra med lika mycket. Vilka som var nyckelpersoner varierade lite under de två åren kopplat till individuella arbetsbelastningar m.m. Både de som drivit och de som varit mera passiva är överens om att det varit en nyckelfaktor. Mycket uppskattat i de små kommunerna, blev ett sätt att jämna ut förutsättningarna mellan större och mindre kommuner i länet. Stöd vid interna riskdiskussioner.
Mera erfarenheter Enkel mall, mycket uppskattad, alla kommuner har använt mallen. Trots att alla kommuner deltog i arbetet var det några som inte förstod vikten av att anpassa innehållet och tydligt redovisa egen data. Sannolikt kopplat till att det var olika personer som deltog i utvecklingsgruppen och som sedan skrev rapporten. Populärversion, saknar detaljredovisning, därför lätt att dela med medborgare utan att dela sekretessinformation. Gemensam plattform inför exempelvis arbete med styrdokument.
Fortsättning Uppdatera dokumentet i sin helhet Särskilt fokus på att uppdatera riskområden och typrisker inför 2019 (uppdateras under 2018) Gå vidare med riskområdet sociala risker i alla kommuners RSA:er, ta hjälp av hur pilotkommunerna gjorde Ta fram gemensamma underrubriker för åtgärder och effekter i RSA, bra exempel från andra kommuner
Nya områden Klimatanpassning Titta på klimatanpassning, kopplingen ÖP/RSA, möte med klimatanpassningssamordnare/ beredskapssamordnare, bjuda in MSB, 2017 Styrdokument Ta fram en länsgemensam mall för hur styrdokumentet ska se ut (som RSA-stödet), våren 2017, bildat arbetsgrupp med tre kommuner och Länsstyrelsen Civilt försvar - Både kopplat till RSA samt andra gemensamma delar Civilt försvar
Frågor? Helena Carlsson, helena.carlsson@orebro.se Jessica Kärrlander, jessica.karrlander@askersund.se