Man måste bry sig om hur ungarna mår

Man måste bry sig om hur ungarna mår -en rapport om barns villkor och svenskars attityd till barnfattigdom i Sverige Majblommans Riksförbund Rapport nr 2007:11 2007-03-22

Innehåll Gör fattigdom pratbar... 3 Resultat av Sifoundersökningen om svenskars attityd till fattigdom: Orsaken till fattigdom, samhället eller individen?... 4 Är det bra att prata om fattigdom?... 4 Vanligt med skam när pengarna inte räcker...4 Om bidrag till barns glasögon... 5 Att inte ha råd att hämta ut medicin...5 Majblommans bidrag 2006...6 Ökande behov 2006... 7 Hur kan vi minska fattigdomen i Sverige?... 8 Majblommans roll...10 Bilagor Majblommans bidrag i tabeller...12 Majblommans samlade rapporter och PM...13 2

Gör fattigdom pratbar Man måste bry sig om hur ungarna mår sjöng Electric Banana Band med Lasse Åberg, Klasse Möllberg och Janne Schaffer. Men en aktuell sammanställning av bidragsansökningar från barnfamiljer visar att samhället brister. De bidrag som berör flest barn går till skolaktiviteter, men de enskilda behov som ökade mest var hjälp med pengar till kläder och till semesterresor och läger på fritiden. De små gåvorna och de ideella insatserna behövs och fattigdom måste bli pratbar. I Astrid Lindgrens bok Pippi Långstrump i Söderhavet finns berättelsen om när Pippi möter fröken Rosenblom. I berättelsen framträder två olika förhållningssätt till utsatta barn. Pippi är den som uppmärksammar barnens förtjänster och ignorerar deras brister. Hon skapar trygga band mellan sig och barnen. Och hon omvandlar barnens rädsla och skam till stolthet. Fröken Rosenblom å andra sidan uppmärksammar barnens brister och ignorerar deras förtjänster. Skammen och skamvrån är hennes vapen. Barnen blir rädda, skamsna, ledsna och otrygga. I Sverige i dag är ekonomisk utsatthet förknippad med känslor av skam och rädsla. Familjer med knapp ekonomi försöker undvika situationer där föräldrar eller barn löper risken att bli betraktade som fattiga eller avvikande. Detta har Torbjörn Hjort visat i sin forskning. Det kan innebära att man tackar nej till födelsedagskalas eftersom det saknas pengar till att köpa en present. Det kan också innebära att sjukanmäla barnet vid en skolresa föräldrarna inte har råd med. Vi har genomfört en Sifoundersökning för att få en bild av svenskars attityder till fattigdom, och med den som utgångspunkt ska Majblomman arbeta för att göra fattigdom pratbar. Genom att undersöka och beskriva de uttryck fattigdom tar i Sverige i dag kan det synliggöra barns villkor och förbättra dem. En majoritet av svenskarna menar att vi ska prata om fattigdom. Om vi pratade öppet om fattigdom skulle underlätta för de barn som lever under sådana villkor. Vi vill ju att barnen ska veta att de duger som de är utan statusprylar. Vi vill att de ska vara starka och stolta och snälla som Pippi Långstrump. 3

Vanligt med skam vid fattigdom tror svenskarna Att känna skam över att vara så fattig att man behöver ekonomisk hjälp är vanligt eller mycket vanligt. Att prata öppet om fattigdom skulle göra det lättare för barnen. Det menar en majoritet av de tillfrågade i en Sifoundersökning som Majblomman har låtit göra. Omkring en kvarts miljon barn i Sverige beräknas växa upp i fattiga familjer där brist på pengar är ett ständigt problem. Majblomman som bedriver hjälpverksamhet för barn har i en enkät till föräldrar med barn i grundskolan låtit dem svara på frågor om fattigdom och de följder det kan få att tvingas växa upp under torftiga materiella villkor. 1 Till fattiga och ekonomiskt utsatta räknas de som lever på socialbidrag eller enligt Statistiska Centralbyråns definition har lägre inkomster än de behöver för att täcka sina nödvändiga utgifter. Varför finns det fattiga? Varför finns det fattiga i dagens Sverige? Det beror på samhället, anser 63 procent av de tillfrågade. Övriga anser att det är individens eget ansvar. Kvinnor anser i högre grad än män, 70 procent mot 54 procent, att det är samhällets fel. Mest benägna att söka orsakerna i samhället är unga mellan 18 och 29 år med 77 procent, men även här skiljer det mellan könen; av de unga kvinnorna är det 82 procent och bland männen 71 procent som söker förklaringen i samhället. Tala om fattigdom Att prata öppet om fattigdom skulle underlätta för de barn som lever under sådana villkor, anser 55 procent av alla tillfrågade, 9 procent tror det inte och 36 procent är tveksamma till nyttan. Åter är det de unga mellan 18 och 29 år som skiljer ut sig, 39 procent tror att det vore till hjälp för barnen medan 13 procent inte gör det. Övriga är tveksamma. De som mest tror på nyttan av öppenhet runt fattigdom är männen över 50 år där 60 procent tror att det är bra för barnen. Av kvinnorna i samma åldersgrupp är det 48 procent. Fattig och skamsen Om man behöver ta emot ekonomiska bidrag är det vanligt eller mycket vanligt att känna skam eller underlägsenhet. Det är åtta av tio i enkäten övertygade om medan 5 procent tror att det är ovanligt eller mycket ovanligt. Fler kvinnor än män tror att det är vanligt att känna sig skamsen och i underläge, 82 procent mot 75 procent. De vars svar främst skiljer ut sig är kvinnorna över 50 år. Av dem anser 12 procent att det är ovanligt eller mycket ovanligt medan bara 3 procent av männen över 50 tycker samma sak. 1 Enkäten genomfördes av Sifo den 27 februari - 12 mars på uppdrag av Majblomman. Totalt intervjuades 1 150 personer med barn i grundskolan 4

Glasögon till barn ska vara gratis De flesta landsting ger bidrag för köp av glasögon till barn, men hur mycket varierar. På frågan om samhället ska betala barns glasögon är de tillfrågades enighet mycket stor oavsett kön och ålder. Åtta av tio anser att samhället ska stå för kostnaderna. Mest tveksamma eller osäkra är män mellan 18 och 29 år, det gäller mer än två av tio i den åldersgruppen. Att inte ha råd med medicin Ett mått på fattigdom är att inte ha råd att hämta ut medicin till ett sjukt barn. En av tio svarar att det har hänt. Det är vanligare bland kvinnor än män, 14 procent av kvinnorna har tvingats avstå från att gå till apoteket mot 8 procent av männen. Bland kvinnor i åldrarna 30 till 49 år är det 15 procent mot 9 procent av de jämnåriga männen som avstått från att hämta ut medicin. 5

Majblommans bidrag 2006 Mer än 2 700 barn fick bidrag till läger och kollo Att få vistas på läger eller koloni toppar listan av behov som Majblomman gav bidrag till 2006. Totalt fördelades drygt 11,3 miljoner till 14.760 barn. Men fördelningen varierar lokalt. I Norrbotten gick 20 procent av pengarna som bidrag till jul och andra högtider. I vissa fall ger lokalföreningen en handkassa till skolsköterskan eller rektorn att använda till enskilda barns stöd. Till dessa handkassor gick totalt 2,4 miljoner kronor som fördelades till drygt 5.000 barn. Av de medel som lokalföreningarna fördelar till enskilda barn gick nära en femtedel, 2,3 miljoner kronor, till drygt 2 700 barn som fick möjlighet att åka på läger eller koloni. Drygt 2,4 miljoner kronor delas av 1 734 barn som därmed kan skaffa sig dyra och nödvändiga saker till exempel glasögon, gymnastikskor, dator, medicin, mm. Men de bidrag som berör flest barn går till skolaktiviteter, 3 562 barn får dela på nära 964 000 kronor för olika aktiviteter. De andra områden där Majblomman under 2006 hjälpte till med bidrag var: Nöjen och kultur 178 000 kronor, 777 barn, Hjälpmedel i skolan 293 000 kronor, 275 barn, Behandling 454 000 kronor, 223 barn, Fritidsaktiviteter 862 000 kronor, 977 barn, Jul och andra högtider 1,1 miljoner kronor, 1 657 barn, Utrustning för delaktighet och utveckling, 1,3 miljoner kronor, 1 283 barn, Semester med familjen, utflykter, sommaraktiviteter, 1, 4 miljoner kronor, 1 568 barn. Mest till jul i Norrbotten -behoven varierar i landet och det som är särskilt utmärkande är: Gävleborg lade 31 procent på dyra och nödvändiga saker, Gotland satsade 74 procent på skolaktiviteter, Halland var med 4 procent det länsförbund som lade mest på nöje och kultur, Jönköping satsade 52 procent på läger och koloni, Norrbotten gav 20 procent av bidragen till jul och andra högtider. Skolans andel av insamlingen Skolans bidrag av insamlingen uppgick till 2,9 miljoner kronor och de används för att finansiera bland annat utflykter, klassresa, studieresa med 39 procent, på andra plats kommer lekredskap 17 procent och en lika stor andel till olika trivselåtgärder. Barnens andel av insamlingen Barnen som säljer majblommor har fått 3,5 miljoner till sin klasskassa eller något annat de själva beslutar om. 6

Ökat behov av bidrag till kläder och semester Pengar till kläder och till semester och fritidsläger var de bidragsbehov som ökade mest under 2006 i Majblommans verksamhet för barn i Sverige. Men de lokala skillnaderna är stora. De tre poster där behoven av bidrag i landet som helhet ökade mest var kläder med 18 procent, semesterresor och läger på fritiden 17 procent och fritidsaktiviteter och idrott med 10 procent. Dessa tre områden ligger i topp i de flesta av länen, men det finns variationer i hur ökningen ser ut: Blekinge, glasögon 23 procent, Dalarna, hjälp till barn med särskilda behov 17 procent, Gävleborg, medicin 8 procent, Halland, övrigt 16 procent, Jämtland, mat 13 procent, Jönköping, dyra och nödvändiga saker 25 procent, Kronoberg, glasögon 20 procent, Norrbotten, övrigt 20 procent, Örebro, semesterresor och läger på fritiden 56 procent, Södermanland, hjälp till barn med särskilda behov 18 procent, datorer 9 procent, Uppsala, skolaktiviteter som skolresor 60 procent, dyra och nödvändiga saker 20 procent, övrigt 20 procent, Västerbotten, julfirande 14 procent 7

Hur kan vi minska barnfattigdomen i Sverige? Socialminister Göran Hägglund fick nyligen en fråga i riksdagen om barnfattigdomen i Sverige. Så här svarade han: Lars-Ivar Ericson har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att minska barnfattigdomen i Sverige. Barns ekonomiska situation är en viktig fråga för regeringen. Ett flertal studier har visat att det är barn till ensamstående föräldrar och barn till personer som är födda utomlands som är överrepresenterade i gruppen ekonomiskt svaga barn. Den avgörande orsaken till ekonomisk utsatthet är vanligtvis att föräldrarna saknar arbete eller utbildning. Problem med anknytning till arbetsmarknaden är särskilt uttalat för barnfamiljer med långvarigt ekonomiskt bistånd. Människors möjlighet till god välfärd, frihet och integration i det svenska samhället bygger på förutsättningen att kunna försörja sig själva. En av regeringens prioriterade frågor är att öka sysselsättningen och minska utanförskapet markant. Att fler föräldrar får vara med i arbetsgemenskapen är viktigt för att våra barn ska må bra. Detta sammantaget med en väl fungerande familjepolitik som ger föräldrar möjlighet att kombinera familj och arbete minskar risken för att barn ska leva i ekonomisk utsatthet. I Dagens Nyheters huvudledare Mer än pengabrist den 23 februari ges en snarlik bild av fattigdomens orsaker och uttryck: det verkliga problemet är massarbetslösheten och låg disponibel inkomst i de lägsta löneskikten. Fattigdom är inte bara att leva i en familj som har svårt att få pengarna att räcka till. Det är framför allt att växa upp i en familj där ingen av föräldrarna går till jobbet, där ingen av dem har arbetskamrater, där ingen sover särskilt gott eftersom nätterna flyter ihop med dagarna och där ingen kollar om barnen läser läxan. Fattigdom är att inte ha något nytt att prata om vid middagsbordet och att inte kunna erbjuda sina barn skojiga utflykter eller andra avbrott i vardagen. Mona Sahlin tog i sitt linjetal på socialdemokraterna extrakongress den 17-18 mars upp de lite större barnen, hur har de det egentligen i vårt välfärdssamhälle? Framgångsrik blir lika med attraktiv. Bäst blir lika med snyggast, smartast, populärast, smalast. Ungdomstidningarna analyserar varenda kroppsvätska som barnen har. Reklamen bär fram ideal som är så retuscherade att den där drömkroppen som tonåringen vill efterlikna inte finns ens på riktigt. Vilken är insatsen och vad är vinsten? Förstår vi det här? Kan vi erbjuda pauser i den här kampen? Kan det offentliga rummet bli mer avsexualiserat? Kan vi erbjuda några alternativ till den ständigt pågående skönhetstävlingen? Kan vi erbjuda tillräcklig trygghet? Lyckas vi tala om för ungdomarna att de duger som de är? Hinner vi det? 8

Avgifter eller inte avgift Ett område där familjens pressade ekonomi kan ta sig mycket konkret uttryck för barn är frågan om avgift eller inte avgift på olika aktiviteter i skolan. Åsikterna går isär. Anna-Lisa Flinth (fp), ordförande i barn- och ungdomsnämnden i Helsingborg, tycker att en hundralapp per elev och termin kan vara en acceptabel utgift: Ansvaret man tar på sig när man skaffar barn är förknippat med kostnader. Därför tycker jag det är rimligt att skolan kan begära att eleven tar med sig en viss summa till en aktivitet. Har man inte råd kan man kontakta socialen och få hjälp med detta. 2 Lars Stjernkvist, kommunalråd (s) i Norrköping är motståndare till avgifter i skolan. Han tycker det kan ordnas på annat sätt: Nej till avgifter betyder inte nej till resor. Självfallet är det tillåtet att använda skolans egna pengar. Och jag ser både ekonomiska och pedagogiska poänger med basarer och andra aktiviteter för att gemensamt samla in pengar till skolans verksamhet. Då kan alla hjälpa till och alla är med och delar på resultatet. 3 2 Helsingborgs Dagblad-NST 28 februari 2007. 3 Folkbladet den 28 februari 2007. 9

Majblommans roll Sedan 1907 arbetar Majblomman för att förbättra barns villkor i Sverige. Verksamheten bygger på att barn hjälper barn genom att sälja majblommor. I år får insamlingen extra skjuts tack vare Lasse Åberg, som har gjort årets affisch, och Felix Herngren, som filmar med barn. Det är ju bara en liten enkel idé, som jag nu händelsevis kommit fram med, sade göteborgskan Beda Hallberg när hon i intervjuer för 100 år sedan fick kommentera idén med en liten nålförsedd blomma som såldes för tio öre till förmån för tuberkulossjuka barn. Den bärande tanken var att alla hade råd att köpa en vårblomma, en blåsippa som såldes av barn på första maj. Beda Hallberg fick tack vare sin entusiasm och sitt enorma engagemang snabbt ihop en kommitté bland den tidens både socialt engagerade och socialt framstående göteborgare. I dag har Majblomman vuxit till Sveriges största barnhjälpsorganisation med närmare 800 lokalföreningar, som ger bidrag till enskilda barn, skolaktiviteter och forskning om barn. De konkreta insatserna har bytt inriktning från tuberkulosen, men målet har förblivit detsamma genom åren: Majblommans intäkter ska hjälpa barn som har det svårt. I praktiken kan detta betyda både enstaka, smärre penningbidrag till en barnfamilj som har det knapert och betydligt större anslag till ett forskningsprojekt om barns villkor. Genom debattartiklar, uppvaktningar och seminarier har Majblomman fått till stånd en förändring i synen på avgifter i skolan. Det har handlat om att kommunerna ska följa lagen. Det har också handlat om att ge goda råd till skolor om hur de bör finansiera olika aktiviteter. Barn som lever i ekonomiskt utsatthet är fortsatt fokus för Majblommans arbete. Citat ur ansökan: Mina tvillingpojkar har kraftig nersatt syn och brytningsfel. Båda måste byta glas och bågar. Det skulle innebära en mycket stor hjälp om dom kan få bidrag till nya glasögon. Julen kommer ju med, och det är mycket som skall köpas som mat julklappar och vinterkläder. Citat ur intyg av skolsköterska:...vid samtal med flickans lärare framkommer att hon haft samma kläder under hela året, har inte deltagit på idrotten då hon saknat idrottskläder, har heller inte deltagit på lägerverksamhet....intygar att flickan skulle behöva kläder och skor som gör att hon blir mer jämlik bland sina kamrater och få ett större självförtroende, och slippa den här utsattheten. Att kunna deltaga i vissa aktiviteter t.ex biobesök med kompisar, kanske en hobby också. Målet är att hjälpa barn som bor i Sverige som har det besvärligt på grund av sjukdom, funktionshinder eller social situation. Visionen är att alla barn ska få vara med och inte ställas utanför. 10

Majblommebarn filmar med Felix Herngren Felix Herngren instruerar skolbarn som spelar in filmer om fattigdom. Filmerna handlar om ekonomisk utsatthet. Syftet med barnens filmprojekt Majblomman The movies är att få barn att reflektera över barns villkor i Sverige. Projektet är ett viktigt värdegrundsprojekt som skolor och föreningar kan arbeta med för att öka kunskapen om vad det innebär att inte ha råd. I instruktionsfilmen som har skickats till skolor visas hur det är när man inte har råd att köpa glasögon. Andra situationer som är jobbiga för barn när föräldrarna inte har råd kan vara födelsedagskalas, skolresor och sommarlov. Projektet ligger i linje med Majblommans verksamhet Hallå, hör på mig!, det vill säga att barn ska få möjlighet att komma till tals. De filmer som barn har skickat in handlar till exempel om att inte ha råd att bowla, inte ha råd med hörapparat och om att hamna utanför. Majblommans lokalföreningar en del i barnets nätverk. Majblomman finns som en extra resurs när samhället inte räcker till. Lokalföreningarnas medlemmar arbetar oftast inom skolan, sjuk- och hälsovård, socialtjänsten och fritidsverksamhet. Nära barnen på de flesta orter i landet har vi möjlighet att hjälpa enskilda barn till gemenskap med sin kamrater i skolan och på fritiden. Här finns vuxna som bryr sig om barnets behov. 11

Bilaga Utdelade bidrag från Majblommans lokalföreningar 2006 Beskrivning Summa kronor Andel kronor Antal barn Andel barn Nöjen och kultur 177 839 2% 777 5% Hjälpmedel i skolan 293 116 3% 275 2% Behandling 453 960 4% 223 1% Fritidsaktiviteter 861 937 7% 977 6% Skolaktiviteter 963 565 9% 3 562 24% Jul och andra högtider 1 082 670 10% 1 657 11% Utrustning för delaktighet och utveckling 1 299 629 12% 1 283 9% Semester med familjen/utflykter/sommaraktiviteter 1 424 111 12% 1 568 11% Dyra och nödvändiga saker 2 427 840 21% 1 734 12% Läger och koloni 2 321 116 21% 2 705 18% Totalt 11 305 783 100% 14 760 100% Delegerade bidrag till barn genom skolan Summa kronor Handkassa till skolsköterska/kurator 457 803 Skolprojekt 1 887 879 Totalt 2 345 682 Behov som lokalföreningar har sett öka under 2006 Kläder 18% Semesterresor, läger på fritiden 17% Fritidsaktiviteter, idrott 14% Hjälp till barn med särskilda behov 10% Skolaktiviteter (t ex skolresor) 9% Övrigt 8% Glasögon 7% Dyra och nödvändiga saker 6% Jul 5% Datorer 3% Medicin 2% Mat Skolans andel av insamlingen är 3,5 miljoner kronor och används till: Utflykter/skolresor/klasskassa/studieresa/läger 39% Lekredskap 17% Trivsleåtgärder/klassfest 17% Gruppaktiviteter/elevråd 10% Ytterligare 10% till barnens klasskassa 6% Scoutverksamhet 6% Hjälpmedel (datorer, andra hjälpmedel, läsprojekt) 5% 12

Majblommans rapporter och PM www.majblomman.se 2006-07-11 Barns glasögon -behov, bidrag och brister. Rapport om skillnaden i synen på synnedsättning och andra funktionshinder och sjukdomar. 2005-12-29 Barns ojämlika villkor i Sverige. PM om Majblommans syn på avgifter i skolan och vår roll i barnets nätverk. 2005-11-22 Dyra julklappar och svårt ta ledigt drabbar barn 2005-09-14 Därför skapar Majblomman debatt om avgifter i skolan. PM om avgifter i skolan under pågående förhandling om ny skollag. Innehåller sammanfattning av doktorsavhandlingen "Nödvändighetens pris". 2005-07-12 Knattereporter ställde politiker till svars i Visby Rapport om politikers syn på obligatoriska klasskassor i skolan. 2005-07-06 När kassan är skral Rapport om klasskassan och andra olagliga avgifter i skolan. 2005-06-09 Du ska inte tro det blir sommar Rapport om hur ekonomisk utsatthet drabbar barn på sommarlovet. 2005-06-09 Klassresan Rapport om hur olagliga avgifter drabbar fattiga barn i skolan. 2004-11-22 Discon, plastpåsar, majblommor (och ett och annat lagbrott). Rapport om goda råd om hur aktiviteter och hjälpmedel finansieras i skolan. 2004-07-12 Politiker svarar om avgiftsbelagda skolaktiviteter. Rapport från politikerveckan i Visby den 4-10 juli 2004. 2004-07-08 Vem har råd att gå i skolan? Rapport om avgiftsbelagda skolaktiviteter och kommuner som bryter mot lagen. 2004-06-10 Barns behov tar inte sommarlov Rapport om kommuners minskade satsningar på skollovsaktiviteter. 2004-04-26 Majblommans syn på barnfattigdom i Sverige. PM om Majblommans erfarenheter om villkoren för barn som lever i en fattig familj. Bilaga i Ds 2004:41, Ekonomiskt utsatta barn. 13