Program för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE) Vad ska företagen göra? Frivilligt, 5-årigt program med 116 deltagande företag Företagen åtar sig att effektivisera sin energianvändning och får i gengäld en elskattereduktion 98 företag har redovisat att initiala eleffektiviseringar kommer uppgå till 1 TWh 250 anläggningar, använder totalt 30 TWh el per år Programstart (tidigast 1 juli 2004) Efter 2 år Rapportering till STEM Energikartläggning Införa och certifiera ELS Åtgärdslista Införa rutiner för inköp av elkrävande utrustning & projektering Efter 5 år Slutrapportering till STEM Genomföra åtgärder Tillämpa, vidareutv. ELS Tillämpa och följa upp rutiner Vad innebär PFE för utrustningsleverantörer? Ökad efterfrågan på energieffektiv utrustning Intresse för LCC life cycle cost Vilken typ av utrustning efterfrågas? Pumpar, elmotorer, fläktar, ventilationsutrustning, kompressorer, tryckluft, belysning, styr-och regler När ställer PFE krav? Efter energikartläggning: Eleffektiviserande utrustning vars investeringskostnad återbetalar sig på < 3 år Vid inköp av elkrävande utrustning >30 MWh/år: Eleffektiv utrustning vars merkostnad är återbetald på < 3 år ska väljas Hittills 1 TWh eleffektivisering redovisad Mer information? www.energimyndigheten.se/pfe Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult Expert i Nymanska utredningen 2004 Metodutredning - bostäder 2005 UFOS-rapporten steg för steg 2006 Tack! Karolina Petersson www.aton.se under fliken rapporter UFOS rapport Steg för steg beställs på 020 31 32 30
Steg för steg Varför händer inget? Vem ska driva effektiviseringsprocessen? Finns medlen? Ex. drift- och underhållsprocesserna: Hur ska vi få saker och ting att hända i organisationen? - att ta hand om åtgärdsförslagen från E- dekl - att fatta rätt beslut (LCC-baserat) i byggprocessen - att få driftorganisationen på rätt spår Steg 1 ta pulsen Självdiagnostiskt test indikatormodell A. Finns systematiska sammanställningar av byggnadernas status, mm? (3 frågor) B. Finns målkriterier och ledningsdokument, handlingsplaner, rutiner för etc (10 frågor) C. Finns resurser och verktyg (generella programkrav energi, LCC-stöd) etc (15 frågor) D. Finns kompetent och engagerad personal, är de utbildade, etc? (8 frågor) E. Finns finansiella medel/resurser? (3 frågor) F. Resultatuppföljning, blir det bättre, får brukarna ta del av resultaten? (5 frågor) Utgå från ett processtänkande! Resultatet från djupintervjuer med 16 offentliga förvaltningar 2006: inte särskilt upplyftande Hur ser strategin ut? E-deklarationer. vad vill du få ut? Uppfylla lagen på billigaste sätt? Kortsiktiga åtgärder utan investeringar? Underlag för investeringsprogram, budgetering? Hur ska resultaten integreras i ditt fastighetsförvaltningssystem? Dekl. B1 Dekl. B1 Dekl. B1 Dekl. B1 XML /FI2 Databas Underhållsplan Investeringsplan Upphandlingsplan etc
Vilka sammanställningar önskas? Objektsnamn Byggnadsarea Antal Miljöstatus Energimål Energimål Investeringsbehov nyttoenheter nu värme el BRAtemp (m2) (t.ex. elever) poäng kwh/m2 kwh/m2 kkr Friskusskolan Hejarklacken Lärosätet Höga tankar Få ut mesta möjligt i den kommande deklarationsprocessen! Inför ett energiledningssystem Organisation och ansvar Anta en energipolicy Kartlägg nuläget Ställ upp målen och följ upp dom! Ta fram rutiner för de olika delprocesserna Planer för utveckling och utbildning Rutiner för hantering och kommunikation Innehåll Besiktningsförberedelser Enkät till byggnadsägaren Bearbetning av enkät Beräkning av Kostnadseffektiva energiåtgärder Energiflöden, för hand Energiflöden, med dator Besiktningsmetodik 1. Tak 2. Fönster 3. Yttervägg 4. Grunder 5. Fjärrvärme 6. Pannor 7. Distributionssystem 8. Styr- och övervakning 9. Luftflöde Innehåll 10.Värmepumpar 11.Solvärmesystem 12.Varmvattenberedare och tappvarmvatten 13.Tvättutrustning 14.Belysning 15.Komfortkyla 16.Inomhusmiljö 17.Vidareutbildning av drifttekniker Innehåll Sammanställning Vilka installationer och klimatskärmsdelar skall besiktigas av 1-17 Checklistor för besiktning Exempel hur beräkna kostnadseffektivitet Exempel hur beräkna energibesparing
Plattform Energi VVS-Installatörerna Svensk Ventilation Kylentreprenörerna Rolf Kling VVS-I Energitinget 21 mars 2007 Varför en energiplattform? Syfte Skapa en kunskapsplattform om energi Att bättre kunna möta kundernas ökade efterfrågan på energitjänster Att bättre kunna hjälpa kunder till lägre driftkostnader Att kunden genom energieffektiviseringar kan genomföra projekt som idag inte blir av.. Och förstås att minska klimatpåverkan! Steg 1 - utbildning Målgrupp: Arbetsledare, projektledare Alla tre branscher går samma utbildning Förbättrar förstående mellan branscher Samsyn på energifrågan Innehåll Växthuseffekten Alla teknikområden (inte bara de egna ) Inomhusmiljö Ekonomi och lönsamhet Verifiering av inomhusmiljö och energianvändning Lagar, regler och rekommendationer Att säkerställa inomhusmiljön vid energieffektivisering R1 - Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav Hur inomhusklimatet uppstår Belastningar Solinstrålning, människor, Avvikelse från önskat klimat Önskat klimat Kravspecifikation Termiskt klimat Luftkvalitet Ljud Ljus VVS Tekniska Föreningen 2006 maskiner, belysning, föroreningsalstring, byggmaterial, inredning. Kompensation med installationer Energieffektivisering Balansera vågen vid mindre belastning
Syfte med R1:an Skall ge vägledning vid upprättande av kravspecifikation Termiskt klimat (TQ1, TQ2) Kvalitetsnivåer Grundkrav: Boverket, Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen SS-EN ISO 7730 Gemensam grund för samtliga aktörer Underlätta kommunikationen mellan beställare och VVS-konsult Är ingen projekteringsvägledning Luftkvalitet (AQ1, AQ2) Ljud (NQ1, NQ2, NQ3) WHO, ISIAQ-CIB, FiSIAQ SS 025268, SS 025267 Peka på vikten av konsekvensanalys Ljus SS-EN 12464, SS-EN 12665 Inneklimatkraven måste dokumenteras! Verifiering av inneklimatkrav Allmän kravspecifikation Rumsfunktionsprogram R1an föreskriver att metoder för verifiering av krav skall specificeras redan i samband med att kraven formuleras R1an föreskriver att ett mätprogram tas fram innan mätningar genomförs förslag till upplägg av mätprogram ges Exempel på bra mätmetoder ges R1an är dock ingen handbok i mätteknik Termiskt klimat Termiskt klimat i lokaler i bostäder TQ1 Som TQ2 med tillägget: Individuell styrning i enskilda rum eller mindre zoner i storrum. TQ1 Som TQ2 med tillägget: Rumstemperaturer över vad som normalt anses komfortabelt skall begränsas, även sommartid. Mycket liten risk för störningar Mycket liten risk för störningar TQ2 Rumstemperaturen skall hållas vid en nivå som normalt anses komfortabel. Sommartid i viss utsträckning högre temperaturer Liten risk för störningar i form av drag, värmestrålning etc. TQ2 Rumstemperaturen skall hållas vid en nivå som normalt anses komfortabel. Brukarna skall kunna påverka rumstemperaturen. Sommartid måste högre temperaturer accepteras Liten risk för störningar i form av drag, värmestrålning etc.
Projektering för bra inomhusklimat Belastningar från verksamhet och uteklimat Byggnadstekniska förutsättningar R1 Riktlinjer för specificering av inneklimatkrav Funktionskrav Brukarnas Konsekvensanalys - önskemål Inneklimat R1:an i praktisk användning Systemanalys Krav på flexibilitet och generalitet Krav på effektiv energianvändning Byggnadsprogram Driftsäkerhet Enkelhet Planer för framtiden? Alternativa tekniska lösningar Detaljprojektering Tack för ordet! www.siki.se lars.ekberg@cit.chalmers.se Direktivet om effektivare slutanvändning av energi och om energitjänster Innehåll och svensk tillämpning Anna Forsberg Avd. för hållbar energianvändning Energimyndigheten Energitinget 21 mars 2007 Agenda Direktivets syfte Bakgrund Speciellt utpekade aktörer, metoder och målgrupper Hur kan till exempel direktivet och energitjänster bidra till att såväl energideklarationer som åtgärdsförslag blir genomförda? Målet och vilka sektorer som innefattas Vad motsvarar målet om effektivare energianvändning i direktivet för Sverige? Mer information Direktivet har flera syften Minska energianvändningen -Genom att kostnadseffektiva åtgärder för en effektivare energianvändning genomförs Förbättra försörjningstryggheten Genom att bidra till att behovet av energi minskar Minska koldioxidutsläppen Genom att användningen av fossila bränslen minskar Förbättra förutsättningarna för Europeiska företag på den globala marknaden - Genom att förflytta efterfrågan mot energieffektiv teknik förväntas innovation och konkurrenskraft förstärkas
Bakgrund direktivet om effektivare slutanvändning av energi och om energitjänster Direktivet trädde i kraft maj 2006 Implementering i nationell lagstiftning 1:a januari 2008 (enligt direktivet, senare i Sv.) 1 år (juni 2007 enligt direktivet, senare i Sv.) efter ikraftträdande ska en nationell aktionsplan för effektivare energianvändning redovisas Utvecklingen skall följas upp och rapporteras till kommissionen var 3:e år, kvantitativ redovisning enligt annex IV samt enligt vad artikel 14 kommittén och KOM beslutar Direktivet pekar mer på vissa: Utpekade aktörer Energileverantörer och -distributörer Utpekade metoder Energitjänster Individuell mätning Utpekad målgrupp Offentlig sektor Mål 9 % på 9 år Industri Transport Bebyggelse Handlande sektorn Utpekade aktörer Energidistributörer och -leverantörer ska göra något av följande (Eller frivilliga avtal som motsvarar nedanstående): i) indirekt eller direkt tillhandahålla konkurrenskraftiga energitjänster ii) konkurrenskraftigt prissatta energibesiktningar iii) bidra till fonder och finansieringsmekanismer Fakturering av energi ska vara tydlig, grundad på faktisk förbrukning samt fullständigt redovisa aktuella energikostnader Utpekade metoder Energitjänster Främja marknaden för energitjänster och undanröja eventuella legala hinder för utövandet av energitjänster I Sverige: undersöka marknaden för energitjänster, hur kan den förbättras Individuell mätning Individuell mätning av media (el, värme, gas, kyla, vatten) I Sverige: med speciellt fokus på individuell mätning av el och varmvatten i flerbostadshus Speciellt utpekad målgrupp Den offentliga sektorn som föredöme! - Minst 2 av följande punkter skall följas - Ev. frivilliga avtal med besparingsmål som motsvarar ovanstående punkt A. Tillämpa upphandlingsmodeller med garanterade energibesparingar B. Upphandla den energieffektivaste utrustningen och fordonen baserat på listor med specifikationer om energieffektivitet C. Tillämpa energikrav vid upphandling, även på viloläge (stand by) D. Ställa krav på utbyte/modifiering av befintlig utrustning och fordon för att uppfylla energieffektivitetskrav enl. punkt B och C E. Kräva genomförande av energibesiktningar samt att kostnadseffektiva rekommendationer i besiktningen genomförs F. Ställa krav på att byggnader som hyrs eller ägs av det offentliga ska modifieras så att de blir energieffektiva Energitjänster - En intressant möjlighet Energitjänsteföretaget: Investerar totalt 10 MSEK* - Energideklarationer & åtg-förslag - Effektivisering & modernisering - Utbildning och kunskapsöverföring Besparingsgaranti 2 MSEK/år Fastighetsägare Energitjänsteföretag Energi -20% 8 MSEK/år Energileverantörer * Alt A Egenfinansiering via besparingsgarantier * Alt B E-tjänsteföretagets bank finansierar projektet Betalning= besparingen, 2 MSEK/år under 5 år
Mål 9 % energieffektivisering (TWh) under 9 år inom följande samhällssektorer: Bebyggelsen (lokaler, flerbostadshus, småhus samt service) Transporter (såväl gods som privattransporter och service) Industri (utom de som ingår inom systemet för handel med utsläppsrätter) TWh/år 700 600 500 400 300 200 100 0 Vad motsvarar målet för svensk del: Baslinjen = ett medel av Sveriges energianvändning (de 5 senaste åren 2000-2004 exkl handlande sektorn) 633 TWh (maginalel) resp. 525 TWh (Nordisk elmix) Målet = 9% under 9 år 57 TWh med (marginalel) 47 TWh med (Nordisk elmix) 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 År Baslinje Mål Sveriges totala energianvändning per sektor 1970 2005. (Energiomvandlingsförluster fördelade på slutanvändarna) Mer information www.energimyndigheten.se / Råd & Tips Företag/ Att ställa krav vid inköp/energitjänster www.energitjanster.se - Forum för energitjänster www.epec.se - EPEC-projektet www.regeringen.se Rixlex sök efter kommittédirektiv 2006:89 samt 2007:12 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING Att jämföra det ojämförbara Tack för Er uppmärksamhet! Anna Forsberg Energimyndigheten Tel. 016-544 20 07 Mobil 073-660 2021 anna.forsberg@energimyndigheten.se Hur blir LCC var mans egendom?
LCC (nuvärdesmetoden) Alla in- utbetalningar under livslängden Investering + framtida driftkostnader vägs samman Kan jämföra alternativa investeringar eller befintlig installation med ny Enkelt! Kr Kr 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Bil 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 År Bil 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 År Kr 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Vilken bil är mest ekonomisk? Osv. 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 År LCC FÜR ALLE! Varför då? Privatpersoner, företag, kommuner betalar för mycket för ljus, luft, datorer mm idag Låg LCC = energisnåla produkter (nästan alltid) Energisnåla produkter/system = bra för miljön Kr 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Bil 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 År Belysning Totalt 100.000 kr Vilken ketchup är billigast? 11 000 kr 20 000 kr Energi Underhåll Inköp 69 000 kr 40 kr Jämförpris 80 kr/liter 35 kr Jämförpris 50 kr/liter
A C A C 172 kwh/år 270 kwh/år 172 kwh/år 270 kwh/år 5 000 kr 4 200 kr Under livslängden kommer det här kylskåpet att kosta dig: Nytt jämförpris Under livslängden kommer det här kylskåpet att kosta dig: 6 600 kr 6 800 kr Vad ingår i en LCC? 200 kr 150 kr Investeringen (inköpskostnaden) Energikostnader under hela livslängden Ränta Livslängd, kalkyltid Viktigast! Räkna på rätt livslängd! Under 10 000 timmar kommer det här lampan att kosta dig: Nytt jämförpris Under 10 000 timmar kommer det här lampan att kosta dig: 290 kr 710 kr Om livslängden < 10 år Skippa räntan Förslag på livslängder Källa:Energideklarering av bostadsbyggnader, Förslag till svensk metodik belok.se stem.se ljuskultur.se tillverkare Mallar finns på. FÖRUTSÄTTNINGAR Befintlig Ny 1 Ny 2 Tid kalkylen omfattar år 10 10 10 Årlig real ränta 0,03 Årlig energiprisändring jmf med inflationen 0 INVESTERINGSKOSTNADER Namn på alternativ. Obligatorisk ruta! Befintlig Ny 1 Ny 2 Kostnad material 0 8 200 kr Kostnad arbete kr 0 0 0 S:A INVESTERINGSKOSTNAD kr 0 8 200 DRIFTSKOSTNADER Driftkostnad per år kr/år 30 20 110 Beräkningsfaktor 8,97 8,97 8,97 Totala driftkostnader kr 269 179 987 S:A DRIFTSKOSTNADER kr 269 179 987 TOTAL KOSTNAD kr 269 187 1 187
LCC enkel Lönsamt för vem? besparing/år x livslängd investering > 1,33 Energiryggsäcken Jämförpris kylskåp 600 kr + Din totala kostnad 5 200 kr 5 300 kr 5 400 kr 5 500 kr 5 600 kr 110 kr + 5 100 kr Tack för mig!