Innehållsförteckning

KommunPuls Kommunalekonomernas förening (KEF) och Öhman tar pulsen på kommuner, landsting och regioner vad gäller finansiellt sparande, hållbarhet och utbildning i finansfrågor. Maj 2017

Innehållsförteckning 1. Syfte 3-4 2. De finansiella tillgångarna och förvaltningen 5-10 3. Etik, hållbarhet och gröna obligationer 11-16 4. Samverkan, stöd och kunskapsbehov 17-20 5. Sammanfattning 21-22 6. Datainsamlingen 23-24 2

1. Syfte

Syfte Syftet med undersökningen var: ta pulsen på kommunernas och landstingens hållbarhetsarbete inventera hur utbildningsbehovet ser ur i samma grupper och ligga till underlag för en årligen återkommande pulsmätning för att mäta utvecklingen över tid. 4

2. De finansiella tillgångarna och förvaltningen

Hur fördelar sig er organisations (ej koncernens) finansiella tillgångar per 31 december 2016? Databas: 88 svar 100% 75% 24% 18% 6% 15% 5% 6% 32% 10% 6% 57% 30% 14% 19% 30% 17% >500 mkr 100-500 mkr Mindre än 100 mkr Ingen sådan tillgång 52% 66% 50% 25% 0% 13% 34% Skuldförvaltning 15% 38% Pensionsmedel enl. PA-KL 10% Likviditet 55% Lån till koncernbolag Annan långsiktigt [>1 år) kapitalförvaltning 32% Donationsmedel När det gäller storleken på de olika tillgångarna ser vi att Skuldförvaltning omfattar det största kapitalet följt av Pensionsmedel PA-KL. Annan långsiktig kapitalförvaltning återfinns enbart bland organisationerna hos en tredjedel av intervjupersonerna. 6

Hur förvaltas medlen? Databas: De som angett att de har pensionsmedel enligt PA-KL eller Annan långsiktigt kapitalförvaltning: 61 svar I egen regi (fonder och/eller enskilda värdepapper) (30%) 26% 44% Diskretionärt (med hjälp av kapitalförvaltare och/eller konsult) (54%) 23% 23% När vi tittar på de långsiktiga medlen kan vi se att 60 % av dem förvaltas helt eller delvis i egen regi. Stiftelse (72%) 1 16% 27 % av intervjupersonerna anger att deras långsiktiga medel förvaltas i stiftelseform helt eller delvis. -100% 0% 100% Inte alls Delvis Helt För att förtydliga skillnaderna mellan de olika alternativen har vi låtit de positiva resultaten peka ut på högra sidan och de negativa resultaten peka ut på vänstra sidan av den vertikala 0-axeln. Att dessa siffror redovisas inom parantes har diagramtekniska orsaker. 7

Hur ser trenden ut för de finansiella tillgångarna de närmaste tre åren? Skuldförvaltning (7%) 65% Pensionsmedel enl. PA-KL (15%) 35% Databas: De som tidigare att svarat att de har de olika typerna av finansiella tillgångar: Skuldförvaltning: 57 svar Pensionsmedel: 54 svar Återlån: 39 svar Likviditet: 78 svar Donationsmedel: 59 svar Återlån till koncernbolag Likviditet Donationsmedel (46%) (13%) 9% (15%) 2% 33% Två tredjedelar av intervjupersonerna bedömer att skuldförvaltningen kommer att öka under de närmaste tre åren. Nästan hälften anger att likviditetsförvaltningen kommer att minska. -100% 0% 100% Minskar För att förtydliga skillnaderna mellan de olika alternativen har vi låtit de positiva resultaten peka ut på högra sidan och de negativa resultaten peka ut på vänstra sidan av den vertikala 0-axeln. Att dessa siffror redovisas inom parantes har diagramtekniska orsaker. Svarsalternativet I stort sett oförändrad redovisas ej för att förstärka polariseringen. Ökar 8

När uppdaterades era finansiella riktlinjer/er finanspolicy? Databas: 86 svar Mer än fem år sedan 17% De senaste fem åren 26% Förra året: 2016 28% De/den kommer att uppdateras under 2017 29% 0% 25% 50% 75% 100% Mer än var fjärde intervjuperson anger att de uppdaterade sina finanspolicies under förra året och något fler att de kommer att ändra sina under 2017. 9

Vad är viktigast för dig vid val av finansiell leverantör, bank, kapitalförvaltare? Databas: 84 svar Pris 74% Hållbarhetsarbete 42% Väl inarbetade rutiner 40% Historisk avkastning Nytänkande och erbjuder nya lösningar Inget av ovanstående 5% 27% 36% 0% 25% 50% 75% 100% Inte oväntat så anger intervjupersonerna att priset är det mest avgörande när de väljer finansiell leverantör. Därefter kommer dess hållbarhetsarbete och rutiner. Först på fjärde plats kommer den historiska avkastningen. Intervjupersonerna fick ange maximalt tre svar på frågan ovan. 10

3. Etik, hållbarhet och gröna obligationer

Hur integrerad är förvaltningen av finansiella medel i kommunen, landstinget eller regionen med organisationens hållbarhetsarbete? 100% Databas: 86 svar 75% 50% 44% 25% 0% 31% 15% 9% Saknar finansiella tillgångar Inte alls Delvis Helt och hållet Mer än hälften av intervjupersonerna anger att deras förvaltning är helt eller delvis integrerad med organisationens hållbarhetsarbete. 12

Hur långt sträcker sig era nuvarande etiska och hållbara strategier vid placering av de finansiella tillgångarna? Databas: 86 svar Vi exkluderar bolag inom sektorer som tobak, alkohol, pornografi 56% Vi exkluderar bolag som bryter mot internationella konventioner 44% Vi exkluderar bolag med utvinning av kol, olja eller gas 31% Vi agerar för att reducera placeringarnas koldioxidutsläpp 19% Vi prioriterar att placera räntebärande medel i så kallade gröna obligationer Vi placerar i bolag utifrån deras hållbarhetsarbete (ESG-ranking) Vi agerar i syfte att påverka bolag som vi investerar i Inget av ovanstående 7% 10% 10% 38% 0% 25% 50% 75% 100% När intervjupersonerna svarar på hur långt deras nuvarande etiska och hållbara strategier sträcker sig blir det uppenbart att strategierna är exkluderande, det vill säga mer defensiva än aktiva som exempelvis ESGrankning och reducering av koldioxidutsläpp. Intervjupersonerna fick ange fler än ett svar på frågan ovan. 13

Vilka etiska och hållbara strategier kommer att vara viktiga för er de kommande tre åren? Exkludering av bolag inom sektorer som tobak, alkohol, pornografi 55% Databas: De som inte svarat att de saknar finansiella tillgångar: 71 svar Exkludering av bolag som bryter mot internationella konventioner 42% Exkludering av bolag med utvinning av kol, olja eller gas 32% Att placera i bolag utifrån deras hållbarhetsarbete (ESG-ranking) 21% Strävan att reducera placeringarnas koldioxidutsläpp 17% Vi prioriterar att emittera så kallade gröna obligationer Arbete med bolagspåverkan Inget av ovanstående 14% 6% 23% 0% 25% 50% 75% 100% Även när intervjupersonerna tittar in i framtiden så framstår exkludering som den dominerande strategin framför aktiva bolagsval. Intervjupersonerna fick ange maximalt tre svar på frågan ovan. 14

Sammanfattning av etiska och hållbara strategier vid placering av de finansiella tillgångarna Skillnad nu och i framtiden Databas: 71-86 svar Att placera i bolag utifrån deras hållbarhetsarbete (ESG-ranking) 11% Gröna obligationer Exkluderinga av bolag med utvinning av kol, olja eller gas Arbete med bolagspåverkan Exkludering av bolag inom sektorer som tobak, alkohol, pornografi (1%) 1% 1% 4% Vid en jämförelse av de nuvarande och de framtida strategierna syns en trend mot mer aktiva strategier. De strategier som ser störst positiv ökning är att investera i bolag utifrån ESG-ranking samt emittering av gröna obligationer. Exkludering av bolag som bryter mot internationella konventioner Reducera placeringarnas koldioxidutsläpp Inget av ovanstående (15%) (2%) (2%) Att 15% färre anger inget av ovanstående innebär att dessa kommer att integrera någon av strategierna i framtiden vilket är positivt. -20% 0% 20% Här redovisas skillnaden i procentenheter mellan hur läget ser ut idag och hur viktiga man bedömer att frågorna kommer att vara under de kommande tre åren. 15

Planerar er organisation att emittera någon grön obligation 2017-2018 och i så fall vilken volym? Databas: 84 svar Ja, genom Kommuninvest: 0-100 Mkr 6% Ja, genom Kommuninvest: 100-500 Mkr 5% Ja, genom Kommuninvest: >500 Mkr 1% Ja, i egen regi: 0-100 Mkr 2% Ja, i egen regi: 100-500 Mkr 0% Ja, i egen regi: >500 Mkr Nej 6% 80% Av våra 84 intervjupersoner så är det 17 personer (20 %) som planerar emittera grön obligation 2017/2018. 0% 25% 50% 75% 100% 16

4. Samverkan, stöd och kunskapsbehov

Har ni någon finansiell samverkan med andra kommuner, landsting eller regioner (utöver samverkan via Kommuninvest)? 100% Databas: 87 svar 82% 75% 50% 25% 0% 13% 7% 1% Inom kapitalförvaltning Inom skuldförvaltning Inom donationsmedelsförvaltning Ingen samverkan alls Mer än fyra av fem intervjupersoner anger att de inte har finansiell samverkan med andra kommuner, landsting eller regioner. Intervjupersonerna fick ange fler än ett svar på frågan ovan. 18

Vilket stöd skulle du önska mer av i ditt arbete med finansiella frågor? Databas: 84 svar Mer tid 51% Mer kommunanpassad utbildning 36% Ökat samarbete med andra kommuner och landsting Ökad förståelse internt Inget av ovanstående 6% 15% 33% 0% 25% 50% 75% 100% Hälften av intervjupersonerna önskar att de hade mer tid till sitt arbete med finansiella frågor, något mer än en tredjedel vill ha kommunanpassad utbildning och en tredjedel vill öka samarbetet med andra kommuner och landsting. Intervjupersonerna fick ange maximalt två svar på frågan ovan. 19

Vilken kunskap skulle du vilja förbättra inom finansområdet? Databas: 84 svar Likviditetsförvaltning 38% Skuldförvaltning 36% Kapitalförvaltning 35% Hållbarhet i finansförvaltningen 27% Finansiella riktlinjer för medelshanteringen 27% Utvärdering av fonder och fondförvaltare Finansiella begrepp och termer Annat 7% 12% 24% 0% 25% 50% 75% 100% När det gäller behoven inom kunskapsområdet är det tydligt att det är rena förvaltningsfrågor som intervjupersonerna vill förkovra sig inom. Förvaltning av likviditet, skulder och kapital. Intervjupersonerna fick ange maximalt tre svar på frågan ovan. 20

5. Sammanfattning

Sammanfattning Kommunerna, landstingen och regionerna har stora belopp i skuldförvaltning, en hel del även i pensionsmedel och därefter inom likviditetsförvaltning. När det gäller förvaltningen av dessa medel kan vi se att 70 % förvaltas helt eller delvis i egen regi mot endast 46 % helt eller delvis i diskretionär förvaltning. Hänger det samman med att man slipper upphandla kapitalförvaltare och i stället på egen hand kan förhandla rabatterade fondarvoden? Framöver ser intervjupersonerna att skuldförvaltningen kommer att fortsätta att öka men man tror att likviditetsförvaltningen kommer att sjunka från nuvarande nivåer. Vid val av finansiella leverantörer så kan vi föga förvånande se att priset är den mest utslagsgivande faktorn men kan med viss förvåning konstatera att hållbarhetsarbete följt av rutiner bedöms vara viktigare än den historiska avkastningen. Mer än hälften anger att de uppdaterat sina finanspolicies under 2016 eller att de kommer att göra det under 2017, kan det vara att man integrerar hållbarhetsarbetet i organisationen med den finansiella förvaltningen som ligger bakom? Mer än hälften anger att finansförvaltningen redan nu är helt eller delvis integrerad med organisationens hållbarhetsarbete. Det är inte dåligt. När det gäller de etiska och hållbara strategierna i förvaltningen så är det en slagsida åt defensiv exkludering snarare än aktivt arbete med olika hållbarhetsfrämjande åtgärder. Lovande är att man framöver ser ett ökat arbete med att placera i bolag utifrån dessas hållbarhetsarbete, en klart mer aktiv hållbarhetsstrategi. På den aktiva sidan så anger 20 % av de intervjuade personerna att de kommer att lansera en grön obligation under 2017/2018. Förutom att våra respondenter gärna skulle vilja ha mer tid till sitt finansiella arbete önskar de sig utbildning och ett ökat samarbete med andra kommuner och landsting. På utbildningssidan ser vi efterfrågan på utbildning inom förvaltning av likviditet, skulder och kapital. När det gäller samarbete kan vi konstatera att färre än fyra femtedelar idag har det samarbete med andra kommuner och landsting, en förvånansvärt låg siffra och en önskan som väl borde kunna uppfyllas? 22

6. Datainsamlingen

Datainsamlingen Den kvantitativa datainsamlingen genomfördes som en elektronisk enkät på internet. Urvalet rekvirerades från Öhman och Kommunekonomernas Förening (KEF) kontaktregister över ekonomi- och finanschefer med 323 e-postadresser. På grund av icke-fungerande e-postadresser föll 24 personer bort från detta urval. Datainsamlingen pågick under perioden 4 till 25 april 2017 och genererade 84 kompletta svar vilket ger en god svarsfrekvens på 28 %.

Wikipedia: Sic is a Latin word meaning "thus", "so", "as such", or "just as that". In writing, it is placed within square brackets and usually italicized [sic] to indicate that an incorrect or unusual spelling, phrase, punctuation, and/or other preceding quoted material has been reproduced verbatim from the quoted original and is not a transcription error.