Inventering av värdefulla träd Inför anläggning av 400 Kv kabel under mark, mellan Örby och Snösätra. 2016.06.14 Tyréns AB
Sammanfattning Denna rapport innehåller en förteckning av träd som är värdefulla ur ett biologiskt perspektiv, inom korridoren för anläggandet av en markbunden 400 Kv kabel mellan Örby och Snösätra, till stora delar parallellt med Örbyleden och väg 226 Huddingevägen. Inventeringen är gjord på uppdrag av Svenska Kraftnät, och utfördes 2016.05.30. Som underlag till denna inventering hade större träd inom korridoren markerats ut. Inventeringen utfördes till fots, och träd som bedömdes ha värde för biologisk mångfald inom korridoren noterades via GPS samt med eventuella anteckningar. Då inventeringen utfördes under tid på året med maximalt lövtäckning, kunde enskilda träd inte lägesbestämmas exakt. Inom de områden där korridoren löper genom skog och dungar togs inga eller få GPS punkter, därtill med låg noggrannhet. För dessa områden följer istället en beskrivning av naturmiljön och en rekommendation med avseende på träd. Inför avverkning rekommenderas att biolog/arborist eller annan lämplig expertis följer med och markerar ut avverkningslämpliga och icke avverkningslämpliga träd, inom ett visst antal områden enligt Bilaga 2 och Bilaga 3.
Bilagor 1. Investeringsområde 2. Områden för vidare utredning - områden där arborist/biolog bör följa med ut och markera träd för avverkning 3. Inventerade träd samt övriga hänsynsområden 4. Inventeringstabell
Innehåll Sammanfattning... 2 Bilagor... 3 Generellt kring värdefulla träd ur ett biologiskt perspektiv... 5 Utförande... 6 Resultat... 6 Generell rekommendation... 6 Beskrivning av områden... 6 Områden för hel avverkning... 7 Områden för delvis avverkning... 7 Övriga områden... 8 Slutsats... 9 Underlag till denna inventering... 10 Bilagor... 11 Bilaga 1 - inventeringsområde... 11 Bilaga 2 Områden för vidare utredning... 12 Bilaga 3 identifierade träd samt övriga områden... 13 Bilaga 4 Inventeringstabell... 14
Generellt kring värdefulla träd ur ett biologiskt perspektiv Ur ett biologiskt perspektiv är mer eller mindre alla träd värdefulla. I och med att de åldras blir de livsmiljö för en mängd olika organismer, inte minst svampar och trädlevande insekter. Från den aspekten sammanfaller ett biologiskt värde ofta med estetiska och upplevelsemässiga värden av träd, då stora äldre, grövre, träd inte bara är viktiga för biologisk mångfald utan är därtill ofta vackra och trevliga att ha i sin närmiljö. Träd som ofta uppskattas oberoende av deras biologiska värde är vanligtvis Ek (Quercus robur), Lönn (Acer platanoides), Hästkastanj (Aesculus hippocastanum), Ask (Fraxinus excelsior), Tall (Pinus sylvestris) och olika sorters gran (Pinaceae). Även vissa blommande fruktträd, såsom Körsbär (Prunus avium) och Rönn (Sorbus aucuparia) är vanliga park- och trägårdsträd. Utöver stora långlivade träd som generellt värderas högt, finns det träd, buskar och även döda träd som vi normalt inte tillskriver högt värde, men som har väldigt stor betydelse för biologisk mångfald. Dessa är framförallt: - Sälg (Salix caprea). Sälgen blommar tidigt, och sälgens pollen och nektar en av de viktigaste födokällorna för insekter som vaknar tidigt på våren. Framförallt bin och humlor har stort behov av blommande sälgar. Att plantera och undvika att avverka sälgar är ett enkelt sätt att främja biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster, som pollinering. - Hassel (Coryllus avelana), Rönn (Sorbus aucuparia), Sötkörsbär (Prunus avium) och träd med större frukter såsom Apel (Malus sylvestris; M. domesticus), erbjuder en viktig födokälla för insekter i olika stadier, för fåglar och till viss del mindre däggdjur. Dessa träd lever i regel mindre än 100 år, och uppträder i busklik form eller blir relativt små. För biologisk mångfald är de viktiga som framförallt som födoväxter. - Asp (Populus tremula) är ett av våra vanligaste träd, och avverkas ofta vid relativt sett tidig ålder. Men grövre, äldre aspar är av största betydelse för biologisk mångfald. Aspen utgör livsmiljö för hundratals arter av lavar, svampar och insekter. Asp är även ett vanligt boträd för Hackspett och andra fåglar som häckar i håliga träd. - Tall (Pinus sylvestris). Som för Asp ser vi inte särskilt ofta äldre tallar, på sin höjd en bit över 100 år. Men tallen kan bli hundratals år gammal, och därtill stå kvar som dött trä i ytterligare hundratals år, och får därför en enastående betydelse för biologisk mångfald. Tallen är också ett vanligt hålträd för fåglar. - Död ved. Död ved av olika sort utgör primärt habitat för mängder av svampar, mossor och insekter. Död ved är en grundförutsättning för en rik biologisk mångfald. Därtill bör särskild hänsyn tas till Skogsalm (Ulmus glabra), som har drabbats hårt av almsjukan och förnärvarande är rödlistad i Sverige enligt kategori akut hotad (CR) i alla landskap där den påträffats. Grankottar är även en viktig födokälla, inte minst för Ekorrar men även för flera fåglar och småvilt. Granen är dock så pass vanligt förekommande att den sällan behöver prioriteras vid selektiv avverkning.
Utförande Inventeringen utfördes till fots inom den markerade korridoren. Områden inom korridoren där träd markerats ut besöktes. Träd bedömdes visuellt endast. På varje träd uppskattades art och ålder. Varje träd inspekterades också efter savflöden, angrepp av svamp/svamppåväxt, förekomst av lavar och håligheter. Fåglar och djur som besökte träd observerades. GPS position togs i de fall det var möjligt, men i många fall villkorades det av en position med bar himmel ca 3-5 m ifrån trädets stam. På grund av denna geografiska osäkerhet togs i de fall träd stod i klunga eller nära varandra endast en position för samtliga träd. Delar av korridoren var svårframkomliga på grund av riklig förekomst av Björnloka. Dessa områden besöktes inte, och bedömning av träd gjordes utifrån observation på avstånd. Resultat Generell rekommendation Inom korridoren påträffades flertalet ekar, tallar och många större exemplar av Sälg. Ett antal Sötkörsbär och Hasseldungar påträffades. Även alm påträffades vid 4 lokaler. De flesta ekar som identifierades var, relativt sett, unga träd uppskattningsvis mellan 70-150 år. Eken är dock ett träd som kan nå väldigt hög ålder, och är därför ett träd med stort potentiellt värde. De tallar som identifierades var även av yngre exemplar de flesta uppskattningsvis runt 80 år, men även tallen är en art vars värde ökar med åldern. För samtliga områden rekommenderas att: - Ek och tall bör generellt sparas undan avverkning. I de fall då avverkning av tall och ek är oundvikligt, bör yngre exemplar med liten stamdiameter väljas framför äldre grövre exemplar. - Sälg och Hassel bör generellt inte avverkas. - Rönnar och Sötkörsbär bör undantas från avverkning så långt som möjligt. - Om möjligt så undvik intrång i buskage och snåriga busk/träddungar, och förlägg ingreppen till förberedd mark såsom gräsmattor, dikesrenar och liknande så långt som möjligt. Buskiga snåriga miljöer har stort värde för den tätortsnära biologiska mångfalden, normalt mindre däggdjur, fåglar och flera arter av pollinerande insekter. - Död ved bör lämnas kvar och/eller återföras till sin ursprungsplats. Fällda träd kan delvis lämnas kvar för att öka mängden död ved. - Tid på året för avverkning är av avgörande betydelse för graden av påverkan på biologisk mångfald. Avverkning under tidig vår och sommar kan orsaka påtaglig skada då detta är den tid då föryngring sker både för djur och växter. Pollinerande bin och humlor bildar kolonier tidigt på våren, och fåglar kan ha ungar i träd långt in på sommaren. Avverkning bör förläggas till höst eller vinter. Då exakta geografiska positioner av intressanta träd inte gick att erhålla rekommenderas att arborist, biolog eller annan lämplig expertis närvarar vid det tillfälle då träd skall markeras för avverkning. Detta är särskilt viktigt för de områden som är markerade för hel avverkning, då dessa till områden är skogsdungar där GPS punkter inte gick att fastställa med tillräcklig noggrannhet för att säkerställa att värdefulla träd undantas från avverkning. Beskrivning av områden - Nedan följer en kort redogörelse för områden där lämplig expertis bör följa med vid avverkningstillfället. Dessa är samtliga områden som är markerade för hel avverkning, vissa lokaler markerade för delvis avverkning samt områden där ingrepp bör ske med särskilt beaktande. Vid flera lokaler togs en GPS punkt som indikator för två till flera träd. Vid dessa
områden bör lämplig expertis delta vid tillfället då träd för avverkning markeras ut. En kort beskrivning för dessa lokaler finns i Bilaga 4. Områden för hel avverkning - A Inom detta område återfinns en större Klibbal samt Sälg och Hassel som bör undantas från avverkning om möjligt. - B och C Variationsrik lövskogslund med inslag av större Tall och till viss del Gran och Sälg. Mestadels relativt unga Ekar, dock med flera större äldre exemplar. Förekomst av död ved. Kuperad och divers topografi sluttande mot söder, med varierat fältskikt bestående av mossor, ormbunkar och olika kärlväxter. Goda förhållanden för pollinerande och vedlevande insekter och mindre fåglar. Större Tallar, Ekar och Sälgar bör undantas från avverkning, om möjligt. - D I detta område förekommer Hassel och några grövre exemplar av Asp som är värda att undanta från avverkning om möjligt. Kring spårområdets absoluta närhet återfinns endast mindre buskage av Hassel. Björnloka förekommer längs stängslet mot spårområden kring ungefär mitten av området och västerut. I södra delen, och söder om korridoren börjar ett relativt variationsrikt barrskogsområde dominerat av gran med en hel del större träd med potential att bli värdefulla för biologisk mångfald. Om avverkning sker så nära spårområden som möjligt blir påverkan på biologiska värden försumbar. Områden för delvis avverkning - E Denna del av korridoren är förlagd till befintliga gång- och cykelvägar, som kantas av större Ekar. Där korridoren löper genom skogsdungen står flertalet värdefulla träd. Skogspartiet kan beskrivas som ett lövskogsparti dominerat av Ek men med inslag av Tall, med överlag höga värden för biologisk mångfald. Större Tall och Ek bör undantas från avverkning. Där korridoren närmar sig spårområden bör avverkning ske söder om gång/cykelvägen. - F Mestadels exploaterat område med enstaka träd. Störning från Maglungsvägen samt från verksamheter intill gör föryngring och reproduktion i detta område osannolikt. Gång/cykelväg fragmenterar detta område till två mindre partier som reducerar dess biologiska betydelse ytterligare. Inga stora biologiska värden. En äldre Sälg samt en yngre Ek bör undantas från avverkning. - G Denna del av korridoren är förlagd till kanten av ett större lövskogsområde av variationsrik och naturlig karaktär. Sumpskogsliknande förhållanden, med stillastående vattenytor och flera exemplar av Klibbal. I norra delen av korridoren finns flera större exemplar av Ek och Sälg. Större och äldre Klibbal, Ek och Sälg bör undantas från avverkning. - H Inom detta område finns en mindre dunge med Aspträd samt två mindre Ekar. Avverkning bör förläggas till västra delen av korridoren.
- I Inom detta område finns två större äldre Sälgar, som inte bör avverkas. Även ett par yngre Ekar med potential att bli värdefulla är markerade och bör undantas från avverkning. - J I södra delen av detta område finns en mindre skogsdunge med en större Tall och en Större Ek, för vilka det inte gick att erhålla GPS-positioner. Kring mitten av området finns även ett par Sälgar samt en yngre Ek. - K Inom detta område finns en Sälgdunge, en större Ek samt död ved som bör undantas. Övriga områden - A:1 och A:2 Dessa områden består av lövskogsdominerad blandskog med stor variation vad gäller ålder och strukturer i skogen. Gott om död ved och stående döda träd, och flera levande träd som sannolikt kan utgöra lämpliga hålträd för fåglar. Nötväcka med ungar observerades. Dessa områden angränsar korridoren, och bör lämnas orörda. - A:3 Områden A:3 ligger till största del utanför korridoren. Det består av en lövskogsdunge dominerad av grova Aspar med viss sumpskogskaraktär. Rikligt med död ved, och häckande fåglar observerades i dungen, bland annat Större Hackspett observerades mata ungar i en av de grövre Asparna. Stor hänsyn bör dock tas vid avverkning även i kanten av detta område. Om möjligt bör kabeln förläggas så nära Örbyleden som möjligt, så att ingen avverkning eller ingrepp i dungens markskikt behöver ske.
Slutsats Denna rapport sammanställer en inventering av värdefulla träd utifrån ett ekologiskt perspektiv. Detta innebär att värdet utgår ifrån trädets funktion i ett ekologisk sammanhäng; som livsmiljö, reproduktionslokal och födokälla för olika arter genom en livscykel. Träd som har estetiska eller kulturella värden men ringa betydelse för biologisk mångfald är därför inte representerade här, såvida dessa värden inte sammanfaller. Större delen av korridoren är förlagd till markytor där påverkan på biologiska värden blir små. Värdefulla träd och områden befinner sig mestadels utanför områden för eventuellt avverkning. Söder om Bandhagens industriområde, inom områden B, C, G och E (Bilaga 2) innebär dock hel eller delvis avverkning att betydande ingrepp måste till i små men värdefulla skogsmiljöer. Biolog, ekolog eller arborist bör vid dessa områden delta vid tillfälle då träd markeras för avverkning, för att säkerställa att påverkan på biologisk mångfald minimeras. Lämplig expertis bör även bistå vid markering av träd för avverkning kring samtliga områden markerade enligt Bilaga 2, samt vid lokaler för flera träd enligt Bilaga 3. Skogsalm som identifierades vid 4 lokaler bör undantas helt för avverkning, på grund av dess status som akut hotad art i Sverige.
Underlag till denna inventering 1. Enetjärn natur AB, 2016-01-18, Inventering och bedömning av naturvärde Snösätra Planerad transformatorstation och ombyggnation av kraftledning 2. GIS-data på tidigare utförd inventering av större träd längs korridoren
Bilagor Bilaga 1 - inventeringsområde Bilaga 1. Inventeringsområde och underlag till inventeringen, i form av GPS-markerade större träd.
Bilaga 2 Områden för vidare utredning Bilaga 2.. Områden där arborist, biolog eller annan lämplig expertis bör följa med ut vid tillfälle då träd markeras för avverkning.
Bilaga 3 identifierade träd samt övriga områden Bilaga 3. Markerade träd, grupper med träd, lokaler för Skogsalm samt övriga hänsynsområden. Varje GPS-punkt är märkt med sitt indexnummer, och går via detta nr att identifiera i bilaga 4.