Bilaga D:2. Motion Tolkning av avtalsvillkor



Relevanta dokument
STADGAR. Samfälligheten(erna) skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om dess (deras) ändamål.

Stadgar för TULKA VÄGSAMFÄLLIGHETSFÖRENING NORRTÄLJE TULKA GA:1 Inledning

Stadgar för Stora Barnviks samfällighetsförening Antagna vid ordinarie föreningsstämma

Föreningens firma är Loddby Evalunds Vägsamfällighetsförening (LEV).

Samfälligheterna skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om deras ändamål.

NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR FÖR NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING ( )

3 Samfälligheterna skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om deras ändamål.

STADGAR. Föreningens firma är: Mosaikvägens samfällighetsförening. Föreningen förvaltar Brunna ga:2

Stadgar för Kläppen Samfällighetsförening. Föreningens firma är: Kläppen Samfällighetsförening

Stadgar tagna vid årsstämma i Norröra Samfällighetsförening den 16 juli 2017

Ropnäs Samfällighetsförening STADGAR 1 (5) FIRMA Föreningens firma är Ropnäs samfällighetsförening.

STADGAR. för SVINNINGE SAMFÄLLIGHET

Föreningens firma är GÅSHAGA STRANDS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING

Beddingestrands Samfällighetsförening STADGAR

2 Samfälligheter Föreningen förvaltar Älgö ga:3 i Nacka kommun, bestående av en enskild väg samt en till vägen anslutande brygga.

Stadgar för Portvaktens Samfällighetsförening

3 Grunderna för förvaltning Samfälligheten skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om dess ändamål.

STADGAR. Sammanträdesdatum Stadgar för Stenby Samfällighetsförening

Stadgar för samfällighetsföreningen BIRGIT - BERTIL

Stadgar för samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla.

STADGAR Kesudalens samfällighetsförening

STADGAR FÖR NABBO SAMFÄLLIGHETSFÖRENING

Kungshamns samfällighetsförening (organisationsnummer )

ß r{ STADGAR Kringelfjordens. stadgar för Kringelfjordens samfällighetsförenin g,71,64s6-s1.1.6,bildad

1 FIRMA Föreningens firma är Vårdkasens Samfällighetsförening. (organisationsnummer: )

STADGAR 1 (5) FIRMA Föreningens firma är GYLLEBOSJÖ samfällighetsförening.

Stadgar för Vätö Huvuds vägförening org.nr

STADGAR för GÅSHAGA BRYGGAS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING Organisationsnummer

2 Samfälligheter Föreningen förvaltar vägar och gator i Almby GA:19 samt gatubelysning ingående i Almby GA:20.

Stadgar för Risö samfällighetsförening

STADGAR Anders A. Stadgar för Ekås Samfällighetsförening

Justerade av 6

NOCKEN STADGAR för Samfällighetsföreningen Nocken i Sollentuna

FIRMA Föreningens firma är GYLLEBOSJÖ samfällighetsförening.

GNEJSENS. Carlshem, Umeå kommun STADGAR. ANTAGNA med ANDRING ,514 och 815

Kallelse till årsmöte 2014

Bilaga 6 Förslag till nya stadgar samband med förrättningsmötet 7 Mars 2015 så antogs nya stadgar. Men tyvärr protokol1frdes

3 GRUNDERNA FÖR Samfälligheten skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet FÖRVALTNING bestämts om dess ändamål.

STADGAR Sammanträdesdatum

Stadgar för Lerviks Samfällighetsförening antagna vid sammanträde den 17 mars 1999.

SAMFÄLLIGHETEN TORNFALKEN

Stadgar för Sjöhultets samfällighetsförening Organisationsnummer:

!!!!! "#$%&'$())&!*+,-!./%!! 0"%123'!'&).(00245"$!! )600/'789'!'360&!! *+,-:+;:**!30!,+<++!!

Föreningen förvaltar gemensamhetsanläggningarna nr 2 och nr 3 tillkomna genom anläggningsbeslut (Dnr FABR 96474). Vättersö ga :12, ga :13

2 Samfälligheter Föreningen förvaltar Älgö ga:3 i Nacka kommun, bestående av en enskild väg samt en till vägen anslutande brygga.

Stadgar För 101net Käglinge Samfällighetsförening

Föreningens firma är Arnö samfällighetsförening. Föreningen förvaltar Marum ga:1.

Föreningens firma är Arnö samfällighetsförening. Föreningen förvaltar Marum ga:1.

R E G I S T R E R A D E Föreningens firma är Kyrkbyns samfällighetsförening. Föreningen förvaltar Kyrkbyn ga:1.

Föreningens firma är Alsjöns Samfällighetsförening. För föreningen skall finnas en styrelse med säte i Lerums Kommun.

3 Grunderna för förvaltningen Samfälligheten ska förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om dess ändamål.

Grunderna för förvaltningen Samfälligheten skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om dess ändamål.

Stadgar. Gislövs Vägförening

Stadgar för Påfvelunds samfällighetsförening org.nr:

STADGAR FÖR SEGLARBYNS VÄGFÖRENING

Samfälligheten skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om dess ändamål.

Utgåva A4 Förslag till ändring av STADGARNA daterade Överstruket utgår och tillägg är skrivet med rött.

Stadgar för Rickeby Samfällighetsfören ing

2 Föreningen förvaltar. Anläggningssamfällighet tillkommen genom Samfälligheter anläggningsbeslut (Dnr H 99672).

Stadgar. 1 Föreningens firma är: Firma Sundbyholms samfällighetsförening ( )

Föreningens firma är Rutsbergs Samfällighetsförening. Föreningen förvaltar Rutsberg ga:l och Rutsberg ga:2.

Tyresö Centrums Samfällighetsförening Organisationsnummer FIRMA Föreningens firma är Tyresö Centrums Samfällighetsförening.

Stadgar. 1 Föreningens firma är: Firma Sundbyholms samfällighetsförening ( )

Stadgar. 1 Föreningens firma är: Firma Sundbyholms samfällighetsförening ( )

Hermelinen Samfällighetsförening Antagna

Stadgar för Xxxxxxxx Bryggförening i Mälarbaden

Älvnäs vägförening Stadgar faststäl da 2003 Reviderade 2011

EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening

Föreningens firma är Hammarkrokens Samfällighetsförening.

Föreningens firma är Anläggningssamfälligheten Timjanen i Uppsala.

Föreningens firma är Östra Laxsjöns samfällighetsförening.

STADGAR. 1 FIRMA Föreningens firma är Envikens samfällighetsförening

Resarö Vägförening STADGAR Ytterbyvik VAXHOLM

1 Föreningens firma är Baltora vägförening. Firma

Informationsmöte Lantmäterimyndigheten i Helsingborgs kommun

STADGAR. Organisationsnummer Firma Föreningens firma är Bredsund - Rotholma samfällighetsförening

3 GRUNDERNA FÖR FÖRVALTNINGEN

Uatum Le.ntmäterimyndigneten Stockholms län har denna dag verkställt registrering av Duettvägens. sajnfällighetsförening.

VÄSTERMARKENS VÄGFÖRENING

Utgåva B-17. Föreningens firma är Papegojans samfällighetsförening.

STADGAR Sammanträdesdatum den 4 juni 2011

STADGAR. Sammanträdesdatum Skeppsviks samfällighetsförening. som har del i samfällighet upptagen under 2.

TOFSÖ SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR. Föreningen förvaltar gemensamhetsanläggning tillkommen genom anläggningsbeslut (D99617).

Stadgar Ingaröstrands samfällighetsförening.

STADGAR för LÖVÅSENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING

Stadgar. Sammanträdesdatum

VIDJA VÄGFÖRENING STADGAR 1 (5) - s a m f ä l l i g h e t s f ö r e n i n g

1 FIRMA Föreningens firma är Djuröns samfällighetsförening. 2 SAMFÄLLIGHETER Föreningen förvaltar en gemensamhetsanläggning enligt protokoll

Kallelse till årsmöte 2015

3 GRUNDERNA FÖR FÖRVALTNINGEN Samfälligheten skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om dess ändamål

STADGAR. för SVINNINGE SAMFÄLLIGHET

Stadgar (Sammanträdesdatum )

STADGAR. Sammanträdesdatum

BRUNNSBERGA SAMFÄLLIGHETSFÖRENING

Stadgar Beslutade på extrastämman

Föreningens firma är Vintergatans samfällighetsförening

3 GRUNDERNA FÖR FÖRVALTNINGEN Samfälligheterna skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om dess ändamål.

STADGAR. 1 FIRMA Föreningens firma är: Valhundens samfällighetsförening (VHS)

Stadgar Kvarteret Gårdvarens Samfällighetsförening. Stadgar

Föreningens firma är Hensviksö samfällighetsförening

Transkript:

Bilaga D:2 Motion Tolkning av avtalsvillkor Mot bakgrund av styrelsens bilaga 4 i kallelsen till extra stämma 2013 redovisade problem med tolkningen av Sjöbodsavtalets villkor 6.2 gällande debiteringsgrunden för sjöbodens elförbrukning, följer nedan en kort beskrivning gällande bakgrunden till och hur tolkningen skall göras. Ordinarie föreningsstämman 1997 uppdrog åt styrelsen att utreda möjligheterna till en verksamhetsuppdelning av Föreningen innebärande att brygg- och båtplatsdelen skiljdes från den del av verksamheten som gällde sjöbodar. Som framgår av bilagan var anledningen att varje del av verksamheten av rättviseskäl skulle svara för sina kostnader. Styrelsen lade till ordinarie föreningsstämman 1998 fram detta förslag innebärande delägarnas beslut om att gå vidare med frågan, vilket skulle innebära nödvändigheten av ett nytt anläggningsbeslut samt utformning av nya stadgar och en ny förvaltningsstruktur. Delägarna beslutade dock att avbryta styrelsens vidare arbete med frågan och behålla Föreningens organisationsstruktur oförändrad. När senare en större byggnation av sjöbodar planerades till 2004 beslöts att avtalen gällande sjöbodarna nu skulle få en enhetlig utformning för att förenkla förvaltningen och skapa en större rättstrygghet för nyttjanderättshavarna till sjöbodarna. Utformningen skedde mot bakgrund av delägarnas beslut att rättviseaspekten mellan de olika verksamheterna inte var av sådan betydelse att den nödvändigtvis behövde beaktas. Eftersom nyttjanderättshavarna till sjöbodarna även var andelssatta för båtplatser ansågs den orättvisa som i sammanhanget kunde finnas såsom överkomlig i förhållande till det arbete som erfordrades för att få en verksamhetsuppdelning till stånd enligt ovan. Därför angavs i aktuellt villkor förbrukningsavgift, som avsåg rörlig del av elavgiften. Kostnaden för de fasta avgifterna skulle således fördelas inom delägarkollektivet. Nuvarande styrelse har, utan att ha kännedom om denna bakgrund, velat ändra på tolkningen av Sjöbodsavtalets villkor 6.2 så att denna nu även skulle innefatta fördelningen av kostnaderna för de fasta avgifterna. Styrelsens goda uppsåt med att få till stånd ökad rättvisa utgör således ett dilemma som är svårt att hantera. Med delägarnas kännedom om detta förhållande tror jag att de flesta ändå på frivillighetens väg ställer sig bakom styrelsens mening. Jag yrkar därför att Föreningens faktura avseende elförbrukning i sjöbod skall innehålla tydlig valmöjlighet för nyttjanderättshavaren att betala förbrukningsavgiften i enlighet med den strikta tillämpningen av Sjöbodsavtalets punkt 6.2 och den inom delägarkollektivet mer rättvisa komponenten som även innefattar fasta kostnader utöver den rörliga avgiften. Göteborg den 27 januari 2014 Rolf Lundfelt, ordförande 1997-2011 Bilaga styrelsens förslag till ordinarie föreningsstämman 1998

Föreningens ordinarie årsmöte den 27 april 1997 beslöt (prot p 15) uppdra åt styrelsen att utreda frågan om Föreningens organisation och förslå erforderliga ändringar. Styrelsen får härmed lämna sitt övervägande. Verksamhetsuppdelning Lerviks Samfällighetsförening har numera två huvudsakliga anläggningar som tillgång, dels brygganläggningen med tillhörande båtplatser och förtöjningsutrustning samt dels uppförda sjöbodar. Båda kommer sannolikt få större omfattning än hittills. Detaljplanen för Lerviksområdet ger möjlighet till ytterligare bryggutbyggnad på hamnområdets östra sida samt möjlighet till omfattande sjöbodsbyggnation inom hela området. Dessa olika verksamheter har olika behov, kostnader samt står skilda risker. De delägare som har sjöbod har även båtplats och representerar därigenom stort sammanlagt andelstal i Föreningen. De delägare som endast har båtplats har behov av att få frågor som rör brygganläggningen, såsom förtöjning, frågor gällande Y-bommar, byte av båtplatser, underhåll av hamnen och inte minst skador till följd av is och vatten tillgodosedda. Delägare som även har sjöbod har frågor av annan karaktär, t ex underhåll av byggnaden. Föreningen står därvid inte någon särskild risk. För Föreningen gemensamma kostnader för sjöbodarna såsom reparationer, el, försäkring, fastighetsskatt etc kan, om verksamhetsuppdelning inte sker, inte särskild uttaxering göras, utan måste fördelas på samtliga Föreningens delägare. Av ovanstående kan konstateras att delägare representerande ett ej obetydligt andelstal i Föreningen kan ha helt olika intressen rörande frågor där ställning skall tas till uttaxering. Man måste därför fråga sig om det är önskvärt att andel i en verksamhet skall påverka beslut för annan verksamhet. Det finns därför anledning överväga om inte Föreningsmöte skall besluta att ändra i stadgarna för att möjliggöra en verksamhetsuppdelning så att särredovisning av utgifts- och inkomststat och därmed kostnadsfördelning kan göras hos den verksamhet till vilken dessa är att hänföra. Vårt anläggningsbeslut lägger inget hinder häremot. Som framgår av förvaltningsberättelsen deltar allt färre medlemmar i Föreningens verksamhet. Detta medför överlag ökade kostnader för Föreningen. Förslaget öppnar vägen för att även kunna dela upp brygganläggningen. På så sätt skulle de medlemmar som underhåller sin brygga få motsvarande minskad avgift till Föreningen, medan de som väljer annan underhållsform får ökade avgifter. Den enskilde medlemmen får därmed ett större inflytande över utdebiteringen och kan påverka dess storlek genom motsvarande större ansvarstagande och arbetsinsats än hittills. Även lantmäterimyndigheten har givit uttryck för önskemål om att vi genomför en sådan uppdelning av verksamheterna inom Föreningen. Förbehåll härom görs därför i de avtal som vi nytecknar. Forts.. Förslag till beslut: Styrelsen yrkar bifall till förslaget för att möjliggöra uppdelning av Föreningens verksamhet. Därför föreslås följande ändringar av stadgarna. Notera att förslaget inte innebär beslut om att verksamhetsuppdelning på visst sätt skall ske. 18 Flera verksamhetsgrenar Bilaga till Motion D:2 (2 sid) Skall omröstning ske i fråga som berör flera verksamhetsgrenar gemensamt har vid tillämp-ning av huvudtalsmetoden varje medlem en röst även om han har del i flera verksamhets-grenar. Vid tillämpning av andelsmetoden skall i motsvarande fall varje medlems röstetal framräknas

på följande sätt. Först reduceras medlemmens röstetal inom varje verksamhetsgren i förhållande till verksamhetsgrenens andel i den gemensamma verksamhet omröstningen avser. Därefter sammanlägges de reducerade röstetalen för varje medlem. Verksamhets-grenarnas andelar i verksamhet som är gemensam för Samfälligheten utgör:...(framräknas) 9 Styrelse förvaltning - - - 4 årligen till ordinarie stämma avge förvaltningsberättelse över Föreningens verksamhet och ekonomi, om förvaltningen omfattar är uppdelad på olika verksamhetsgrenar och medlemmens andelar inte är lika stora i alla verksamhetsgrenar, föra särskild redovisning för varje sådan gren, - - -

Styrelsens kommentar: Motionären grundar sitt yrkande på att de fasta elavgifterna för sjöbodarna skall fördelas inom delägarkollektivet. D.v.s. alla medlemmar oavsett man har sjöbod eller ej. Denna fördelning grundar sig i sin tur på att styrelsen inför årsmötet 1997 föreslog en verksamhetsuppdelning. Syftet var att kunna fördela kostnader och risker efter delägarnas olika intressesfärer. Styrelsen skrev bl.a. i sin motivering att gemensamma kostnader för sjöbodarna såsom reparationer, el försäkringar fastighetsskatt fördelas på samtliga ägare. Någon verksamhetsuppdelning kom inte till stånd. Trots att ingen verksamhetsuppdelning kom till stånd, reglerar Avtal gällande sjöbod mellan föreningen och en s.k. byggherre dessa kostnader. Punkterna 3.4, 4.2, 5.6 samt 6.1 och 6.2 reglerar samtliga de kostnader som utgjorde grunden till styrelsens förslag för 1997. I avtalet ligger således alla kostnader avseende el. Att i föreningens faktura ge nyttjanderättshavare valmöjlighet att betala sin elförbrukning i sjöbod på två olika sätt, förefaller helt orimligt. Detta skulle om möjligt skapa än mer orättvisa, där den lojale andelsägaren betalar sin andel av totalkostnaden medan andra mindre lojala andelsägare väljer att åka snålskjuts på övriga medlemmars bekostnad. Precis som motionären själv säger, är detta att välja mellan den inom ägarkollektivet mer rättvisa modellen alternativt en av vissa strikt tolkning av sjöbodsavtalets punkt 6.2. Punkt 6.2 säger: Byggherren/Nyttjanderättshavaren svarar för kostnad enligt punkt 6.1liksom för kostnad gällande elinstallationer i sjöboden samt egen förbrukning. Här görs ingen skillnad på rörliga eller fasta kostnader utan endast egen förbrukning omnämns. Skall man uppnå en rättvisa i denna utdebitering, skall självklart sjöbodsinnehavaren betala elavgiften för såväl sin rörliga del som sin andel (proportionellt till förbrukning) av fastavgifterna. Utan att betala dessa får man ingen ström vare sig till bodar eller andra förbrukningsställen. Då först har man betalat egen förbrukning. Den verksamhetsuppdelning som föreslogs 1997, och som sedan avslogs, hade heller inte klarat inte en full rättvis fördelning. Hur skulle exempelvis elkostnader för bryggbelysning ha fördelats? En gemensam och hundraprocentig anslutning till tolkningen, att egen förbrukning inkluderar såväl rörliga kostnader som sin andel av fasta kostnader, ger den mest rättvisa debiteringsformen.

Styrelsen föreslår stämman att besluta: Att tolkningen av begreppet egen förbrukning skall vid utdebitering av el till andelsägare till sjöbod tolkas som totalkostnaden av den rörliga kostnaden samt sin andel av fasta kostnader.