Botkyrka kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Botkyrka kommun
2(11) Tillsyn i Botkyrka kommun har genomfört tillsyn av Botkyrka kommun under höstterminen 2016. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskola. Översikt över konstaterade brister i verksamheterna s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen i förskolan 2. Utveckling av utbildningen i förskolan Typ av ingripande, n d Senaste datum för redovisning 2017-10-02 2017-10-02 I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar anges längre fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning bedömer att det finns brister i Botkyrka kommuns systematiska kvalitetsarbete för förskolan. Tillsynen visar att en viss uppföljning av förskolan sker på huvudmannanivå men att den inte är tillräcklig som underlag för analys vilket innebär en risk för att de åtgärder som vidtas inte ger avsedd effekt. Enligt kan ett bristfälligt systematiskt kvalitetsarbete innebära att brister i verksamheten inte upptäcks och därmed inte heller åtgärdas av kommunen. Tillsynen visar vidare att det på huvudmannanivå saknas strategier för förskolornas arbete med att ge barn som har annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla såväl det svenska språket som sitt modersmål.
3(11) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Botkyrka kommun att senast den 2 oktober 2017 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Förutsättningar för utbildningen i förskolan Huvudmannen ska ge förskolechefen och övrig personal vid förskoleenheterna förutsättningar, så att utbildningen i förskolan är likvärdig och av hög kvalitet. I detta arbete ingår bland annat att informera vårdnadshavare om och erbjuda barn utbildning i förskolan. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat att förse förskoleenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, samt se till att barngrupperna har en lämplig storlek och sammansättning. I arbetet ingår också att säkerställa att de förskolechefer som är anställda att leda verksamheten vid förskoleenheterna, och den personal som bedriver undervisning, har den behörighet och kompetens skolförfattningarna kräver. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av barn. I de fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Kommunen utövar också sitt tillsynsansvar över fristående förskolor och pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen godkänt. Bedömning av brist konstaterar att Botkyrka kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att förskolan medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. (8 kap. 10 skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Utarbeta och implementera rutiner så att förskolorna medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Motivering till bedömning av brist bedömer att alla barn på förskolorna i Botkyrka kommun inte får möjlighet att utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Även om det finns modersmålstränare att tillgå så är det inte tydligt hur deras insatser bäst ska tas tillvara och det saknas även strategier för hur arbetet ska bedrivas. Av utredningen framgår att pedagogerna använder sig av kollegialt lärande för att
4(11) stärka de språkutvecklande arbetssätten men det är otydligt i vilken omfattning lärdomar tas tillvara i verksamheten. vill framhålla att det är av vikt att kommunen har tydliga övergripande strategier för arbetet, så att alla barn får en möjlighet att utveckla såväl det svenska språket som sitt modersmål. Det är även svårt att utvärdera och analysera arbetet med flerspråkighet om det saknas riktlinjer och direktiv för detta. Enligt skollagen ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla det svenska språket och sitt modersmål. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 351) anges att det är en grundläggande uppgift för förskolan att ge alla barn möjligheter att tillvarata sina resurser på bästa sätt. Att stödja barns språkutveckling och den kulturella mångfalden är därför en viktig uppgift för förskolan. Språk och lärande hör oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Forskning visar att barn med utländsk bakgrund, som har goda kunskaper i sitt modersmål samt god kännedom om sin bakgrund och som vistas i flerspråkiga miljöer, har bättre möjligheter att lära sig svenska och även inhämta och utveckla färdigheter inom andra områden, t.ex. matematik. Stöd för barn med annat modersmål än svenska är därför mycket viktigt i förskolan, särskilt för yngre barn som är i färd med att utveckla språk och identitet. Det räcker inte med att barnen talar sitt modersmål i hemmet. Även förskolan bör bidra till att modersmålet utvecklas för att barnen aktivt ska kunna kommunicera på såväl sitt modersmål som på svenska. Av utredningen framgår att huvudmannen behöver tydliggöra riktlinjer och direktiv för hur förskolorna i Botkyrka kommun ska arbeta för att främja och stärka barns språkutveckling. Av informationsinhämtningen som tagit del av inför tillsynen framgår att det pågår ett läsprojekt på förskolor i kommunen som syftar till att skapa förutsättningar för barnens literacyutveckling genom berättande, texter i skilda fauner och i olika medier. Vidare framgår det av informationsinhämtningen att i de resultatdialoger som årligen genomförs mellan förvaltning och förskolechefer, betonas vikten av att arbeta språkutvecklande och ge barnen tillfällen till att få tillgång till sitt modersmål i förskolan. I intervjuer med uppger förskolechefer att de köper in modersmålstränarna från huvudmannen på timmar. Modersmålstränarnas uppdrag är att öka barnens förståelse för språk. Flera förskolechefer säger dock att det är oklart vad som förväntas av dem och att det finns outtalade strategier vilket leder till att arbetet blir "väldigt spretigt". Förskolecheferna berättar att språkutvecklande arbetssätt är ett område som alla ska arbeta med och utvärdera varje år men att hittills har ingen representant på huvudmannanivå efterfrågat vad detta arbete ger för konsekvenser för barnens lärande och att de aldrig har diskuterat vad det ger
5(11) för effekt. I intervju med verksamhetschefen för förskola framgår att området modersmål i kommunen behöver omorganiseras så att modersmål ska ingå i den dagliga verksamheten. Hon berättar att det inte finns några riktlinjer för arbetet med modersmål men att detta har diskuterats och ska tas fram under 2017. Kommunen håller också på att bygga ut den digitala didaktiken och hur förskolan kan jobba både kulturellt och språkligt. Även i kommunens egen dokumentation som tagit del av (Kvalitetsredovisningen 2015) anges att flera förskolor "har svårigheter med att arbetet med barns flerspråkighet inte stämmer överens med de pedagogiska tankar som i övrigt formar verksamheten". Som en av orsakerna anges att modersmålslärare inte alltid är integrerade i organisationen utan arbetar vid sidan om. Många förskolor upplever att modersmålstränarna gör lösryckta insatser. Av dokumentet framgår vidare att det är otydligt vilka insatser som pedagogerna förväntas genomföra och "i vilken omfattning lärdomar som pedagogerna får inom ramen för kollegialt lärande tas tillvara i verksamheten". Motivering till föreläggande som ingripande Då verksamheten vid förskolorna inte uppfyller de krav som ställs i författningarna, föreligger skäl att förelägga Botkyrka kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa konstaterade brister. Utveckling av utbildningen i förskolan Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i förskolan inom väsentliga områden, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid förskoleenheterna. Denna nulägesbild ska bland annat innefatta resultat avseende förskoleenheternas arbete med att främja barnens utveckling och lärande, och att erbjuda en trygg omsorg i en god miljö fri från kränkande behandling. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger förskoleenheterna, för att de ska kunna ge barnen en god utbildning och omsorg. Huvudmannen analyserar sedan nulägesbilden i förhållande till de nationella målen, beslutar om vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nuläges bilden ska denna bygga på uppgifter som förskolecheferna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid förskoleenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och gransknings rapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som förskolechefen tillsammans med förskollärare och övrig personal genomför vid förskoleenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen och omsorgen är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan förskoleenheterna anpassas efter enheternas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som
6(11) personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar barnens utveckling och lärande. Bedömning av brist konstaterar att Botkyrka kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 g skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Följa upp och sammanställa måluppfyllelse och resultat i förhållande till de nationella målen samt anmälningar om kränkande behandling av elever. Utifrån uppföljning av resultaten och måluppfyllelsen analysera vad som påverkar och orsakar resultaten och måluppfyllelsen för verksamheten. Utifrån analysen identifiera utvecklingsområden och besluta om genomförande av utvecklingsåtgärder som ska genomföras. Planera och genomföra de beslutade utvecklingsåtgärderna. Motivering till bedömning av brist bedömer att det finns brister i Botkyrka kommuns systematiska kvalitetsarbete för förskolan. Tillsynen visar att en viss uppföljning som tar utgångspunkt i läroplanen sker på huvudmannanivå men att den inte är tillräcklig som underlag för analys vilket innebär en risk för att de åtgärder som vidtas inte ger avsedd effekt. Enligt kan ett bristfälligt systematiskt kvalitetsarbete innebära att brister i verksamheten inte upptäcks och därmed inte heller åtgärdas av kommunen. Detta kan få till följd att barnen i förskolan får sämre förutsättningar att nå målen för utbildningen. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktning på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det
7(11) systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Vidare följer av skollagen att om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. s utredning visar att huvudmannen inte i tillräcklig utsträckning följer upp arbetet i förskolan utifrån de nationella målen. Av intervjuer och av dokumentation framgår att samtliga förskolor i kommunen arbetar med fyra väsentliga områden: språkutveckling, digitalisering, inkludering och systematiskt kvalitetsarbete. Förskolecheferna berättar i intervjuer med att ett sätt för huvudmannen att följa upp verksamheten är de s.k. "resultatdialogerna" som genomförs en gång per år mellan huvudman och förskolechef. Som underlag till resultatdialogen används bland annat respektive förskolas arbetsplan och resultatpalett. Varje förskola skriver även en egen kvalitetsrapport som lämnas till huvudmannen. I intervju uppger flera förskolechefer att det pågår många positiva aktiviteter men att dessa inte länkar samman mellan huvudmannen och verksamheten, bland annat beroende på att uppföljning och återkoppling från huvudmannen inte sker regelbundet. Flera förskolechefer uppger att det är svårt att hitta mätbara mål för förskolan som går att följa upp. Även verksamhetschefen för förskolan menar att de flesta enheter saknar konkreta mål för sina aktiviteter och att det finns ett behov av att konkretisera målsättningen i förskolan. Läroplanens mål behöver förtydligas i kvalitetsdokumenten, säger både verksamhetschefen för förskolan och representanter för förvaltningens kvalitetsstöd. Av utredningen framgår vidare att analysen avseende förskolans måluppfyllelse brister. Flertalet förskolechefer berättar att även om det finns flera stora utvecklingsområden så har de aldrig diskuterat effekterna av dessa satsningar. De uttrycker att det är svårt att göra analysen av resultaten och att det saknas kvalitativa diskussioner i arbetslagen vilket delvis är en kompetensfråga hos personalen. Även verksamhetschefen uttrycker att "kopplingen att sätta mål som sedan ska analyseras, det är svårt". har tagit del av den dokumentation som Botkyrka kommun inkommit med inför tillsynen. I den senaste dokumenterade kvalitetsredovisningen för Botkyrka kommun "Kvalitetsredovisning 2015 - lägesrapport och analys" anges generella beskrivningar av nuläget i förskolan och enstaka insatser utifrån de fyra väsentliga områden. I dokumentet återfinns inte en sammanställning av måluppfyllelsen vid förskolan eller analys av verksamhetens resultat. I dokumentet "Botkyrkas resultat och indikatorpalett 2016-12-08" finns dock en sammanställning gällande personalstatistik i förskolan samt resultat av medarbetarenkäten som till exempel mäter
8(11) personalens upplevelse av barnens trygghet, gemensamt förhållningssätt, tilltro och positiva förväntningar samt styrning och ledning av verksamheten. s tillsyn visar vidare att tjänstemän vid kommunen anser att huvudmannen behöver följa upp och analysera anmälningar om kränkande behandling som kommer in från enheterna. Vid intervju med förvaltningens ansvariga för utvecklings- och kvalitetsarbetet framgår bland annat att antalet anmälningar om kränkande behandling som kommer in till huvudmannen är många och att de anser att en analys av arbetet med att följa upp kränkningar behöver göras. Vidare uppger kommunens utredare, som tar emot anmälningar om kränkande behandling, bland annat att kommunen behöver arbeta med anmälningar och uppföljning av kränkande behandling. Förvaltningschefen och chefen för specialiststöd uppger i intervju att de inte analyserar anmälningarna tillräckligt. De uppger även att de vill ha en analys av inkomna anmälningar, men att det idag inte finns ett system för att kunna analysera inkomna anmälningar och besluta om eventuella åtgärder. Motivering till föreläggande som ingripande Eftersom verksamheten inte uppfyller de krav som ställs i författningarna, föreligger skäl att förelägga Botkyrka kommun att vidta åtgärder för att avhjälpa konstaterade brister. På s vägnar Mårten etersson Beslu sfattare fk, K Kristine Bro jo Föredragande
9(11) Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Botkyrka kommun
Bilaga Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvartagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
Bilaga Bilaga 2: Fakta om Botkyrka kommun Botkyrka kommun har cirka 90 000 invånare och består av fem kommundelar - Alby, Fittja, Hallunda-Norsborg, Tullinge och Tumba-Grödinge. Det övergripande ansvaret för förskolans verksamhet i Botkyrka kommun har utbildningsnämnden med tillhörande förvaltning. I kommunen finns 49 kommunala förskolor som vid tiden för tillsynen har 4 865 barn inskrivna. Förskolorna är uppdelade i fyra områden. Det finns även en pedagogisk omsorg med 12 barn inskrivna.