Klimatstrategi för Sala kommun

Klimatstrategi för Sala kommun Antagen av kommunfullmäktige, Sala kommun 2006-10-19 Strategidokumentet är framtaget i samverkan mellan samhällsbyggnadsförvaltningen, Sala kommun och Sala Heby Energi AB. Författare: miljöingenjör Lisa Granström Sala kommun och produktutvecklare Hans Nilsson SHE AB.

Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INTRODUKTION... 3 BÄRANDE IDÉER FÖR ENERGI- OCH KLIMATARBETET I SALA KOMMUN... 4 ENERGIEFFEKTIVISERING... 4 UPPVÄRMNING... 4 TRANSPORTER... 4 ENERGIPRODUKTION... 4 SAMVERKAN, KUNSKAPSSPRIDNING OCH FÖRBEREDELSE... 5 ENERGIANVÄNDNING I SALA KOMMUN... 6 UPPVÄRMNING... 7 TRANSPORTER... 8 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I SALA KOMMUN... 8 KOLDIOXID... 8 METAN... 11 DIKVÄVEOXID... 11 ÖVRIGA VÄXTHUSGASER... 11 VAD HAR GJORTS HITTILLS?... 12 ENERGIEFFEKTIVISERING... 12 UPPVÄRMNING... 12 TRANSPORTER... 12 ENERGIPRODUKTION... 13 SAMVERKAN, KUNSKAPSSPRIDNING OCH FÖRBEREDELSE... 13 MÅL FÖR MINSKADE UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER... 14 NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL... 14 SALA KOMMUNS KLIMATMÅL... 14 Långsiktiga mål... 14 Delmål Energieffektivisering... 14 Delmål Uppvärmning... 14 Delmål Transporter... 15 Delmål Energiproduktion... 15 Delmål Samverkan, kunskapsspridning och förberedelse... 15 VAD BEHÖVER GÖRAS? - HANDLINGSPLAN FÖR ATT NÅ DELMÅLEN... 15 ENERGIEFFEKTIVISERING... 15 UPPVÄRMNING... 15 TRANSPORTER... 15 ENERGIPRODUKTION... 16 SAMVERKAN, KUNSKAPSSPRIDNING OCH FÖRBEREDELSE... 16 UPPFÖLJNING AV HANDLINGSPLANEN... 17 ENERGIEFFEKTIVISERING... 17 UPPVÄRMNING... 17 TRANSPORTER... 17 ENERGIPRODUKTION... 17 SAMVERKAN OCH KUNSKAPSSPRIDNING... 17 Bilaga 1: Detta har gjorts; fler åtgärder 2 (18)

Introduktion Klimatstrategin syftar till att ge en överskådlig och samlad bild av Sala kommuns bidrag till klimatpåverkan. Baserat på redovisade källor till utsläpp och en översiktlig analys av möjligheter att minska utsläppen av växthusgaser, ges förslag till mål och åtgärder för att minska Sala kommuns klimatpåverkan. I Sala kommun bor ca 21 500 personer, varav drygt 30 % bor utanför någon av tätorterna. Kommunen är till ytan Västmanlands läns största kommun med 1 175 km 2. Kommunikationer är viktiga, och att kunna erbjuda transportalternativ som främjar lägre utsläpp av växthusgaser, såsom kollektivtrafik och/eller alternativa drivmedel, är en stor utmaning. Sala är en pendlingskommun varför dessa frågor är av särskilt stor vikt. Sala kommun har ett brett näringsliv med många småskaliga verksamheter. Utmärkande för Sala kommun, jämfört med riket, är sysselsättningen i vård- samt jordbrukssektorn. Sala kommun har en stor andel jordbruksbygd, ca 24 % av kommunens totala areal. 5% av Salas invånare är direkt sysselsatta med jord- och skogsbruk. Andelen privatägd skog är stor, 70% av den totala skogsarealen. Förutom den traditionella vårdsektorn har Sala även en rättspsykiatrisk anstalt och byggandet av Sveriges största fängelse pågår. Arbetet med frågor kring hållbar utveckling har länge varit en prioriterad fråga i Sala. Mellan år 1994 2002 bedrevs ett mycket aktivt projekt, Vår bit av jorden, som ledde fram till den kommunövergripande kombinerade Agenda 21- och översiktsplanen, Plan för Sala ekokommun. Planen redovisar mål och åtgärder för hur kommunen ska uppnå hållbar utveckling, vilka många är kopplade till arbetet med att minska kommunens utsläpp av växthusgaser, till exempel beslutet att inte tillåta externhandel. Arbetet har allt sedan dess fortskridit med fortsatt fokus på hållbar utveckling, där klimatstrategin är en central del i arbetet. Ett nätverk har bildats, Agenda 21-nätverket, med en representant från varje förvaltning samt från kommunala bolag, i vilket frågor kring hållbar utveckling diskuteras och erfarenhetsutbyte sker. 3 (18)

Bärande idéer för energi- och klimatarbetet i Sala kommun Energieffektivisering Den mest miljö- och klimatvänliga kilowattimmen är den som aldrig används. Att kraftigt minska användningen av energi är absolut nödvändigt för att nå ett hållbart samhälle. Såväl i Sverige som i Sala har energianvändningen de senaste två decennierna varit på en ganska konstant nivå. Det är bra att energianvändningen inte ökar, men inte nog bra att den inte minskar. Nu krävs nya insatser för att effektivisera energianvändningen. Förutom miljövinster så finns ofta goda ekonomiska vinster med en minskad användning av energi. Uppvärmning En stor energiaktör lokalt för uppvärmning är Sala-Heby Energi AB (SHE), som till 87,5 % ägs av Sala kommun. SHE:s visioner inom detta område är bland annat att alla hushåll i kommunen ska kunna erbjudas ett uppvärmningsalternativ som inte är baserat på el eller fossila bränslen. Att man ska använda så lite som möjligt av fossila bränslen är idag en självklarhet. El, som är en mycket högvärdig form av energi, används bättre inom andra områden än till uppvärmning. Sett till det nationsövergripande energisystemet sker produktion av el med en hög insats av s.k. primärenergi; el produceras ofta med olja eller kol som bränsle. I de fall där el sparas in eller ersätts av någon annan energiform besparar man därför atmosfären en hel del koldioxid. Transporter En dominerande del av utsläppen av växthuspåverkande gaser härrör från transporter. Sala kommuns geografi, med stor yta, och struktur, med många utspridda tätorter, medger tyvärr en begränsad kollektivtrafik. I ett kortare perspektiv är ett snabbt och effektivt införande av tillgängliga alternativa fordonsbränslen därför en god lösning. På längre sikt måste beteendemönstret ändras så att transporterna minskar. Sala tätort är också en viktig järnvägsknutpunkt för arbetspendlare till och från bland annat Västerås och Uppsala, och förhoppningen är att järnvägstrafiken skall öka på bekostnad av bilåkande. Energiproduktion Den energi som produceras i kommunen ska självklart vara förnybar. De förutsättningar som finns i kommunen medger goda förutsättningar för t.ex. kraftvärme för el- och värmeproduktion samt småskalig biogasproduktion. De bränslen som används till detta ska vara lokalt producerade, vilket ger flera hållbarhetsvinster; en ekonomiskt livskraftig landsbygd, en bibehållen öppen landskapsbild, ökad försörjningssäkerhet och minskade transporter. Tyvärr är vindförhållandena inom kommunen relativt ogynnsamma för vindkraft enligt de vindkarteringar som gjorts och med dagens energipriser. Även vad gäller småskalig vattenkraft är möjligheterna begränsade. Solenergi, både aktiv och passiv, borde däremot kunna utnyttjas betydligt mer omfattande än idag. 4 (18)

Samverkan, kunskapsspridning och förberedelse Klimatförändringar är en global företeelse. Sala kommun ska verka för samarbete med aktörer på många nivåer inom klimatområdet. Samverkan ska ske lokalt, regionalt, nationellt och internationellt, och Sala kommun ska sträva efter att vara en föregångskommun i klimatfrågor för framför allt mindre och mellanstora kommuner. Ett effektivt kunskapsutbyte är nyckeln till ett snabbare införande av mer energieffektiv teknik, nya bränslen och förändrade beteenden. En viktig del av klimatstrategin är att stå förberedd för de ändrade klimatförhållanden som kan uppkomma. Idag vet vi för lite om vad som kan hända för Sala kommuns del vid en ökad växthuseffekt. Det är viktigt att belysa detta närmare i en studie, och att förmedla resultat och slutsatser till kommuninvånarna parallellt med övrig klimatinformation. 5 (18)

Energianvändning i Sala kommun Här följer en analys över hur energi används i stora drag inom Sala kommun. Diagrammet nedan visar den slutliga energianvändningen i kommunen med sektorsvis uppdelning. (Sektorsnumreringen här och framöver är densamma som används av SCB). Slutlig energianvändning (MWh) i Sala kommun 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 9.6 Hushåll 9.5 Övriga tjänster 9.4 Transporter 9.3 Offentlig verksamhet 9.2 Industri, byggverks. 9.1 Jordbruk,skogsbruk,fiske 100 000 0 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 Diagram 1. Slutlig energianvändning i Sala kommun, sektorsvis uppdelning. Källa: SCB. Den slutliga energianvändningen har sedan en tid tillbaka legat på en nivå om ca 700 GWh/år. De sektorer som svarar för den största slutliga energianvändningen är hushållssektorn och transportsektorn. Diagram 2 nedan visar vilken typ av bränslen som används inom de olika sektorerna. Använda data är från 2004. Slutlig energianvändning (MWh) i Sala kommun uppdelat på sektor & bränsleslag 300 000 16 EL 14 FJV 250 000 12 Avfall 10: Träbränsle 5 EO1 4 Diesel 200 000 3 Bensin MWh & bränsle slag 150 000 100 000 50 000 0 9.1 Jordbruk,skogsbruk,fiske 9.2 Industri, byggverks. 9.3 Offentlig verksamhet 9.4 Transporter 9.5 Övriga tjänster 9.6 Hushåll sektor Diagram 2. Slutlig energianvändning i Sala kommun 2004, sektorsvis och uppdelat per bränsleslag. Källa: SCB. 6 (18)

I sektorn med störst energianvändning, hushållssektorn, åtgår en stor andel av energin för uppvärmningsändamål. Glädjande nog sker mycket av uppvärmningen i denna sektor med förnybara bränslen såsom trädbränsle och med fjärrvärme. Desto mer bekymrande är den relativt stora användningen av elkraft inom hushållssektorn. Att elanvändningen är fortsatt stor trots att ny energieffektiv teknik finns tillgänglig är dock inte unikt för Sala kommun utan är snarast en nationell trend. I transportsektorn dominerar användningen av fossilbränslen helt, och det behövs genomgripande förändringar för att åstadkomma kraftigt minskade utsläpp från denna sektor. Bensin står för lejonparten av bränsleanvändningen och diesel för en mindre del. Inslag av förnybara drivmedel såsom RME, biogas och etanol är än så länge försumbara. Anmärkningsvärt ur klimatsynpunkt i de fyra återstående sektorerna är framför allt användningen av elkraft och att användningen av eldningsolja inom lantbrukssektorn är relativt stor. Tabell 1 nedan visar energianvändningen år 2004 uppdelat på ändamålen uppvärmning, övrig elanvändning (exklusive el för uppvärmning) och transport. Dessa data ligger till grund för de delmål som tagits fram för Sala kommuns klimatarbete och som redovisas längre fram i klimatstrategin. För att ge en ökad förståelse följer en kortare analys för speciellt uppvärmningsområdet och transportområdet. Beträffande användningen av el för övriga ändamål (dvs. exklusive uppvärmning) antas att användningen i allt väsentligt överensstämmer med nationella mönster för elanvändning. Av detta skäl görs här ingen närmare analys av användningen av övrig el i Sala kommun. Ändamål Olja för uppvärmning Uppvärmning Biobränsle för uppvärmning Fjärrvärme El för uppvärmning Övrig el Transport Energisort Övrig el Bensin Diesel Energimängd, GWh 28 81 133 60 165 141 64 Tabell 1. Energianvändningen i Sala kommun år 2004 uppdelat efter tre viktiga ändamål: uppvärmning, övrig elanvändning (exklusive el för uppvärmning) och transport. Den totala energianvändningen i kommunen var 672 GWh år 2004. Källa: SCB och SHE. Uppvärmning I Sala tätort har utbyggnaden av fjärrvärme kommit relativt långt, trots relativt värmeglesa förhållanden. (Värmeglesa förhållanden innebär t.ex. att andelen värmeförbrukare med ett litet värmebehov är stor: i praktiken innebär det en stor andel småhus och/eller att det är långt mellan de fastigheter som värms upp.) År 1992 övergick värmeverket från att ha eldat i huvudsak kol till att elda biobränsle. År 2001 togs så ett nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk i drift, vilket förutom fjärrvärme har medfört en produktion av förnybar elkraft i Sala kommun. Kraftvärmeverket eldas med skogsflis som bränsle. Det viktigaste som återstår utbyggnadsmässigt är att kunna erbjuda småhusområden med direktverkande elvärme en fjärrvärmeanslutning. Detta skulle ge en betydande utsläppsminskning av koldioxid i det större perspektivet då elförbrukningen i det svenska elsystemet på marginalen i praktiken produceras med europeisk kolkraft. 7 (18)

I kommunens mindre tätorter saknas fjärr- och närvärme i allt väsentligt. En önskan finns om utbyggnad men de värmeglesa förhållandena har hittills gjort det svårt att få lönsamhet i en sådan verksamhet. En stor del av befolkningen i kommunen är bosatta utanför tättbebyggt område. Här sker uppvärmningen av hus och lokaler till stor del med direktverkande el, värmepumpar och biobränsle (ved, spannmål och pellets). Enligt en tidigare inventering gjord vid SHE och baserad på statistik från SCB och Energimyndigheten så är användningen av el för uppvärmning i Sala kommun ca 60 GWh. Antalet småhus med direktverkande el var vid tidpunkten för inventeringen drygt 700. Därtill finns en stor mängd hus, drygt 2200, med vattenburna system och kombinationspannor i vilka flera energislag, bl.a. el, kan nyttjas för uppvärmning. Ca 350 småhus hade vid tidpunkten för inventeringen uppvärmning med enbart olja. Transporter På grund av de långa avstånden i Sala, och den begränsade möjligheten för kollektivtrafik, är persontransporter med bil vanliga, vilket leder till ökade koldioxidutsläpp. Att kunna erbjuda alternativa drivmedel och ett utökat utbud av kollektivtrafik är åtgärder som skulle minska utsläppen av växthusgaser. Kortare transportsträckor med bil bör kunna ersättas med gång eller cykel. Väg 67 och väg 70 ingår i det nationella stamvägnätet. Dessutom utgör väg 70 en del av förbindelsen mellan Stockholmsregionen och Dalarna, den så kallade Moraleden, med stor andel tung trafik. Vintertid är vägen hårt belastad av turisttrafik till och från skidorterna i Dalarna. Väg 67 och väg 70 har också viktiga regionala funktioner för arbetspendling mellan kommunerna Sala, Västerås, Enköping, Heby, Uppsala och Avesta. Väg 67 är en av de vägar i Sverige som har störst andel tung trafik beräknat utifrån den totala trafikmängden på vägen. Då SCB:s statistik för koldioxidutsläpp inom transportsektor beräknas utifrån såld mängd drivmedel kan den stora genomfartstrafiken i Sala förklara delar av utsläppen. Utsläpp av växthusgaser i Sala kommun Koldioxid Koldioxid (CO 2 ) bildas vid förbränning av bränslen som innehåller grundämnet kol. Om bränslena är fossila, dvs. de har utgått ur biosfärens kretslopp, tillförs atmosfären koldioxid av fossilt ursprung. Sedan industrialismens början har halten av koldioxid i atmosfären ökat från ca 280 ppm till ca 370 ppm. Koldioxid är den växthusgas som ligger bakom den största delen av påverkan på växthuseffekten. Utsläppen av koldioxid i Sala kommun har minskat kontinuerligt sedan med 1990, se diagram 3 nedan. År 1990 var utsläppen av fossil koldioxid ca 5,5 ton per person och år. År 2004 hade den siffran minskat till 3,0 ton per person och år. Det bör betonas att CO 2 -utsläpp från elproduktion inte tas med i SCB:s redovisning av de kommunala energibalanserna, och att 8 (18)

utsläpp till följd av den el som förbrukas i kommunen därför inte finns redovisade i diagrammen nedan. Utsläpp av fossil CO 2 i Sala kommun (ton CO 2 /person) 6,0 5,5 5,0 4,0 4,1 ton CO2 3,0 3,3 3,0 2,0 1,0 0,0 1990 1995 2000 2004 År Diagram 3. Utsläpp av fossil koldioxid i Sala kommun (ton CO 2 /person). Källa: SCB. Utsläppen av koldioxid räknat per invånare har alltså glädjande nog minskat med över 40 % år 2004 jämfört med 1990 års nivå. Till allra största delen beror detta på utbyggnaden av fjärrvärme i kombination med att förnybara bränslen har ersatt det kol och den olja som tidigare användes i stor skala för uppvärmning. Att det är just uppvärmningsområdet som varit en framgångssaga framgår mycket tydligt av diagram 4 och 5 nedan, i vilka man kan jämföra de fossila koldioxidutsläppen per sektor och bränsle år 1990 och år 2004. 9 (18)

Utsläpp av fossil CO 2 per sektor och bränsle - Sala kommun år 1990 60 000 ton CO2 50 000 40 000 30 000 14 FJV-fossil 7 Gasol 6 EO>1 5 EO1 4 Diesel 3 Bensin 1 Stenkol 20 000 10 000 0 9.1 Jordbruk,skogsbruk,fiske 9.2 Industri, byggverks. 9.3 Offentlig verksamhet 9.4 Transporter 9.5 Övriga tjänster 9.6 Hushåll sektor Diagram 4. Utsläpp av fossil CO2 per sektor och bränsle i Sala kommun år 1990. Källa: SCB. Utsläpp av fossil CO 2 per sektor och bränsle - Sala kommun år 2004 60 000 50 000 40 000 14 FJV-fossil 5 EO1 4 Diesel 3 Bensin ton CO2 30 000 20 000 10 000 0 9.1 Jordbruk,skogsbruk,fiske 9.2 Industri, byggverks. 9.3 Offentlig verksamhet 9.4 Transporter 9.5 Övriga tjänster 9.6 Hushåll sektor Diagram 5. Utsläpp av fossil CO2 per sektor och bränsle i Sala kommun år 2004. Källa: SCB. Som framgår av de två diagrammen ovan har de fossila koldioxidutsläppen i Sala kommun minskat kraftigt i sektorerna offentlig verksamhet, övriga tjänster och hushåll. I sektorn industri och byggverksamhet har utsläppen också minskat ganska markant. I jordbrukssektorn är utsläppen i stort desamma nu som år 1990. Beträffande transportsektorn har utsläppen av koldioxid till följd av dieselanvändning minskat, medan utsläppen till följd av förbränning av bensin dessvärre är lika stora nu som år 1990. I diagrammen visas inte de koldioxidutsläpp som härrör från biobaserade bränslen. 10 (18)

Metan Metan (CH 4 ) bildas vid ofullständig förbränning och vid syrefri nedbrytning av organiskt material. Metan är en kraftfull växthusgas, då utsläpp av ett kg metan motsvarar ett utsläpp på drygt 20 kg koldioxid. Utsläpp av metan i Sala kommun härstammar bl.a. från trafik och enskild uppvärmning (främst vedeldning). De relativt stora mängder metan som vanligen bildas vid deponier och reningsverk tas i Sala tätort omhand och förbränns, varvid värmen utnyttjas i fjärrvärmesystemet. Årligen uppgår detta energitillskott (från deponigas och rötgas) till ca 1 600 MWh, vilket innebär att atmosfären besparas ett utsläpp på ca 115 ton metan årligen. Energitillskottet ersätter samtidigt energi från flis och bioolja, vilka förvisso är förnybara men ändå transportkrävande bränslen. Dikväveoxid Dikväveoxid (N 2 O) är en mycket kraftfull växthusgas. N 2 O-utsläpp sker bl.a. från jordbruksmark, men magnituden är mycket svår att uppskatta då utsläppen styrs av komplexa mekanismer. Bland annat spelar markanvändning och typ av gödsling en viktig roll, likaväl som eventuell tidigare upplagring i mark. På grund av stor andel jordbruksmark i Sala kommun kan utsläppen av N 2 O vara signifikanta, men osäkerheten kring utsläppsmekanismerna och utsläppens diffusa karaktär gör det svårt att i dagsläget inventera utsläppskällor. Övriga växthusgaser För övriga växthusgaser såsom fluorerade kolväten (s.k. freoner) och svavelhexafluorid (SF 6 ) är storleken på utsläppen mycket svåra att uppskatta. De typer av industriverksamheter som är förknippade med stora utsläpp av dessa gaser saknas dock i Sala kommun, varför utsläppen troligen är små eller mycket små. 11 (18)

Vad har gjorts hittills? Här följer ett axplock av åtgärder som redan utförts och som visar att energi- och klimatarbetet redan har kommit en bra bit på väg i Sala kommun. För den som vill läsa om fler projekt och åtgärder som genomförts i Sala kommun hänvisas till bilaga 1. Energieffektivisering Sedan flera år tillbaka bedrivs ett aktivt energirådgivararbete, på bygg- och miljöförvaltningen, där allmänheten kan få hjälp med att bland annat hitta rätt uppvärmningssystem. Även utåtriktad verksamhet som annonsering, seminarium och föreläsningar bedrivs. SHE har avskaffat de fasta avgifterna på många elavtal och värmeavtal, vilket har medfört att det nu bättre lönar sig att effektivisera sin energianvändning. Om inga fasta avgifter tas ut får man som el- och värmekund full avkastning på att utföra energibesparingsåtgärder. SHE Elnät AB har infört effekttaxa för en stor del av sina kunder. Taxan medför incitament för hushållskunder att utnyttja elnätsystemet mer då belastningen är mindre och vice versa. Effekten blir förhoppningsvis minskade överföringsförluster och en bättre effektsituation. Utöver detta är den fasta avgiften för kunder med enkeltariff borttagen. Samhällsbyggnadsförvaltningen har under 2005/2006 energioptimerat avloppsreningsverket. Uppvärmning Lokaler ägda av kommunen i vilka uppvärmning sker med fossilbränslen har successivt konverterats till biobränsleeldade alternativ, fjärrvärme där så varit möjligt och annars pelletsuppvärmning. SHE har påbörjat arbetet med att ersätta direktverkande el med andra uppvärmningsformer. Detta har gjorts genom utbyggnad av fjärrvärme till ett småhusområde med direktverkande el i Sala tätort. Lokalt odlad spannmål har blivit ett allt vanligare bränsle i kommunen, som i många fall ersatt fossil eldningsolja. SHE har medverkat till en introduktion av spannmål som bränsle i värmesystem av olika storlek. Salabostäder har i tio anläggningar övergått från olja till pelletseldning. Transporter Ett antal fordon med alternativa bränslen har köpts in på ett flertal förvaltningar och i kommunala bolag. Fordon med alternativa bränslen ska väljas då detta kan kombineras med de krav på bilen som beställaren har. Enligt kommunens översiktsplan ska köpcentra eller liknande verksamheter utanför tätorten inte tillåtas. En karta över kommunens cykelvägar har under 2006 tagits fram för att stimulera ökad cykling inom kommunen. För de som inte har cykel så hyr turistbyrån ut cyklar för de som vill ta sig runt och uppleva kommunen. 12 (18)

Sala Sparbank, LRF Sala, SHE och Hushållningssällskapet har tillsammans gjort en förstudie för en spannmålsbaserad produktion av drivmedelsetanol och djurfoder i Sala. Salabostäder har en intern sophantering med miljövänliga fordon. Energiproduktion Den elkraft kommunen köper in är av förnybart ursprung. En av Sveriges största nätanslutna solcellsanläggningar är sedan januari 2006 i drift. Anläggningen är placerad i anslutning till Fläckebo kyrka i sydvästra delen av Sala kommun. Kraftvärmeverket i Sala tätort eldas till 100 % med biobränsle och producerar ca 35 GWh el och 115 GWh värme årligen. Samverkan, kunskapsspridning och förberedelse Sala kommun har tillsammans med de kommunala bolagen startat ett Agenda 21- nätverk med en representant från varje förvaltning och bolag. Nätverket samordnar arbetet med hållbar utveckling i kommunen och ger stöd och erfarenhetsutbyte i de projekt som genomförs i de olika verksamheterna samt anordnar seminarium. Framtidskraften är ett samarbete mellan SHE, Vafab Miljö och skolor i Sala och Heby. Projektet inriktar sig på teknikutveckling och naturvetenskaplig inriktning i undervisningen i årskurs fem. Projektet genomförs i olika etapper och klasserna arbetar utifrån fyra frågeställningar: Hur kan man använda energi mer effektivt?, Hur kan vi använda mer oändliga energiresurser?, Hur kan vi minska avfallsmängden i framtiden? samt Hur kan avfall bli en resurs? Sala kommun är medlemmar i Förbundet Agenda 21 i Västmanland och står därmed bakom de mål som förbundet satt. Bland annat att Västmanland ska vara fossilbränslefritt år 2015; Västmanland ska bli Bästmanland. Sala kommun är även medlem i Sveriges ekokommuner och redovisar årligen nyckeltal för att effektivt kunna följa kommunens utsläpp av växthusgaser, framförallt från den egna verksamheten, i form av transporter och uppvärmning. SHE har sedan flera år ett samarbete med gymnasieskolor i Sala kommun beträffande gymnasisternas projektarbeten. De elever som gör projektarbeten inom energi- och klimatområdet ges handledning av personal från SHE. Bland annat har projektarbeten inom solenergi, vindenergi, etanolproduktion och vätgasproduktion genomförts, och samarbetet är mycket uppskattat av såväl eleverna som SHE. SHE anordnar årliga seminarium för allmänheten med anknytning till frågor inom energi- och klimatområdet. År 2006 är temat för seminariet energieffektivisering. Kommunen och SHE har internationella kunskapsutbyten med avseende på bioenergifrågor m.m. med kommunföreträdare från bl.a. Ukraina, Polen, Estland och Storbritannien. 13 (18)

Mål för minskade utsläpp av växthusgaser Nationella miljökvalitetsmål Det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan beslutat av Sveriges Riksdag är: Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Det första delmålet till ovanstående mål är: De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden 2008 2012 vara minst 4 % lägre än utsläppen år 1990. Utsläppen skall räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Delmålet skall uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer. Sala kommuns klimatmål Långsiktiga mål Sala kommun ska på sikt bli en fossilbränslefri 1 kommun. 2 Den lokala energiproduktionen ska stimuleras för att vi ska kunna medverka till ett hållbart samhälle, minskad sårbarhet och fler lokala arbetstillfällen. 2 Delmål Energieffektivisering Elanvändningen i kommunen uppgick till 7,7 MWh per capita år 2004 och ska minska med 15 % till år 2015. Användningen av energi för uppvärmning i kommunen uppgick till 14,0 MWh per capita år 2004 och ska minska med 25 % till år 2015. Användningen av energi för transporter i kommunen uppgick till 9,5 MWh per capita år 2004 och ska minska med 15 % till år 2015. Systemverkningsgrader i fjärr- och närvärmesystem ska öka från år till år jämfört med år 2004. Delmål Uppvärmning Användningen av fossila bränslen i kommunen för uppvärmning ska understiga 2 % av den totala energi som används för uppvärmning år 2015. Användningen av el för uppvärmning i kommunen ska vara halverad år 2015 jämfört med år 2004. 1 I betydelsen oberoende av fossila bränslen. 2 Målet även antaget i Sala kommuns verksamhetsplan 2007-2008. 14 (18)

Delmål Transporter Utsläppen av växthusgaser från transportsektorn inom Sala kommun ska år 2015 vara halverade jämfört med utsläppsnivån 1990. Av den totala användningen av energi för transporter i Sala kommun ska minst 50 % utgöras av lokalt och hållbart producerade drivmedel till år 2015. Delmål Energiproduktion All elproduktion kopplat till elanvändning i Sala kommun ska år 2015 ha en förnyelsebargrad på 100 %. Delmål Samverkan, kunskapsspridning och förberedelse Sala kommun ska vara en energi- och klimatmässig förebild för kommuner med liknande geografiska och strukturella förhållanden, såväl i Sverige som internationellt. Vad behöver göras? - Handlingsplan för att nå delmålen Energieffektivisering Fortsatt energirådgivningsverksamhet till kommunens invånare. Satsningar på energieffektivisering i kommunens fastigheter. Energiuppföljning för stora förbrukare av energi i kommunen. Öka kunskapen om effektivitetsutvecklingen i fjärrvärmenäten. Ge kunder större incitament till energieffektiviseringsåtgärder genom anpassade taxeoch betalningssystem. Uppvärmning Ersätta direktverkande el med mer primärenergieffektiva uppvärmningsalternativ. Utreda möjligheterna för närvärme eller småskalig kraftvärme i kommunens mindre orter. Fortsatt konvertering från fossila till förnybara bränslen i kommunens fastigheter. Fortsatt konvertering från fossila till förnybara bränslen i fastigheter som tillhör kommunala bolag. Information om effektiv vedeldning till kommuninvånare. Transporter Arbeta för en ökad användning av förnybara drivmedel. Arbeta för införandet av lokal produktion av förnybara drivmedel såsom RME, biogas och etanol. Möjliggöra säkra cykelstråk till kommunens mindre orter. Arbeta aktivt för att utöka kollektivtrafiken mellan Sala och andra större orter i regionen. Arbeta för införande av bilpooler. 15 (18)

Energiproduktion Verka för att Sala kommun blir en föregångskommun vad gäller användandet av nya bränslen såsom exempelvis jordbruksgrödor. Verka för att införa de elproduktionsalternativ som ur hållbarhetssynpunkt är bäst lämpade för Sala kommun. Samverkan, kunskapsspridning och förberedelse Verka för att skapa ett energicentrum för kunskapsspridning till kommunens invånare. Fördjupa samarbetet med lokala aktörer och organisationer, angränsande kommuner, universitet och högskolor, vänorter och vänlän, genom de nätverk som Sala kommun ingår i t.ex. Förbundet Agenda 21 i Västmanland, Sveriges ekokommuner m.fl. Nå allmänheten utanför kommunens gränser med välutvecklad hemsida. Söka medlemskap i nätverket klimatkommunerna och där samverka med andra kommuner genom att anordna lokala och medverka i centrala konferenser. Utreda hur konsekvenser av en ändrad växthuseffekt påverkar Sala kommun och dess invånare. Utredningen skall också innefatta förslag till åtgärder för att anpassning till de förhållanden som kan komma att råda i en klimatförändrad framtid. Arbeta för en utveckling av projekt Framtidskraften. 16 (18)

Uppföljning av handlingsplanen För att få en heltäckande uppföljning av handlingsplanen föreslås att olika förvaltningar och bolag i kommunens ägo ansvarar för uppföljning och rapportering för olika områden inom klimatstrategin och handlingsplanen. Energieffektivisering Årlig utvärdering av energieffektiviseringen i kommunens lokaler; Samhällsbyggnadsförvaltningen Årlig utvärdering av energieffektiviseringen i kommunens hyresbostäder; Salabostäder Ansvar för uppföljning av antalet energirådgivningskonsultationer, Bygg- och miljönämnden Uppvärmning Årlig utvärdering av energiförbrukningen i kommunens lokaler; Samhällsbyggnadsförvaltningen Årlig utvärdering av energiförbrukningen i kommunens hyresbostäder; Salabostäder Uppföljning av förändringarna av försåld fjärrvärme; Sala-Heby Energi AB Transporter Uppföljning av förbrukningen och produktionen av förnybara drivmedel såsom RME, biogas och etanol; Sala-Heby Energi AB Uppföljning av trafiksituationen; Samhällsbyggnadsförvaltningen Uppföljning av att cykelvägar byggs till kommunens mindre orter; Samhällsbyggnadsförvaltningen Uppföljning av arbetet med utökad kollektivtrafik, Kommunstyrelsens förvaltning Energiproduktion Uppföljning av förbrukning och produktion av elenergi; Sala-Heby Energi AB Uppföljning av SCB:s statistik för kommunala energibalanser; Sala-Heby Energi AB Uppföljning av SCB:s statistik för utsläpp av koldioxid; Sala-Heby Energi AB Samverkan och kunskapsspridning Ansvar för årlig utvärdering av Framtidskraften; Barn- och utbildningsnämnden Utredning om växthuseffektens påverkan på Sala; Kommunstyrelsens förvaltning 17 (18)

BILAGA 1 Energieffektivisering Ängshagenskolan byggdes med ekologiska material, miljöanpassade tekniska lösningar, skolträdgård etc. och stod klar sommaren 1997. Även Kungsängsskolans tillbyggnad samt ombyggnad av Sörskogen har gjorts ekologiskt. Uppvärmning Vid Sala silvergruva har ett antal historiska byggnader övergått från oljeeldning till pelletseldning. Transporter Sala kommun prioriterar i utvärderingen vid transportupphandling bland annat fordonsbränsle som är helt eller delvis förnybart, fordon som uppfyller miljöklass 1, förare som utbildats i ekonomiskt körsätt och samordning av transporter. Salabostäder har ett miljötänkande vid inköp av fordon. Energiproduktion Ett större solfångarsystem (ca 80 m2 vakuumrörsolfångare) är sedan år 1999 i drift på taket till ett av kommunens äldreboenden. Samverkan och kunskapsspridning Idéforum i Sala-Heby, en organisation för entreprenörskap, kommer engagera sig i klimatarbetet genom att öppna en tankesmedja, för medlemmar och andra intresserade, för att minska vårt oljeberoende. Det vattensystem som byggdes upp för Sala Silvergruvas energiförsörjning är ett system med vallar och dämningar dimensionerade för dåtidens nederbördsförhållanden. Om växthuseffekten skulle innebära ökad mängd nederbörd kan konsekvenserna bli att vattensystemet svämmar över, vilket skulle leda till översvämningar i Sala tätort. Ett samarbete mellan Sala kommun och KTH har bedrivits för att ta fram en hydrologisk modell för att kunna beräkna flöden och flödesdämpande åtgärder. För närvarande pågår, i ett samarbetet med Länsstyrelsen, projekt för att rusta systemen så de uppfyller kraven på erforderlig säkerhet. I juni 2006 arrangerade Agenda 21-nätverket en inspirationsdag för samtliga förtroendevalda i kommunen. Inspirationsdagen var ett avstamp för det fortsatta arbetet med hållbar utveckling och fokus låg på att genomföra en utbildning för samtliga anställda och förtroendevalda i Sala kommun. Under projektet Vår bit av jorden genomfördes under tre år Kretsloppsfestivalen. Ett arrangemang där kommunens förvaltningar fick möjlighet att presentera sitt arbete med hållbar utveckling men även där företag kunde presentera produkter som spar energi och miljö. Givetvis fanns där även kulturella inslag och familjeaktiviteter. Under projektet Vår bit av jorden startades en idédatabank för att samla upp de idéer som framkom under arbetet gång, på förvaltningar, studiecirklar och medborgarträffar. Projektet Vår bit av jorden och den efterföljande Plan för Sala ekokommun har rönt stort intresse både nationellt och internationellt. Bland annat har Salas projekt refererats till i en bok, The natural Step for Communities (Sarah James och Torbjörn Lahti) som gavs ut i USA 2004 och syftar till att göra städer hållbara. 18 (18)