Föryngring av trädbeståndet i Svartsjö slottspark

UV RAPPORT 2012:200 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Föryngring av trädbeståndet i Svartsjö slottspark Etapp 1 Uppland; Sånga socken; Svartsjö 2:1; Sånga 45:1, 62:1 Mathias Bäck

UV RAPPORT 2012:200 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Föryngring av trädbeståndet i Svartsjö slottspark Etapp 1 Uppland; Sånga socken; Svartsjö 2:1; Sånga 45:1, 62:1 Dnr 422-3583-2012 Mathias Bäck

Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten UV Mitt Kontoret i Hägersten: Instrumentvägen 19 126 53 HÄGERSTEN Tel.: 010-480 80 60 Fax: 010-480 80 94 Kontoret i Uppsala: Portalgatan 2 754 23 UPPSALA Tel.: 010-480 80 30 Fax: 010-480 80 47 e-post: uvmitt@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se 2013 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:200 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle 2013. Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2013-02-28. Dnr 601-2013/1011. Bildredigering Karlis Graufelds Layout Åsa Östlund Tryck/utskrift E-Print, Stockholm 2013

Innehåll Inledning 6 Genomförande 6 Inledning 6 Schaktbeskrivningar för schakt 1 22 7 Utvärdering 10 Referenser 11 Administrativa uppgifter 11 Figurer 1. Undersökningsplatsen markerad på utdrag ur Terrängkartan. Skala 1:50 000...12 2. (A3) Plan med de undersökta schakten/planteringsplatserna markerade på utdrag ur bygghandling, Statens Fastighetsverk. Röd punkt anger schakt som grävdes under antikvarisk kontroll, blå punkt visar schakt som grävdes utan antikvarisk personal på plats. Skala 1:400...13

I samband med nyplantering i Svartsjö slottspark, i Sånga socken i Uppland, undersöktes 30 mindre schakt. Endast i undersökningsområdets västra del påträffades påtaliga rester av äldre aktiviteter i området. Sannolikt rör det sig om raseringsmassor från den år 1687 nedrivna vasaborgen. Undersökningen genomfördes av Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt under två dagar i november år 2012. Inledning Syftet med undersökningen var enligt länsstyrelsen att dokumentera antikvariskt intressanta företeelser såsom anläggningar, konstruktioner och lager inom de ytor som grävs för etapp 1 av ett omfattande planteringsarbetet i tre etapper som genomförs av Statens fastighetsverk i slottsparken vid Svartsjö slott, Sånga socken i Uppland. Den kulturhistoriskt anknutna målsättningen med förnyelsen är att så långt möjligt återskapa parkens utseende som den gestaltade sig under slutet av 1700-talet (Löfgren Uppsäll, Edman Franzén, Strömqvist 2012). Svartsjö har under perioder från högmedeltid och framåt utgjort ett eget gårdsfögderi varifrån en lång rad svenska regenter daterat sina brev (DMS 7:1). Möjligen har godset varit i kunglig ägo sedan början av 1300-talet (Fritz 1972:30ff; Ambrosiani 2006:37ff ). Ett ursprungligen medeltida slott är tillbyggt bl.a. under Gustav Vasa och Johan III. Ett jaktslott byggdes under 1730-talet. Detta byggdes ut till nuvarande storlek under 1770-talet. Undersökningsområdet finns inom ett sedan medeltiden kontinuerligt utnyttjat markområde. Den aktuella undersökningen berör direkt två intressanta delar av komplexets byggnads- och aktivitetshistoria. Den östra delen (tio träd i etapp 1) berör en vallgrav som omgärdar bebyggelsen i den västra delen av Sånga 45:1. Det västra exploateringsområdet omfattade en plats cirka 100 meter öster om borgruinen Sånga 62:1. Detta område inhägnas av den ursprungligen sannolikt medeltida vallgraven och skulle rimligen kunna omfatta lämningar av aktiviteter innanför vallgraven. Genomförande Inledning Totalt 22 schakt upptogs i samband med undersökningen. Placeringen av schakten dikterades av planen för nyplanteringen och föryngring av trädbeståndet (avenbok, skogslönn och tysk lönn) i slottsparken. Urvalet av vilka gropar som skulle grävas styrdes av antikvarisk ansvarig personal på plats. Tanken var att ta upp schakt med en spridning som möjliggjorde för grävande personer att själva genomföra resterande grävning. Kontakt med antikvarisk person fanns under det att de sista åtta schakten grävdes. Tanken var att de undersökta schakten redan hade en sådan spridning att en förtätning av schakt däremellan inte riskerade att stöta på inte redan identifierade lämningar av antikvariskt intresse. Schakt 23 30 grävdes utan antikvarisk personal på plats. En avstämning med personal på plats gjordes dock i anslutning till grävningen. Totalt undersöktes cirka 68 m 2 (93 m 2 ) motsvarande 49 m 3 (65 m 3 ). Siffrorna inom parentes anger den sammanlagda ytan respektive volymen, inklusive den del som grävdes utan övervakning av antikvarisk personal. Då fältundersökningen genomfördes på löpande räkning beräknades tidsåtgången utifrån var enskild undersökningsyta (grop). Beräkningen baserades på att var grop i det västra (större) området strax sydost om slottet skulle ta cirka en timme i anspråk för grävning och dokumentation. En något mindre tidsåtgång (30 45 min) beräknades för gropar i anslutning till vallgraven. Beräkningen utgick ifrån att den stora mängden gropar skulle kunna komma att medföra justeringar (d.v.s. att vissa gropar skulle ta något längre tid och andra något kor- 6 Föryngring av trädbeståndet i Svartsjö slottspark

tare), men att det sammantaget skulle gå att genomföra undersökningen inom den föreslagna tidsramen. Denna metod visade sig hållbar. Fyndinsamling och omhändertagande av fynd skulle i enlighet med länsstyrelsens förfrågningsunderlag ske restriktivt och vara direkt knutet till förundersökningens frågeställningar. Fyndmaterialet var av sådan karaktär och hade en så svag kontextuellt relevans att detta inte bedömdes bidra till ny kunskap om lokal aktivitet, varför inga fynd tillvaratogs. En skärva Rhenländskt stengods från schakt 8 härrör från 1500-talets slut men är av en typ som vanligen dyker upp vid undersökningar som berör denna tidsperiod varför det inte bedömdes relevant att spara denna. Som förväntat påträffades ett omgrävt, sekundärt fyndmaterial i anslutning till vallgraven i det östra undersökningsområdet. Inget av detta material tillvaratogs. Schaktbeskrivningar för schakt 1 22 Schakt 1 (trädplats nr 30) Schaktet var 1,8 1,6 meter stort och grävdes till djup av 0,40 0,70 meter. Platsen tangerade en uppbyggd förhöjning strax väster om och i anslutning till vallgraven. Jorden utgjordes emellertid endast av homogen lerblandad humus. Inga fynd eller konstruktioner påträffades. Schakt 2 (trädplats nr 14) Schaktet som hade en närmast trekantig form med 2,0 meters sida grävdes till djup av 0,55-0,65 meter. Översta 0,2 meter utgjordes av humös lerjord och därunder ökade andelen lera i jorden markant. I leran påträffades enstaka stenar men inga konstruktioner eller fynd. Schakt 3 (trädplats nr 13) Schaktet var 2,0 2,0 meter stort och grävdes till djup av 0,50 0,60 meter. Översta 0,2 meter utgjordes av humös lerjord och därunder ökade andelen lera i jorden markant. Inga fynd eller konstruktioner påträffades. Schakt 4 (trädplats nr 12) Schaktet var 1,8 2,0 meter stort och grävdes till djup av 0,65 meter. Översta0,2 meter utgjordes av humös lerjord och därunder ökade andelen lera i jorden markant. Inga fynd eller konstruktioner påträffades. Schakt 5 (trädplats nr 11) Schaktet var 1,8 2,0 meter stort och grävdes till djup av 0,50 0,65 meter. Översta 0,2 meter utgjordes av humös lerjord och därunder ökade andelen lera i jorden markant. Inga fynd eller konstruktioner påträffades. Schakt 6 (trädplats nr 17) Schaktet var 1,8 1,8 meter stort och grävdes till djup av 0,60 meter. Översta 0,2 meter utgjordes av humös lerjord och därunder ökade andelen lera i jorden markant. I den nordöstra delen av schaktet fanns ett par stenar i leran. Inga fynd eller konstruktioner påträffades. Föryngring av trädbeståndet i Svartsjö slottspark 7

Schakt 7 (trädplats nr 20) Schaktet var 1,8 1,8 meter stort och grävdes till djup av 0,65 0,75 meter. Översta 0,2 meter utgjordes av humös lerjord och därunder ökade andelen lera i jorden markant. Inga fynd eller konstruktioner påträffades. Schakt 8 (trädplats nr 22) Schaktet var 1,6 1,7 meter stort och grävdes till djup av 0,55 0,65 meter. Jordlagren i detta schakt utgjordes av mer myllblandad jord än i tidigare undersökta schakt. Översta 0,2 meter bestod av likartad mylla som i övriga schakt men därunder vidtog ett 0,1 meter tjockt lager grusig, stenig mylla som utgjorde en yta vilken var bemängd med tegelkross, kalkbruk och mindre stenar. I detta lager påträffades en skärva stengods av Raerentyp som kan dateras till perioden 1580 1590-tal. Möjligen representerar detta lager spridda raseringsmassor från den äldre vasaborgen vilken brann år 1687. Schakt 9 (trädplats nr 21) Schaktet var 1,75 1,80 meter stort och grävdes till djup av 0,65 meter. Jordlagren i detta schakt utgjordes av mer myllblandad jord än i tidigare undersökta schakt. Översta 0,25 meter bestod av likartad mylla som i schakt 8. Den påtagliga steniga nivån med tegelkross och kalkbruk var dock inte lika uttalad i detta schakt. I den alltmer lerblandade jorden under det översta jordlagret fanns enstaka stenar i storleksordningen 0,10 0,30 meter. Det lilla fyndmaterialet bestående av tegelkross, enstaka kalkbruksbitar, ofärgat kärlglas och ofärgat samt grönt fönsterglas, påträffades i det översta myllalagret. Möjligen representerar detta lager spridda raseringsmassor från den äldre vasaborgen vilken brann 1687. Schakt 10 (trädplats nr 18) Schaktet var 1,7 1,8 meter stort och grävdes till djup av 0,65 0,70 meter. Översta 0,20 meter bestod av likartad mylla som i schakt 8. Lagerstrukturen såg ut som i schakt nr 9. I övergången mellan mylla och lerblandad jord fanns enstaka stenar i storleksordningen 0,10 0,20 meter. Det lilla fyndmaterialet bestående av tegelkross, kalkbruksbitar och enstaka kolbitar. Möjligen rör det sig om diffunderade raseringsmassor från den äldre vasaborgen vilken brann år 1687. Schakt 11 (trädplats nr 19) Schaktet var 1,75 1,75 meter stort och grävdes till djup av 0,65 0,70 meter. Översta 0,2 meter utgjordes av humös lerjord och därunder ökade andelen lera i jorden markant. Inga fynd eller konstruktioner påträffades. Schakt 12 (trädplats nr 25) Schaktet var 1,60 1,70 meter stort och grävdes till djup av 0,70 meter. Översta 0,2 meter utgjordes av humös lerjord och därunder ökade andelen lera i jorden markant. Inga fynd eller konstruktioner påträffades. Schakt 13 (trädplats nr 26) Schaktet var 1,75 1,80 meter stort och grävdes till djup av 0,60 0,70 meter. Översta 0,2 meter utgjordes av humös lerjord och därunder ökade andelen lera i jorden markant. Enstaka tegelkross men inga konstruktioner påträffades. 8 Föryngring av trädbeståndet i Svartsjö slottspark

Schakt 14 (trädplats nr 28) Schaktet var 1,80 1,80 meter stort och grävdes till djup av 0,65 0,70 meter. Översta 0,2 meter utgjordes av humös lerjord och därunder ökade andelen lera i jorden markant. Inga fynd eller konstruktioner påträffades. Schakt 15 (trädplats nr 29) Schaktet var 1,80 1,80 meter stort och grävdes till djup av 0,65 75 meter. Platsen tangerade en uppbyggd förhöjning strax väster om och i anslutning till vallgraven. Jorden utgjordes emellertid endast av homogen lerblandad humus. Inga fynd eller konstruktioner påträffades. Schakt 16 (trädplats nr 15) Schaktet var 1,70 1,80 meter stort och grävdes till djup av 0,70 meter. Översta 0,2 meter utgjordes av humös lerjord och därunder ökade andelen lera i jorden markant. Från den södra schaktkanten sträckte sig en grusig humusnivå, ca 1,20 meter åt norr. Denna nivå som var ungefär 0,04-0,08 meter tjock utgör sannolikt rester efter en äldre gång i parken. I anslutning till detta lager fanns enstaka tegelkross. Schakt 17 (trädplats nr 24) Schaktet var 1,60 1,75 meter stort och grävdes till djup av 0,60 0,70 meter. Det grusiga lagret i schakt 16 återfanns även i detta schakt men täckte i detta fall hela schaktets yta. Från ca 0,10 0,15 meter under nuvarande markyta fanns ett grusigt, humöst lager (0,10 0,20 m tjockt) med sten och enstaka tegelkross. Cirka 0,16 0,20 meter under nuvarande markyta framträdde en fast horisont (marknivå) som innehöll rikligt med tegelkross och kalkbruk, samt sten i storleksordningen 0,10 0,15 meter i diameter. Jorden var humös och på denna nivå fanns fynd i form av kolstänk, spik och relativt mycket fönsterglas av både modern- och äldre typ. Markytan fanns i hela schaktet. Detta lager var ca 0,08 0,10 meter tjockt. I leran under lagret fanns sentida taktegel. Inga konstruktioner påträffades. Schakt 18 (trädplats nr 9) Schaktet var 1,70 2,00 meter stort och grävdes till djup av 0,60 0,70 meter. Jorden bestod av lerblandad humus ända ner till anläggningsdjup. Inblandat i den homogena jorden fanns relativt (i relation till övriga schakt) rikligt med matrester i form av ben från nöt och får/get. Förutom benen påträffades fönsterglas av äldre (1600 1700-tal) typ och en skärva yngre rödgods som sannolikt kan dateras till samma tidsperiod. Materialet var inte stratifierat utan förekom sporadiskt i den homogena lerjorden och är därför avsatt på annan plats och vid något tillfälle fört till platsen vid markarbeten. I schaktets östra kant iakttogs ett par större stenar (0,30 0,35 m i diameter). Även dessa torde ha kommit till platsen med jorden och representerar därför ingen konstruktion. Schakt 19 (trädplats nr 6) Schaktet var 1,70 1,85 meter stort och grävdes till djup av 0,70 meter. Jorden bestod av lerblandad humus ända ner till anläggningsdjup. Inga fynd eller konstruktioner påträffades. Föryngring av trädbeståndet i Svartsjö slottspark 9

Schakt 20 (trädplats nr 4) Schaktet var 1,75 1,80 meter stort och grävdes till djup av 0,65 0,75 meter. Jorden bestod av lerblandad humus ända ner till anläggningsdjup. Cirka 0,80 meter under nuvarande markyta påträffades ett tunt lager byggnadsavfall bestående av i huvudsak fönsterglas men även litet tegelkross och kol samt enstaka ben. Lagret utgjorde en 0,02 0,03 meter tjock lins i den annars homogena lerjorden. Inga konstruktioner påträffades. Schakt 21 (trädplats nr 3) Schaktet var 1,60 1,70 meter stort och grävdes till djup av 0,60 0,70 meter. Jorden bestod av lerblandad humus ända ner till anläggningsdjup. Cirka 0,10 meter under nuvarande markyta fanns ett grusigt lager med enstaka tegelkross. I lerjorden under denna lins påträffades förutom enstaka ben och kolbitar även buteljglas, yngre rödgods samt ljust lergods som kan dateras till sent 1500-tal eller senast 1600-talets första hälft. Inga konstruktioner påträffades. Schakt 22 (trädplats nr 1) Schaktet var 1,65 1,70 meter stort och grävdes till djup av 0,60 0,65 meter. Jorden bestod av lerblandad humus ända ner till anläggningsdjup. Det fanns spår av ett grusigt lager som liknade det i schakt 20 och 21. I den homogena lerjorden fanns enstaka ben och tegelkross. Inga konstruktioner påträffades. Schaktbeskrivning schakt 23 30 Återstående åtta schakt grävdes utan antikvarisk personal på platsen. Fem av dem (nr 23 27) grävdes i anslutning till vallgraven, två (nr 28 och nr 29) i den östra delen av parken och ett (nr 30) i den västra delen av parken, närmast slottet. Efter samtal med grävande personal står det klart att dessa schakt inte innehöll några konstruktioner eller fynd och jorden hade samma karaktär som de intill dessa undersökta schakt. Utvärdering Undersökningen genomfördes genomgående med grävmaskin och i samarbete med personal som följde upp och kontrollerade groparnas, på förhand angivna, storlek och djup. Grävningen genomfördes enligt planen. De gropar som undersöktes placerades strategiskt enligt ett särskilt mönster i syfte att optimera kunskapen om jordens karaktär och förekomsten av arkeologiska lämningar inför upptagningen av de åtta gropar som ej övervakades i fält. Metoden visade sig hållbar. Då inga fasta konstruktioner påträffades i någon av groparna förefaller åtminstone den södra delen av exploateringsområdet inte hysa någon bebyggelse eller aktivitet som lämnat spår. Endast i schakten 8 till 10 påträffades mer än enstaka sentida keramikskärvor. Jorden i detta område förefaller delvis utgöra raseringsmassor som härrör från vasaborgens ödeläggelse år 1687. Den kronologiska spännvidden i materialet från massorna antyder att dessa inte endast kan knytas till vasaborgen utan torde vara uppblandade med jord från annat håll. När denna markplanering gjorts gick inte att med säkerhet utläsa men det är rimligt att det kan ha skett i samband med att fängelsebyggnaderna som omgärdade slottet revs i slutet av 1960-talet. 10 Föryngring av trädbeståndet i Svartsjö slottspark

I schakt 17 påträffades en markyta som skulle kunna representera en äldre version av den intilliggande parkgången. Inte heller i de schakt som undersöktes invid vallgraven påträffades några fasta konstruktioner. I flertalet schakt fanns spridda benrester i form av slaktavfall i fyllnadsjorden. I schakt 21 hittades ett par skärvor keramik av 1600-talstyp. Möjligen skulle de kunna föras ner i 1500-tal. Även dessa återfanns i fyllnadsjorden och har därmed ett svagt kontextuellt tolkningsvärde. Inte heller i de kompletterande gropar som togs upp utan antikvarisk närvaro på plats påträffades något av antikvariskt intresse. Den centrala delen av den östra vallgraven torde inte hysa några manifesta konstruktioner. En brasklapp i sammanhanget är emellertid att förekomsten av äldre brofästen och liknande konstruktioner inte kan uteslutas på grundval av de begränsade ingrepp som undersökningen utgjorde i detta område. Referenser Ambrosiani, B., med bidrag av Burell, S. 2006. Medeltida jordägare och aktörer på Mälaröarna. Stockholm. Det medeltida Sverige 1992. Attundaland. DMS 1:7. Stockholm. Fritz, B. 1972. Hus, land och län. Förvaltningen i Sverige 1250 1434. Acta Universitatis Stockholmensis. Stockholm Studies in history 16. Stockholm. Löfgren Uppsäll, L., Edman Franzén, M. och Strömqvist, A., i samarbete med Topia landskapsarkitekter, Matson, R. 2012. Bevarande- och förnyelseplan har tagits fram av Statens fastighetsverk 2012-05-31. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 422-3583-2012. Länsstyrelsens dnr: 431-31339-2012. Riksantikvarieämbetets projektnummer: 12353. Intrasisprojekt: UV2012:189. Undersökningstid: 6 7 november 2012. Projektgrupp: Mathias Bäck. Underkonsulter:. Exploateringsyta: 3113 kvadratmeter. Undersökt yta: 68,25 kvadratmeter. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Digital dokumentation:. Fynd: Inga fynd. Föryngring av trädbeståndet i Svartsjö slottspark 11

Figur 1. Undersökningsplatsen markerad på utdrag ur Terrängkarta 607, Norra Stockholm. Skala 1:50 000. 12 Föryngring av trädbeståndet i Svartsjö slottspark

Figur 2. Plan med de undersökta schakten/planteringsplatserna markerade på utdrag ur bygghandling, Statens Fastighetsverk. Röd punkt anger schakt som grävdes under antikvarisk kontroll, blå punkt visar schakt som grävdes utan antikvarisk personal på plats. Skala 1:400. 22 23 21 30 17 10 11 9 8 24 19 25 6 7 26 12 29 16 2 4 3 13 28 14 15 5 1 18 27 20