Barockträdgårdens mur vid Drottningholms slott

Transkript

1 UV RAPPORT 2014:10 ARKEOLOGISK SCHAKTKONTROLL Barockträdgårdens mur vid Drottningholms slott Stockholms län; Uppland; Ekerö kommun; Lovö socken; Drottningholms slott 1:1 Johan Anund och Mathias Bäck

2

3 UV RAPPORT 2014:10 ARKEOLOGISK SCHAKTKONTROLL Barockträdgårdens mur vid Drottningholms slott Stockholms län; Uppland; Ekerö kommun; Lovö socken; Drottningholms slott 1:1 Dnr Johan Anund och Mathias Bäck

4 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV) UV Mitt Kontoret i Hägersten: Instrumentvägen HÄGERSTEN Fax: Kontoret i Uppsala: Hållnäsgatan UPPSALA Fax: Tel.: e-post: uvmitt@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2014:10 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering och layout Åsa Östlund Tryck/utskrift Elanders Sverige AB, 2014

5 Innehåll Inledning 6 Antikvarisk bakgrund 6 Målsättning 6 Fältarbete 7 Resultat 7 Dokumentation 8 Föremålsfynd 8 Referens 9 Administrativa uppgifter 9 Figurer 1. Läget för den antikvariska schaktkontrollen vid Drottningholms slott markerad på utdrag ur Terrängkartan. Skala 1: Sektionsritning mot öster av delundersökt mur. Ritning: Karlis Graufelds. Skala 1: Den bevarade nedre delen av barockträdgårdens norra mur. Foto Detalj av trädgårdsmuren i figur 3. Foto...11

6 Delar av en trädgårdmur undersöktes av Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt i samband med markplanering i barockträdgårdens nordöstra hörn vid Drottningholms slott. Muren utgör sanno likt delar av den trädgårdsmur som uppfördes vid slottet på 1680-talet. Inledning I samband med att Statens fastighetsverk ansökt hos Riksantikvarieämbetet om tillstånd till ändring av statligt byggnadsminne Drottningholms slott, har Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt kontaktas i syfte att dokumentera eventuella arkeologiska lämningar i anslutning till arbetsföretaget. Då detta inte är ett KML-ärende sker den arkeologiska undersökningen på initiativ från Statens fastighetsverk. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt har således på uppdrag av Statens fastighetsverk utfört antikvarisk kontroll och dokumentation i anslutning till anläggningsarbetet (fig. 1). Antikvarisk bakgrund För en antikvarisk bakgrund till ärendet hänvisas i huvudsak till kommande vårdprogram för Drottningholms slottspark, utarbetat av Statens fastighetsverk, samt fastighetsverkets ansökan hos riksantikvarieämbete om ändring av statligt byggnadsminne. Drottningholms historia som kronogods går tillbaka till år 1553 då byn Glia inbyttes till staten av Gustav Vasa (manuskript, vårdprogram, SFV). Byn nämns första gången 7 april år 1342 (SD5), i samband med omnämnandet av en Olaus de glya (Olof i Glia). Byn var belägen där Götiska tornet står idag och således ett stycke väster om det aktuella undersökningsområdet. Ett stenhus började uppföras år 1576 av Johan III. I samband med detta anlades en renässansträdgård som i första hand antas ha hyst nyttoodlingar. Slottet förföll efter Johan III:s död år Vid mitten av 1600-talet bestod Drottningholm av stenhuset, några ekonomibyggnader och en trädgård omgiven av ett plank. Trädgården tillhörde slottet, medan omgivande åkrar och ängar arrenderades ut (Strömqvist, i manus). År 1661 brann slottet. I samband med nybyggnation året efter planerades, av Tessin d.ä., en fullständig omstrukturering av delar av den gamla djurgården. Detta arbete har sannolikt skett med franska förebilder och möjligen med hjälp av franska trädgårdsarkitekter. Målsättning Målsättningen för den arkeologiska undersökningen var i detta fall nära kopplad till och kom att styras av den arkeologiska potentialen inom undersökningsområdet. Det handlar i första han om att tolka markplanering och markplantering inom undersökningsområdet. Detta innefattar datering av de olika strukturer och föremål som påträffas vid grävningsarbete. Det arkeologiska materialet har en viktig funktion genom att det kan källkritiskt diskutera kartornas föresatser och visioner i relation till i praktiken genomförda arbeten. 6 Barockträdgårdens mur vid Drottningholms slott

7 Fältarbete Schaktet grävdes i en slänt som sluttar såväl åt söder som åt väster i det nordöstra hörnet av barockträdgården. Schaktet var cirka 15 meter långt och 2,6 meter brett. Schaktningsarbetet skulle enligt överenskommelse påbörjas utan antikvarisk närvaro, med uppgift att ta bort ytligt gruslager. Schaktningen avbröts också riktigt då en fast mur påträffades i schaktets södra del och en tegelsamling i dess norra del. Teglet utgjorde raseringsmassor men gråstensmuren stod på ursprunglig plats. Muren löpte genom schaktets hela längd, men då schaktet drogs något snett i förhållande till muren var dess innerliv endast synligt till cirka tio meter räknat från schaktets västra ände. Innerlivet kunde bara friläggas ned till cirka 0,20 meter djup medan hela ytterlivet kunde friläggas till bevarad höjd. Längst hela sträckningen norr om muren (den del som frilades) fanns en likartad lagerbild enligt följande, räknat från nuvarande markyta och nedåt: Grå sand 0 0,10 meter Brun, lerinblandad sand med litet tegelkross 0,10 0,30 meter Tegelkross med kalkbruk 0,30 0,45 meter Lera med tegelkross 0,45 1,20 meter Ej steril Möjligen representerar lager 3 den påträffade murens rasering. Resultat Det huvudsakliga resultatet är att nedre delen av en relativt välbevarad sula och två tre skift av en gråstensmur frilades i hela schaktets utsträckning (fig. 3 4). Muren återfanns i schaktets södra del och löper nästan i samma riktning som schaktet. Dagermuren har en bevarad bredd av cirka 0,40 0,60 meter. Ursprunglig bredd förefaller ha varit omkring 0,45 meter i större delen av muren. Sulan skjuter ut 0,10 0,30 meter, huvudsakligen 0,20 meter, utanför ytterlivet på murens norra sida (södra sidan frilades ej). Fogarna utgjordes av metadels sämre kalkbruk med sand/lera, ställvis uppblandat med fint tegelkross. Det fanns ingenstans bevarat tegel i murverket. Dagermuren var bevarad till en höjd av 0,30 0,60 meter. Höjden ökade åt öster. Sulan bestod av natursten med en varierande höjd på 0,10 0,30 meter och bredd på 0,15 0,60 meter. Dagermurens stenmaterial hade en varierande storlek: höjd 0,10 0,30 meter och bredd 0,10 0,50 meter. Murlämningen är sannolikt rester av den trädgårdsmur som enligt skriftliga källor och historiska kartor uppfördes under 1680-talet. Dess övre del ska ha varit uppförd i tegel till cirka tre meters höjd. De kvarvarande delarna är tämligen välbevarade, med en kallmurad sula och nedre delen av en dagermur med grovt huggen/kluven gråsten i kalkbruk. Kulturlager och stratigrafi har endast kunnat dokumenteras norr om muren. Där består lagerföljden, uppifrån, av dagens grusade ytskikt och därunder cirka 0,25 meter lerblandad sand med tegelkross, ett distinkt cirka 0,2 Barockträdgårdens mur vid Drottningholms slott 7

8 meter tjockt lager av tegelkross och kalkbruk (rasering av 1600-talsmuren?), samt därunder ett kraftigt lerlager med inslag av bl.a. tegel. Inga anläggningar, vägrester eller trädgårdsanläggningar ha observerats förutom trädrötter ställvis. Dessa träd går inte hänför till tidigare kända trädplanteringar. Dokumentation Murens bevarade överyta (som är resultat av en rasering) och dess norra liv (ytterlivet) har dokumenterats, ned till dess grund/sula. Dessutom har stratigrafin norr om muren dokumenterats, och ett mindre antal föremålsfynd insamlats. Muren har framför allt fotodokumenterats. I det parti där dagermurens hela bredd frilades har den fotograferats med en serie lodfoton med hög upplösning. Murens ytterliv och sula har på liknande sätt fotograferats högupplöst. Dokumentationen innefattar även översiktsfoton och fotograferade sektioner av stratigrafi. En sektionsritning visande stratigrafin norr om muren har upprättats, liksom en sektionsritning av en representativ del av av muren. Murens norra fasad har inte ritats eftersom fotodokumentationen innehåller mer och bättre information. Kalkbruksprover har insamlats. Murens sträckning är inmätt i förhållande till den närmsta befintliga byggnaden. I samråd med byggentreprenören och AIX Arkitekter planerades en digital inmätning av muren för en mer exakt dokumentation. Föremålsfynd Samtliga fynd härrör från sekundära eller tertiära lagerkontexter, i huvudsak i det omrörda tegel/kalkbrukslager som fanns norr om muren i hela dess sträckning. Fynden framkom cirka 0,20 0,30 meter under nuvarande markyta (se sektion). Förhållandevis få föremål påträffades. Insamlade fynd: kraftig hank till rödgodskärl, kalkbruksprover, slagg. Icke insamlade fynd: tegel (välbevarade tegel har mätts), två fragment av taktegel och ett formtegel, fragment av byggnadssten i kalksten (fotodokumenterade), ett kritpipsfragment, enstaka järnfragment. Teglet som påträffades i raseringsmassorna hade varierande storlek med bredd från 14,5 15,0 cm, höjd, 7,0 8,0 cm och längd, 28,5 29,0 cm. Det enda fynd som tarvar vidare kommenatar är en stor hank/handtag av s.k. yngre rödgods. Denna har varit lodrätt infäst i kärlet och är 16 cm 8 Barockträdgårdens mur vid Drottningholms slott

9 lång. Den i förhållande till hushållskeramik mycket stora hanken torde härröra från vad som närmast kan benämnas som trädgårdskruka. Med tanke på platsens status torde denna inte ha haft någon framträdande plats i trädgården utan måste betraktas som enklare gods av brukskaraktär. Hanken är i den yttre delen kraftigt eroderad. Huruvida detta är ett resultat av användningen eller en sekundär förslitning går inte att avgöra. Någon exakt datering är inte heller möjlig att ange för kärlet men med utgångspunkt i glasyrens karaktär bör detta kunna föras till perioden cirka år Referens Strömqvist, A Manuskript. Vårdprogram för Drottningholms slottspark. AB 302:00. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: - Riksantikvarieämbetets projektnr: Intrasisprojekt:. Undersökningstid: augusti Projektgrupp: Johan Anund och Mathias Bäck. Underkonsulter:. Exploateringsyta:. Undersökt yta: 39 kvadratmeter. Läge: Terrängkartan 606 Södra Stockholm. Koordinatsystem: Sweref 99 TM. Höjdsystem: Rikets, RH 00. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Fynd: F1 förvaras på Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Mitt i väntan på beslut om fyndfördelning. Barockträdgårdens mur vid Drottningholms slott 9

10 Figur 1. Läget för den antikvariska schaktkontrollen vid Drottningholms slott markerad på utdrag ur Terrängkarta 606 Södra Stockholm. Skala 1: Barockträdgårdens mur vid Drottningholms slott

11 Sektion mot Ö vid 5,6 m Nuvarande grusad yta Figur 2. Sektionsritning mot öster av delundersökt mur. Ritning: Karlis Graufelds. Skala 1:20. Dagermur Sula Ej undersökt Lera med något sten och tegelkross Ej undersökt 0 0,5 1,0 1,4 m Figur 3. Den bevarade nedre delen av barockträdgårdens norra mur. Foto från nordväst: Johan Anund. Figur 4. Detalj av trädgårdsmuren i figur 3. Foto: Johan Anund. Barockträdgårdens mur vid Drottningholms slott 11