Stämningsansökan 2016-12-29 Sida 1 (9) Ärende ANM 2016/1554 handling 107 Stockholms tingsrätt Box 8307 104 20 Ansökan om stämning Kärande: Företrädd av: Svarande: Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm Processföraren Karin Ernfors Adress som ovan E-post do@do.se och karin.ernfors@do.se Telefon 08-120 20 802 Staten genom Försäkringskassan 103 51 Stockholm Saken: Diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) Forum: 10 kap. 2 rättegångsbalken Diskrimineringsombudsmannen (DO) ansöker härmed om stämning mot staten genom Försäkringskassan. DO för som part talan för B.B. med stöd av 6 kap. 2 diskrimineringslagen (2008:567), DL. B.B. har medgett att DO för hennes talan. Yrkanden DO yrkar att staten förpliktas att till B.B. utge diskrimineringsersättning med Box 4057 E-post do@do.se Telefon 08-120 20 700 Organisationsnummer 202100-6073 169 04 Solna Webb www.do.se Fax 08-120 20 800 Besök Råsundavägen 18, Solna
- 30 000 kronor avseende bristande möjlighet att ansöka om föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning digitalt genom Försäkringskassans e-tjänst under perioden den 16 maj 2015 12 oktober 2016, och - 30 000 kronor avseende bristande möjlighet att ansöka om föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning genom fysisk blankett i punktskrift under perioden 16 maj 2015 30 maj 2016. På beloppen yrkas ränta enligt 6 räntelagen (1975:635) från dagen för delgivning av stämning till dess full betalning sker. DO yrkar också ersättning för sina rättegångskostnader med ett belopp som senare kommer att anges. Sammanfattning av grunderna för talan Staten har missgynnat B.B. som har en synnedsättning genom att Försäkringskassan har underlåtit att vidta sådana åtgärder för tillgänglighet som skäligen hade kunnat krävas för att försätta henne i en jämförbar situation med andra personer utan hennes funktionsnedsättning. Försäkringskassans underlåtenhet har medfört att B.B. inte har befunnit sig i en jämförbar situation såvitt avser hennes möjligheter att ansöka om föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning digitalt genom Försäkringskassans e-tjänst under perioden den 16 maj 2015 12 oktober 2016 respektive med fysisk blankett i punktskrift under perioden 16 maj 2015 30 maj 2016. Staten har därigenom utsatt B.B. för diskriminering i strid med 2 kap. 14 jämfört med 1 kap. 4 3 diskrimineringslagen. Staten ska därför betala diskrimineringsersättning enligt 5 kap. 1 samma lag. Omständigheter Bakgrund och händelseförlopp Försäkringskassan tillhandahåller en möjlighet för försäkrade att ansöka om föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning genom ett digitalt ansökningsförfarande i föräldrapenningstjänsten på webb-platsen Mina sidor (e-tjänsten). E-tjänsten har funnits sedan 2007. För ansökan om tillfällig föräldrapenning i samband med vård av barn (VAB) kan även Försäkringskassans mobilapplikation till mobil eller surfplatta (appen) användas. Appen har funnits sedan 2012. Möjligheten att ansöka digitalt utnyttjas av 90 % av de som ansöker om föräldrapenning. Utöver möjligheten att ansöka digitalt kan ansökning också ske genom en fysisk blankett. Den som vill ansöka med pappersblankett får beställa blanketten hos Försäkringskassan som skickar den med post. B.B. som har en synnedsättning arbetar heltid och har ett barn fött år 2007. A.A.s synnedsättning gör att hon för att kunna använda digitala tjänster är beroende av att tjänsterna har utformats eller 2 (9)
anpassats till gällande standarder för tillgänglighet. Särskilt viktigt är det att tjänsterna fungerar med så kallade skärmläsare som är program som gör det möjligt för icke-seende att ta del av digitalt innehåll. I den mån det inte är möjligt att ta del av en digital text måste B.B. få den i punktskrift. Hon kan således fylla i en fysisk blankett om texten är i punktskrift. Hennes funktionsnedsättning gör det också svårare att ta sig fysiskt till platser. Det gäller i synnerhet platser eller lokaler som hon inte har besökt tidigare. Före 2014 kunde B.B. ansöka om föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning digitalt med Försäkringskassans e-tjänst. Appen har aldrig varit möjlig att använda med skärmläsare varför B.B. inte kunnat använda den. I början av 2014 uppgraderade Försäkringskassan e-tjänsten. När B.B. skulle söka föräldrapenning i juni 2014 upptäckte hon att e-tjänsten inte längre gick att använda med skärmläsare. Hon kontaktade Försäkringskassan ett flertal gånger bland annat med e-post och förklarade detta samt efterfrågade hjälp och en lösning på problemet (bilaga 3). Förbudet mot bristande tillgänglighet trädde i kraft den 1 januari 2015. Strax före ikraftträdandet, i december 2014, lät Försäkringskassan göra en revision avseende tillgängligheten av e-tjänsten. Av revisionsrapporten som var färdig den 22 januari 2015 framgick att e-tjänsten innehöll tekniska problem som främst drabbade gravt synskadade användare med följd att de fick anses vara utestängda från användning (bilaga 4). Den 16 maj 2015 försökte B.B. på nytt ansöka om föräldrapenning med e-tjänsten. Hon upptäckte då att det fortfarande inte var möjligt för henne. B.B. kontaktade Försäkringskassan samma dag för att uppmärksamma myndigheten på problemet och för att få hjälp med att ansöka. Den handläggare som B.B. pratade med uppgav att Försäkringskassan var medveten om problemet. Handläggaren uppmanade B.B. att be en kollega eller en familjemedlem att hjälpa henne alternativt att uppsöka ett av Försäkringskassans servicekontor. Den 22 maj 2015 bekräftade Försäkringskassan per e-post att den enda möjlighet som myndigheten tillhandhöll henne var att besöka ett servicekontor (bilaga 5). Eftersom B.B. hade svårt att besöka ett servicekontor kontaktade hon en vän som lovade att hjälpa henne, något som först kunde ske en dryg månad senare. Vid den tidpunkten hade dock tidsgränsen för rätten till föräldraledighet passerats eftersom hennes åttaåriga barn hade gått ut första klass. Detta innebar att hon gick miste om möjligheten att erhålla cirka en veckas betald föräldraledighet. Den 27 maj 2015 anmälde B.B. den bristande tillgängligheten till DO. Den 4 oktober 2015 behövde B.B. ansöka om tillfällig föräldrapenning för vård av barn (VAB). Det visade sig att inte heller det var möjligt med skärmläsare. Samma dag kontaktade hon Försäkringskassans kundtjänst och påtalade problemet samt frågade hur hon skulle gå till väga. B.B. försökte också ansöka genom appen vilket inte heller fungerade. 3 (9)
Den 5 oktober 2015 begärde DO att Försäkringskassan skulle yttra sig över A.A:s anmälan. Försäkringskassan fick genom DO:s begäran kännedom om att B.B. ansåg att den bristande tillgängligheten var diskriminerande. Den 19 oktober 2015 kontaktade B.B. Försäkringskassan på nytt för att fråga om hon kunde få ansöka med punktskrift. B.B. bedömde att ett ansökningsförfarande med punktskrift åtminstone skulle göra det möjligt för henne att ansöka. En dryg vecka senare fick hon besked om att det inte var möjligt att ansöka i punktskrift. Försäkringskassan förklarade i samband med detta att en felanmälan av e-tjänsten var gjord (återgiven konversation bilaga 6). Den 23 oktober 2015 uppgav Försäkringskassan till DO att utgångspunkten var att alla ska kunna tillgodogöra sig Försäkringskassans digitala tjänster. En plan hade tagits fram för att öka tillgängligheten av e-tjänsterna stegvis fram till 2017. Försäkringskassan uppgav vidare att myndigheten hade för avsikt att anlita en extern specialist som i dialog med B.B. skulle undersöka vad som kunde förbättra hennes möjligheter att använda e-tjänsten (bilaga 7). Den 28 oktober 2015 fick B.B. besked från Försäkringskassan om att hon skulle kontaktas av en specialist med uppdrag att hjälpa henne. När B.B. i januari 2016 ännu inte blivit kontaktad av någon specialist vände hon sig på nytt till Försäkringskassan. Den handläggare B.B. då talade med uppgav att hon antingen fick ta sig till ett servicecenter eller vänta tills e-tjänsten blev tillgänglig för henne. Senare i januari 2016 kontaktades B.B. vid två tillfällen av företrädare för Försäkringskassan inför Försäkringskassans interna felsökning. Vid dessa tillfällen frågade Försäkringskassans företrädare om hennes tekniska förutsättningar och om de problem som B.B. stötte på vid försöken att använda e-tjänsten. Hon fick ingen hjälp eller råd om hur hon skulle kunna gå tillväga för att ansöka vid dessa tillfällen. Det undersöktes exempelvis inte om B.B. hade kunnat ansöka efter att ha fått vägledning. Den 10 februari 2016 fick B.B. ett meddelande om att Försäkringskassans hade startat en felsökning. Den 2 maj 2016 hade B.B. kontakt med en handläggare på Försäkringskassan som uppgav att felsökningen av e-tjänsten fortfarande pågick. Vid ett möte mellan Försäkringskassan och DO i maj 2016 angående B.B. anmälan uppgav företrädare för Försäkringskassan att B.B. fått felaktig information rörande möjligheten att ansöka med punktskrift och att det visst fanns en sådan möjlighet. B.B. informerades själv om att det var möjligt att ansöka med punktskrift av Försäkringskassan den 31 maj 2016. Mot bakgrund av den nya informationen kunde B.B. den 1 juni 2016 ansöka i punkskrift avseende två tidigare anmälda VAB-dagar hon varit ledig för i september 2015 respektive januari 2016. Ersättningen skulle komma att betalas ut den 12 juli 2016, vilket var drygt åtta respektive fyra månader efter att B.B. fått löneavdrag för de aktuella dagarna. 4 (9)
Den 28 och den 29 juni 2016 återkom Försäkringskassan angående sin interna felsökning. Försäkringskassan informerade B.B. om att man löst ett problem som inte hade med hennes svårigheter att göra. Efter att hon på nytt förklarat vilket som varit hennes problem fick hon råd om hur hon kunde fylla i den tidsperiod som ansökan avsåg, något hon tidigare inte klarat av att göra. I september 2016 försökte B.B. ansöka igen. Denna gång kunde hon mot bakgrund av den vägledning hon hade fått i juni samma år fylla i den tidsperiod ansökan avsåg men sedan kom hon inte längre i ansökningsförfarandet. B.B. kontaktade därför Försäkringskassan och meddelade att e- tjänsten fortfarande inte fungerade för henne och att hon behövde göra en punktskriftsansökan. DO har i bevissyfte den 12 oktober 2016 anlitat en konsult som kunde konstatera att det inte var möjligt för B.B. att ansöka genom e-tjänsten utan muntlig vägledning eftersom tjänsten inte uppfyllde gällande standarder för tillgänglighet. I och med den vägledning B.B. fick blev e-tjänsten möjlig för henne att använda. (rapport från test sid 3 ff, bilaga 8). Försäkringskassans underlåtenhet att vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet Som har framgått i redogörelsen ovan har B.B. från och med den 16 maj 2015 till och med den 12 oktober 2016 inte kunnat ansöka om föräldrapenning respektive tillfällig föräldrapenning genom Försäkringskassans e-tjänst eller app. Hon inte heller kunnat ansöka genom punktskrift. Bristerna har inneburit att B.B. inte har fått tillgång till likvärdiga ansökningsmöjligheter som andra utan hennes funktionsnedsättning. Bristerna har försvårat hennes möjligheter att ansöka och därutöver bidragit till att utbetalningar som hon som har haft rätt till har fördröjts. Svårigheterna har medfört olägenheter för B.B. som därigenom har missgynnats. Försäkringskassan kunde ha vidtagit någon av följande åtgärder för att försätta B.B. i en jämförbar situation vad gällde de digitala ansökningsmöjligheterna. 1. Anpassat e-tjänsten i enlighet med sina egna riktlinjer (se nedan) 2. Anpassat e-tjänsten i enlighet med standarder för tillgänglighet (WCAG 2.0 A.A) (se nedan). 3. Tillhandahållit en möjlighet att ansöka med hjälp av tidigare e-tjänst. 4. Tillhandahållit muntlig vägledning (it-stöd). Vidare skulle Försäkringskassan i ljuset av bristerna i sina digitala tjänster ha tillhandahållit B.B. en möjlighet att ansöka muntligt på telefon med e-legitimation. Försäkringskassan hade också vad gällde möjligheten att ansöka om tillfällig föräldrapenning kunnat försätta B.B. i en jämförbar situation genom att anpassa appens tillgänglighet till gällande standarder WCAG 2.0 AA och därtill hörande tillgänglighetsstandarder för mobilapplikationer Guidance on Applying WCAG 2.0 to Non- Web Information and Communications Technologies (WCAG2ICT) (se nedan). När det gällde möjligheten att ansöka i punkskrift hade Försäkringskassan kunnat se till att A.A fått ansöka med punkskrift redan i samband med hennes förfrågan om vilka förfaringssätt som var tillgängliga för henne för att ansöka om föräldrapenning. 5 (9)
Följande bestämmelser, riktlinjer och standarder är av betydelse för bedömningen av skäligheten i dessa åtgärder i den mening som avses i 1 kap. 4 3 DL. Av 1 kap. 2 andra stycket regeringsformen följer att myndigheterna ska verka för allas delaktighet och jämlikhet och att motverka diskriminering. Bestämmelserna om Försäkringskassans och andra förvaltningsmyndigheters serviceskyldighet och ärendehandläggning i 4 och 7 förvaltningslagen (1986:223), FL, får anses innefatta ett krav på tillgänglighet. Varje myndighet ska enligt bestämmelserna lämna upplysningar, vägledning och råd till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområden. Hjälpen ska lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verksamhet. Bestämmelsen i 4 FL innebär i korthet att varje myndighet ska hjälpa enskilda att ta tillvara sin rätt i förvaltningsärenden. Som statlig myndighet har Försäkringskassan vidare ett särskilt ansvar för tillgänglighet enligt förordning (2001:562) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande av funktionshinderpolitiken. Myndigheter ska enligt 1 förordningen utforma och bedriva sin verksamhet med beaktande av de funktionshinderspolitiska målen. Av bestämmelsen framgår också att myndigheterna ska verka för att personer med funktionsnedsättning ges full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor, att myndigheterna särskilt ska verka för att deras verksamhet är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning och att FN:s konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (konventionen) ska vara vägledande i detta arbete. Enligt konventionen gäller som allmän princip fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället, lika möjligheter, och tillgänglighet. Konventionsstaterna åtar sig bland annat att främja jämlikhet och att avskaffa diskriminering genom att vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att skälig anpassning tillhandahålls (Artikel 5 punkt 4). För att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att leva oberoende och att fullt ut delta på livets alla områden, ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får tillgång på lika villkor som andra till bland annat kommunikation, innefattande informations- och kommunikationsteknik (IT) och system, samt tjänster. Åtgärder ska innefatta identifiering och undanröjande av hinder och barriärer mot tillgänglighet vad gäller bland annat elektronisk service (Artikel 9 punkt 1). Vidare ska åtgärder vidtas för att främja tillgång till ny informations- och kommunikationsteknik (IT) och nya system (Artikel 9 punkt 2 g). Konventionen trädde för Sveriges del i kraft år 2009 (prop. 2008/09:28, SÖ 2008:26). I sammanhanget bör också nämnas att målen för den svenska funktionshinderspolitiken är att undanröja hindren för delaktighet, förebygga och bekämpa diskriminering samt ge förutsättningar för självständighet och självbestämmande (prop 1999/2000:79 s 23 ff). 6 (9)
I Myndigheten för delaktighets riktlinjer för tillgänglighet i offentlig förvaltning framhålls att när samhället utformas ska det i första hand skapa generella lösningar som fungerar för alla. Om det inte är möjligt, ska man överväga särskilda insatser och individuella stöd. Perspektivet ska förflyttas från individen till miljön och omgivningen och fokus ska ligga på förbättring och möjliggörande. Det innebär bland annat att tekniska lösningar som redan är utvecklade, kontinuerligt blir tillgängligare och mer användbara (bilaga 9, s 11 och 14). Riktlinjerna tydliggör att offentliga myndigheter ska vara ett föredöme när det gäller tillgänglighet och att riktlinjerna för tillgänglighet ska följas för att förordningen om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken ska vara uppfylld (bilaga 9, s 8). Av riktlinjerna framgår också att personer med funktionsnedsättning så långt som möjligt självständigt bör kunna hantera myndigheters blanketter, exempelvis ansökningar via Internet (bilaga, s 48). När det gäller webbplatsers tillgänglighet förutsätts vidare att varje användare kan anpassa presentationen av innehållet efter sina egna behov. Myndigheten hänvisar i övrigt vad gäller webbplatsers tillgänglighet till rekommendationen i E-delegationens Vägledning för webbutveckling som innebär att svenska myndigheter ska uppnå den internationella standarden WCAG 2.0 nivå AA (bilaga 9, s 42-43). I E-delegationens Vägledning för webbutveckling som är de officiella riktlinjerna för hur man ska arbeta med webbplatser i offentlig sektor konstateras att webben ger stora möjligheter att tillhandahålla tjänster utan att diskriminera. En förutsättning är dock att de utformats på ett korrekt sätt. I vägledningen ges ett stort antal riktlinjer för hur en sådan tillgänglighet kan uppnås (bilaga 10). Riktlinjerna är indelade i prioritetsgrader 1-5. Att följa WCAG 2.0 nivå AA har enligt vägledningen högsta prioritet (Prio 1). Att göra länkar, klickbara ytor och menyer användbara för alla har också högsta prioritet. Näst högsta prioritet (Prio 2) är bland annat att skapa tydliga och klickbara fältetiketter. World Wide Web Consortium (W3C) har tagit fram de internationella riktlinjerna för tillgänglighet, Web Content Accessibility Guidelines (WCAG). WCAG har utgjort rekommenderad standard vid utvecklande av webbaserade system i Sverige i över tio år. EU:s medlemsländer har enats om att offentliga webbplatser ska följa W3C:s standard WCAG 2.0. Rekommendationerna innehåller tre kravnivåer (A-AAA) varav nivå A är den lägst ställda. Standarden finns översatt till svenska och innehåller ett stort antal riktlinjer för att göra webbinnehåll tillgängligt. Ett krav är att all funktionalitet ska vara åtkomlig via ett tangentbord. Ett annat krav är att användare ska få hjälp att undvika misstag bland annat genom användningen av etiketter eller instruktioner när innehållet kräver inmatning från användaren. Dessa krav tillhör samtliga kravnivå A, det vill säga ett lägre krav än den nivå som utgör rekommenderad standardnivå för myndigheter. 7 (9)
Även mobilapplikationer ska följa WCAG och det finns även standarder för dessa hur ska appliceras på mobila applikationer (WCAG2ICT). Försäkringskassan har också i sin instruktion från regeringen fått ett särskilt ansvar för tillgänglighet. Myndigheten ska i dessa frågor med anknytning till sitt verksamhetsområde vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga parter, förordning med instruktion för Försäkringskassan (2009:1174). Av Försäkringskassans interna riktlinjer när det gäller kundbemötande Att möta våra kunder framgår att kravet på likabehandling av kunderna innebär att kunderna ska behandlas likvärdigt genom att Försäkringskassan ser till varje individs unika behov och säkerställer att alla ska ha samma tillgång till Försäkringskassans system, service och tjänster, Riktlinjer 2.1 2.1.2 (bilaga 11). Enligt Försäkringskassans styrdokument Gemensamma egenskapskrav som avser digitala tjänster gäller med avseende på tillgänglighet följande: Det IT-stöd Försäkringskassan tillhandahåller ska inte exkludera någon användare på grund av funktionsnedsättning. IT-stöden ska vara framtagna med dessa användargruppers behov i fokus. Användargrupperna ska involveras i kravställningsarbetet och det ska ske enligt vedertagen internationell standard för användarcentrerad utveckling. Användargränssnitten i IT-stöden ska vara anpassningsbara och möjliga att integrera via hjälpmedelsprogramvaran. Systemen ska följa vedertagen internationell och nationell standard för tillgänglighet (accessibility). En hänvisning görs även till WCAG (se bilaga 7). Försäkringskassan har uppgett till DO att myndigheten enligt de interna anvisningarna Kommunikation och information för kunder med funktionsnedsättning har anvisningar för hur handläggare ska gå tillväga för att översätta dokument med punkskrift (bilaga 12). Övriga omständigheter av betydelse för skälighetsbedömningen Försäkringskassan är en av Sveriges största myndigheter och betalar årligen ut ersättningar motsvarande 220 miljarder kronor. Myndigheten arbetar i sin verksamhet med frågor som rör funktionsnedsättningar och har genom sitt uppdrag goda generella kunskaper om förutsättningarna för människor med olika typer av funktionsnedsättningar. Försäkringskassan har tidigare (före 2013) tillhandahållit en e-tjänst som gjort det för möjligt för personer med A.A:s funktionsnedsättning att ansöka digitalt. 8 (9)
Försäkringskassan har känt till bristerna i e-tjänsten i vart fall sedan i juni 2014 då B.B. uppmärksammade myndigheterna på dem. Sedan januari 2015 har det funnits en revisionsrapport med åtgärdsförlag för att komma till rätta med problemen. Bevisning DO åberopar för närvarande ingen bevisning. Ansökningsavgift Ansökningsavgiften 2 800 kronor har betalats till tingsrättens plusgirokonto 814008-9. Karin Ernfors Bilagor: 1. Rättegångsfullmakt 2. Kvitto på betald ansökningsavgift. 3. E-post från B.B. 2014 4. Rapport avseende tillgänglighet av e-tjänst, 2015 5. E-post från Försäkringskassan, 22 maj 2015 6. Återgiven konversation, oktober 2015 7. Svar från Försäkringskassan till DO, 23 oktober 2015 8. Rapport från test, 12 oktober 2016 9. Riktlinjer, Myndigheten för delaktighet 10. Vägledning för webbutveckling, E-delegation 11. Riktlinjer, Försäkringskassan 12. Svar från Försäkringskassan till DO, 8 mars 2016 9 (9)