2009:89 Övedskloster - fasadrenovering Gamla skolhuset Antikvarisk kontroll, 2009 Kristina Nilén
Rapport 2009:89 Övedskloster - fasadrenovering Gamla skolhuset Antikvarisk kontroll, 2009 Dnr L12.20-233-09 Öveds sn, 1430 Sjöbo kommun Skåne län Kristina Nilén
Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel 044 13 58 00 vx, Fax 044 21 49 02 Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 221 00 Lund Tel 046 15 97 80 vx, Fax 046 15 80 39 www.regionmuseet.se 2009 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2009:89 ISSN 1651-0933 Omslagsfoto: Gamla skolhuset med nyrenoverad fasad åt söder och kyrkplatsen. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.
Innehåll Sammanfattning av utförda åtgärder 5 Administrativa uppgifter 5 Byggnadshistoriskt sammanhang 6 Byggnadsbeskrivning och dokumentation 9 Utförda åtgärder 18 Tillkommande arbeten 22 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 22 Övriga upplysningar 22 Bilagor 23 Analysrapport, putsbruk 23
Sjöbo kommun i Skåne Lantmäterikarta från 1935. Gamla skolhuset nordväst om kyrkan markerat med svart pil.
Sammanfattning av utförda åtgärder - Rengöring av fasad samt putslagning - Kalkavfärgning - Målning av plåt- och trädetaljer - Komplettering avvattning, ny ränna - Renovering av vindsfönster samt målning av fönster i hela ovanvåningen Administrativa uppgifter Objekt Övedskloster Gamla skolhuset, f d församlingshem Socken Öveds socken Kommun Sjöbo Arbetshandlingar Anvisningar i Övedskloster, vårdplan 2005 Länsstyrelsens beslut 2009-04-17 Byggherre/beställare Övedsklosters Godsförvaltning Entreprenörer Rune Brinks Byggnads AB Underentreprenörer Bleck och plåt, Simrishamn Niklas måleritjänst Öja Antikvarisk kontrollant Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, genom Kristina Nilén Byggnadstid 2009, juni-okt Bidrag till kulturmiljövård 90 %, 177 300 kr Slutbesiktning 2009-10-14 Utskuren meanderslinga på huvuddörrar, som kommer att renoveras inom snar framtid. 5
Byggnadshistoriskt sammanhang Nuvarande Öveds kyrka uppfördes efter ritningar av Carl Hårleman 1759-61 och ersatte då den medeltida sockenkyrkan. Den nya kyrkan ingick i arkitektens generalplan för hela slottsanläggningen Övedskloster, som genom avritning signerad A F Barnekow, finns bevarad. På denna syns kyrkan ligga ensam omgärdad av kyrkogården med kvadratisk form. Rålambs avbildning från 1790-talet visar möjligen en idealiserad bild av kyrkan med böjda kyrkogårdsmurar, ännu utan kringbebyggelse. Inte heller Skånska rekognosceringskartan från 1810-12 uppvisar någon förändring härvidlag. Först på en karta från 1843 syns kyrkomiljön ha blivit kompletterad med två flankerande byggnader i väster. Studier av brandförsäkringshandlingar preciserar byggnadsåren till 1820 för den södra av dessa byggnader, uppförd som fattighus. Respektive 1823 för byggnaden i norr, troligtvis redan från början uppförd som skolhus. Brandförsäkringshandlingarna ger dessutom inblick i byggnadsmaterial och utförande samt rumsindelning och funktion. I Skånska herregårdar. T-Ö utgiven 1853-62, nämner Gustaf Ljunggren att på ömse sidor om kyrkan ligga tvenne prydliga skol- och fattighus med tillhörande trädgårdar. På karta från 1881 kan man konstatera att ytterligare en byggnad norr om skolhuset tillkommit. Kyrka, skola och fattighus (senare kallat ålderdomshem) bildade sockencentra, som kan sägas ha bestått fram till 1950-talet, då skolan lades ner och byggnaden övertogs av församlingen. Även Öveds kommun ska enligt uppgift ha sammanträtt i byggnaden. 6 Rålambs avbildning från omkring 1790. Inom röd ring Öveds nya kyrka.
Karta från 1843 avfotograferad Övedsklosters godsarkiv. Inom röd ring syns kyrkan, flankerad av skolhus och fattighus i väster. Karta från 1881 avfotograferad Övedsklosters godsarkiv. Kyrkomiljön har vid den här tiden kompletterats med ytterligare en byggnad, ett skol- och ekonomihus i korsvirke. 7
Den äldsta brandförsäkringen för skolhuset tycks vara från 1847 och lämnar följande uppgifter: No 2. Scholhus, en byggnad liggande på en sluttning med källarewåning, af Gråstensmur en aln och 1 tum tjock murad med kalk., 4 alnar hög, och ofvanwåning af bränd tegel, med ¾ alnar tjocka murar, uppfört år 1823, 40 alnar lång, 20 alnar bred och 10 aln hög, Skiljeväggar i huset på nedre botten murade af bränd tegel, 12 tum tjocka men i öfre korsvirke 6 tum; Taket, hvarå finns 2ne windskappor, en aln höga 2 aln breda och en större 2 aln i firkant med fönster, och på gaflarna skränt, af tegelsten med jernplåtar på takfot och ås, windskappor och winkelkanter; Indelt källarewåningen till förstuga, vester på huset, kök med bakugn samt två rum, samt ofvanvåningen till Ingång å södra gaveln med korredor längs å huset, mot Vester inredt till 4 rum, och scholrum 10 ½ aln längd och 10 ¼ aln bredd, och mot Öster bakom stuga nergång till källarevåningen, uppgång till winden samt 2ne rum. I brandförsäkring från 1870 upprepas uppgifterna angående mått och material. Däremot verkar våningarna nu innehålla flera mindre rum: Nedre våningen har murar i vester och söder af gråsten, 2 fot 1 tum tjocka och skiljeväggar af tegelmur 12 tum tjocka, är inredt till förstuga, kök och 10 rum. Öfre våningen har yttermurar af tegel 1 ½ fot tjocka samt skiljeväggar af korsvirke och tegel ½ fot tjocka samt är inredt till förstuga och korridor och 8 större och mindre rum. Taket har tvenne vindskappor. En intressant detalj är uppgiften om 5 fönsterlufter bågformiga med glas i kitt. Brandförsäkring 1902: Skolbyggnad av sten med egna murar på alla sidor. Har på vestra sidan undervåning och är här 6 meter högt men i övrigt 3,2 meter. Nedre våningen har murar i vester och norr af gråsten 0,62 meter tjocka och skiljeväggar af brändt tegel 0,3 meter tjocka. Är inredd till förstuga, kök, bakugnskök, tvättstuga, slöjdsal, kapprum, 4 källare med hvalf, 2 vedbodar och ett hönshus. Övre våningen har yttermurar av brändt tegel 0,45 meter tjocka samt skiljeväggar af korsvirke och brändt tegel 0,15 meter tjocka samt är inredd till förstuga eller korridor, 6 rum och 2 skolsalar. Taket har 3ne vindskappor klädda med plåt. Golven i nedre våningen af brändt tegel, med undantag af ett rum som har bräder. I övre våningen finnes bräder i alla rummen. Gipstak i alla rummen. Brandförsäkring 1920: Skolhus med vind och källarevåning, våningarna förenade genom trätrappa i husets mitt, innehållande i övre våningen 2 skolsalar, 5 boningsrum, 2 kök och korridor och i nedre 2ne samlingsrum, förstuga, tvättrum för barnen och brygghus; å vinden är ett boningsrum. Golven i övre våningen äro av bräder och i nedre av tegel, utom i salarna av bräder. Innertaken i övre delen äro gipsade. Huset har gavelspetsar av tegel [sic?] och huvudingång i södra gaveln, där och i öster marken är i nivå med övre våningen. Det är 6 meter högt i västra sidan och utvändigt vitmenat. 8
Byggnadsbeskrivning och dokumentation Fasad åt väster före renovering 2009. Från detta håll kommer man in i byggnadens källarvåning. Huvudentré i södra gaveln. Takfotsprofil och avvattning. 9
Fasad åt söder före renovering 2009. Fasad åt öster Norra gavelfasaden samt norra delen av östra fasaden 10
Sockel Åt väster, där byggnaden har full suterrängvåning, är grundstenar av gråsten synliga nertill. Hela sockelpartiet har tidigare varit avfärgad i grått, upp t o m gördelgesimsen mellan källar- och ovanvåning. Idag är endast nedre grundpartiet rödkalkat, innan vitkalkad fasadyta tar vid. Åt öster och söder är sockelpartiet spritputsat. Åt öster, södra delen, avfärgat med grått, dessförinnan med svart. Åt norr är sockeln vitkalkad, liksom norra delen av östra fasadens sockelparti. Åt söder syns ett slätputsat sockelparti, som kalkavfärgats i rött, liksom kyrkan och kyrkohuset mittemot. Genom tiderna har olika röda kulörer använts. Sockelpartiet har även här periodvis varit grått. Stomme/fasader Källarvåningens fasader åt väster är murade av gråsten, ovanvåningens väggar av tegel. Alla fasader utom den åt öster, är slätputsade med bandrustik (horisontella rundade skåror utan kvadermarkering). Bredd skåror: 3 cm, bredd bandrustik: 27,5 cm (se foto). Åt norr och väster syns slätputsad gördelgesims utför våningsbjälklaget. Putsbruket utgörs av kalkbruk, som kalkavfärgats vitt. Östra fasaden är spritputsad, så när som på de slätputsade fönsteromfattningarna, och kalkavfärgad vit. Upptill syns en utkragande profilerad takfotslist runt hela huset. I samband med rengöring av fasader undersöktes eventuell förekomst av äldre färgspår. Detta med tanke på vetskapen att varken kyrkan eller Övedsklosters slott ursprungligen har haft vita fasader. Inga färgspår kunde emellertid konstateras på befintlig puts, som förutsätts vara ursprunglig från 1823. Tak och avvattning Taket utgörs av valmat sadeltak, täckt med rött enkupigt tegel. I takfall åt öster ligger Simrishamnspannor. Två skorstenar. Plåtklädda takkupor med lunettfönster syns åt söder och norr, att döma av brandförsäkringshandlingarna ursprungliga. Dessutom finns sedan slutet av 1800-talet ett takfönster, indraget i nedre delen av västra takfallet. Nertill i takfallen utskjutande fotplåt med fotränna. All plåt i anslutning till tak är rödmålad, liksom stuprör och vattkupor. Inifrån vinden syns ålderdomlig brädklädsel i takkuporna, tycks som sagt vara oförändrade sedan takstolens uppförande. Fönsterbågar dock ej ursprungliga, utan har bytts ut under 1900-talet. Enkla, utan profiler, skador i framförallt bottenstycken. Stansade beslag åtminstone i norr. Takfall åt väster, söder och norr har undertak av stickspån. Åt öster ligger relativt bred spontad takpanel. Här har tidigare funnits 2-3 takfallsfönster. 11
Ovan: Den slätputsade grunden i södra fasaden uppvisar flera äldre färgskikt, grått respektive olika nyanser av rött. Till vänster: I ovanvåningens fasad åt väster, söder respektive norr är fasaden slätputsad med bandrusticering, distinkt utförd med halvrund profil. 12
Ovan syns vindskupan åt söder. Till höger vindskupan åt norr. 13
Vindskupan i södra takfallet före renovering. Taket från sydöst före renoveringsarbeten av plåtdetaljer. 14
Fönster Samtliga fönster i ovanvåningen är utbytta någon gång under 1900-talet. Fönstertypen utgörs av tvåluftsfönster med mittpost, indelat till sex rutor, kopplade bågar. Utvändigt försedda med stansade beslag. Fönsterna tycks ursprungligen ha varit gulmålade, med guldockra, men därefter gråmålade som idag, senast med alkydoljefärg. I södra delen av östra fasaden sitter tre rundbågiga källarfönster av äldre datum, med ålderdomliga beslag. Dessa fönster är i mycket dåligt skick och i akut behov av renovering. Övriga fönster i källarvåningen är senare tillkomna, åtminstone fönsterbågar. Tvåluftsfönster, småpröjsade. Har gjutna, korrugerade, fönsterbleck. Dörrar Huvuddörr i södra fasaden är av gammalt datum, kan vara ursprunglig. Uppglasad sekundärt i de övre speglarna (planglas). Senast målad med alkydoljefärg och i akut behov av renovering. Två dörrar i sockelvåningen åt väster. Rundbågiga pardörrar. Den norra idag klädd med zinkplåt och gråmålad. Insidan visar dock dess ursprungliga utseende. Den södra klädd med masonite. Övrigt Missprydande ytterbelysning ovan dörrar. Missprydande trycke och lås i huvuddörr. Alltför iögonfallande toalettskylt på huvuddörr. På framförallt västra fasaden syns en del överflödig ledningsdragning. Källardörr som i senare tid klätts med zinkplåt. Insida av samma dörr. I samband med framtida renovering av dörren kan den utvändiga plåtklädseln ev tas bort. 15
Källarfönster i fasad åt väster, ej ursprungliga. Samtliga fönster i ovanvåningen är utbytta under 1900-talet. Detaljbild beslag källarfönster Detaljbild beslag fönster i ovanvåningen. Putslagning hade tidigare gjorts med cementbruk i de flesta fönsteromfattningar. 16 Sockelvåningen eller källarvåningen åt väster har tidigare varit avfärgad med grå kalkfärg ända upp till gördelgesimsen.
Ålderdomliga fönster i källarvåning åt öster. I akut behov av renovering. Detaljbild beslag. Källarfönster 1 Källarfönster 2 Källarfönster 3 Källarfönster 4 är av yngre datum, från 1900-talets första hälft. 17
Utförda åtgärder Rengöring av fasad samt putslagning Inledningsvis prövades mekanisk rengöring av fasader genom stålborste, vilket fungerade mindre bra. I stället användes försiktig högtryckstvätt (ångrengöring/hetvattentvätt) för att få bort löst sittande kalkskikt. En omständighet var bristfälligt underarbete vid föregående kalkavfärgning. Ett grönt skikt med alger kunde konstateras under senaste kalkskikten. Det fanns ett fåtal sprickor, sättningsskador, i anslutning till öppningar. Dessa knackades försiktigt upp inför putslagning. Lagningar med felaktigt bruk (cementbruk) eller provisoriska missprydande lagningar togs bort där de befanns vara lösa. S k felaktiga lagningar finns däremot runt samtliga fönster (troligen tillkomna i samband med fönsterbyte) och skulle innebära alltför omfattande arbete att åtgärda i samband med denna fasadrenovering. Dessa ersattes därför enbart där de befanns vara tekniskt undermåliga. Gördelgesimsen i västra fasaden döljer ett antal ankarslut som rostat och sprängt sönder putsen. Efter uppknackning behandlades dessa med blymönja före putslagning. Inför putslagning skickades brukprov för analys, som visade på ett hydrauliskt kalkbruk (se bilaga). För putslagning användes efter denna anvisning hydrauliskt kalkbruk, SERPO 148. Putslagningar utfördes lika befintlig omkringliggande yta (slätputs respektive spritputs). Spritputsen har däremot enbart efterliknats genom ett stänkputsutförande, ej med ärtsingelinblandning. Vid eventuell framtida putslagning av större partier, bör spritputsen dock göras i enlighet med äldre utförande. Kalkavfärgning Fasaderna har efter putslagning kalkavfärgats med Hammarkalk från Målarkalk AB, med kalkvattning som grund och fixering. Minst 6-7 strykningar, vissa partier ströks 11 gånger. Avfärgning av sockeln har gjorts lika befintligt. Till avfärgning av sockeln åt söder respektive väster har kalkfärgen blandats med järnoxidrött ungefär i blandningsförhållandet 1:5 (5000 g pigment till 25 kg kalkpasta). Slutresultatet motsvarar NCS S 4040-Y80R, vilket enligt Kalkfärg 90 motsvarar Låda A Grupp 27 Rad 4 225:9. Södra sockelpartiet, fasad åt öster har kalkavfärgats grått lika befintligt, genom inblandning av bensvart i kalkfärgen. 18
I gördelgesims åt väster döljs ankarslut, vilka rostat och fått putsen att spricka. Dessa har nu rostskyddsbehandlats med blymönja före putslagning. Fasad åt väster efter putslagning, före kalkavfärgning. Målning av plåt- och trädetaljer All befintlig plåt i anslutning till tak har renskrapats från löst sittande färg och därefter behandlats med blymönja. Plåten har slutligen målats med två gånger med röd linoljefärg, Engwall & Claesson, engelskt röd. I samband med 2009 års renovering har även samtliga fönster i ovanvåningen målats. Underhållet var starkt eftersatt och alkydoljefärgen, som senast använts, var relativt lätt att avlägsna. Beslag behandlades med blymönja. Omkittning med linoljekitt, varefter fönsterna målades med linoljefärg, Engwall & Claesson, i grå kulör NCS S 2502-Y/3502-Y, Övedsklostergrått. Komplettering avvattning, ny ränna Hängrännan i samtliga takfall visade sig vara i dåligt skick. Den var bitvis perforerad av rostangrepp och läckte som ett såll. Det kunde konstateras att lagningar gjorts vid tidigare tillfälle åt nordväst. Endast hängrännan och närmast omkringliggande plåt hade härvid bytts ut. Samma lagningsprincip har tillämpats vid 2009 års arbeten. Den galvade plåten målas först om några år (röd linoljefärg, Engwall & Claesson, engelskt röd). Renovering av vindsfönster Även vindsfönsterna renoverats. Bågen i södra vindsfönstret var i alltför dåligt skick varför ny båge har tillverkats lika befintlig. 19
Ny hängränna har ersatt rostangripen befintlig i den plåtklädda takfoten. Målas röd om erforderligt antal år. Så mycket plåt som möjligt har lämnats intakt. Norra vindsfönstrets renoverade bågar med utbytta bottenstycken. Renoverade bågar till vindsfönster åt väster. Nyrenoverad fasad åt väster. 20
Nyrenoverade fasader åt sydöst. Nyrenoverad fasad åt öster, norra delen. Nyrenoverad fasad åt norr. 21
Tillkommande arbeten Tillkommande plåtarbeten ny hängränna. Tillkommande snickeriarbeten renovering av vindsfönster. Fastighetsägaren har samtidigt låtit utföra grundligt fönsterunderhåll i hela ovanvåningen. Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Hantverksmässigt väl utförd renovering med traditionella material och metoder - kalkbruk, kalkfärg, linoljefärg. Genomförd fasadrenovering är av stor betydelse för upplevelsen av den byggnadsminnesförklarade miljön kring Öveds kyrka. Övriga upplysningar I vårdplanen för Övedskloster från 2005 är byggnaden rödmarkerad, vilket definieras som byggnad med skadenivå 1: långt gångna skador som innebär risk för byggnadens framtid. Det är därför mycket tillfredställande att dessa brister nu åtgärdats. Härmed har skyddsbestämmelserna upprättade i samband med byggnadsminnesförklaringen också efterföljts, nämligen att byggnaderna ska underhållas på sådant sätt att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Inom snar framtid kommer även ytterdörrar och resterande fönster i bottenvåningen att renoveras/restaureras. De tre ålderdomliga rundbågiga källarfönsterna åt öster (KF1, KF2, KF3 se bild sidan 17) bör restaureras av välrenommerad fönsterhantverkare. Byggnaden är också i behov av invändig renovering, men detta anstår i avvaktan på beslut om framtida användning. Lund 2009-12-22 Kristina Nilén 22
Bilagor Analysrapport, putsbruk 23
Regionmuseets rapportserie 2009 Kulturmiljö 1. Bröddarps mölla, Västra Ingelstads sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2008 2. Fjälastorps småskola, - restaurering av uthus, Brunnby sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2007 3. Gamlegård fasadrestaurering, Helsingborgs stad, AK, Helene Stalin Åkesson 2007 4. Hajen 13, Höganäs sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2007 5. Täckarehuset restaurering av två jordkällare, Brösarps sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2007 6. Gravarna i Askgården i skuggan av Flyinge kungsgård, Södra Sandby sn, FU, Helene Wilhelmson, 2002 7. Åter på Hammar 9:21, Nosaby sn, FU, Anders Edring 2009 8. Ruveröds kvarn rekonstruktion av dämme och kvarnlucka, Riseberga sn, AK, Helene Stalin Åkesson 2008 9. Renovering av balkonger på Tranchellska huset, AK, Mia Jungskär 2008 10. Hovdala slott huvudbyggnaden dokumentation i samband med fasadrenovering, Brönnestads sn, BAD, Kristina Nilén, 2007 11. Hovdala slott hus D invändig restaurering av Noras fåfänga, Brönnestads sn, AK & BD, Kristina Nilén, 2007-2008 12. Krageholms mölla i ny papp, Sövestads sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2007 13. Skånbergs mölla renovering av hättan, Gladsax sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2007 14. Kvihusa 1:2 åtgärder på tak till ekonomibyggnad, Eljaröd sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2007 15. Boplatser och en grav vid Norreskog, Ivetofta sn, FU, Tony Björk, 2008 16. Dunderbacken. Arkeologisk forskningsundersökning inom ärkebiskopsborgen i Åhus, Johan Dahlén, 2008 17. Stångby kyrka, invändig restaurering och mögelsanering, Stångby sn, AK, Petter Jansson 2007-2008 18. Lövestads kyrka, utvändig renovering, Lövestads sn, AK, Petter Jansson 2008 19. Öja kyrka, utvändig renovering, Öja sn, AK, Petter Jansson 2008 20. Östra Vemmenhögs kyrka, renoveringav tak, Östra Vemmenhögs sn, AK, Petter Jansson 2008 21. Näs kyrka, fasader och tak, Trollenäs sn, AK, Petter Jansson 2008 22. Att flytta en gravsten Torben Billes gravsten i Lunds domkyrka, Lunds sn, AK, Petter Jansson 2008-2009 23. Cement, järn och berg, Södra Mellby sn, FU/SÖ, Bertil Helgesson 2008 24. Tobaksprojektet 2008, projektrapport, Jimmy Juhlin Alftberg med bidrag av Åsa Jakobsson, 2009 25. Frillestads kyrka utvändig renovering, Frillestads sn, AK, Heikki Ranta 2008 26. Norra Rörums kyrka nyläggning av spåntak, Norra Rörums sn, AK, Heikki Ranta 2008 27. Schaktning vid Bosjökloster kyrka, Bosjö sn, FU, Jan Kockum 2009 28. Glimmebodagården omläggning av två takstin, Brösarps sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2008 29. Glimmebodagården restaurering av fönster och dörrar, Brösarps sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2008 30. Loshults kyrkas orgelfasad, Loshults sn, AK, Lotta Eriksson, 2009 31. Fjärrvärme i Åhus, Åhus sn, FU, Jan Kockum och Catherine Svensson, 2001-2002 32. Yxor och brunnar i Härlöv, Kristianstad, SU, Tony Björk & Helene Wilhelmson, 2008 33. Harlösa kyrka, Relikskrin? & byggnadslämningar, schaktningsövervakning, 2006, Harlösa sn, Johan Dahlén 34. Skepparslövs kyrka absidarbeten,skepparslöv sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2009 35. Övraby mölla - utbyte av vingar, Övraby socken, AK, Helene Stalin Åkesson, 2009 36. Everöds kyrka - konservering av predikstol, Everöd sn, AK, Lotta Eriksson, 2009 37. Övedskloster - landskapsparken. Kulturhistorisk utredning i samband med våtmarksprojekt 2009, Öveds sn, Kristina Nilén, 2009 38. Heliga Trefaldighetskyrkan konserveringsarbeten, Kristianstads sn, AK, Lotta Eriksson 2008-2009. 39. Förhistoria och historia i Gualöv - Gualöv 61:113, Gualöv sn, FU, Jan Kockum, 2009 40. Kv. Jörgen Kristoffersen 6, Kristianstad, värdebeskrivning 2009, DK, Emelie Petersson, 2009 41. Gamlegård Dagstorp 5:2 renovering av stallängans södra vägg, Dagstorps sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2009 42. Sporrakulla Gård, Glimåkra sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2009 43. Öllsjö 7:1, Skepparslövs sn, FU, Anders Edring, 2009 44. Skromberga en kulturmiljö att använda, Ekeby sn, AF, Helene Stalin Åkesson, 2008-2009 45. Bastion Schleswig, Kristianstad sn, FU, Johan Dahlén, 2009 46. Norra Åsum kyrka utvändig renovering, Norra Åsum sn, AK, Lotta Eriksson, 2008-2009 47. Arkeologi vid Gula Villan i Borgeby, Borgeby sn, FU & SU, Catherine Svensson, 2006-2008 48. Tomelilla byagård tak och gavelspets, Tomelilla sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2009 49. S:t Petri kyrka i Klippan koppartaken, Klippans kommun, AF, Heikki Ranta, 2009 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation
50. Krubbemölla reparation av vattenränna, Vitaby sn, AK, Emelie Petersson, 2009 51. Bondrumsgården 2009 tak och fasadarbeten, Fågeltofta sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2009 52. Krageholms mölla omfogning av sockeln, Sövestad sn, AK, Helene Stalin Åkesson, 2009 53. En medeltida källare i Färlöv, Färlöv sn, FU, Jan Kockum, 2009 54. Vattenmöllan omläggning av tak och arbete med stensockel, Brunnby sn, AK, Helen Carlsson och Helene Stalin Åkesson, 2009 55. En brunn vid Kärnan i Helsingborg, Helsingborg, FU, Jan Kockum, 2009 56. Flatmarksgravar och boplatslämningar i Härlöv, FU, Helén Lilja, 2009 57. Vitemöllas hamn, Vitaby sn, PJ, Anna Rabow och Helene Stalin Åkesson, 2009 58. De stora gårdarna på Västervång under vendel- och vikingatid, Trelleborg, SU, Tony Björk, Karl-Magnus Lenntorp & Peter Skoglund, 2008-2009 59. Norra Roten 1, Landskrona, sektionsdokumentation, Johan Dahlén, 2009 60. Strönhults by - landskap och bebyggelse, Örkeneds sn, DK, Nils-Otto Nilsson & Cissela Olsson, 2009 61. Björnekulla kyrka utvändig renovering, Björnekulla sn, AK, Lotta Eriksson, 2009 62. Flyinge kungsgård vårdprogram 2009, Södra Sandby sn, Lotta Eriksson, Emelie Petersson och Anna Rabow, 2009 63. Karl XI stenar åtgärdsförslag för parkanläggningen, Östra Sallerups sn, DK, Lotta Eriksson, 2009 64. Källs Nöbbelövs kyrka, Källs Nöbbelövs sn, AM, Helen Carlsson, 2009 65. Vä 1:4, Vä sn, AU, Anders Edring, 2009 66. Hustoftagården, Väsby sn, AK, Helen Carlsson, 2009 67. Lackalänga kyrka utvändig renovering, Lackalänga sn, AK, Lotta Eriksson, 2009 68. Stora Hammars nya kyrka utvändig renovering, Stora Hammars sn, AK, Lotta Eriksson, 2009 69. Everöds kyrka. Belysningsliftar för ljuskronor och ny högtalaranläggning. Everöds sn, AK, Helen Carlsson, 2009 70. Lyngsjö kyrka. Belysningsliftar för ljuskronor. Lyngsjö sn, AK, Helen Carlsson, 2009. 71. Tullesbo slott park och trädgård, Öveds sn, KA, Kristina Nilén & Emelie Petersson, 2009 72. Aosehus tredje året. Arkeologisk forsningsundersökning av ärkebiskopsborgen. Åhus sn. Helén Lilja 2009 73. Jöns Jonsgården, Kattarps sn, AK, Helen Carlsson, 2009 74. Yngsjö 229:1 & 229:4, Åhus sn, FU, Anders Edring, 2009. 75. Bälinge mölla utvändiga åtgärder. Oderljunga sn, AK, Helen Carlsson, 2009 76. Universitetsplatsen, Lundagård, Lund, KA, Kristina Nilén, 2009 77. Bilfirma N. H. Nilsson internationellt automobilpalats på Österlen, Hammenhögs sn, BMU, Helene Stalin Åkesson, 2009 78. Ballingstorpsgården & Per-Ols gård utvändiga arbeten, Kviinge sn, AK, Emelie Petersson, 2009 79. Burlövs gamla prästgård, Burlövs sn, AK, Anna Rabow, 2009 80. Ingeborrarpsgården, Rya sn, AM, Emelie Petersson, 2009 81. Folkestorps bränneri utvändig brandtrappa, Maglehems sn, AM, Helene Stalin Åkesson, 2009 82. Kyrkogårdens föränderliga kulturarv, PJ, Lotta Eriksson, 2009 83. Hammarlunda mölla, Hammarlunda sn, AK, Emelie Petersson, 2009 84. Nämndemansgården på Ven, Sankt Ibbs sn, AK, Anna Rabow, 2008 85. Frillestads kyrka byte av altarring, Frillestads sn, AK, Heikki Ranta, 2009 86. Brösarps station, Brösarps sn, AK, Emelie Petersson 2009 87. Cedergrenska gården fasadrenovering, Åhus sn, AM, Heikki Ranta, 2009 88. Övedskloster takrenovering Doktorshuset, Öveds sn, AK, Kristina Nilén, 2009 89. Övedskloster fasadrenovering Gamla skolhuset, Öveds sn, AK, Kristina Nilén, 2009 90. Övedskloster huvudbyggnaden renovering av fönster och dörrar, Öveds sn, AK, Kristina Nilén, 2009