Livsbetingelser i Universum Föreläsning 8 Liv i andra stjärnsystem

Relevanta dokument
Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Är vi ensamma i Universum?

Solsystemet samt planeter och liv i universum

Astronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet

Upplägg. Repetiton: Vad är Fermis paradox? Repetition: Lösningskategorier

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 4: Drakes ekvation

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 6: Fermis paradox II

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation. Upplägg

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten Upplägg. Vad den här kursen handlar om. Kursinfo I. Allmän kursinfo. Vår plats i Universum

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem

Frågor från förra gången. Frågor från förra gången. Frågor från förra gången. Repetiton: Vad är Fermis paradox? Upplägg

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 4: Drakes ekvation. Fråga från förra gången. Upplägg

CYGNUS. Länktips! Kallelse: Årsmöte 13 mars 2014

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 6: Fermis paradox II

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 6: Fermis paradox II

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 4: Drakes ekvation

Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 5: Fermis paradox I

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten Upplägg. Vad den här kursen handlar om. Allmän kursinfo. Vår plats i Universum

Livsbetingelser i Universum Föreläsning 3 Livets uppkomst och utveckling

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, sommaren 2013.

Elins bok om Rymden. Börja läsa

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2014.

Sökandet efter intelligent liv i rymden 5 hp, hösten 2015

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 8: Interstellära resor

Rymdpromenad med fakta och grubbel. Vilken raket kommer först till Jupiter? Räkna ihop. Högst summa vinner!

Kardashev typ I. Upplägg. Kardashev typ II. Davies: kapitel 7-8. Kardashev-skalan. Kardashev typ III

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

UTMANING 3 Planetpromenad

Jakten på liv i universum. Click here if your download doesn"t start automatically

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2012

Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, sommaren 2013

Astrobiologi. Rymdfysik och rymdteknik Karin Ågren

Ufologi. Upplägg. Vad den här kursen handlar om Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? 7.5 hp, hösten 2012.

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 5: Fermis paradox I. Upplägg. Enrico Fermi. Vad är Fermis paradox? Kolonisering av Vintergatan

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

UTMANING 3 Rymdpromenad

Upplägg. Enrico Fermi. Vad är Fermis paradox? Kolonisering av Vintergatan

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 5: Fermis paradox I

Vi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen.

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 5: Fermis paradox I

Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4%

Solen och andra stjärnor 24 juli Stefan Larsson. Mer kap 3 Stjärnors egenskaper

Vad är ett UFO? UFOs och aliens

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Satsradning och ofullständig mening samt användande av dom :

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Peter Lundström. Innan vi startar vår resa, kan det vara på sin plats med ett par förklaringar av några termer vi kommer att använda oss av.

Min bok om Rymden. börja läsa

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi

Upplägg. Davies: kapitel 7 8. Kardashev typ III. Kardashev skalan

Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland

Upplägg. Davies: kapitel 7 8. Kardashev typ III. Kardashev skalan

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Stjärnors död samt neutronstjärnor. Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) Kattöganebulosan

Översiktskurs i astronomi Hösten 2009

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Fenomenala rymdbilder - en utställning i Kungsträdgården

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Formalhaut b

Trappist-1-systemet Den bruna dvärgen och de sju kloten

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Forskning om livets uppkomst och hur planetsystem. EXOPLANETERNA? Två nya rymdteleskop ska ta reda på svaren VILKA ÄR AKTUELL FORSKNING

SEMIFINAL RIKSTÄVLING 2014 TÄVLANDE

Upplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi

Översiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 9: Supercivilisationer och superteknologi

Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari.

Bli klok på himlen och stjärnorna

Kosmologi. Universums utveckling. MN Institutionen för astronomi. Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges

Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild)

Astronomi, kraft och rörelse

Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter

Solsystemets uppkomst II Proplyder En central fö

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den

DIKTA MOT STJÄRNORNA EN DIKTSAMLING MED RYMDTEMA

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8)

PROBLEM OCH LÖSNINGAR RUNT TYNGDLÖSHET

FK Astrobiologi och molekyler i rymden - VT2018

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 3: Exoplaneter & beboeliga zoner

Exoplaneter. Direkt observation. Detektionsmetoder. Upplägg. Fomalhaut b

solen ( 4. Stjärnor) planeterna och deras månar asteroider och meteoroider kometer interplanetär stoft, gas, mm.

Citation for the original published paper (version of record):

Rättelse från förra föreläsningen. Kardashev-skalan. Upplägg. Davies: kapitel 7-8. Kardashev typ I. Kardashev typ II

Transkript:

Livsbetingelser i Universum Föreläsning 8 Liv i andra stjärnsystem

Schema Se också det detaljerade schema som finns på Studentportalen. Där finns även för varje föreläsning referenser till kurslitteraturen. (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) Introduktion och generella funderingar Jordens historia och förutsättningar för liv Livets uppkomst och utveckling Uppkomsten av vårt solsystem Livbetingelser i solsystemet Mars Planeter kring andra stjärnor Liv i andra stjärnsystem Filosofiska funderingar Övningar och diskussionsseminarier Tentamen: Lördag 17/12, 14.00 17.00 Anmäl!

Föreläsning 8 Liv i andra stjärnsystem Vad krävs för att (intelligent) liv skulle kunna hittas i andra planetsystem? Hur kan man bestämma om förutsättningar för liv finns i andra planetsystem? Hur mycket liv kan man vänta sig i vår galax? Är vi ensamma?

Grundförutsättningarna för liv Energi Material (gärna organiskt) Lösningsmedel (gärna vatten)

Vatten och organiska moleculer i Orion-nebulosen (4 mars 2010 / HIFI - ESA)

Organiska molekyler i rymden Organiska molekyler är mycket vanliga även i de interstellära molnen. Spontana, naturliga processer kan skapa relativt avancerade molekyler. Livets byggstenar kan vara lättillgängliga i hela universum.

Är beboeliga exoplaneter vanliga? Eller - är Jorden unik? I dagsläget kan vi inte upptäcka planeter som motsvarar 'Jorden kring Solen'. Planeter verkar dock inte vara sällsynta, och jupiterliknande planeter kan ha måner med de rätta förutsättningar.

Biomarkörer Indikationer för liv på planeter i andra stjärnsystem. (Detta liv kan vara primitivt. Inget pekar på en avancerad livsform) Den starkaste anvisning skulle vara att hitta vattenånga, kombinerad med syre och ozon. Förekomsten av ozon visar att syret i atmosfären är stabilt, och inte ett tillfälligt utsläpp.

Liv är relativt starkt, och finns i många ogästvänliga miljöer. Om det en gång har uppstått, är det svårt att bli av med det.

Liv är relativt starkt, och finns i många ogästvänliga miljöer. Om det en gång har uppstått, är det svårt att bli av med det. Detta säger dock inget om hur stor chansen är för livet att uppstå om betingelserna är gynnsamma. På jorden gick det dock väldigt fort när det stora bombardemanget slutade.

Skillnaden av människan med andra primater är mycket liten. Människans intelligens kan spåras till bara ett fåtal genetiska mutationer. Ändå skiljer sig människans hjärna inte mycket från djurens.

Konvergerande evolution Ögat finns i flera olika former i naturen. Att utveckla ett ljuskänsligt organ har varit en stor fördel inom evolutionen. Finns det en liknande drivkraft mot intelligens? Encyclopedia Britannica

Hur vanligt är det att en teknisk avancerad civilisation uppstår? Människans fysiologi är mycket passande för teknologiutveckling Det vi kallar modern teknologi kan under ett 1000-tal år genomgå enorma framsteg. Utvecklingen är exponentiell.

Har civilisationer en begränsad livslängd?

Har civilisationer en begränsad livslängd?

Har civilisationer en begränsad livslängd? Människan är unik genom att den kan använda sitt intellekt som verktyg för att motverka civilisationens undergång.

Drakes formel Antalet synliga civilisationer inom vår galax kan uppskattas med hjälp av Drakes formel: N = N* x fp x ne x fliv x fi n t x fc i v x L NH P De första tre termerna beskriver antalet jordliknande planeter inom vår galax (NHP i kursboken) : N* = antalet stjärnor i vår galax fp = relativa andelen med planetsystem ne = genomsnittlig antal planeter per planetsystem med en miljö som lämpar sig för liv

Drakes formel N = N* x fp x ne x fliv x fi n t x fc i v x L De sista fyra termer beskriver : fliv = andelen planeter där liv uppstått fi n t = andelen av dessa planeter som intelligent liv uppstått fc i v = andelen av dessa planeter där en teknisk civilisation med kommunikationsmöjligheter uppstått L = livslängden för en sådan teknisk utvecklad civilisation, som del planetens livslängd (säg 5 miljarder år) (I kursboken kombineras fi n t och L till fn o w som reflekterar hur många civilisationer är kontaktbara just nu)

Drakes formel N = N* x fp x ne x fliv x fi n t x fc i v x L Låt oss sätta några siffor på formeln : N = fp = ne = fliv = fi n t = fc i v = L = 400 000 000 000 stjärnor 1/4 2 1/2 1/10 1/10 50 år / 5 000 000 000 år = 1 / 100 000 000

Drakes formel N = N* x fp x ne x fliv x fint x fciv x L Låt oss sätta några siffor på formeln (realist) : N = fp = ne = fliv = fi n t = fc i v = L = 400 000 000 000 stjärnor 1/4 2 1/2 1/10 1/10 50 år / 5 000 000 000 år = 1 / 100 000 000 N = 10

Drakes formel N = N* x fp x ne x fliv x fint x fciv x L Låt oss sätta några siffor på formeln (optimist): N = fp = ne = fliv = fi n t = fc i v = L = 400 000 000 000 stjärnor 1/4 2 1/2 1/10 1/10 100 000 år / 5 000 000 000 år = 1 / 5 000 N = 2 000 000

Drakes formel N = N* x fp x ne x fliv x fint x fciv x L Låt oss sätta några siffor på formeln (pessimist) : N = fp = ne = fliv = fi n t = fc i v = L = 400 000 000 000 stjärnor 1/4 1/100 1/2 1/1000 1/10 100 000 år / 5 000 000 000 år = 1 / 5 000 N = 0.1

SETI-projektet Drake-formelns stora osäkerheter gör det prinicipiellt viktigt att leta efter andra civilisationer. Hittils har dock inga signaler mottagits.

På 70-talet skickades flera meddelanden till andra stjärnor. Det kan dock ifrågasättas om mottagaren skulle kunna tolka meddelandet, eftersom det är starkt kopplad till vår egen kultur. Ovanstående meddelande skickades dessutom till en klotformig stjärnhop, där stjärnorna ofta passera nära inntill varandra. Stabila planetbanor är troligen mycket ovanliga där.

Spridning av (intelligent) liv genom universum Under de senaste 50 åren har människan kunnat ta sig ut till rymden. Resorna har dock inte kommit långt. NASA/JPL-Caltech/University of Arizona

Avståndsperspektivet Månfärdarna på 70-talet tog människan 300 000 km från Jorden. Mars ligger minst 50 000 000 km från Jorden. Den närmaste stjärnan ligger på 40 000 000 000 000 km. Teknologin som behövdes för att resa till månen har dock avvecklats. Vi har i nuläget inga praktiska möjligheter för att skicka människor till månen. Mars Express - NASA/JPL-Caltech/University of Arizona

Rymdresor är svåra Jordens gravitation fungerar som en fälla. Det tar väldigt mycket energi att ens nå omloppsbana. Dagens raketer är baserade på kemiska reaktioner, vilka är relativt ineffektiva.

Interstellära resor Projekt Daedalus ämnar skicka en farkost till Barnards stjärna. Efter 4 år av acceleration med en fusionsmotor färdas farkosten med 10% av ljusets hastighet. Sedan tar det 40 år till målet.

Interstellära resor Projekt Daedalus ämnar skicka en farkost till Barnards stjärna. Efter 4 år av acceleration med en fusionsmotor färdas farkosten med 10% av ljusets hastighet. Sedan tar det 40 år till målet. Projekt Orion är den enda interstellära farkosten som vi med dagens teknologi skulle kunna tillverka. Genom en sekvens av hundratals sprängningar av vätebombar tar det drygt 100 år till Alpha Centauri Se också project StarShot som skickar minifarkoster till Proxima Centauri: https://www.youtube.com/watch?v=wmkwgn1g6kg

De närmaste stjärnorna - möjliga mål för kolonisering? Med rätt teknologi kan restiden till de närmaste stjärnorna komma ned i några hundra år, vilket en överkomlig tid (?)

Kolonisering av andra stjärnsystem Galaxens diameter är ungefär 20 000 ljusår. Kolonisering av solens lokala omgivning skulle kunna ske inom...

Kolonisering av andra stjärnsystem Galaxens diameter är ungefär 20 000 ljusår. Kolonisering av solens lokala omgivning skulle kunna ske inom ~1000-tals år.

Fermi-paradoxen Om varken Jorden eller människan är någonting särskild ovanligt, då borde galaxen redan varit koloniserad. Så...

Fermi-paradoxen Om varken Jorden eller människan är någonting särskild ovanligt, då borde galaxen redan varit koloniserad. Så... Var är allihopa?

Möjliga svar till paradoxen

Möjliga svar till paradoxen Vi är ensamma

Möjliga svar till paradoxen Vi är ensamma Intelligenta civilisationer är vanliga, men ingen har koloniserat galaxen

Möjliga svar till paradoxen Vi är ensamma Intelligenta civilisationer är vanliga, men ingen har koloniserat galaxen Det är tekniskt svårt att genomföra kolonisering

Möjliga svar till paradoxen Vi är ensamma Intelligenta civilisationer är vanliga, men ingen har koloniserat galaxen Det är tekniskt svårt att genomföra kolonisering Människans drift till kolonisering är ovanlig

Möjliga svar till paradoxen Vi är ensamma Intelligenta civilisationer är vanliga, men ingen har koloniserat galaxen Det är tekniskt svårt att genomföra kolonisering Människans drift till kolonisering är ovanlig Civilisationer är kortlivade

Möjliga svar till paradoxen Vi är ensamma Intelligenta civilisationer är vanliga, men ingen har koloniserat galaxen Det är tekniskt svårt att genomföra kolonisering Människans drift till kolonisering är ovanlig Civilisationer är kortlivade Det finns gott om liv i galaxen, men vi hålls medvetet i mörker

Möjliga svar till paradoxen Vi är ensamma Intelligenta civilisationer är vanliga, men ingen har koloniserat galaxen Det är tekniskt svårt att genomföra kolonisering Människans drift till kolonisering är ovanlig Civilisationer är kortlivade Det finns gott om liv i galaxen, men vi hålls medvetet i mörker Vi är först (?)

The Doomsday argument Om man utgår ifrån att civilisationer lever lika länge som sin värdstjärna betyder det att antalet generationer som människan (eller livet på jorden) har existerat är ganska litet jämfört med hur många generationer man kan vänta sig att människan/livet existerar. Om man utgår ifrån att vår existens inte är speciell borde förväntningen vara att människan har existerat ungefär halva av den förväntade tiden för vår civilisation. Detta resonemang pekar på att människan bara kommer existera under väldigt kort tid. Eller så är existensen av människan/livet på jorden ett undantags- eller specialfall.

Är vi verkligen ensamma? UFO-rapporter når inte upp till de vetenskapliga beviskraven. Dessutom är verifiering ofta uteslutet. Enkla, naturliga förklaringer finns för de flesta observationerna. Att inte ha en förklaring är i sig inget bevis på att utomjordingar har varit inblandade.

Slutsatser för idag Inom en nära framtid kommer vi ha möjlighet att avgöra om (primitivt) liv finns på planeter kring andra stjärnsystem. Det går att uppskatta hur vanligt avancerat liv är i vår galax. Avgörande faktorer är hur sannolikt det är att (avancerat) liv uppstår, och hur långlivade civilisationer är. Det finns inget principiellt hinder för att kolonisera andra stjärnsystem. Det är dock oklart om människan är den bäst lämpade passagerare för ett sådant bedrift. Om avancerat liv är vanligt förekommande i galaxen, då är det ovanligt tyst där ute.

Nästa tillfälle Filosofiska frågor Är människan unik? Är jorden unik? Är solsystemet unikt? Är universum unikt? Vad innebär den antropiska principen? Finns det liv i universum? Vad händer i framtiden?